Naturmorgon

I sitt jobb som viltforskningsassistent har Bosse Söderberg kommit riktigt nära djur som rävar, kronhjortar och vildsvin. Och så möter vi havsörnen som blev nästan 36 år gammal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vår fältreporter Lena Näslund följer med Bosse Söderberg till Rävberget utanför Nyköping – en plats där han följt några av alla de rävar han satt sändare på. I boken ”Viltpredikan” berättar han om sina erfarenheter med vildsvin, kronhjortar och rävar under många år som forskningsassistent, bland annat i de sörmländska hemtrakterna.Och så ger sig reporter Joacim Lindwall in bland snirkliga korridorer på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm för att möta Sveriges äldsta havsörn. Den hittades på norra Öland och blev nästan 36 år gammal. Vad kan en sådan örn berätta?Under vintern går fladdermössen i dvala. Men de verkar inte sova hela tiden... I alla fall inte i Niklas Palmcrantz stuga som på sportlovet varit full av flygande dvärgpipistreller. Han har inget emot dem, men försöker få dem att flytta in i bjälklaget igen där de övervintrar. Jeroen van der Kooij, fladdermusexpert, berättar om dvärgpipistrellernas vinterliv och hur Niklas kan tänka om sina medboende i stugan.Det låga vattenståndet vi haft i Östersjön de senaste veckorna har fått öar att födas, vrak att blottas och gäddor att gå på grund. I veckans kråkvinkel förundras Karin Gyllenklev över denna gigantiska in- och utandning som pågår just nu.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi lyssnar efter ugglor i en halländsk skog tillsammans med ugglefotografen Axel Graneskog. Och i ett nedfruset Sverige spanar vi rördrom, vattenrall och piplärkor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Även om det är ovanligt vintrigt på de flesta håll finns det vårtecken att hålla utkik efter. Som att ugglorna börjar ropa in sina revir nu i februari. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh och ugglefotografen Axel Graneskog finns i en skog på gränsen mellan Småland och Halland, med öronen öppna för sparvuggla, pärluggla, lappuggla och kattuggla. Axel har alltid varit naturintresserad, men som gitarrist i ett hårdrocksband har musiken upptagit stor del av hans lediga tid. Men för fem-sex år sedan började han satsa på naturfotograferingen på allvar, och då alldeles särskilt att fånga ugglor på bild. Han ger oss de bästa tipsen för att höra ugglor, berättar vilka arter som är svårast att fota och hur det är att följa en ugglefamilj under en hel säsong.Denna kalla vinter bjuder på en del utmaningar för de fåglar som inte drog söderut i höstas utan stannade kvar. Särskilt för fåglar som är beroende av öppet vatten. Jenny Berntson Djurvall åkte till Färjestaden på Öland där två rördrommar övervintrar i vassen – och stödutfodras med strömming.Det blir fler fågelmöten i vintertid. På tångbankarna vid Hallandskusten spatserar så här års gråbruna piplärkor – fågelvärldens oansenliga doldisar. Men de är fågelskådaren Reino Anderssons favoriter. Reporter Mats Ottosson har hängt med honom ut för att spana efter övervintrande skärpiplärkor och vattenpiplärkor.Många djur sover sig igenom vintern. Som en del fjärilar. Men Simon Syvertsson i Cambridge sprang på ett påfågelöga som verkade ha vaknat till - och som väste åt honom! Vi ringer upp Simon för att höra mer om upplevelsen.Märkligt ofta blir det samma motiv varje gång vi tar upp vår mobil för att fotografera. Som för veckans kråkvinklare Joacim Lindwall. I hans kamerarulle finns samma myr förevigad, om och om och om igen.Programledare är Karin Gyllenklev.

