Tro och förnuft

I sin bok Medan vi lever: tankar om existensen presenterar NIna Björk (litteraturvetare, författare och kulturskribent) en existentiell samhällskritik där hon bland annat diskuterar hur de ständigt närvarande digitala distraktionerna försvårar för oss att leva hela och goda liv. Med hjälp av tänkare som Susan Wolf, Harry Frankfurt, Charles Taylor och Alisdair MacIntyre analyserar hon det uppkopplade livets baksidor och hur marknadskrafter tenderar att dra oss i riktningar vi inte riktigt vill. Samtidigt tvingar de ju oss inte, så frågan är hur man hittar ett språk för denna distraktion från våra mer djupliggande värderingar? Centralt i analysen är distinktionen mellan första- och andra-ordningens vilja.  Vår första-ordningens vilja är våra spontana impulser - kanske att se ännu en reel på Instagram. Vår andra-ordningens vilja har att göra med våra mer djupliggande värderingar och mål. Att vi har en andra-ordningens vilja leder till att vi kan ställa frågan inte bara "vad vill jag?" i betydelsen vad har jag en impuls till, utan "vad vill jag vilja?" - i betydelsen vad skulle jag vilja att jag nu ville, givet mina mer djupliggande värderingar? Att vara en fri person är inte att följa alla sina impulser utan att bli en person för vilken första- och andra-ordningens vilja är i harmoni: en person som är förmögen att leva i harmoni med sina mer djupliggande värderingar eftersom den första-ordningens vilja har formats efter den andra-ordningens vilja.

I detta avsnitt talar vi lite om vilka favoritavsnitt vi hade våren 2025 samt hur planerna för hösten ser ut. Det går bra att ge oss tips på: troochfornuft@gmail.com  Avsnitt vi nämner är: Jonathan Haidt-avsnittet (avsnitt 84) Mötesplats om själen (avsnitt 83) samt avsnittet om Liv Strömqvists bok Pythian pratar (avsnitt 82). Vi nämner också Mötesplats med Nina Björk den 15 september (samma dag som detta avsnitt släpps) på Newmaninstitutet: "Medan vi lever: digitala distraktioner som existentiell utmaning." Vi tipsar också om kursen "Konsumtion och distraktion: om begär och uppmärksamhet i en uppkopplad tid." som ges våren 2026 på Newmaninstitutet (sista ansökningsdag är 15 oktober). Länk till Antagning.se finns här.

I detta avsnitt samtalar Nick Spencer och Andreas Nordlander om Spencers bok Magisteria: The Entangled HIstories of Science and Religion som utsågs till en av årets bästa böcker av tidningen The Economist 2023. Nick Spencer är författare, analytiker vid tankesmedjan Theos, och research fellow vid Goldsmiths, ett college vid University of London. Andreas Nordlander är lektor och docent i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, och skrev en Understreckare om Spencers bok i mars 2024.      

I detta samtal samtalar Stefan Lindholm lektor i religionsfilosofi vid Johannelunds Teologiska Högskola (och känd från avsnitt 78 av Tro & Förnuft-podden) med professor Andrew Davison, Regius Professor of Divinity på Oxford University. Utgångspunkten för samtalet är två artiklar som Davison skrivit om Artificiell Intelligens. Den ena artikeln finns här och heter "Machine Learning and Theological traditions of Analogy". I denna artikel för Davison fram två teser: 1. När vi talar om AI som att den "förstår" eller "minns" så används orden varken i samma betydelse (univokt) som när vi talar om varelser med medvetande förstår eller minns, men inte heller i en bemärkelse som helt saknar likhet med detta (ekvivokt) utan istället "analogt".  2. Kanske kan vi se på utvecklingen av både AI och mänsklig intelligens som en respons på världens "förståbarhet" ungefär som vi kan tänka att syn är en respons på världens egenskap att vara möjlig att se? (Sebarhet.) Detta kan vi säga utan att säga att AI förstår på samma sätt som människor förstår. Den andra artikeln hette "Tools are for the workers" och i denna artikel tillämpar Davison Thomas av Aquinos (1225-1274) analys av verktyg och hur dessa står i relation till ett ändamål som agenten har. Detta kan vi behöva påminna oss om, i en tid då en stor det av diskursen kring teknologi verkar bygga på att det vi teknologiskt kan utveckla måste vi också utveckla. Följ gärna Nordic Network on Science, Theology, and Worldviews som arrangerade samtalet på Facebook. Se även hemsidan.

