Förändra podcast

2023 markerar 20 årsjubileumet för den största strejken bland offentliganställda i Sveriges historia. Under fem vårveckor 2003 tog Kommunal ut över 80 000 personer i strejk inom olika yrkesgrupper så som barnskötare, sopåkare, vårdbiträden och vaktmästare. Kristin Linderoth som skrivit en doktorsavhandling om strejken är med i Förändra podcast för att diskutera vad som hände och vad strejken har att lära oss idag. Kristins bok Kampen om välfärdsarbetets värde – fackligt aktiva kommunalare minns strejken 2003 är utgiven på Leopard förlag och finns att beställa från bland annat Bokus och Adlibris eller direkt från förlaget. Avhandlingen går dessutom att ladda ner från Lunds universitets hemsida. Kristin har också en hemsida: https://kristinlinderoth.wordpress.com. För en bakgrundshistoria centrerad kring kommunalarnas roll i storkonflikten 1980 lyssna också på Förändra podcasts avsnitt 1. Storkonflikten 1980. 

Egil Karlow samtalar med Rikard Erlandsson om genus, vetenskap och samhällsförändring. Rikard har en mångårig bakgrund inom DNA-forskning men har på senare år gått över till genusvetenskapen. Diskussionen är inspirerad av Kajsa Ekis Ekmans bok ”Om könets existens” och debatter i transfrågan, men fokuserar inte i huvudsak på detaljer utan på de djupare analyserna av hur vi kan förstå verkligheten för att förändra den. Det rör sig mycket kring frågor om huruvida och i vilken mån det finns objektiva sanningar, synen på vetenskapen som bärare av ”ren fakta”, förhållandet mellan hur verkligheten verkligen är respektive hur vi förstår den och ytterst hur detta förhåller sig till kampen för att förändra samhället. I avsnittet refereras bland annat till:   Om könets existens – Kajsa Ekis Ekman Genusdoktrinen – Ivar Arpi, Anna-Karin Wyndhamn ”Genusteorier och radikal ideologi maskerad som vetenskap” – Rikard Erlandsson DNA Kunskapens källa – Rikard Erlandsson

Ett samtal med den marxistiska nationalekonomen Jonathan Clyne om ekonomins historiska utveckling fram till våra dagar. Jonathan spårar bland annat den kapitalistiska industriproduktionens genombrott i Storbritannien på 1800-talet ända tillbaks till vikingatiden. Vidare pratar vi om vad som gjort att ekonomin sedan 70-talet inte lyckas ta sig ur en ond spiral av låga investeringar, hög spekulation och minskad världshandel. 

Hur kan uppgivenhet inför en ohälsosam arbetsmiljö på jobbet vändas till en känsla av kollektiv beslutsamhet bland arbetskollegor? En sådan förändring var Håkan Siljehag som skyddsombud på ett bussgarage med och skapade. Det här avsnittet handlar om hur personal kan utveckla en gemensam styrka som på samma gång förändrar arbetsvillkor som den förändrar dem själva. Avsnittet handlar också om hur de mäktiga krafter som står emot och försöker förhindra sådana förändringar. När fler blev aktiva och ställde krav på bussgaraget fick de även en fackliga byråkrati emot sig. Håkan blev själv hårt attackerad och hotad med bland annat uppsägning.  Håkan Siljehag som är gäst i programmet har skrivit om sina erfarenheter av facklig kamp i bokserien Folkrörelse på arbetsplatserna. Det är en bokserie som lyfter fram exempel på hur arbetare kan bygga en kollektiv styrka underifrån genom att aktiverar och involverar medlemmarna i den fackliga verksamheten. Beställ och läs böckerna Folkrörelse på arbetsplatserna: https://folkrorelselinjen.com/bokserien/

Sovjetunionens fall innebar slutet för kalla kriget. Vi fick se en period av globalisering, nedrustning och internationell avspänning. Men hur kom det sig att världen sedan backade tillbaks in i en situation av ökade internationella konflikter? Gäst i programmet är Jonathan Clyne, doktor i nationalekonomi och en av författarna till antikrigsboken Draksådd. Samtalet handlar om onda spiraler av protektionism som i perioder drivit världen in i kriser och krig. I dag bidrar, menar Jonathan Clyne, USA:s dalande roll som global supermakt till en sådan utveckling. På den mer positiva sidan beskriver han också motverkande krafter som dämpar möjligheter till mer omfattande krig i dag jämfört med för hundra år sedan. Historisk statistik över döda i krig som refereras i avsnittet: Our world in data, War and Peace – Max Roser, Joe Hasell, Bastian Herre and Bobbie Macdonald https://ourworldindata.org/war-and-peace Statistik över den minskade tillväxten i världshandeln: Global trade doldrums – Michael Roberts https://thenextrecession.wordpress.com/2014/07/21/global-trade-doldrums/