I östra Finland nära den ryska gränsen ylar ett tiotal vargar i natten. Och på Hasslö hör vi om resan från hängiven fågelskådare till att studera småfjärilar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Höstlövens nästan omärkliga spår av guldmalar och andra insekter – för en del är det ett februarinöje! Niclas Wahlgren plockar in löv och låter småfjärilarna kläcka fram inomhus och har på så sätt lärt sig känna igen minorna, spåren, på bladen. Vi pratar också om resan från hängiven fågelskådare till att kolla alla arter hemomkring. Fältreporter Lisa Henkow besöker Niclas på Hasslö nära Karlskrona i Blekinge och om vädret tillåter ska vi skaka mossa.Finns det något mer dramatiskt vildmarksljud än ylande vargar? Följ med till östra Finland, nära den ryska gränsen, där reporter Thomas Öberg och biolog Ola Jennersten först fått se en flock med tio vargar i tre generationer, och sedan får höra deras kvällsserenad i mörkret.Det är verkligen vintriga tider i Sverige nu. Från Johan Danielsson i Malmö har vi fått in en fråga om märkliga isklot på stranden Ribban mitt i stan - som en hel liten snöbollsfabrik! Vi ber oceanografen Anna Hagenblad reda ut vad det är för fenomen.Och i den snöiga, blockiga skogen på gränsen mellan Blekinge och Småland hittades en död älg förra helgen. Det såg ut som att den fallit, fastnat och inte kommit loss. Sorgligt förstås. Men vilka kan få nytta av älgen i sin tur – vilka kommer dit för att äta? Vi ringer upp viltekolog Camilla Wikenros vid Sveriges lantbruksuniversitet.För några veckor sen såg Britta Lagergård flera sälkutar på öarna i Björköfjorden utanför Göteborg. Får sälar ungar så här tidigt på året? Anna Roos, biolog på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, reder ut det här med hur och när de olika sälarterna får ungar.När minnet och språket bleknar finns ändå längtan ut i naturen kvar. Hör Jenny Berntson Djurvalls kråkvinkel.Programledare är Mats Ottosson.

Från Jokkmokks marknad berättar vi om renhorn och pilspetsar som arkeologerna hittar när glaciärerna smälter. Och i Tyresö spanar vi på strömstare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi besöker fjäll- och samemuseet Ajtte i Jokkmokk, samtidigt som den anrika vintermarknaden pågår. Vår fältreporter Alexander Linder träffar arkeologen Anna Rimpi som berättar om fynd som tinar fram när snölegor och glaciärer nu minskar i storlek. Det kan vara pilskaft, renhorn och renspillning som legat frusna som i ett arkiv i tusentals år. Anna Rimpi är extra intresserad av fångstgropar, alltså gropar som använts för att fånga vildren och älg, och berättar om hur man gör för att få reda på hur gammal en sådan är. Och konservatorn Göran Sjöberg tar oss med till museets naturhistoriska samlingar som till största delen består av fåglar, däggdjur, svampar och lavar.Nu på vintern är bästa tiden att få se den pigga strömstaren ta sig ett dopp i forsar och andra rinnande vattendrag. Karin Gyllenklev följer med fågelskådaren Ulf Johansson ut för att se den dyka efter nattsländelarver i Tyresö.Allmän jakt på björktrast, och skyddsjakt på talgoxe om den orsakar olägenhet för människors eller tamdjurs hälsa. Det föreslår Naturvårdsverket i sin översyn av jakttider. Björktrasten har minskat på senare år och vi frågar Per Risberg, handläggare på Naturvårdsverket, hur det här hänger ihop.Boel Engkvist hörde ett högt läte utanför fönstret en tidig morgon utanför Falun. Vad var det som lät, och varför? Smårovdjursexperten Tim Hofmeester svarar.I veckans kråkvinkel passerar Lisa Henkow en skylt där det står Orrakullens industriområde. Och tankarna börjar direkt vandra bort från industrin, till lyrfjädrar och orrspel.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Utanför Graninge möter vi Fatima Boukarchid som fotograferar gamla skogar innan de försvinner. Och Hannah Kanestig berättar varför hon nyss blivit svampkonsulent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I en snöig gammal barrskog utanför Graninge i Ångermanland finns vår fältreporter Joacim Lindwall tillsammans med naturfotografen Fatima Boukarchid. Fatima är uppvuxen i Graninge och återvänder till sin barndoms skogar för att bland annat fota fåglar och däggdjur. Men många skogar har försvunnit och med sin kamera vill Fatima dokumentera de kvarvarande. Vi får också lära oss tips och tricks om hur man tar fina naturbilder på vintern.Och bland broskingar och skinnsvampar i en skånsk svampskog möter vi Hannah Kanestig som nyligen blivit färdig svampkonsulent. Som sådan kan hon hålla i svampkurser, utställningar och vara en allmän folkbildare.Förra helgen räknades det fåglar för fullt runt om Sverige, från köksfönster och vid fågelbord. Vi ringer upp Niklas Aronsson från Birdlife Sverige för att höra hur årets topplista ser ut och vad som var årets stora överraskning.På kort tid har fyra stycken havssköldpaddor upptäckts vid svenska västkusten. Marcus Stenegren, marinbiolog på Länsstyrelsen Västra Götaland, berättar om arten Caretta caretta, vad den gör här och ifall vi kan förvänta oss fler besök framöver.Skogsbad har blivit ett begrepp. Men kan tanken på att skogen inte mår bra kan göra oss mer stressade i stället för mindre? Det funderar Elliot Lundegård över i veckans kråkvnkel.Programledare är Karin Gyllenklev.

