SNS Kunskap

Hur uppnår samhället förmåga att leverera det som efterfrågas vid en kris, höjd beredskap och ytterst krig? Och hur kan lagstiftningen uppdateras för att stärka Sveriges krisberedskap?  I en ny rapport uppmärksammar professor Anna Jonsson Cornell de rättsliga problem och luckor i lagstiftningen som kan uppstå när staten vill stärka beredskapen och bygga ett uthålligt civilt försvar tillsammans med näringslivet.   Trots att det finns rättsliga frågor att reda ut är de första samverkanslösningarna redan på plats. Svenska Brandslangsfabriken (Svebab) är det första beredskapsföretaget i Sverige på decennier. De har ingått ett beredskapsavtal med Myndigheten för civilt försvar om att tillhandahålla brandslang och prioritera leveranser till myndigheten i händelse av krig.  Rapportlanseringen är en del av SNS Beredskapskommission. Projektet har tidigare lyft frågor om näringslivets medverkan i totalförsvaret, se exempelvis seminarierna Privat-offentlig samverkan i totalförsvaret och Avtal eller lagstiftning – hur upprätthålls försörjning av varor och tjänster i kris och krig?  Medverkande  Anna Jonsson Cornell, professor i komparativ konstitutionell rätt vid Uppsala universitet.  Staffan Johansson, vd för Beijer Tech AB, som äger Svenska Brandslangsfabriken AB (Svebab) Anna af Sillén (M), suppleant i näringsutskottet Johan Sjöberg, Ansvarig säkerhets- och försvarspolicy, Svenskt Näringsliv  Kristina Syk, chef för försörjningsberedskap och riskanalys på Adda. Adda är ett företag som stöttar SKR:s medlemmar i frågor om strategisk försörjning av varor, tjänster och kompetens.  Seminariet modereras av  Anna Norén, forskningsledare på SNS. 

Vilken ekonomisk politik går partiet till val på? Hur ska klimat- och migrationspolitiken utformas framåt? Vill partiet omreglera villkoren för företagande i välfärden? SNS bjuder in till ett samtal med Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare för Centerpartiet, om partiets prioriteringar inför valet. Samtalet leds av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Hur kan Sverige bygga upp totalförsvaret? Vilka reformer behövs för att underlätta innovation i svensk och europeisk försvarsindustri? Vilken roll bör Europa ta i Nato efter att USA nu markerat en förändring i sin säkerhetspolitik? och hur ser det långsiktiga stödet till Ukraina ut? Välkommen till ett samtal med försvarsminister Pål Jonson (M) om säkerhetspolitik och regeringens försvarspolitiska agenda.

Två år har gått sedan Sverige gick med i försvarsalliansen Nato. Medlemskapet innebär inte bara säkerhetspolitiska åtaganden, utan ställer också krav på att svensk civil och militär infrastruktur ska klara helt nya belastningar. Det allvarliga säkerhetsläget innebär dessutom att systemen behöver vara på plats i närtid. Vilka investeringar krävs för att Sverige ska kunna leverera de förmågor som medlemskapet förutsätter? Hur väl rustad är svensk transport-, energi- och annan kritisk infrastruktur för att leva upp till Natos förväntningar i tid? Och hur bör ansvaret fördelas mellan stat, regioner, kommuner och näringsliv? Under detta seminarium diskuterar vi de infrastruktursatsningar som är mest angelägna ur ett försvarsperspektiv, och vad som behövs för att säkerställa att dessa förmågor kommer på plats inom givna tidsramar. Mötet genomförs inom ramen för forskningsprojektet SNS Infra. Medverkande Andreas Carlson, Sveriges infrastrukturminister Jan Knutsson, Sveriges Natoambassadör Michael Malm, totalförsvarsstrateg vid Försvarsmakten Sara Schelin, kommundirektör i Östersunds kommun Peter Sigenstam, chef för drift och energisystem på E.ON Energidistribution Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare, SNS.

