P1 Specialprogram

Våren 2026 ska P1 att sända en programserie om livsinsikter. Nu efterlyser vi lyssnare som vill dela med sig av sina egna insikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi letar inte efter långa berättelser, utan korta, kärnfulla insikter eller visdomar som drabbat dig i olika faser av livet. Insikterna kan vara stora eller små, djupa eller ytliga. De kan vara nya eller ha flera år på nacken. Tema för programmen:Att få barn/föräldraskap – det kan handla om vad du insett om vad en människa är genom att få barn, eller vad du lärt dig om dig själv genom att bli förälder, eller något helt annat Att komma in i medelåldern – kanske har du fått en ny syn på livet när det inte längre känns oändligt, vilka insikter fick/får du?  Kärlek – vad har livet lärt dig om kärlek? Att närma sig döden – när du vet att det inte är långt kvar av livet ser du det kanske i ett nytt ljus?Är du intresserad av att delta? Skriv till mig! Intervjuer kommer att genomföras digitalt - på  Teams, Zoom eller liknande - under november och december.Du behöver inte framträda med namn i programmet, men din röst kommer att höras.Tack på förhand!/Maja Lagercrantz, producent  Kontakt: maja.lagercrantz@sr.se   

Är medier i allmänhetens tjänst ett utdöende koncept? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varje år får svenska folket kort stifta bekantskap med public service-bolag från hela Europa när Eurovision song contest går av stapeln. Någon representant för jurygruppen i respektive land kliver in i bild, berättar hur fantastisk kvällen har varit och delar skrikande ut ”douze points” till sitt favoritbidrag. Där och då ser det ut som att alla länder på kontinenten har varsitt välmående mediebolag som agerar i allmänhetens tjänst - men skenet bedrar. En majoritet av länderna i Europa har inte radio och tv i allmänhetens, utan i regeringens och statens, tjänst. I det här avsnittet får ni höra om kampen om kontrollen över public service i länderna i Öst, central- och Sydeuropa - men också om hur väl vi, i det så uppburna Väst- och Nordeuropa, hanterar vårt uppdrag att göra media i allmänhetens tjänst.Och så försöker vi svara på frågan om framtiden. Kommer public service att överleva, eller går vi en oundviklig död till mötes? Omöjligt uppdrag är en serie i tre delar om public service födelse, strider och framtid i Europa. Programmet görs av Freddi Ramel tillsammans med Martin Wicklin och Anna Johannessen, Tredje Statsmakten Media AB. Slutmix Johan Hörnqvist.

Vilken roll har public service när bomberna faller över storstäderna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Public service är förstås en viktig källa till myndighetsinformation i krig - där man kan höra vad som gäller, vad man ska ta vägen. Och i krig blir ju också tillgången till opartiska nyheter extra viktiga. Eller? Vad händer om public service skulle påverka krigsmoralen eller försvarsförmågan negativt? I det här avsnittet får ni höra om andra världskriget, och om fronten i etern. Om hur den tyska radion togs över och blev en nazistisk propagandamaskin, och BBC tog sina första steg mot att bli ett av världens största mediebolag. Omöjligt uppdrag är en serie i tre delar om public service födelse, strider och framtid i Europa. Programmet görs av Freddi Ramel tillsammans med Martin Wicklin och Anna Johannessen, Tredje Statsmakten Media AB. Slutmix Johan Hörnqvist.