Naturexperterna Susanne Åkesson, Mikael Sörensson och Sofie Olofsson svarar på lyssnarfrågor i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur kan en grangren växa ut från en tall? Varför har en del bladlöss en märklig lucka på ryggen? Vilka myggor är pigga så här i januari? Varför flyger fjärilar så ryckigt? Och hur påverkas fåglar och andra djur av krig? Det är några av de frågor vi fått in till Naturmorgon den senaste tiden och som våra experter i Naturpanelen tar sig an i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund.Det går också bra att mejla in sin fråga på naturmorgon@sverigesradio.se eller att ringa under direktsändningen på telefonnummer 040-227 270.Experterna i Naturpanelen är som alltid: zooekolog Susanne Åkesson, entomolog Mikael Sörensson och botanist Sofie Olofsson.Programledare är Mats Ottosson.

Om korallernas samarbeten med alger inne i sina celler och hur de bygger upp livsmiljöer för andra arter. Och om att kryssa så många fåglar det går från en cykel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi sänder direkt från ett levande korallrev – inne på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg. Här finns nämligen sedan några år tillbaka ett tropiskt korallrev med runt 100 olika arter av koraller. Men vad är egentligen en korall? Och hur funkar korallrevet som ekosystem – här bor ju inte bara koraller utan fiskar och andra djur är beroende av själva revet. Björn Källström, marinbiolog och forskningsledare på Sjöfartsmuseet Akvariet, och fältreporter Lisa Henkow tar oss med in i korallrevet. En naturtyp som är hotad, bland annat av korallblekning. För att säkra arternas fortlevnad byggs nu en biobank upp i akvariet, där koraller ska kunna föröka sig sexuellt. Det krävs en del pyssel för att få det att funka – bland annat måste månen stå rätt.Många fågelskådare drömmer om det som kallas ett ”big year”. Alltså att gå helt in för att kryssa så många fågelarter som möjligt på ett år. Förra året gjorde Niklas Holmström ett sådant. Men han gjorde det svårare för sig än de flesta – enda tillåtna fordon var cykel! Naturmorgons Mats Ottosson slog följe med honom en dag på Öland i höstas och fick höra hur huvud, kropp och bakdel klarat av utmaningen. Och också om olika listor. Förutom fågellistan, där förhoppningen var att nå upp till 300, listar Niklas även såväl antal fästingar som de godaste glassarna.Och på Naturmorgons sociala medier berättar våra lyssnare om sina naturlistor om allt från besökta nationalparker, fotograferade myggarter och vilka fåglar som besöker fågelmatningen till moss-streaks, anteckningar om väderlek och när kattugglan börjar hoa. Vi ringer upp Eva Mattsson, som har en smådäggdjurslista och i år hoppas få se tajganäbbmus och barbastell.På tal om näbbmöss. Hur är det att upptäcka en ny näbbmusart? Det vet Yonas Meheretu, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, som berättar om fyndet av den 3 gram tunga Crocidura stanleyi i Etiopien.Att kråkor och skator är smarta har vi hört. Men Naturmorgons lyssnare Anne vill lyfta fram koltrastar också. Förra vintern matade hon en koltrasthona med frön och äpplen på ett särskilt fat. I år har hon inte hunnit lägga ut någon mat – men ändå har just samma fat fått besök av en koltrast. Kan det varit samma individ och kan hon komma ihåg detta från förra vintern? Ekologiprofessor Susanne Åkesson svarar.I veckans kråkvinkel förlorar sig Joacim Lindwall helt i snön. Det finns så många olika slags snö. Och i snön finns en helt egen värld av smådjur.Programledare är Jenny Berntson Djurvall. 