Hur vill Sverigedemokraterna reformera migrations- och kriminalpolitiken efter valet? Vad ser partiet som viktigast för att höja produktivitet och skapa välstånd? Och vad vill partiet inom bostads-, klimat- och skolpolitiken? SNS bjuder in till ett samtal med Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna, om partiets prioriteringar inför valet. Samtalet är en del av serien Frukostsamtal på SNS och modereras av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Carbon pricing is used to reduce carbon emissions and incentivize the use of climate-friendly technologies. While the policy can be an effective tool to support the green transition, it may also affect households and economies in unequal ways.  Welcome to a seminar where carbon pricing and its implications on macroeconomy will be discussed together with leading experts.   The seminar is held in English and is part of the IIES/SNS International Policy Talks, a collaboration between SNS and the Institute for International Economics (IIES) at Stockholm University. The seminar series aims to create a forum where internationally renowned economists discuss the latest research with leading experts and decision-makers.  Participants  Jytte Guteland, Member of the Riksdag, The Social Democratic Party. Member of the Committee on EU Affairs and the Committee on Environment and Agriculture. Diego Känzig, Assistant Professor of Economics, Northwestern University Katarina Luhr, climate policy spokesperson, the Green Party. Member of the Committee on Industry and Trade. More speakers will be added.  The seminar is moderated by John Hassler, Professor of Economics at the Institute for International Economic Studies (IIES). 

Varför tar det tid för rätt person att hamna på rätt jobb? Hur påverkar konkurrens mellan arbetsgivare löner och villkor? Och vad avgör hur väl arbetsmarknaden lyckas matcha kompetens med efterfrågan? Lena Hensvik är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, ledande arbetsmarknadsforskare och del av årets Konjunkturråd 2026.  Välkommen till ett samtal om arbetsmarknadens funktionssätt och dess betydelse för individer och samhälle. SNS-prisets jury lyfter fram Lena Hensvik som en förebild som lyckas kombinera banbrytande policyrelevant forskning med ett starkt engagemang för kunskapsspridning. Samtalet genomförs inom ramen för SNS prisföreläsningar och modereras av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare och medlemschef, SNS. Om SNS-priset Priset som delas ut vartannat år finansieras genom en insamling som gjordes i samband med SNS 75-årsjubileum 2023. Pristagaren belönas såväl för att ha nått ut brett med sin forskning i samhällsdebatten som för att ha nått fram till beslutsfattare i olika delar av samhället Läs mer om priset.

Vad säger den senaste forskningen om hur polariserade svenska väljare och politiker är inför valet i september? Hur påverkar medierna väljarnas förtroende och politiska uppfattning? Och vilka verkar bli knäckfrågorna som avgör valet?  Först ut i SNS valserie är statsvetarprofessor Henrik Ekengren Oscarsson. Med utgångspunkt i slutsatserna från SNS-rapporten Polarisering i Sverige (2021) diskuterar han hur politiken och åsiktskorridorerna har utvecklats, med särskilt fokus på affektiv polarisering, mediernas roll och väljarnas förtroende för politiken.  Under valåret 2026 bjuder vi in tidigare ordförande för SNS Demokratirådsrapporter och tillsammans med kunniga kommentatorer analyserar vi det politiska landskapet med avstamp i aktuell forskning. Det här mötet är det första i serien.  Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, där han också leder valforskningsprogrammet. Han är även ledamot i Medieakademin, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet och var också ordförande för SNS Demokratirådsrapport 2021: Polarisering i Sverige (2021).  Amanda Sokolnicki, politisk redaktör, DN Samtalet leds av Isabella Parling, senior projektledare på SNS. 