Är public service en högmodig idé, en relik från en annan tid - eller är det viktigare än någonsin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I första delen av Omöjligt uppdrag får vi höra om hur radion förändrade allt. Plötsligt kunde röster och musik färdas kors och tvärs över jorden. Det var spännande, men också läskigt. Vad kommer det här innebära egentligen? Domedagsprofeter såg hjärntvätt och politiskt kaos framför sig, medan idealister såg potential för upplysning och världsfred när människor plötsligt kunde höra varann.I skarven mellan de här två framtidsvisionerna formas en idé om radio i allmänhetens tjänst. Och det är en man som ser till att den blir verklighet: Den allvarsamma skotten John Reith. När han tar över rodret för det nystartade sändningsbolaget BBC är målsättningen tydlig - med ”monopolets råa kraft” ska BBC informera, utbilda och underhålla.Men funkar det verkligen att ha ett statsägt bolag med monopol som samtidigt ska stå oberoende från staten och politiken, eller är det ett omöjligt uppdrag? Omöjligt uppdrag är en serie i tre delar om public service födelse, strider och framtid i Europa. Programmet görs av Freddi Ramel tillsammans med Martin Wicklin och Anna Johannessen, Tredje Statsmakten Media AB. Slutmix Johan Hörnqvist.

Nu tar socialsekreterare i Helsingborg hjälp av generativ AI för att både spara tid och göra ett bättre arbete. Samtidigt har Karlshamns kommun valt att stoppa all användning av samma teknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Genom att använda sig av generativ AI kan 20 tjänstemän i Helsingborg nu underlätta sitt arbete genom att låta den nya tekniken skriva ner samtalet och också göra en sammanställning. Istället kan socialsekreterarna ägna mer tid till själva samtalet.I Karlshamn har man tills vidare valt att pausa all användning av generativ AI för de kommunanställda.”Skrivandet har alltid tagit så lång tid så man har alltid varit efter.” Marie Cederberg har jobbat som socialsekreterare i 20 år, numera sakkunnig inom socialtjänsten i Helsingborgs kommun”Vi tror att AI kommer att frigöra mycket tid som kan läggas på att utföra det sociala arbetet.” Martina Avasoo-Barte, innovationsledare vid socialförvaltningen i Helsingborg”Vi vill få koll på rättsläget och informationssäkerheten runt AI för att kunna föra in det på ett arbetsrättsligt sätt. Det finns möjligheter att personuppgifter läcker när man för in de i de här modellerna.” Martin Blomqvist, IT- och Digitaliseringschef i Karlshamn”Man ska inte springa för fort utan först ställa sig frågorna: på vilket sätt det här kan innebära effektivitet och vilka kostnader det medför.” Katarina Hillertz, IT-jurist ”AI har en enorm potential men det finns också många sätt som man kan göra det här dåligt på, något som kan underminera allmänhetens förtroende för den här teknologin.” Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier”Vissa beslut kan vi överlämna till den digitala tekniken och vissa beslut är det viktigt att människor fortfarande fattar.” Lupita Svensson, docent i socialt arbete på socialhögskolan vid Lunds universitetProducent och reporter: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se

Den generativa AI:n har gett de kriminella ett nytt verktyg. Din röst kan kapas och lura någon anhörig att skicka pengar, bara ett exempel av många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Generativ AI har blivit en ny guldgruva för de kriminella.Hur ska du göra när du inte längre vet vem det är du talar med i telefon, till exempel?Och hur ska rättsväsendet förhålla sig till teknisk bevisning som till exempel foton och SMS-konversationer när det inte är så självklart att det är äkta?(programmet sändes första gången hösten 2024)”Först tror jag inte på SMS:n men när jag hör rösten, då svänger jag totalt! Jag blev så engagerad när jag hörde rösten.”Ann-Lis Hake, som trodde att det var dottern som ringde men det var det inte.”Man tjänar normalt inte något på att misstänka andra men jag tror att behovet av att verifiera interaktion med någon kommer att öka jättemycket.”Lars-Olof Johansson, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, som fördjupat sig i varför människor blir lurade.”Vi har fått in anmälningar om AI-genererade röster men vi har inte kunnat fastslå att det är så, men med tanke på den tekniken som finns är det ju inte otroligt att det skulle kunna vara så.”Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Polisens nationella bedrägericentrum i Stockholm.”Vi har nog i Sverige en av världens mest digitaliserade kriminella.”Charlotta Kronblad, doktor i digital transformation. Forskar om gränslandet mellan juridik och teknologi vid avdelningen för informatik vid Göteborgs Universitet och har arbetat som jurist i flera år.”Kan man längre lita på den tekniska bevisningen, det som hittills varit fundamentet i bevisprövningen?”Henrik Olsson Lilja, försvarsadvokat”Allt har plötsligt ändrats i grunden, nu kan alla göra det här mot alla andra. Den tekniska utvecklingen har demokratiserat det här.”Stefan Axelsson, professor i digital forensik och cybersäkerhet vid Stockholms universitet”Om man allt oftare ifrågasätter äkthet då belastar man forensiska laboratorier med fel uppgifter, och det är i slutänden ett hot mot demokratin.”Lena Klasén, professor i digital forensik vid Linköpings universitet och direktör på nationella operativa avdelningen hos Polismyndigheten.