På ön Stora Fjäderägg möter vi en pärluggla på nära håll. En fågel som minskat kraftigt på senare år. Och så om vårt förhållande till björn, vildsvin, hund och häst för några tusen år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många människor har starka förhållanden till djur; både tama och vilda. Men hur har det sett ut i historien? Morgonens fältreporter Lena Näslund möter arkeologen Kent Andersson i Gamla Uppsala för att få veta mer om de första tamhundarna på våra breddgrader och om hur det gick till när jakten på vildhästar i stället övergick till avel av hästar. Kent Andersson berättar i sin bok ”Järnålderns djur” om hur vildsvinen var viktiga symboler för de krigiska svearna och om varför man ofta hittar björnklor i gravar efter män med hög status.Och så möter vi vår näst minsta uggla, pärlugglan. Fram till nyligen var den Sveriges vanligaste uggla, men på senare år har den minskat kraftigt. Reporter Lisa Henkow följde med ut i augustinatten när ringmärkarna på fågelstationen på ön Stora Fjäderägg fått en pärluggla i näten. En fluffig bekantskap, med mjuka fjädrar på såväl ben som ögonlock. Vi ringer också upp fågelforskaren Martin Green för att höra varför pärlugglan nu riskerar att hamna på rödlistan.Året har verkligen inletts i snöns tecken runt om i landet. Och den största snösmockan har nog landat i Gävleborgs län. Vi får ett snöigt vykort från reporter Joacim Lindwall som ger sig ut på skidor tillsammans med biologen Petter Hillborg.Den börjar som en rund boll och slår sedan ut som en blomma. Det handlar om svampen jordstjärna, som fotografen Robin Malmsten Havervall följt och filmat under flera månaders tid. Vi pratar med honom, och med mykologen Mikael Jeppson som är expert just på jordstjärnor.Och så här i snöns tidevarv hör vi författaren Mikael Niemi flyga fram på skidor i veckans kråkvinkel.Programledare är Mats Ottosson.

Direkt från Skuleskogen i Ångermanland, holkkontroll hos flygekorrarna i Finland, naturdrömmar och nyårshälsningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi besöker Skuleskogens nationalpark i vinterskrud. Under sommaren strömmar det människor hit som vill uppleva den vilda och kuperade naturen men såhär i midvintern är det betydligt glesare mellan besökarna. En som har erfarenhet av området året om är författaren och fotografen Olle Backman. Fältreporter Jonatan Martinsson träffar honom för att höra mer om hans upplevelser och historierna som omgärdar det mytomspunna området. Anna Carlemalm, föreståndare på naturum Höga Kusten, guidar också i den omväxlande naturen. Från den djupa granskogen där hänglavar draperar träden till de mer öppna hällmarkerna där karga tallar blickar ut över Bottenviken.Vi frågade våra lyssnare om deras ”naturdrömmar” inför år 2026. Vi har fått många svar - allt från att bara vara ledig en dag och lyssna på fågelsång till att få uppleva något tropiskt. Påfallande många önskar att få se och fota ett vilt lodjur! Därför ringer vi upp naturfotografen Fatima Boukarchid för att få lite tips.Finlands natur är på många sätt lik den svenska, men där finns ett litet däggdjur som vi saknar: flygekorre. Flygekorrar är lite mindre än vanliga ekorrar och nattaktiva. De glidflyger mellan träden. Biologen Ralf Wistbacka från Uleåborgs universitet har inventerat flygekorrar runt österbottniska Jakobstad och funnit att de minskat med 70% de senaste 40 åren. Största orsaken är det intensiva skogsbruket med hyggen och monokulturer av tall, säger han.Vi får dessutom natur-nyårshälsningar från Japan, Grekland och Antarktis.I veckans kråkvinkel gör Lisa Henkow ett försök att ta sig an livet, och de stora frågorna landar mjukt i naturen.Programledare Joacim Lindwall.

