Claim OwnershipArbetsrättspodden
Subscribed: 95Played: 2,584
Subscribe
© Advokatfirman Vinge
Description
Arbetsrättspodden, podden för dig som arbetar med HR‑ och personalrelaterade frågor eller är nyfiken på arbetsrätt.
111 Episodes
Reverse
Processen som arbetsgivaren ska iaktta inför en uppsägning eller ett avskedande framgår av LAS. Den kan innebära påfrestningar för de inblandade när den ska tillämpas i praktiken. I det här avsnittet av Arbetsrättspodden diskuterar Simon Söderholm och Emelie Svensäter Jerntorp domen AD 2025 nr 46 där arbetstagaren utreddes för stöld från arbetsgivaren och framförde invändningar kring processen. Arbetstagaren krävde en ursäkt från arbetsgivaren efter att utredningen inte resulterade i att anställningen avslutades på arbetsgivarens initiativ.
För att den ”nya” visselblåsarlagen ska bli tillämplig krävs det bland annat att det rapporterade missförhållandet kan anses vara av allmänintresse – men vad innebär egentligen det? Med utgångspunkt i en spännande dom från Arbetsdomstolen (AD 2025 nr 47) diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Tove Hallbäck just detta i veckans avsnitt av Arbetsrättspodden.
När anses egentligen ett konsultbolag vara ett bemanningsföretag enligt uthyrningslagen? I veckans avsnitt av Arbetsrättpodden diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Tove Hallbäck den uppmärksammande domen från Malmö tingsrätt (T 4977–24) som berör just denna fråga.
En arbetstagare som grovt åsidosatt sina åligganden gentemot arbetsgivaren kan bli avskedad från sin anställning. Så var fallet för en polis som dömts för dataintrång genom användning av arbetsgivarens datasystem. I dagens avsnitt diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Carolina Lundh hur Arbetsdomstolen resonerade i det aktuella fallet (AD 2025 nr 12) och vad som gäller om en arbetstagare begår brott på arbetsplatsen.Detta är sista avsnittet för säsongen, Arbetsrättspodden återkommer under hösten 2025.
Vad är en stridsåtgärd? Och vad menas egentligen med ”den svenska modellen”? I veckans avsnitt pratar Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Gynnerstedt om vår arbetsmarknadsmodell, kollektivavtal och arbetsmarknadens parters rätt att vidta stridsåtgärder gentemot varandra.
EU:s AI-förordning kommer i princip att tillämpas i sin helhet från augusti 2026. Några bestämmelser har dock börjat gälla redan nu, och det är hög tid att förbereda sig och sin organisation. Vad innebär AI-förordningen för svenska bolag, framförallt för arbetsgivare? Det diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Jasmine Elgh i detta avsnitt av Arbetsrättspodden.
Kan tidig hemgång från arbetet utgöra sakliga skäl för uppsägning? Och hur tydlig måste en arbetsgivare vara med att ett visst oönskat agerande kan leda till en uppsägning, om inte arbetstagaren slutar med agerandet? I det här avsnittet diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Hultgren rättsfallet AD 2024 nr 103 där Arbetsdomstolen bl.a. prövade dessa frågor.
Högsta domstolen kom nyligen med två domar som rörde frågan om tillhandahållande av brottmålsdomar i databaser. Detta påverkar bolag som vill göra exempelvis bakgrundskontoller och är fokus för Emelie Svensäter Jerntorps och Karin Hultgrens samtal i det här avsnittet av Arbetsrättspodden.
Hur har det gått med Migrationsverkets ”nya” system för arbetstillstånd? Och vad behöver en arbetsgivare tänka på vid en omorganisation som berör arbetstagare med behov av arbetstillstånd för att arbeta i Sverige? Det och mycket annat diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Jonna Skog i detta avsnitt av Arbetsrättspodden som återigen lyfter det högaktuella ämnet arbetstillstånd.
Vad innebär EU:s lönetransparensdirektiv för svenska arbetsgivare och hur förbereder man sig på bästa sätt? EU:s lönetransparensdirektiv syftar till att säkerställa lika lön för lika arbete för kvinnor och män och ska implementeras i svensk lagstiftning senast 2026. Direktivet innebär att det kommer ställas nya krav på lönetransparens, bland annat genom ökad insyn i lönesättningen och detaljerad lönerapportering. I veckans avsnitt av Arbetsrättspodden diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Tove Hallbäck de viktigaste nyheterna och kraven som direktivet medför.
