Har du inte läst den?

I det tjugosjätte avsnittet av "Har du inte läst den?" har Hedvigs och Lydias bildningsresa nått fram till en av världslitteraturens giganter - Dante Alighieri. Men istället för det självklara resmålet (Den gudomliga komedin) är det ungdomsverket Vita Nuova som blir föremål för utforskning. Hur ska man förstå den av förälskelse drabbade unge mannen som för ordet? För att inte tala om hans tillbedda Beatrice? Och det här med hövisk kärlek, är det något att rekommendera? Dessutom: några tankar om kriget i Gaza och läsningens betydelse.  Litteratur: Vita Nuova - Dante Alighieri Dante: Den förste författaren - Anders Cullhed Musik av Linus Lahti. 

I det tjugofemte avsnittet av ”Har du inte läst den?” har Hedvig och Lydia hämtat sig hjälpligt från bokmässan - bara för att bli golvade av Birgitta Trotzigs bok ”Dykungens dotter” från 1985. Hur kan någonting så jobbigt vara så bra? Hur skriva om mänskligt elände utan att göra sig skyldig till misärpornografi? Dessutom spridda tankar om den frånvarande faderns betydelse samt tips på botemedel mot självupptagenhet.  Litteratur: Dykungens dotter av Birgitta Trotzig Musik av Linus Lahti

I det tjugofjärde avsnittet utgörs bildningsresans anhalt av Yukio Mishimas roman ”Sjömannen som föll i onåd hos havet”.  Lydia kämpar med att inte ramla ner författarens biografiska kaninhål, medan Hedvig frågar sig hur man kan förstå romanpersonernas förhållande till fadern - eller snarare Fadern. Aldrig har Jacques Lacan känts så angelägen i podden! Inspelat på Bokmässan.   Litteratur: The sailor who fell from grace with the sea, översättning John Nathan. Mishima: A Biography av John Nathan Musik av Linus Lahti

I det tjugotredje avsnittet av ”Har du inte läst den” är William Shakespeares tragedi ”Hamlet” anhalt för den botfärdiga bildningsresan. Hur är det ställt med grubblande, melankoliske och till handling oförmögna prinsen av Danmark och hans minst sagt komplicerade familjesituation? Och vem var hans mytomspunne upphovsperson, föremål för mången fantasifull biografi? Hedvig frågar sig om det egentligen är så himla konstigt att han inte skrev några kärleksdikter till sin hustru. Lydia har bett ChatGPT om hjälp med enklare sekreterartjänster och konstaterar att AI är lika påhittig som Shakespeares levnadstecknare. Ur led är tiden!   Litteratur:  Hamlet av William Shakespeare översättning av Carl August Hagberg översättning Ulf Peter Hallberg (i Det blodiga parlamentet: fyra tragedier) Hamlet: the Oxford Shakespeare Nämnt men ej läst: The private life of William Shakespeare av Lena Cowen Orlin Musik av Linus Lahti

I det tjugoandra avsnittet av ”Har du inte läst den?” står Virginia Woolfs modernistiska verk Vågorna från 1931 i fokus, en roman som beskrivits som ”så nära poesi man kan komma utan att skriva poesi”. Hedvig har läst originalet med Google translate på högvarv, Lydia har valt översättningens enklare (och, visar det sig, mindre tillfredsställande) väg. Hedvig är begeistrad, Lydia snarast utmattad. Hur stort är egentligen glappet mellan The Waves och Vågorna? Hur ska man läsa den här boken? Var Virginia Woolfs rädsla för att hennes böcker skulle uppfattas som uttryck för galenskap befogad? Dessutom visar det sig att Woolfs biografi är ett veritabelt kaninhål - trillar man ner där är det stor risk att man inte lyckas ta sig upp.  Litteratur:  The Waves respektive Vågorna av Virginia Woolf, den sistnämnda översatt av Jane Lundblad Virginia Woolf - ett diktarliv av Quentin Bell Virginia Woolf av Hermione Lee Musik av Linus Lahti

Det tjugoförsta avsnittet av ”Har du inte läst den?” är en skammens stund. Hur kan man ha missat Selma Lagerlöf, frågar sig Hedvig och Lydia. Varför har vi inte blivit tvingade? I skolan till exempel? Hedvig funderar över Lagerlöfs status som vördad nationalklenod och vad som döljer sig bakom den sagotantsaura som hon fått dras med. Lydia känner sig drabbad av svenska språket och har läst en bok om översättning i fortbildningssyfte.  Litteratur: Gösta Berlings saga - Selma Lagerlöf Jag vill sätta världen i rörelse - Anna-Karin Palm Dolda gudar. Om allt som inte går förlorat i en översättning - Nils Håkanson Musik av Linus Lathi.