En pralinask med godbitar från året som gått i Naturmorgon. Här ryms bland annat trollpipistreller, biätare, sillgrisslor och trumvargspindlar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Till och med för oss som gör Naturmorgon är det en överraskning att dyka ner i det gångna årets 52 avsnitt. Ja just det, kommer ni ihåg när vi ringde upp en lyssnare som fick svar på vad det var för konstiga bas-tubor i botten av ån! Minns ni när vår expert Susanne Åkesson berättade om hur harar onanerar? Och tänk att vi sände från Åreskutans topp, fast att det blåste så mycket dagen innan att det var omöjligt att ta sig upp dit. Samma på Stora Karlsö, vi åkte ut i de rejäla dyningarna efter ovädret dagen innan. Väl där togs vi emot av tiotusentals sillgrisslor och en ö med en alldeles egen själ.Vi har simmat i en skånsk å. Tältat vid Kebnekaise i ösregn. Upptäckt spår av en vessla i djup snö i Västerbotten. Öppnat öron och eter för fågelsången en hel natt i maj, där en skrattande dalripa från norska Tromsö var en av höjdpunkterna. Vi har stått på varsin sida om Östersjön och rapporterat i direktsändning om flyttande fåglar och fladdermöss. Vi har sett ett björnide på nära håll, ett helt nystan av snokar, den nästan osannolikt färggranna biätaren, och hört de subtila ljuden av trumvargspindlar och lökgrodor. Och vi har skrattat åt att en svamp kan heta blek toffelskräling.Nu vill vi dela med oss av detta till er som lyssnar.Välkomna till Naturmorgons best-of-program 2025.Programledare är Karin Gyllenklev.

De karismatiska lemurerna är en hotad djurgrupp som bara finns på Madagaskar i hela världen. I Kirindyskogen möter vi både små och stora lemurer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi möter lemurerna i Kirindyskogen på ön Madagaskar utanför Afrikas ostkust. Vi är i närkontakt med både de små lemurerna som ropar i natten, och större arter som hoppar mellan trädkronorna sökande efter späda blad. Lemurer hör till däggdjursgruppen primater. De är ljudliga, sociala, vackra och högt specialiserade i sina livsmiljöer.I Madagaskars natur är 80 till 90 procent av arterna endemiska – de finns ingen annanstans i världen. Och så är det för samtliga arter av lemurer. Vi hör unika reportage från Kirindyskogen på västra Madagaskar. Där finns världens minsta primat, dvärgmusmakin, eller snarare fanns.En stor del av öns skogar har försvunnit, och därmed lemurernas livsmiljö. Idag är många arter av lemurer hotade. Men det görs också en hel del för att rädda naturen och lemurerna.Reporter är Lisa Henkow och programledare Joacim Lindwall.

Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Naturmorgon firar lucia i Botaniska trädgården i Lund, där tre naturexperter samlas i ett grönskande växthus för att svara på lyssnarnas frågor om natur.Denna gång bland annat om hur rävens liv ter sig i storstan, turkosa larver, hur gammal en riktigt tjock tall kan vara och ifall alla fågelföräldrar är så renliga som dem Mikael i Täby fångat på film. De tar emot ungarnas spillning i små vita påsar och flyger iväg med dem direkt. Vi tar emot fler frågor på mejl naturmorgon@sverigesradio.se eller via våra sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa 040-227 270.Frågorna besvaras av experterna i Naturpanelen: botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson. Programledare är Jenny Berntson Djurvall

Naturmorgonredaktionen samlas för att tipsa om naturböcker utgivna under 2025. Programledare är Karin Gyllenklev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I årets naturböcker ryms orkidéer, igelkottar, valar, lavar, vedsvampar och ejdrar. Men även Sveriges storslagna geologiska historia och ett kritiskt öga på hur relationen mellan människa och natur ser ut idag. Lägg därtill böcker om allt från rymden till ringlande åar. Och lite till...Det har alltså blivit dags för Naturmorgons traditionsenliga bokprat, då redaktionen samlas runt studiobordet för att tipsa om och diskutera kring några av årets många naturböcker.I år får vi dessutom hjälp med barnböckerna från elever i klass 1C på Högalidsskolan i Stockholm. Årets bokpratare är Lisa Henkow, Jenny Berntson Djurvall, Helena Söderlundh, Joacim Lindwall och programledare Karin Gyllenklev.