Djupdykning i kriget i Ukraina utifrån historiska, globala, ekonomiska och sociala perspektiv. Hur kan våldets och splittringens logik brytas? Vi återknyter till förra avsnittet som handlade om den tidiga arbetarrörelsens internationalism och aktiva kamp mot krig. För att diskutera detta är Erik Andersson åter tillbaka som gäst.  Referenser i avsnittet:  Artikel i Arbetet av Daniel Swedin: Nu är det vi mot dom https://arbetet.se/2022/03/01/nu-ar-det-vi-mot-dom/ Artikel i Aftonbladet av Somar Al Naher: Allt Putin gör i Ukraina har han testat i Syrien https://www.aftonbladet.se/kultur/a/7dgLmV/somar-al-naher-och-krigen-i-syrien-och-i-ukraina Öppet brev från 1997 adresserat till president Clinton. 50 experter i utrikesfrågor inkluderat militärer, senatorer och diplomater kritiserar planerna på en natoexpansion. https://www.armscontrol.org/act/1997-06/arms-control-today/opposition-nato-expansion

Kriget i Ukraina aktualiserar frågan om hur det går att stoppa och förhindra krig. Dessa frågeställningar stod i centrum för arbetet då den internationell arbetarrörelse formerades i mitten av 1800-talet. Genom en internationell sammanslutning arbetade människor praktiskt och systematiskt för att bygga en solidaritet mellan arbetare i alla länder som skulle omöjliggöra krig. Utöver att vara fromma förhoppningar finns det flera exempel på hur detta arbete också gav utdelning. Ett exempel är arbetarrörelsens fredskampanj då eliten i Sverige 1905 hetsade till krig då Norge bröt unionen med Sverige. Dessa erfarenheter diskuteras av Egil Karlow och Erik Andersson som båda har lång erfarenhet av engagemang i arbetarrörelsen, för internationalism och fred. Hur kan den internationella arbetarrörelsens erfarenheter och idéarv användas i dag för att förstå kriget i Ukraina och för att få ett slut på kriget? 

Storkonflikten 1980 är den största arbetsmarknadskonflikten i sveriges historia, räknat till antalet indragna. Konflikten blev ett rejält nederlag för näringslivets försök att skära ner löner och offentliga utgifter. Uppslutningen för fackföreningarnas krav var enormt. Lena Ericson Höijer som nu är sektionsordförande för Kommunal Stockholm Mitt var vid storkonflikten nyvald sektionsordförande. Hon berättar om hur hon själv överraskades av den stora kampviljan – om överfulla strejkmöten och om känslan av att segra. Diskussionen handlar också om efterspelet efter konflikten – om hur nyliberala idéer vann allt mer mark inom politiken och hur offentliganställda fortsatte att bjuda ett starkt motstånd mot försämringar.  Detta är första avsnittet av podden Förändra. Jag som håller i podden heter Egil Karlow. I större delen av mitt liv har jag på olika sätt – fackligt och politiskt – engagerat mig för att förändra samhället. Podcasten kommer också handla om frågan om hur det går att förändra i liten och stor skala. Förutom historiska händelser kommer det handla om sociala förhållanden, ekonomi och internationella frågor. Hör gärna av dig med tankar och åsikter. Förändra podcast finns på Facebook, Instagram och har en hemsida; forandrapodcast.wordpress.com. Du kan också maila; forandrapodcast@gmail.com.  Läs mer om storkonflikten och om den nyliberala omsvängningen:  Storkonflikten 1980 och andra stora arbetskonflikter i Sverige (Anders Kjellberg) När skiftet äger rum (Red Torsten Kjellgren) – Om den nyliberala omsvängningen mellan 70- och 80-tal.  Socialtjänststatistik rapport SCB 1991 – Här finns uppgifter om personaltätheten i förskolan under 1980-talet.