Yttrandefrihetspodden

Efter koranbränningarna 2023 tillsatte regeringen en utredning för att se över ordningslagen och stärka skyddet för Sveriges säkerhet vid allmänna sammankomster. Flera tunga remissinstanser, som exempelvis Polisen och Säpo, avstyrkte förslagen i utredningen. De menade att de riskerar att försämra, inte förbättra, säkerhetsläget. Hur ska man förstå det? Nu återkommer liknande idéer från regeringens sida i samband med till exempel Palestinademonstrationer och klimataktioner. Om de nya förslagen går igenom, hur skulle vanliga människors möjlighet att protestera förändras? Kerstin Almegård har träffat John Stauffer, jurist på Civil Rights Defenders, och Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, för att reda ut de här frågorna och för att prata om huruvida våra yttrandefriheter är på väg att inskränkas i Sverige.

”ICORN var som ett fönster som öppnades för mig när allt annat var stängt.” Det säger den syriske författaren Raafat Hekmat, en av gästerna i detta avsnitt av Yttrandefrihetspodden som handlar om fristadsnätverket ICORN. ICORN ger författare, journalister och konstnärer skydd på säkra platser runt om i världen. När yttrandefriheten hotas i alltfler länder behöver fler personer ICORN:s skydd, men samtidigt försvåras nätverkets arbete av politiska beslut, bland annat i Sverige. Raafat Hekmat, som har fått sin fristad i Stockholm, och som även tagit initiativet till det nybildade PEN Syrien, samtalar här med Karin Hansson som är nationell koordinator för ICORN i Sverige. Samtalet leds av Katarina Bjärvall, författare, journalist och ledamot Svenska PEN:s styrelse.

I det här avsnittet av Yttrandefrihetspodden möter vi journalisterna Joakim Medin och Sofie Axelsson Medin. Joakim Medin greps och hölls frihetsberövad i Turkiet under sju veckor våren 2025, anklagad för flera brott som hade med hans journalistik och författarskap att göra. Hemma väntade hans gravida fru och kollega Sofie Axelsson Medin. Nu berättar de om vårens mörkaste stunder, om sina farhågor inför den rättegång som väntar Joakim i januari, om riskerna för svenska journalister att rapportera från länder där demokratin rasar – men också om de ljuspunkter de trots allt ser. Katarina Bjärvall, journalist, författare och ledamot av Svenska PEN:s styrelse, leder samtalet. Joakim nämner i samtalet hans artikel i PEN/Opp om sina veckor i fängelse. Läs artikeln i PEN/Opp här.

I det här avsnittet av Yttrandefrihetspodden samtalar Kerstin Almegård med Lena Pasternak, verksamhetsledare på Östersjöns författar- och översättarcentrum. De pratar bland annat om den där mytomspunna båtturen i början på 1990-talet som la grunden till centret, och centrets roll för litteratur, författare och yttrandefrihet idag.

Yttrandefriheten är den aspekt av demokratin som påverkats mest i den autokratiseringsvåg som pågår just nu, och trenden med av-demokratisering i världen är kraftigare idag än vad den var på 1930-talet. I det här avsnittet pratar Kerstin Almegård med Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap och chef för V-Deminstitutet som mäter demokratinivåer i världens länder. Vad menade Staffan I. Lindberg när han sa att USA inte längre kan klassas som en liberal demokrati? Hur påverkar den utvecklingen oss i Sverige, och vad kan vi lära oss av den autokratisering som skett i Turkiet och Ungern de senaste åren? Vilka aspekter av demokratin ser V-Deminstitutet är på nedgång i Sverige? Och vad kan varje enskild medborgare göra för att stå upp för demokratin?

Under de senaste åren har biblioteken seglat upp som nya arenor för det så kallade kulturkriget – inte minst i USA. Mycket tyder på att vi nu importerat detta kulturkrig till Sverige. Hur tar det sig uttryck här? Och vad kan vi göra för att stärka biblioteken och bibliotekarierna  i deras demokratiska uppdrag? I det här avsnittet av Yttrandefrihetspodden pratar Kerstin Almegård med Daniel Forsman, stadsbibliotekarie på Stockholms stadsbibliotek och Hanna Carlsson, docent i biblioteks- och informationsvetenskap på Linnéunversitetet som forskar om bibliotekets demokratiska uppdrag och hur det uppdraget nu utmanas. Foto: Shutterstock/KevinchoPhotography

För en vecka sedan installerades Donald Trump som USA:s 47:e president. Dagen efter hans tillträde arrangerade Svenska PEN och Reportrar utan gränser ett samtal om vad vi har att vänta de kommande fyra åren. Hur påverkas demokratin, yttrandefriheten och pressfriheten i USA nu? Hur kommer den amerikanska politiken att påverka övriga världen? Och vilka effekter kan det få i Sverige?   Svenska PEN:s ordförande Kerstin Almegård höll i samtalet och medverkade gjorde även Åsa Wikforss, professor i filosofi, författare, akademiledamot, Martin Gelin, journalist och författare, Christian Christensen, professor i journalistik och Erik Larsson, ordförande Reportrar utan gränser.   Samtalet spelades in den 21 januari på Bonniers Konsthall i Stockholm.