En fågelmorgon vid Dannemorasjön i Norduppland med fågelkännaren Annika Rastén. Och botanisten Ulf Swenson hittar nya arter i herbarier i Australien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fältreporter Lena Näslund finns vid Dannemorasjön i Norduppland med fokus på bland annat ugglor. Ugglor är oftast lättast att se på hösten, tycker fågelkännaren Annika Rastén, som vi möter i hennes hemmamarker. Här hade hon ett fantastiskt möte med kattuggla och sparvuggla nu i november. Och fåglar har varit viktiga sedan Annika var liten. Numera blandas inventeringar och ringmärkning med att ge sig iväg för att se ovanliga fågelarter. Det kan bli många mil på cykel för ett kryss. En av favoritarterna är stenskvätta, och kungsörn är en annan art hon ägnar tid åt.Och hur har fågelåret 2025 varit? Magnus Hellström, fågelstationschef på Ottenby, ger en bild från den öländska horisonten.Och så får vi en inblick i hur nya växtarter upptäcks. Inte ute i djungeln, utan oftast i samlingar av torkade växter – herbarier. Botanisten Ulf Swenson har ägnat sitt liv åt tuggummiväxter och har beskrivit ett antal arter nya för vetenskapen. Några av dem har han hittat i en växtsamling i Canberra i Australien dit vi får följa med.Har alla däggdjur mens? Den frågan kom upp i en skolklass i Stockholm. Vi skickar frågan vidare till Renée Båge, veterinär och professor i husdjursreproduktion.Att hitta en gråsugga som inte synts till i Sverige på 90 år, det är häftigt. Vi pratar med Christer Bengtsson i Malmö för att höra hur det gick till när han gjorde fyndet. Dessutom har han sett mycket annat spännande nu i november – allt från parande frostfjärilar till en nyanländ lockespindel med extremt långa ben.Sverige har nyligen fått kritik från EU-kommissionen för att referensvärdet för varg har sänkts till 170 individer. Vi pratar med Mona HansErs, enhetschef på Naturvårdsverket, för att bland annat höra hur det går med den planerade licensjakten i januari.Programledare är Karin Gyllenklev.

I Värmland fångar konstnärerna upp växternas signaler och omvandlar dem till musik. Och på Stora Karlsö tar trutar och kråkor många ägg från de ruvande ejderhonorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan växter sjunga? Ja, i alla fall med lite hjälp. Konstnärsduon Simon Torssell Lerin och Bettina Hvidevold Hystad sätter sensorer på växter för att fånga upp deras elektriska signaler. Sedan omvandlas signalerna i en synth och en förstärkare till suggestiva toner. Reporter Lisa Henkow träffar konstnärstuon i Sunnemo vid Grässjöns strand i Värmland för att få höra musiken från bland annat en gran, en lingonplanta och några grässtrån.Och så ringer vi upp Olivier Van Aken, universitetslektor i växtbiologi vid Lunds universitet, för att höra hur och varför växternas elektriska signaler uppstår.På Stora Karlsö utanför Gotland trängs sillgrisslor och tordmular på fågelbergen. Men här finns också knappt tusen häckande par av ejder, dykanden som minskat kraftigt i Östersjön på senare år. Vi möter biologen Agnes Källström som närstuderat några av öns ruvande ejderhonor. Hur vanligt är det att kråkor och trutar tar deras ägg från boet, när händer det och hur påverkar det dem?Vi ringer också upp djuphavsforskaren Christian Nilsson. Han är just nu ute på ett forskningsfartyg i Barents hav för att studera glassvampar och andra organismer som lever på många tusen meters djup.Vid hamnen i Båstad mötte Erland Lundin häromdagen en bastant uggla som spände ögonen i honom. Sedan lyfte ugglan med majestätiska vingslag, med ett rejält byte i klorna. Vad var det för uggla och vad hade den tagit för något? Vi skickar frågan vidare till zooekolog Susanne Åkesson.I veckans kråkvinkel tittar Jenny Berntson Djurvall ner i vattnet från en brygga och tänker på hur torskens frånvaro påverkar både krabbor och musslor. Och på hur ett stoppat fiske kan ge hopp för ålen Andersson.Programledare är Joacim Lindwall.