Det svenska pensionssystemet har en inbyggd broms som slår till när ekonomin viker. Men vad händer när systemet i stället visar rekordstort överskott – och vem ska få ta del av kakan? År 2024 uppgick överskottet i pensionssystemet till cirka 1 900 miljarder kronor, motsvarande 17 procent. Regeringen och en enig Pensionsgrupp har nu meddelat att de vill införa en "gas" i systemet: när tillgångarna överstiger skulderna med 15 procent ska överskottet delas ut till pensionärer och pensionssparare. Förslaget väcker grundläggande frågor om ansvar, risker och rättvisa mellan generationer. Hur robust är överskottet i ljuset av demografiska förändringar? Och hur påverkar en eventuell gas den intergenerationella rättvisan? Välkommen till ett seminarium på SNS där vi diskuterar hur gasen är tänkt att fungera, vilka möjligheter och risker den innebär – och hur pensionssystemets stabilitet bäst värnas över tid. Medverkande Martina Johansson (C), arbetsmarknadspolitisk talesperson och representant i pensionsgruppen Filip Lindskog, professor i försäkringsmatematik vid Stockholms universitet Anna Pettersson Westerberg, generaldirektör, Pensionsmyndigheten Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet Seminariet modereras av Annika Creutzer, ekonomijournalist och privatekonomisk expert.

Produktivitetstillväxten har avtagit i Sverige de senaste decennierna, trots teknologiska framsteg såsom internet och AI. Vad beror detta på och vilka åtgärder behövs för att vända utvecklingen? I en ny SNS-rapport undersöker forskarna Anders Åkerman och Horng Chern Wong den avtagande produktivitetstillväxten i Sverige. I rapporten analyserar forskarna om en ineffektiv resursallokering mellan företag kan vara en förklaring och jämför utvecklingen mellan olika sektorer. Resultaten har betydelse för hur vi förstår Sveriges företagsklimat och konkurrenskraft. Seminariet anordnas inom ramen för SNS forskningsprojekt Produktivitet, konkurrenskraft och hållbar tillväxt. Medverkande Lili André (KD), näringspolitisk talesperson Horng Chern Wong, forskare i nationalekonomi, Stockholms universitet Tobias Lundquist, tillförordnad chefsekonom, Unionen Yashar Moradbakhti, vd på Lingio och styrelseledamot i TechSverige Anders Åkerman, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet Samtalet modereras av Louise Lorentzon, forskningsledare på SNS.

EU:s klimatpolitik går nu in i en ny fas. Efter flera år av intensivt lagstiftningsarbete ska beslutade styrmedel omsättas i praktiken, samtidigt som nya politiska vägval står för dörren. Under det kommande året väntas EU ta ställning till hur klimatpolitiken ska utvecklas vidare. Det överenskomna 2040-målet utgör en viktig referensram, samtidigt som frågor om tillämpning och justering av befintliga styrmedel också står i fokus. Utsläppshandel, gränsjusteringsmekanismen CBAM samt nya regler för energi, transporter och industri får nu konkret betydelse för företagens investeringar och konkurrensvillkor. Samtidigt närmar sig införandet av utsläppshandel för transporter och byggnader (ETS2). Vilka beslut väntas under 2026, och vad betyder de för svenska företag, investeringar och hushåll? Hur ser det politiska handlingsutrymmet ut i EU i och med det nya parlamentariska läget? Medverkande Karolina Boholm, Director Public Affairs, Volvo Group Hannes Borg, Public Affairs Manager, Heidelberg Materials Sverige Karin Bäckstrand, professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet Pär Holmgren (MP), Europaparlamentariker Magnus Nilsson, miljökonsult och klimatpolitisk analytiker specialiserad på EU:s klimatlagstiftning Helena Storckenfeldt (M), miljö- och klimatpolitisk talesperson och ledamot i miljö- och jordbruksutskottet Seminariet modereras av Charlotte Paulie, forskningsledare på SNS.