Vem ska egentligen få höras och synas i offentligheten? Hur mycket hat ska man behöva tåla när man uttalar sig? Vad är det för skillnad på hot och hat? Vilka texter och böcker skrivs inte längre på grund av att människor tystnat? Och vad är egentligen en aktivist? Den 22 september publicerade DN ett upprop om hot och hat mot personer i offentligheten – journalister, författare och forskare. Initiativtagare var filosofen Åsa Wikforss och Svenska PEN:s ordförande Kerstin Almegård. I uppropet kunde man läsa vittnesmål om vad de undertecknade varit med om – det handlade om rena dödshot, trakasserier, utstuderat hat, islamofobi, antisemitism och sexistiska tillmälen. I det här avsnittet av Yttrandefrihetspodden har Kerstin Almegård bjudit in två av undertecknarna, Sverker Sörlin och Fredrik von Malmborg, för att diskutera efterspelet. 

Sydsvenskanjournalisten Inas Hamdan har fått utstå av allvarliga hot och trakasserier till följd av sitt arbete. Hoten nådde en ny nivå efter hennes granskning av Palestinademonstrationer i Malmö när demonstranter samlades utanför hennes lägenhet och ropade hotfulla ramsor direkt riktade mot henne. I det här avsnittet pratar Kerstin Almegård med Inas Hamdan om de granskningar hon gjort och om hur de hot hon drabbats av påverkat henne både personligen och professionellt.

Får man förbjuda böcker under förevändningen att ”vi måste skydda barnen”? Vågen av bokförbud som vi sett i USA de senaste åren handlar ofta om att just barn behöver skyddas mot olämpligt innehåll – men vem ska få bestämma vad som är olämpligt och inte? Kan barn- och ungdomslitteratur vara farlig? I det här avsnittet av Yttrandefrihetspodden pratar Kerstin Almegård med Författarförbundets nya ordförande tillika barnboksförfattaren Anja Gatu, och författaren och föreläsaren Inti Chavez Perez vars bok ”Respekt, en sexbok för killar” förbjudits i både USA och Sydkorea. Foton: Robert Blombäck & Mari Carmen

Varför förbjuds böcker och rensas ut från bibliotek? Vad innebär det att bränna en koran? Hur kan samma utsaga fällas för förtal på Instagram men skyddas när den skrivs i en bok? Kan litteratur vara farlig?  I dagarna släpps Ida Ölmedals bok Där man bränner böcker, där hon djupdyker i fall av bokförbud genom historien. I det här avsnittet av Yttrandefrihetspodden pratar hon med Kerstin Almegård, som både är Svenska PEN:s ordförande och förläggare till Ida Ölmedals bok. Rättelse: i avsnittet säger Ida Ölmedal att det var JK som slog fast att biblioteken måste ha ett allsidigt urval och inte får hänvisa till en mångfaldspolicy för att neka fjärrlån av ”invandringskritiska” böcker. Det var inte JK som slog fast detta, utan JO.

Den 17 juni publicerade den brittiska dagstidningen The Guardian en text skriven av den svenske journalisten och författaren Martin Gelin, om den attack på fri media som följde på Kalla Faktas granskning av Sverigedemokraternas trollfabriker. Attacken kom från partiledaren i Sveriges näst största parti, Sverigedemokraterna. Jimmie Åkesson kallade TV4:s granskning för en gigantisk påverkansoperation och en ung sverigedemokrat, Josef Fransson, twittrade om ljugmedia – en fras direkt hämtad från nazitermen ”lügenpresse”.   På senare år har vi sett, både i USA, Europa och nu även i Sverige, att hatet och hoten mot journalister, författare, forskare och andra personer i offentligheten kommer från politiker. Kerstin Almegård ringde upp Martin Gelin i New York och pratade med honom om detta och en hel del annat.

Dags för frågepodd om juridik och yttrandefrihet! Vi har återigen bjudit in tryckfrihetsexperten Nils Funcke och asylrättsjuristen Madelaine Seidlitz för att svara på lyssnarnas frågor. Vad har vi som medborgare för skyldigheter när det gäller yttrandefriheten? Kommer sändningstillstånd i framtiden att kunna dras in med anledning av Sveriges nationella säkerhet? Hur påverkar medlemskapet i Nato hur lagarna kring tryck- och yttrandefriheten tolkas i Sverige? Skulle utlandsspionerilagen kunna leda till självcensur? Hur ser experterna på EU:s nya anti-Slapp-direktiv? Och vad har Karl XIV Johan med allt detta att göra? Lyssna också gärna på avsnittet med Nils Funcke och Madelaine Seidlitz från januari 2024 där vi går på djupet i juridiken som omgärdar yttrandefriheten. Det går alltid bra att mejla in frågor eller tipsa om ämnen för Yttrandefrihetspodden. Mejla info@svenskapen.se eller kerstin.almegard@svenskapen.se. 