I österrikiska Rust värnar invånarna om sina storkar. Och i Skåne borrar vi i en torvmosse där frön och pollen tar oss med på en tidsresa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi lyser upp höstmörkret genom att borra oss ner i landskapets historia. Vår fältreporter Lena Näslund följer med paleoekologen Per Lagerås till en skånsk torvmosse där flera tusen år gamla pollen och fröer bevarats till vår tid. Borrkärnan de får upp i mossen plockas med till mikroskoprummet på Arkeologihuset i Lund för att studeras närmare. Vi får följa med på en tidsresa som börjar vid istiden när fjällväxter trivdes på den skånska tundran, fram till nykomlingen granens ankomst för ungefär tusen år sedan. Vi stannar också vid två mörka perioder i vår historia – fimbulvintern och digerdöden så som pollenanalyserna ser dem.I staden Rust i Österrike kan man sitta på en uteservering och titta på storkar och lyssna till deras näbbklapper. Här finns nämligen en särskild storkförening som gör allt för att hjälpa storkarna. De bygger boplattformar, flätar bobalar och har ett eget storkrehabiliteringscentrum. Naturmorgons reporter Thomas Öberg har varit där.Vad var det för fjärilsälvor som dansade runt i novembermörkret i Bohuslän? Det undrar Johan Gustafsson, och vi ställer frågan vidare till nattfjärilskännaren Sheelan Barazanji.Vi får också en färsk rapport från klimattoppmötet i Amazonas. En av deltagarna är Alexandre Antonelli, forskningsledare och professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet. Hur hänger klimatet och biologisk mångfald ihop, och hur ser läget ut för Amazonas regnskogar?I veckans kråkvinkel får Helena Söderlundh upp ögonen för novembers nyanser.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Experterna Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas naturfrågor, i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför växer det nattvioler just på den plats där en varg dödade ett rådjur förra året? Är det en giftig änkespindel som bor i garaget hos Erik i Malmö? Och varför fastnade tre ståtliga steklar med gadden i en björk och dog?Det är några av de ruskigt spännande frågor som får svar av Naturpanelen i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. I panelen sitter botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson och hela programmet ägnas åt deras svar på lyssnarnas frågor om natur. Som exempelvis varför de lyckobringande fyrklövrarna kan vara så mycket vanligare på vissa ställen än andra och hur en har-snopp egentligen fungerar.Fler frågor tas emot på naturmorgon@sverigesradio.se eller via Naturmorgons sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa 040-227 270.Programledare är Joacim Lindwall.

Hur går det för blåmusslorna på Västkusten? Svampintresse som ögonöppnare för biologisk mångfald. Västkustens ålar klarar sig bättre efter fiskestopp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad händer med blåmusslorna på Västkusten? Under flera decennier har blåmusslorna minskat kraftigt. För två år sedan drog ett forskningsprojekt igång på Göteborgs universitet som ville undersöka vad som hade hänt med arten, varför den minskar. Men så ifjol exploderade plötsligt blåmusselpopulationen längs delar av kusten. Vår fältreporter träffar forskaren Mats Lindegart och gräver djupare i musselmysteriet, på Tjärnö marina laboratorium.Läkaren Martin Peraić har tagit lite svampledigt efter 10 års hårt arbete, trots att han inte äter svamp. Den knallröda praktvaxingen öppnade dörren till ett nytt svampintresse som bara växer. I Spånhyltan i Småland, Värnamo kommun, växer många vackra ängssvampar, följ med på en upptäcktsfärd i betesmarken, och i svampglädje.Fiskestopp för ål har en positiv effekt på antalet ålar. Det ser forskarna på Västkusten, där det varit fiskestopp sedan 2012. Både fler och större ålar återvänder till Sargassohavet för att leka. Torbjörn Säterberg på SLU Aqua berättar om den unika studien.Vi kollar hur det går för tranorna som flyttar söderut just nu, efter rapporter om tranor som dött i fågelinfluensa i Tyskland och Frankrike. Veterinär Lotta Berg berättar.I veckans kråkvinkel undrar Maria Westerberg om det går att bli ett med naturen. Programledare Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder direkt från Abisko där björk, lingon, tall och kråkbär gör sig vinterklara på olika sätt. Och om en av världens största kolonier av spetsbergsgrissla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur förbereder sig växterna inför vintern? Hur ser de olika strategierna ut för exempelvis björk, tall, lingon, gräs och mossor? Morgonens fältreporter Alexander Linder finns på plats på Abisko naturvetenskapliga station där växtekologen Ellen Dorrepaal ger oss en inblick i växternas förberedelser inför vintern. En vinter som ju är lång så här långt norrut och innebär utmaningar i kalla temperaturer och brist på såväl vatten som ljus. Ellen Dorrepaal forskar bland annat kring hur växternas liv ser ut under vintern.Och så får vi följa med på en resa till det stora innanhavet Hudson Bay i Kanada där en av världens största kolonier av spetsbergsgrisslor finns. Fågelforskaren Jonas Hentati Sundberg, som till vardags följer sillgrisslornas liv på Stora Karlsö utanför Gotland, besökte i somras den här kolonin. Han vill bland annat få reda på hur kopplingen mellan fåglarnas liv och havet under ytan ser ut. Hur kan en så stor koloni hitta tillräckligt med fisk att äta?Så här i höstrusket kryper vi gärna inomhus och tittar på naturfilm! Vi ber naturfilmaren Henrik Ekman ge oss några riktigt bra tips på aktuella naturfilmer. Och så ringer vi upp dykaren och undervattensfotografen Tobias Dahlin som gjort filmen Västerhavets hemligheter. Den utsågs nyligen till årets nordiska naturfilm 2025.Vi får också en rapport från Swedish biodiversity symposium som hölls för första gången nu i veckan i Göteborg. En konferens med över 400 deltagare, med fokus på hur samhället kan ställa om för att ta mer hänsyn till biologisk mångfald.I veckans kråkvinkel snubblar Lisa Henkow till på rullande ekollon och börjar tänka på naturens uppfinningar kontra det vi ger Nobelpris till.Programledare är Joacim Lindwall.