AI i journalistiken: Så har chatbottarna kommit att förändra journalisternas arbete Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medier har kommit olika långt i hur mycket de vill använda sig av den generativa AI:n. Olika publicistiska måttstockar har redan lett till en viss variation, från att ett nummer av Nöjesguiden helt gjordes av ChatGPT till en mer återhållen linje för att inte riskera det viktigaste man har: trovärdigheten.(Programmet sändes första gången under hösten 2024.)”Det är skönt att ha en AI-kompis som hjälper en lite på traven.” Elin Wieslander, redaktör på Aftonbladets AI-nav”Jag har blivit en mycket effektivare journalist än vad jag var tidigare, men jag kommer aldrig att kopiera något rakt av.” Kalle Kovacs, digital redaktör på Sveriges Radios digitala hubb, P4 Blekinge”Ironiskt nog blev det här numret av Nöjesguiden som helt gjordes av AI ett av de mest uppmärksammade numrena.” Frasse Levinsson, chefredaktör för Nöjesguiden”Gränserna har väl flyttats genom att vi har visat vad som går att göra men också kanske vad som inte går att göra.”Jonas Källgren, ansvarig utgivare för Nöjesguiden”Vi ska vara nyfikna, vi ska vara innovativa men samtidigt kritiska och skeptiska mot en del saker.”Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på Sveriges Radio”Förtroendet är det främsta kapitalet som mediebranschen har och därför är man mer försiktig än många andra branscher när man använder sig av AI.” Jenny Wiik, driver ett forskningsprojekt om journalistik och AI knutet till en innovationsplattform som heter Media och demokrati, vid Lindholmen Science Park i Göteborgproducent och reporter: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se

När den generativa AI:n blev tillgänglig för alla kunde vem som helst skriva in en text och få fram en bild på bara någon sekund. Det har nu radikalt förändrat förutsättningarna för illustratörerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så förändrar AI verkligheten för illustratörerna och animatörerna.(Programmet sändes första gången i september 2024.)Josefine Engström, ordförande Svenska Tecknare: ”AI-plattformarna använder våra verk för att sen producera snarlika verk, det är ju fel, vi konkurreras ut! Bakom varje bild ligger det ju år av utbildning, blod svett och tårar.”David Sandström global marknadschef på betalningstjänsten Klarna: ”Det här kommer att förändra världen! Vi ska undvika att försöka vara bättre än AI på det en AI är bra på.”Arvid Tappert, animatör som använder AI: ”Jag ser fram emot att fler animatörer vågar testa. Jag är mittemellan AI-hatarna och AI-älskarna.”Jonathan Dahl, animatör som inte använder AI: ”Om allt ska gå så snabbt hela tiden så förlorar man glädjen i att skapa saker.”producent och reporter: Anders Diamantanders.diamant@sr.se