Det tjugonde avsnittet av ”Har du inte läst den?” ägnas åt Sofokles 2500 år gamla nagelbitare om kungen som till sin stora förskräckelse upptäcker att han råkat döda sin far och äkta sin mor - helt i linje med en profetia som han å ena sidan försökt undkomma, å andra sidan inte riktigt verkar ta på allvar (för är orakel verkligen något att lyssna på?!). Hedvig funderar över människans eviga strävan efter att försöka ställa sig över sitt öde. Lydia frågar sig om man i grekisk tragedistil bör varna lite mer för hybris också i våra dagar. Och, med tanke på det barnafödande som pågått under denna bildningsresa långsamma men oförtrutna gång - är detta avsnitt måhända en mammapodd i förklädnad? Litteratur:  H.D.F Kitto: Greek Tragedy.  Sofokles: Kung Oidipus, översättning Jan Stolpe och Lars-Håkan Svensson (Ellerströms förlag) Musik av Linus Lahti. 

I nittonde avsnittet av "Har du inte läst den?" avslöjar Lydia och Hedvig hur plågsamt obildade de är gällande rysk historia, Hedvig har fastnat i 1800-talets hamsterhjul och kan inte sluta använda uttrycket "damma av". Förutom att roas och oroas av källarmannens tilltag lyckas Lydia nästan kicka igång sin förlossning genom att börja prata om begreppet "psykisk ohälsa".  Musik av Linus Lahti. 

Artonde avsnittet spelades in 5:e maj på Göteborgs stadsbibliotek med publik. Lydia är proffsig och lugn, Hedvig bråkar med tekniken. Vi förvånar oss själva med vår positiva inställning och kommer fram till att tonåringar bör läsa denna roman.  Tack till Göteborgs stadsbibliotek och till publiken som lyssnade. Besökarna gav oss under frågestunden i slutet svar på vissa frågor (de får ni tyvärr inte ta del av).  Musik av Linus Lahti. 

I sjuttonde avsnittet av ”Har du inte läst den?” tar sig Hedvig och Lydia an ytterligare en fransk klassiker: berättelsen om den uppåtsträvande uppkomlingen Rastignac och hans granne Goriot, en gränslös gestalt med tveksam verklighetsförankring. Hedvig har snöat in på den lika ostoppbara som omåttliga författaren, Lydia frågar sig var gränsen mellan faderskap och galenskap går i Goriots fall. Bonusmaterial: en sprillans ny terapiform för effektivitetsivrare.  Musik: Linus Lahti

I 16:e avsnittet av ”Har du inte läst den?” grasserar paranoian: kan man hysa något annat än odelad kärlek för P A F:s legendariska Stockholmsskildring utan att riskera lynchning? Hedvig tycker att läsningen liknar en avancerad 1800-talssimulator där man metodiskt får bekanta sig med stearinfabriker, löss och hamnarbetets vedermödor. Lydia visar oroväckande tendenser att utvecklas till kommunpolitiker. Och hur blir det egentligen med själsliga förlopp och mellanmänskliga relationer, när det gäller en roman som mest handlar om staden och tiden själv? Musik av Linus Lahti.

I det femtonde avsnittet av ”Har du inte läst den?” är Hedvig och Lydia mer än vanligt benägna att kasta sten i sitt lilla glashus. Victoria Benedictssons biografi verkar locka till allehanda tolkningar och förståelseförsök, vissa mer lyckade än andra. Hedvig har försvunnit ner i dagböckernas och facklitteraturens kaninhål och blivit besatt. Lydia har vissa invändningar mot att ”Pengar” liknar ett nödtorftigt förklätt debattinlägg. Men hur stora friheter kan man egentligen ta sig med en författares livshistoria mot bakgrund av hennes verk?

I fjortonde avsnittet av "Har du inte läst den?" tar sig Hedvig och Lydia an George Bernhard Shaws pjäs från 1912, där särskilt den störige fonetikprofessorn Higgins gör intryck. Vad vill människan egentligen? Varför blev GBS själv så upprörd över filmatiseringarnas s k lyckliga slut att han skrev ett klargörande efterord (som för övrigt kan användas som en slags självhjälpstext i kärlekslivet)? Och varför gör man bäst i att akta sig för män med ett alltför stort intresse för bläckfiskar?

I trettonde avsnittet av "Har du inte läst den?" får Hedvig och Lydia testa hur det är att befinna sig på insidan av en manisk, hatisk, ältande författare i medelåldern. Förvånansvärt uppfriskande, visar det sig! Men hur ska men egentligen förstå detta vilda svingande mot en österrikisk kulturvärld? Vad har verkets tillkomstomständigheter för betydelse? Vad betyder epigon?

I det tolfte avsnittet av ”Har du inte läst den” har Hedvig och Lydia tagit sig an det mellanradsligas mästarinna: Jane Austen. ”Emma” har likt andra Austen-romaner lästs, älskats och filmatiserats sönder och samman. Men hur är det egentligen att tillbringa hundratals sidor i den självgoda, naiva men i slutändan rätt sympatiska societetsflickan Emmas sällskap? Vad kan man säga om de mer eller mindre orealistiska val av kärleksobjekt som romangestalterna envisas med? Och hur ska vi förstå en kärleksroman där sexualiteten är helt frånvarande?

