Claim OwnershipArbetsrättspodden
Subscribed: 97Played: 2,806
Subscribe
© Advokatfirman Vinge
Description
För dig som arbetar med HR och personalfrågor eller vill förstå arbetsrätt i praktiken.
Vi tar upp aktuella frågor, praktiska exempel och konkreta situationer från arbetslivet, med fokus på hur arbetsrätt tillämpas i vardagen.
Podden produceras av arbetsrättsjurister på Vinge. För kontaktuppgifter till ansvariga inom arbetsrätt, se vinge.se.
124 Episodes
Reverse
I detta avsnitt diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Hultgren Arbetsdomstolens nya rättsfall om drogtester på arbetsplatsen. I det aktuella fallet, AD 2026 nr 21, prövas frågan om ett enskilt drogtest med positivt resultat är tillräckligt för att utgöra grund för avskedande. Resultatet från drogtestet i detta fall visade att det rörde sig om en låg halt narkotika – har det någon betydelse för frågan om avskedandets giltighet? Rättsfallet tar också upp vikten av att metoden som används vid ett drogtest är tillförlitlig och väl dokumenterad.Prenumerera på vårt nyhetsbrev Anställning & Förmåner. Djupdykningar och fördjupningar i aktuella ämnen och intressanta rättsfall, https://www.vinge.se/nyhetsbrev/
Lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning ger anställda en i princip oinskränkt rätt att ta ledigt från arbetet för att studera. I detta avsnitt reder Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Gynnerstedt ut hur lagen fungerar, vilka villkor som gäller och vad arbetsgivare bör tänka på.
I detta avsnitt tar vi återigen upp ett rättsfall om förtroendeskadande agerande från en arbetstagares sida och huruvida detta har utgjort grund för avskedande. I det aktuella rättsfallet, AD 2025 nr. 23, var det fråga om en handläggare vid Försäkringskassan som avskedades från sin anställning efter att det uppdagats att hon underlåtit att anmäla ändrade förhållanden i en egen ansökan om bostadsbidrag. Arbetsdomstolen berörde också frågan om avskedandet hade grundats på omständigheter som Försäkringskassan känt till mer än två månader före underrättelse om tilltänkt avskedande, dvs. om Försäkringskassan hade åsidosatt den s.k. tvåmånadersfristen. Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Hultgren diskuterar rättsfallet.
En anställd redovisade vid ett flertal tillfällen sin arbetade tid felaktigt. Är det ett sådant förtroendeskadande beteende som gör att arbetsgivaren kan ha grund för avskedande? Det avgjordes i AD 2026 nr 2 och diskuteras av Emelie Svensäter Jerntorp och Johanna Fjellström i det här avsnittet av Arbetsrättspodden.
När ett moderbolag säljer sina aktier i ett dotterbolag – har då dotterbolaget en förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen? Det diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Tove Hallbäck med utgångspunkt i rättsfallet AD 2025 nr 88 i veckans avsnitt av Arbetsrättspodden.
Nytt år innebär ny lagstiftning. En av 2026 års nyheter är de förändringar som trätt i kraft i lagen om företagshemligheter, där det bland annat har införts nya straffbestämmelser för tekniska företagshemligheter. I dagens avsnitt går Emelie Svensäter Jerntorp och Carolina Lundh igenom förändringarna samt diskuterar vad de kommer att innebära för arbetsgivare.
I årets första avsnitt av Arbetsrättspodden diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Hultgren rättsfallet AD 2025 nr 60. Fallet handlar om en uppsägning på grund av personliga skäl under lite speciella omständigheter. Arbetstagaren i fråga var nämligen anställd i en så kallad säkerhetsklassad anställning. När arbetstagarens lämplighet att ha en säkerhetsklassad anställning ifrågasattes höll arbetsgivaren ett säkerhetssamtal med honom för att utvärdera hans pålitlighet. Arbetstagaren spelade in detta samtal. Inspelningen av samtalet kom att få särskild betydelse vid frågan om uppsägningen av anställningen hade varit giltig eller inte.
I årets sista avsnitt diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Carolina Lundh rättsfallet AD 2025 nr 81. I rättsfallet prövade Arbetsdomstolen om en privatperson hade rätt till ersättning för rättegångskostnader i ett så kallat förenklat tvistemål, när denna kostnad bestått av rättslig rådgivning från ett fackförbund. Med detta avsnitt önskar Arbetsrättspodden alla lyssnare en riktigt god jul!
Att arbetstagare ägnar sig åt bisysslor vid sidan om sin anställning är inte helt ovanligt. Men vad räknas som bisysslor och under vilka förutsättningar kan en arbetsgivare neka en bisyssla? I detta avsnitt av Arbetsrättspodden går Emelie Svensäter Jerntorp och Carolina Lundh igenom rättsfallet AD 2025 nr 25, där en kommun valde att neka en arbetstagare att påbörja en bisyssla som deltidsbrandman.