Tack mamma, pappa och ChatGPT - Så förändrar generativ AI elevernas lärande Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lärare och elever har börjat använda sig av så kallade chattbotar, som t ex ChatGPT, både i skolan och privat. Det finns många fördelar men även en del farhågor med den nya tekniken.Vad får det för konsekvenser för själva lärandet och vad är egentligen bildning för något?Hör elever, lärare, biträdande rektor, Skolverket och en forskare.(Repris från augusti 2024)”Det är väl kanske inte jättebra men jag ska vara ärlig och säga att jag använder mig mycket av den texten som man får av GPT. Många gör det idag.”Viggo, som nyss tagit studenten.”Ska du kunna tänka svårare tankar då måste du ha kunskap att bygga de på, annars blir det bara löst tyckande.” Annelie Stupalo, biträdande rektor vid Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm.”Vi som lärare har utbildat oss i ett system som inte var i närheten av AI, och om skolan ska stå för det här då krävs det rejält med fortbildning. Vad ska skolan lära ut egentligen?”Anders Dahlin, engelskalärare på Kungsholmens västra gymnasium”Alla verktyg vi använder, använder vi för att slippa anstränga oss själva. Vi kan komma att bli sämre på att analysera och resonera, något som gör oss mer utlämnade till tekniken.”Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket”Problemet med den här typen av teknik är att eleverna kanske gör ett fint skolarbete men de har inte lagt ner så lång tid på det och då har de inte lärt sig någonting.” Erik Winerö forskar vid Göteborgs universitet om hur lärarnas bedömningspraktik påverkas av generativ AIproducent och reporter: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se

Kemikalier är oumbärliga, men vi vet för lite om de hundratusentals som används. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela tiden tillkommer det nya kemikalier, och gång på gång kommer också larm om faror med kemikalier omkring oss.Nu ser EU över sina kemikalieregler. Det pågår en dragkamp mellan säkrare miljö och en stark industri som slåss för sin konkurrenskraft.

Vi lever i en cocktail av kemikalier - hur kommer det sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om fiskar som blivit alltför sturska efter att ha fått i sig rester av ångestdämpande läkemedel, om reningsverk som nu ska vässas , och om dammet som kan vittna om dolda miljörisker som nedärvs till våra barn.

Med Jack Lantz - om det som en gång kunde ses som en svensk nationalsymbol. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan KAJ:s framgångar i Melodifestivalen leda till ett uppsving för dragspelet? Programledare Jack Lantz bjuder in experter, världsmästare och en elev för att uppmärksamma - och ta tempen på - ett anrikt instrument. I programmet medverkar:Bosse Nyberg - dragspelshistoriker, författare och tidigare musikantikvarie vid Dalarnas museumToivo Burlin - fil. dr, universitetslektor, forskare musikvetenskap, Stockholms universitetMarie Selander - musiker, författare och kompositörLeo Florin - världsmästare i dragspelDaria Rimkuté - dragspelareMagnus Jonsson - dragspelslärareIngvar, Lars och Sven Karlsson - dragspelsbutiksinnehavareAxel Åhman - A:et i gruppen KAJ

Hur ser arbetsvillkoren ut för gigjobbare idag? Och hur vill politikerna komma till rätta med de som problem som finns inom den här sektorn? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den andra delen av två fortsätter vi att följa upp de programserier om gigekonomin som vi gjorde 2019 och 2022. Vad har hänt sen dess? Och vilka lösningar ser politikerna på problemen inom den här typen av låglönearbete i tjänstesektorn?Medverkande:Nina Larsson, jämställdhets- och arbetslivsministerArdalan Shekarabi, arbetsmarknadspolitisk talesperson för SocialdemokraternaAnnamaria Westregård, forskare på Institutionen för handelsrätt, Lunds Universitet.Reportrar: Oskar Lodin, Anna Frey och Anna Berg.Programledare: Linda AkténProducenter: Anna Iversen och Erik LaquistTeknik och slutmix: Daniel Högberg