I det elfte avsnittet av ”Har du inte läst den?” har Hedvig och Lydia ganska svårt att förstå sig på boken ”Vishetens natt”. Vad handlar den om? Vad vill den säga? Och varför blev den en sådan succé bland franska 1968-studenter? Som tur är har Hedvig snöat in på romanens minst sagt speciella författare: Marguerite Yourcenar. Tidigt övertygad om sin egen förträfflighet gav hon sig i kast med historiskt pedantiska romanprojekt, valdes som första kvinna in i Franska Akademien och förförde kvinnor med en självsäkerhet som hade gjort vår gamle bekante Vicomte de Valmont grön av avund. Dylik biografisk upptagenhet var Yourcenar visserligen starkt emot, men det är det inte allt så lätt att avgöra var gränsen mellan liv och konst går.  Litteratur: Marguerite Yourcenar: Vishetens natt Josyane Savigneau: Marguerite Yourcenar - Inventing a life Musik av Linus Lahti

I det tionde avsnittet (som höll på att bli bildningsresans slutstation eftersom det tog Lydia två månader att ta sig igenom de första tvåhundra sidorna av ”Swanns värld”) är i alla fall Hedvig kapabel att uppskatta Prousts omsorgsfulla skildring av barndomens intryck och stämningar. Lydia lever upp inför ytterligare en komplicerad kärlekshistoria med omöjligheten som främsta kännetecken. Bortom lindblomsteet och madeleinekakan finns ständigt aktuella frågor: hur ska man förstå svartsjukan? Eller det faktum att folk lägger åratal på att uppvakta någon som är måttligt intresserad? Vad blir konsekvenserna av att vara alltför bunden till sin mor? Dessutom dyker Olof Lagercrantz upp igen, till allmän glädje.  Litteratur: Marcel Proust: På spaning efter den tid som flytt - Swanns värld Olof Lagercrantz: Att läsa Proust Musik av Linus Lahti

I nionde avsnittet har Hedvig och Lydia blivit oroväckande drabbade av Ulf Lundell. Är det ett uttryck för personlig mognad? Språkets glädje? Kreativitetens under? Eller något helt annat? Det handlar om kärlekslängtan och frihetssträvan, manlighet, berusning och missbruk, vådan av alltför vidlyftigt fantiserande om den man tror sig förälskad i och det här med att ha ”ett riktigt jobb". Dessutom lite tveksamma tips från Jack om hur man hanterar ångest.  Litteratur:  Ulf Lundell: Jack Musik av Linus Lahti. 

I åttonde avsnittet handlar det om en av 1900-talets mest gäckande författare, en mytbildningens mästarinna som skrivit tusentals dagbokssidor om en tillvaro mer urspårad än de flesta kan föreställa sig och sedan gett ut i civilisationsanpassad form. Likt  generationer av tidigare Nin-läsare finner sig Hedvig och Lydia famlande runt frågan om vad som är sant och inte sant, vem hon låg med och inte låg med, och varifrån hon egentligen fick alla stålar. Men varför är det så frestande att recensera hennes utseende och få moralpanik över hennes erotiska utsvävningar? Varför är det så svårt att skilja mellan verk och person? Och ska man kanske betrakta Nin som en orättvist bortglömd föregångare till autofiktionen, ett halvsekel före sin tid?  Litteratur: Anaïs Nin: Dagbok 1931-1934 Anaïs Nin: Henry & June Anaïs Nin: Incest Deirdre Bair: Anaïs Nin - A Biography Intervju med Anaïs Nin: https://www.franceculture.fr/emissions/les-nuits-de-france-culture/entretiens-avec-anais-nin-12-parties-1-a-3-1ere-diffusion-22-et-23121969 Musik av Linus Lahti. 

I sjunde avsnittet blir det sex, sammansvärjningar och brevkorrespondens. Farliga förbindelser har legat till grund för otaliga filmatiseringar och teateruppsättningar, men på vilket sätt är Markisinnan de Merteuil och Victomte de Valmonts kärleksintriger intressanta för en 2020-talsläsare som nästan, men inte riktigt, vet vilket år franska revolutionen inträffade? (1789.) Hedvig imponeras över att författaren bakom denna erotikklassiker är en torr, tvångsmässig ballistikforskare, och vill för övrigt slå ett slag för Förbudets betydelse i kärlekslivet. Lydia vill å ena sidan påminna om dygdens fröjder, men å andra sidan också ta 1700-talsplayern Valmont i försvar för att så framgångsrikt ha besegrat dem.  Litteratur etc: Farliga förbindelser av Choderlos de Laclos  Les liaisons dangereuses av densamma, utgåva från GF Flammarion (1996) France Culture, Les chemins de la philosophie: https://www.franceculture.fr/emissions/les-nouveaux-chemins-de-la-connaissance/tourments-de-la-seduction-44-choderlos-de-laclos Musik av Linus Lahti.