Vilket beviskrav gäller när en arbetstagare påstår att arbetsgivaren har förfalskat en digital handling som påstås visa att arbetstagaren sagt upp sig själv? Och hur stor betydelse har vittnesbevisning i ett sådant mål? I detta avsnitt samtalar Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Gynnerstedt om Arbetsdomstolens avgörande AD 2025 nr 50, som rör en påstått förfalskad uppsägningshandling, och de bevisfrågor som aktualiseras.
Vid en omorganisation så uppstår ofta frågan om varsel till Arbetsförmedlingen. Men vad innebär det egentligen och i vilka situationer har arbetsgivaren en varselskyldighet? I veckans avsnitt går Emelie Svensäter Jerntorp och Tove Hallbäck igenom reglerna i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder och diskuterar allt från tidsfrister och tröskelvärden per län till varselreglernas syften och vad som kan hända om reglerna inte iakttas.
En arbetstagare fick arbeta med en annan typ av ärenden när hon kom tillbaka från sin föräldraledighet – utgör detta ett missgynnande enligt föräldraledighetslagen eller ingår det i arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet? I detta avsnitt får ni höra mer om det nya rättsfallet där DO stämt Emmaboda kommun för brott mot föräldraledighetslagen.
Vilka rättigheter och vilket skydd har egentligen fackliga förtroendemän på arbetsplatsen? I veckans avsnitt av Arbetsrättspodden reder Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Gynnerstedt ut vad som gäller enligt lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen, diskuterar vilka uppgifter som ingår i rollen och vad arbetsgivare bör tänka på vid till exempel omorganisationer. Ett avsnitt för dig som vill ha koll på de särskilda regler som gäller för fackliga förtroendemän.
Processen som arbetsgivaren ska iaktta inför en uppsägning eller ett avskedande framgår av LAS. Den kan innebära påfrestningar för de inblandade när den ska tillämpas i praktiken. I det här avsnittet av Arbetsrättspodden diskuterar Simon Söderholm och Emelie Svensäter Jerntorp domen AD 2025 nr 46 där arbetstagaren utreddes för stöld från arbetsgivaren och framförde invändningar kring processen. Arbetstagaren krävde en ursäkt från arbetsgivaren efter att utredningen inte resulterade i att anställningen avslutades på arbetsgivarens initiativ.
För att den ”nya” visselblåsarlagen ska bli tillämplig krävs det bland annat att det rapporterade missförhållandet kan anses vara av allmänintresse – men vad innebär egentligen det? Med utgångspunkt i en spännande dom från Arbetsdomstolen (AD 2025 nr 47) diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Tove Hallbäck just detta i veckans avsnitt av Arbetsrättspodden.
När anses egentligen ett konsultbolag vara ett bemanningsföretag enligt uthyrningslagen? I veckans avsnitt av Arbetsrättpodden diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Tove Hallbäck den uppmärksammande domen från Malmö tingsrätt (T 4977–24) som berör just denna fråga.
En arbetstagare som grovt åsidosatt sina åligganden gentemot arbetsgivaren kan bli avskedad från sin anställning. Så var fallet för en polis som dömts för dataintrång genom användning av arbetsgivarens datasystem. I dagens avsnitt diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Carolina Lundh hur Arbetsdomstolen resonerade i det aktuella fallet (AD 2025 nr 12) och vad som gäller om en arbetstagare begår brott på arbetsplatsen.Detta är sista avsnittet för säsongen, Arbetsrättspodden återkommer under hösten 2025.
Vad är en stridsåtgärd? Och vad menas egentligen med ”den svenska modellen”? I veckans avsnitt pratar Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Gynnerstedt om vår arbetsmarknadsmodell, kollektivavtal och arbetsmarknadens parters rätt att vidta stridsåtgärder gentemot varandra.
EU:s AI-förordning kommer i princip att tillämpas i sin helhet från augusti 2026. Några bestämmelser har dock börjat gälla redan nu, och det är hög tid att förbereda sig och sin organisation. Vad innebär AI-förordningen för svenska bolag, framförallt för arbetsgivare? Det diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Jasmine Elgh i detta avsnitt av Arbetsrättspodden.
Kan tidig hemgång från arbetet utgöra sakliga skäl för uppsägning? Och hur tydlig måste en arbetsgivare vara med att ett visst oönskat agerande kan leda till en uppsägning, om inte arbetstagaren slutar med agerandet? I det här avsnittet diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Hultgren rättsfallet AD 2024 nr 103 där Arbetsdomstolen bl.a. prövade dessa frågor.
Comments
Download from Google Play
Download from App Store
United States