När digitala plattformar förmedlar uppdrag åt gigjobbare uppstår en gråzon på svensk arbetsmarknad. Hur ser fack och arbetsgivare på det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den första delen av två följer vi upp de programserier om gigekonomin som vi gjorde 2019 och 2022. Vad har hänt sen dess? Hur ser gigjobbarnas arbetsvillkor ut idag? Och hur hanterar arbetsmarknadens parter den här typen av låglönearbete i tjänstesektorn?Medverkande:Tommy Wreeth förbundsordförande på TransportarbetareförbundetMarcus Lindström, biträdande arbetsgivarpolitisk chef på Almega Linda Weidenstedt, sociolog och forskare på forskningsinstitutet RatioReportrar: Oskar Lodin, Anna Frey och Anna BergProgramledare: Linda AkténProducenter: Anna Iversen och Erik LaquistTekniker: Daniel Högberg

Ullakarin Nyberg möter Lolo Tode Palm, som följde sin man Uno under hela hans cancerresa Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lolo Tode Palm följde sin man Uno under de nästan fyra år det tog från att han fick sin cancerdiagnos, tills han dog. Det var en resa i kärlek och sorg. - Ibland var det Uno som behövde gråta, ibland var det jag. Men oftast handlade trösten om att bara finnas där, i det vardagliga, säger Lolo Tode Palm, som skrivit om sina erfarenheter i boken ”I kärlek och sorg”. I den sista delen av Cancerresan sätter vi fokus på den anhöriga. Hur gör man för att orka stå kvar, när det är som allra svårast?Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige - varje år får omkring 11 000 män diagnosen. Trots att överlevnaden är hög så är prostatacancer den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och onkolog som själv fick cancer, män som alla lever med prostatacancer. För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med, ring Cancerlinjen på 010 -199 10 10 eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Du kan också söka upp Prostatacancerförbundet på www.prostatacancerforbundet.seProducent: Siri Ambjörnsson, Klippan Produktionsiri@klippanproduktion.se

Ullakarin Nyberg möter Per Gulbrandsen, som efter sin prostatacancerbehandling tycker att han fått ett rikare sexliv Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Att prata om sexuella hälsa för män är fortfarande skambelagt, säger Per Gulbrandsen, som var 67 år när han fick veta att han hade prostatacancer. Efter operationen sökte han hjälp med sin sexuella rehabilitering men från vården var stödet knapphändigt. Istället hittade han sina egna vägar och idag, sex år senare, är han en flitigt anlitad föreläsare och bloggare inom området erektil dysfunktion. Och själv tycker han att hans sexliv faktiskt har blivit rikare, efter cancern. - Jag har lärt mig att kroppen vill hjälpa oss att njuta och läka, säger Per. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige - varje år får omkring 11 000 män diagnosen. Trots att överlevnaden är hög så är prostatacancer den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och onkolog som själv fick cancer, män som alla lever med prostatacancer. För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med, ring Cancerlinjen på 010 -199 10 10 eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Du kan också söka upp Prostatacancerförbundet på www.prostatacancerforbundet.seProducent: Siri Ambjörnsson, Klippan Produktion

Ullakarin Nyberg möter Anders Hansson, som drabbades av dödsångest när han fick sitt cancerbesked trots att prognosen var god Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Anders Hansson som 57-åring fick veta att han hade prostatacancer tänkte han att han bara hade månader kvar att leva. Anders pappa hade då precis gått bort i prostatacancer och Anders hade följt honom under den sista tuffa tiden. - Jag kunde inte ta in det som läkarna sa, att jag själv hade en god prognos, berättar Anders. I stället var jag övertygad om att jag hade metastaser överallt, till och med i hjärtat. Till slut fick Anders hjälp genom en kurator för att bearbeta sin dödsångest. Men det tog flera år för honom att inse att han faktiskt kunde leva ett gott liv, trots sin sjukdom.  Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige - varje år får omkring 11 000 män diagnosen. Trots att överlevnaden är hög så är prostatacancer den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och onkolog som själv fick cancer, män som alla lever med prostatacancer. För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med, ring Cancerlinjen på 010 -199 10 10 eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Du kan också söka upp Prostatacancerförbundet på www.prostatacancerforbundet.seProducent: Siri Ambjörnsson, Klippan Produktion