Monarkfjärilen flyttar från Mexiko till Kanada, och tillbaka. Hur går det till? Och vid svenska västkusten lever numera invasiva klängmedusor och stillahavsostron. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klängmedusa, blåskrabba, filtsjöpung och stillahavsostron. Det är några av de invasiva arter som numera går att hitta i havet utefter västkusten i Sverige. I takt med stigande temperaturer går etableringen av nya arter allt snabbare.Vår fältreporter Lisa Henkow finns på Göteborgs marinbiologiska laboratorium vid Göta älvs mynning tillsammans med Anna Dimming, som jobbar med invasiva arter på Länsstyrelsen Västra Götaland. Hon berättar hur arterna kom hit, vad som görs för att hindra att de ta över och om det över huvud taget är möjligt när havet saknar gränser. Men här kan allmänheten hjälpa till, menar Anna Dimming.Och så möter vi de karismatiska och gåtfulla monarkfjärilarna. På vintern samlas de i de mexikanska bergen på 3 000 meters höjd. Där övervintrar de så tätt på oyamelträden att stammarna knappt syns. När våren kommer parar de sig, och sedan ger sig honorna av norrut på det som kommer att bli en tusentals kilometer och flera generationer lång resa. Men hur hittar de till Kanada, och hur vet fjärilarna i Kanada hur de ska hitta tillbaka till bergen i Mexiko där deras gammel-gammel-mormor en gång föddes? Frilansjournalisterna Lasse Edfast och Irma Eneroth har vandrat upp i bergen för att bli vittnen till de lysande orangea fjärilarnas sovstund, älskog, död och avfärd.Vi fick ett mejl från Jörgen Vikström på Frösön. Sju par skidpjäxor hade tillfälligt placerats i sommarhuset för att ge plats åt sambons storslagna födelsedagsfest. Nu i oktober var det dags att hämta hem pjäxorna. Men då var samtliga pjäxor fyllda med svamp, från tårna och upp i de höga pjäxskaften. Tack och lov verkade svampen inte ha växt fram ur pjäxorna, utan Jörgens misstankar är att det är någon som packat i dem där som i ett förråd. Men vem kan det vara? Vi ringer upp en expert för att reda i mysteriet.Ett annat mysterium ramlade Alice Arveskär, 7 år, över häromveckan i Herrestad i Värnamo, där hennes mormor och morfar bor. Hon såg något i vattnet som såg ut som en pinne, fast den rörde på sina ben. Hon tror att det kan vara en vattenskorpion och undrar om den är vanlig. Scarlett Szpryngiel, expert på halvvingar, svarar på Alices frågor.I veckans kråkvinkel av Joacim Lindwall saktas tempot ner till snigelfart.Programledare är Karin Gyllenklev.