Vem ska ansvara för den ekonomiska tryggheten? Och hur kan systemen utformas för att både skapa trygghet och drivkrafter till arbete och omställning? Sedan 2023 har SNS forskningsprojekt Ekonomisk trygghet tagit ett samlat grepp om trygghetssystemen för föräldraskap, sjukdom, arbetslöshet, ålderdom och ekonomiskt bistånd. Projektet avslutas nu med ett seminarium där vi sammanfattar resultaten och blickar framåt: hur kan systemen bidra till både ekonomisk trygghet och ett hållbart arbetsliv? Ekonomisk trygghet vid förutsedda och oförutsedda händelser är en grundpelare i den svenska välfärdsmodellen. Men mycket har hänt sedan trygghetssystemen utformades. Det väcker frågor om systemens principer, omfattning och legitimitet – men också om effektivitet, rättvisa och incitament. Medverkande Axel Cronert, docent i statsvetenskap och forskare vid Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet Jon Dutrieux, analysstrateg, Försäkringskassan Tomas Eriksson, kanslichef för Sveriges a-kassor och ordförande i referensgruppen som varit knuten till SNS forskningsprojekt Ekonomisk trygghet Ida Karkiainen (S), talesperson för socialförsäkringsfrågor Jens Magnusson, chefsekonom, SEB Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet Kenneth Nelson, Barnett Professor of Social Policy vid Univer­sity of Oxford och professor i sociologi vid Stockholms universitet Viktor Wärnick (M), ordförande i socialförsäkringsutskottet Seminariet modereras av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare och medlemschef.

Välkomna till prisföreläsning med Anders Persson. Konflikten mellan Israel och Palestina är en av världens mest långdragna, men varför är den så svår att lösa? Anders Persson, docent vid Linnéuniversitetet och mellanösternexpert, har forskat om konflikten under många år. Han är författare till fyra böcker i ämnet och kommenterar regelbundet utvecklingen i svensk och internationell media. Välkommen till ett samtal där han ger sin bild av Israel–Palestinakonfliktens dynamik, den pågående utvecklingen och möjliga vägar framåt. SNS-prisets jury lyfter fram Anders Perssons gärning som ett exempel på hur akademisk integritet och forskningskommunikation kan förenas och vilken roll forskare kan spela i ett polariserat samhällsklimat. Samtalet är en del av SNS prisföreläsningar och modereras av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare och medlemschef, SNS. Om SNS-priset Priset som delas ut vartannat år finansieras genom en insamling som gjordes i samband med SNS 75-årsjubileum 2023. Pristagaren belönas såväl för att ha nått ut brett med sin forskning i samhällsdebatten som för att ha nått fram till beslutsfattare i olika delar av samhället Läs mer om priset.

Hur vill Liberalerna utveckla klimat- och miljöpolitiken för att nå Sveriges och EU:s klimatmål? På vilket sätt kan EU verka för att minska utsläppen utanför unionens gränser? Och hur kan innovation, teknikutveckling och tillväxt bidra till att påskynda omställningen? SNS bjuder in till ett samtal med Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister, om Liberalernas klimatpolitiska agenda inför valet. Samtalet är en del av serien Frukostsamtal på SNS och modereras av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Hur kan Europas hamnar bli mindre sårbara för organiserad brottslighet? Hör bland andra justitieminister Gunnar Strömmer och tidigare EU-kommissionär Ylva Johansson berätta om brottsligheten kopplad till narkotikasmuggling via hamnar och hur internationellt samarbete kan bidra till att minska organiserad brottslighet i Europa. Medverkande Göran Eriksson, vd, Göteborgs hamn Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet. Manne är en del av ett forskningsprojekt som fokuserar på narkotikasmuggling via europeiska hamnar. Tillsammans med belgisk polis kartlägger forskarna hur smugglingen går till. Ylva Johansson, tidigare EU-kommissionär Lena Lindgren Schelin, generaldirektör, Kustbevakningen  Johan Norrman, generaltulldirektör och chef för Tullverket Sebastian Näsström, doktorand vid Malmö universitet. Ingår i forskningsprojektet tillsammans med bland andra Manne Gerell. Bart Steijaert, vd, Helsingborgs hamn Gunnar Strömmer (M), justitieminister Konferensen leds av Emelie Lekebjer, senior projektledare på SNS, och Louise Lorentzon, forskningsledare på SNS.