Ullakarin Nyberg möter Henrik Frenkel, som som lever med spridd prostatacancer Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Henrik Frenkel, 75, hade inte tänkt tanken tidigare – att han skulle kunna dö av sin cancer. Inte förrän hans son sade ”pappa, det här är dödligt”. Henrik tillhör de tio procent män med prostatacancer, vars sjukdom är spridd i kroppen redan då den upptäcks. Hur lever man ett gott liv, när man samtidigt vet att man har en obotlig sjukdom? För Henrik har öppenheten varit vägen framåt. Han skriver, han gör podd och han träffar andra män som är samma situation.  - Många med prostatacancer blir ju botade, säger Henrik. Men det blir ju inte vi. Om det behöver vi prata. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige - varje år får omkring 11 000 män diagnosen. Trots att överlevnaden är hög så är prostatacancer den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg, psykiater och onkolog som själv fick cancer, män som alla lever med prostatacancer. För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med, ring Cancerlinjen på 010 -199 10 10 eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Du kan också söka upp Prostatacancerförbundet på www.prostatacancerforbundet.seProducent: Siri Ambjörnsson, Klippan Produktion

Ullakarin Nyberg möter Lillian, 77, som fick cancerbeskedet på sin sista mammografi Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Jag kunde inte tro att det var sant, säger Lillian. Jag hade ju ätit bra och levt sunt i hela mitt liv, inte kunde väl jag ha cancer?Det var sommar och varmt och Lillian bröt ihop, totalt. I trädgården stod en hammock och i den låg hon, hela sommaren, under en stickad, rutig filt.- Jag förmådde inte göra någonting alls, berättar Lillian. Jag blev som ett barn. Och filten, den blev min trygghet.I sista avsnittet av Cancerresan hör du Lillians berättelse, om den första förlamande chocken som sedan, med stöd och hjälp av anhöriga och vänner, vändes till en ganska ljus upplevelse, fylld av tillit och nya lärdomar.Varje dag får omkring 25 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg fyra av dem, i drabbande samtal om att tappa hår och förlora bröst, om orkeslöshet och kraftfullhet, om förtvivlan och om tröst.För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med så kan du ringa Cancerlinjen på 010 -199 10 10, eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Är du ung och drabbad finns föreningen Ung Cancer och Bröstcancerförbundet erbjuder också stöd i olika former. Producent: Siri Ambjörnsson Klippan Produktionsiri@klippanproduktion.se

Ullakarin Nyberg möter Sandra Westerberg, som stod mitt i livet när hon upptäckte en knöl i sitt ena bröst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sandra och hennes pojkvän hade precis flyttat in i sin första gemensamma lägenhet. De planerade barn och en framtid tillsammans. På vårdcentralen fick hon höra att det nog inte var någon fara, att hon var för ung. Men på ultraljudet syntes den tydligt – tumören i Sandras ena bröst. Hon var 27 år och vuxenlivet skulle just börja.  - Det kändes så orättvist, säger Sandra. Jag som levt så sunt, jag som var så ung. Varför just jag? Sandra har under de sju år som gått fått mer än 150 cancerbehandlingar. Och hon har fått en dotter. För hennes skull kämpar Sandra vidare, trots att sjukdom blivit kronisk.Varje dag får omkring 25 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. I Cancerresan möter Ullakarin Nyberg fyra av dem, i drabbande samtal om att tappa hår och förlora bröst, om orkeslöshet och kraftfullhet, om förtvivlan och om tröst.För dig som själv är drabbad eller anhörig och behöver någon att prata med så kan du ringa Cancerlinjen på 010 -199 10 10, eller Cancerrådgivningen på 08-123 138 00. Är du ung och drabbad finns föreningen Ung Cancer och Bröstcancerförbundet erbjuder också stöd i olika former. Producent: Siri Ambjörnsson Klippan Produktionsiri@klippanproduktion.se