Universitet och lärosäten har alltid varit en plats för debatt och diskussion. Vad händer när opinionsyttringar förbjuds på campus (som på Chalmers) eller när studenter söker kurser för att uppsåtligen trakassera lärare och kurskamrater (som på Karlstad universitet)? Förra året beslutade regeringen att korta mandatperioden för universitetsstyrelser, och en utredning om cancelkultur på universiteten kommer inom kort. Hur påverkar allt detta den akademiska friheten – på institutionell såväl som på individuell nivå? Hur fri är egentligen akademin i Sverige? Och vilka hot och utmaningar står den inför?  De här frågorna tar sig Yttrandefrihetspodden och Kerstin Almegård an i avsnittet. Med sig i studion har hon två gäster: Åsa Wikforss som är professor i filosofi vid Stockholms universitet, författare och ledamot i Svenska Akademien, och Shirin Ahlbäck Öberg som är professor i statskunskap vid Uppsala universitet och nyligen skrivit en rapport om den akademiska friheten i Sverige.

För 50 år sedan avslöjade tidningen Folket i Bild/Kulturfront säkerhets- och underrättelsetjänsten IB:s illegala verksamhet. Journalisterna som avslöjade IB, Peter Bratt och Jan Guillou, och deras uppgiftslämnare inom IB dömdes till fängelse för spioneri. Efter IB-affären stärktes anskaffarfriheten och meddelarfriheten. Med lagstiftningen om utlandsspioneri som trädde i kraft för ett år sedan försämras nu förutsättningarna för en fri journalistik och grundlagsskyddet för uppgiftslämnare avskaffas. Det här är en livepodd från ett seminarium som ägde rum den 11 mars 2024 på JMK vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet. Podden inleds med ett panelsamtal bestående av Jan Guillou, journalist och författare, Axel Björklund, Uppdrag Granskning, Amanda Sokolnicki, politisk redaktör DN, Malin Danielsson, riksdagsledamot (L), Jessica Wetterling, riksdagsledamot (V) och Siri Hill, Reportrar utan gränser. Moderator: Kerstin Almegård, Svenska PEN. Efter panelsamtalet följer tre anföranden av Jan Guillou, Ingemar Folke och Tove Carlén – för den som vill fördjupa sig i ämnet. Tidsmarkeringar: Panelsamtalet: 03.30 Jan Guillous anförande: 47.53 Ingemar Folkes anförande: 1.12.05 Tove Carléns anförande: 1.29.27

Vad säger experterna om de nya lagar och utredningar som tillkommit på tryck- och yttrandefrihetsområdet? Hur påverkar ”snabbspår” och ensamutredningar kvaliteten på lagstiftningen? Vilken effekt får det på vår meddelar- och opinionsfrihet? Och vad innebär det i praktiken för viljan att använda sin yttrandefrihet att lagarna är svårtydda?  Tryckfrihetsexperten och debattören Nils Funcke, och Madelaine Seidlitz, jurist med expertis inom asylrätts- och migrationsfrågor, gästar Yttrandefrihetspodden för att prata om juridiken som omgärdar yttrandefriheten.

Den tyskfödde författaren Kurt Tucholsky var en av sin tids skarpaste kritiker av nazismen, vilket ledde till att han tvingades fly från Tyskland och fick leva slutet av sitt liv i exil, bland annat i Sverige där han också är begravd. Kurt Tucholsky har gett namn åt Svenska PEN:s pris som går till en hotad eller fängslad författare, Tucholskypriset.   Markus Huss är lektor i tyska och tyskspråkig litteratur vid Stockholms universitet. Han kom förra året ut med en essä om Kurt Tucholsky och i det här avsnittet samtalar han med Svenska PEN:s ordförande Kerstin Almegård och Kurt Tucholskys liv och hans litterära gärning.   Markus Huss bok: Utsikt över Gripsholms slott – en essä om Kurt Tucholsky.   Avsnittsbild: Sonja Thomassen

In October Swedish Pen and the Dawit Isaak Library launched the first Banned Books Week in Sweden. Why is the issue of banned books relevant in Sweden? And what can you do yourself to stand up for the freedom to read? Kerstin Almegård, president of Swedish PEN, speaks to Betsy Gomez, coordinator at Banned Books Week in the US, Hanna Nordell, managing director at Swedish PEN and Jens Zingmark, librarian at the Dawit Isaak Library. This episode of Yttrandefrihetspodden is in English.

Den senaste tidens koranbränningar har dragit den svenska yttrandefriheten till sin spets. Svenska PEN:s ordförande Kerstin Almegård diskuterar ämnet med Bitte Hammargren, mellanösternanalytiker, Mattias Gardell, religionshistoriker och Somar Al Naher, kulturskribent. Avsnittet är en inspelning från Svenska PEN:s panelsamtal den 5/9.

Efter mordet på Ing-Marie Wieselgren säger många att det blir svårt att behålla den öppenhet som präglat Almedalen. Men hur blev det 2023? Och vilka frågor tror två nyvalda ordföranden för två yttrandefrihetsorganisationer kommer prägla det närmaste året? Jesper Bengtsson samtalar med Kerstin Almegård, ordförande Svenska PEN, och Erik Larsson, ordförande Reportrar utan gränser.