Många kommuner och regioner rapporterar att de lider brist på arbetskraft. De finner det svårt att rekrytera och behålla kvalificerad personal. Men beror svårigheterna verkligen på brist eller handlar det snarare om konkurrens om arbetskraft med andra delar av ekonomin? I SNS Konjunkturrådsrapport 2026 undersöker fyra nationalekonomer hur personalens sammansättning, de anställdas löner och arbetets attraktivitet har utvecklats under de senaste decennierna. De tar sig an välfärdssektorer som vård, omsorg, förskola och skola men även polis och kriminalvård, två områden som expanderar kraftigt. Särskild vikt läggs vid att beskriva utbildningsvägar och kvalifikationskrav, invandringens betydelse samt den tekniska utvecklingens möjligheter. SNS Konjunkturråd 2026 Oskar Nordström Skans (ordförande), professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet Georg Graetz, associate professor i nationalekonomi vid University of Edinburgh Lena Hensvik, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet Olof Åslund, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet Kommentatorer Martin Engström, specialistläkare inom anestesi och intensivvård samt hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Skåne Anna Olskog, grundskolelärare och förbundsordförande i Sveriges Lärare Malin Ragnegård, omsorgsassistent och förbundsordförande i Kommunal Erik Scheller (L), statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Johan Britz Ardalan Shekarabi (S), arbetsmarknadspolitisk talesperson Samtalet leds av Mikael Witterblad, chef forskningsprogram, SNS.

Flera utredningar visar att kriminella aktörer systematiskt använder bolag som verktyg för att begå brott. Följden blir bland annat minskade skatteintäkter, snedvriden konkurrens och ökade kostnader för samhället. Medverkande Mikael Damsgaard (M), ledamot i justitieutskottet Therese Frennberg, chef brottsförebyggande avdelningen, Bolagsverket Li Hammar, utredare på enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet, Brottsförebyggande rådet (brå) Rikard Jermsten, generaldirektör, Ekobrottsmyndigheten Lena Nitz, expert brottslighet och trygghet, Svenskt Näringsliv Daniel Vencu Velasquez Castro (S), suppleant i näringsutskottet Seminariet modereras av Emelie Lekebjer, senior projektledare på SNS.

Samtal med Lisa Laun, finalist till SNS-priset 2025. Välkommen till prisföreläsning med Lisa Laun – framstående arbetsmarknadsekonom och pensionsexpert. Lisa Laun är professor i nationalekonomi och forskare vid IFAU och har nyligen avslutat sitt uppdrag som särskild utredare för Pensionsavgiftsutredningen, som granskat om dagens pensionsavgift är tillräcklig för att trygga framtidens pensioner. Under föreläsningen delar hon med sig av sin forskning och diskuterar vilka vägar Sverige kan ta för att skapa ett mer hållbart pensionssystem. Juryn motiverade sitt val av Lisa Laun som finalist med att hon "genom sin medverkan som sakkunnig i råd och utredningar haft en påverkan på den politiska utvecklingen. Hon är en ofta anlitad expert i media och en mycket uppskattad föreläsare både inom och utanför akademiska kretsar. Hennes nyligen avslutade uppdrag som särskild utredare av pensionsavgiften är ytterligare ett exempel på hennes insatser för att skapa en brygga mellan forskning, policy och det omgivande samhället." Samtalet genomförs inom ramen för SNS prisföreläsningar och modereras av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare och medlemschef, SNS. Om SNS-priset Priset som delas ut vartannat år finansieras genom en insamling som gjordes i samband med SNS 75-årsjubileum 2023. Pristagaren belönas såväl för att ha nått ut brett med sin forskning i samhällsdebatten som för att ha nått fram till beslutsfattare i olika delar av samhället.

Krisberedskapen inom hälso- och sjukvården sattes på prov under Coronapandemin och avslöjade både styrkor och brister i systemet. Hur väl rustade är vi inför nästa stora påfrestning, oavsett om den orsakas av en ny pandemi, ett terrordåd eller en krigssituation? Medverkande Taha Alexandersson, beredskapschef, Socialstyrelsen Emma Lennartsson, regiondirektör, Region Stockholm Emma Spak, chef för NSPL – Regionernas gemensamma funktion för nationell samordning och planering inför och under höjd beredskap och krig Martin Tegnér, operativ chef, Ersta Sjukhus Samtalet modereras av Anna Norén, forskningsledare på SNS.