För att uppmärksamma Arbetsrättspoddens hundrade avsnitt så unnar vi oss en tillbakablick på de tre mest lyssnade avsnitten och konstaterar att det är tre frekvent diskuterade ämnen som faktiskt har genomgått några förändringar sedan vi pratade om dem i podden sist.
Får en arbetsgivare avboka en anställningsintervju efter att det framkommit att arbetssökanden sitter i rullstol? Eller kan det utgöra diskriminering pga. funktionsnedsättning? I dagens avsnitt kommer Emelie Svensäter Jerntorp och Sophia Reutercrona att titta närmare på AD 2024 nr 66 som berör dessa frågor.
En anställning anses enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd gälla tills vidare, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren uttryckligen har kommit överens om någonting annat eller om det annars med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet får anses avtalat att anställningen ska vara tidsbegränsad. I rättsfallet AD 2024 nr 96 från hösten 2024 var parterna bland annat oense om ett anställningsförhållande gällde tills vidare eller en viss tid. I poddavsnittet diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Gynnerstedt rättsfallet.
Ett vårdbiträde mottog en skriftlig erinran från sin arbetsgivare till följd av uttalanden i samband med en visseblåsning. Högsta domstolen har nu uttalat sig i det mycket uppmärksammade fallet från covid-19 pandemin. Rättsfallet diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Tove Hallbäck i årets sista avsnitt av Arbetsrättspodden! God jul!
En arbetstagare som accepterar ett erbjudande om omplacering till nytt arbete med sänkt sysselsättningsgrad har rätt till en omställningstid. I AD 2024 nr 72, där sådan omställningstid började löpa under pågående föräldraledighet, hävdades att detta utgjort ett missgynnande enligt föräldraledighetslagen. I dagens avsnitt diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Carolina Lundh detta rättsfall.
I avsnittet diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Sam Seddigh det första avgörandet rörande sakliga skäl enligt nya LAS och huvudavtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv (AD 2024 nr 75). Domen belyser bland annat hur arbetsvägran kan utgöra sakliga skäl för uppsägning.
Prenumerera på vårt nyhetsbrev Anställning & Förmåner. Djupdykningar, fördjupningar i aktuella ämnen: https://www.vinge.se/anstallning-formaner-uppdatering-inom-arbetsratt
I Sverige finns en långtgående föreningsrätt som innebär att en part inte får kränka den andra parten på grund av att denna är medlem i en arbetstagar- eller arbetsgivarorganisation. I AD 2024 nr 78 där en arbetstagare sagts upp på grund av personliga skäl hävdades det att arbetstagarens föreningsrätt hade kränkts. Detta rättsfall diskuteras av Emelie Svensäter Jerntorp och Tove Hallbäck i detta avsnitt av Arbetsrättspodden.
Kan man kombinera rollen som dataskyddsombud, och därmed granskare av sin arbetsgivares dataskyddsarbete, med andra uppdrag hos samma arbetsgivare? Och hur påverkar sådana andra arbetsuppgifter det oberoende som dataskyddsombudet ska ha i förhållande till sin arbetsgivare? Integritetsskyddsmyndigheten har under det senaste året kommit med ett flertal tillsynsbeslut som behandlar just dessa frågor, vilket Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Hultgren diskuterar i detta avsnitt.
Med det rådande säkerhetspolitiska läget är det hög tid att som arbetsgivare och arbetstagare få lite koll på hur våra skyldigheter gentemot landets försvarsintressen kan påverka anställningsförhållandet. I avsnittet pratar vi om några av de viktigaste reglerna på området.
Hur får en arbetsgivare agera om en anställd testar positivt i ett drogtest under arbetstid? Och vilka överväganden bör arbetsgivaren göra vid utförande av sådana tester? I det här avsnittet diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Carolina Lundh rättsfallet AD 2024 nr 46 som berör flertal intressanta aspekter i frågan om drogtester på arbetsplatsen.
Comments
Download from Google Play
Download from App Store
United States