I detta avsnitt diskuterar vi kapitel 3 av Ulf Jonssons bok Med tanke på tron: Jesus från Nasareth. Detta kapitel behandlar Jesu död och uppståndelse.  Vi diskuterar det faktum att en Messias-pretendent inte skulle dö på ett kors. Detta ansågs av romarna som ett särskilt skamligt sätt att dö (och det tillämpades därför inte på romerska medborgare). Bland judarna ansågs det, med hänvisning 5 Mosebok 21:22-23 att den som dödades på detta sätt - genom att hängas upp på en träpåle - var förbannad av Gud. Men Messias skulle ju enligt de gängse förväntningarna etablera ett religiöst-politiskt kungarike och Jesu död uppfattades på ett sätt som anti-tesen till dessa messianska förväntningar. Ett sätt att intellektuellt närma sig dessa frågor är att skilja på "explanans" och "explanandum". Explanandum är ett begrepp inom vetenskapsteori för "det som ska förklaras" - observationer av något slag.  Explanans syftar på det som förklarar. Det första som måste förklaras - vårt första "explanandum" - är därför, i ljuset av att det var ett anti-klimax att Jesus dog på ett kors: lärjungarnas förändrade inställning några dagar efter Jesu död från en upplevelse av anti-klimax och nederlag till en förkunnelse om att Jesus verkligen var Messias, och hade besegrat döden. Vad kan då förklara den tidiga kristna rörelsens uppkomst och denna förändrade inställning? Många bibelforskare ser två aspekter som viktiga för att förklara detta: - en tom grav. - erfarenheter efter Jesu död, som lärjungarna tolkade som möten med Jesus. Från minut 25 diskuterar vi berättelserna om mötena med den uppståndne, och kommer även in på huruvida vi kan hitta några modeller eller analogier för Jesu uppståndelsekropp, som inte tycks ha varit en vanlig mänsklig kropp, samtidigt som det också var Jesu kropp. Några saker vi nämner i programmet: Intervjun om första delen av Jonssons bok "Med tanke på tron: Jesus från Nasaret". Ulf Jonsson och Christer Sturmark om Guds existens i FriTanke-podden N T Wright och hans bok Resurrection of the Son of God Se även hans föredrag "Can a Scientist Believe the Resurrection?"

I sin bok Den ängsliga generationen: hur överbeskyddande föräldrar och skärmberoende skapar en epidemi av psykisk ohälsa menar Jonathan Haidt, professor i socialpsykologi vid New York University, att skärmberoende är en av de viktigaste faktorerna för att förklara den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga under 2010-talet. Hållpunkter i programmet: 00.00 - 08.20: introduktion 08.20 - 18.10 Vem är Jonathan Haidt? 18.10 -  32:30.: Haidts centrala tes och de "fyra skadorna" av sociala medier och smarta telefoner. 32:30 - 47:30 Sociala medier och andliga praktiker - sociala medier som hinder för självtranscendens och förundran. Lite länkar: Haidts hemsida till boken. Time Well Spent Sweden - en organisation startad av Tristan Harris, visselblåsare på Google, som protesterade mot tekniker för att manipulera och fånga människors uppmärksamhet. Tristan Harris förestår Center for Humane Technology och har en podcast: Your Undivided Attention  

I detta avsnitt får vi lyssna till tre föredrag från Mötesplats den 17 februari då Eric Schüldt, kulturjournalist (Text & Musik, Sökarna, Det sista mysteriet), Farshid Jalalvand, författare (Apan & filosofen) doktor i mikrobiologi, verksam på Läkemedelsverket och Mårten Björk, lektor i filosofi och teologi vid Newmaninstitutet diskuterade själens natur och existens. Bakgrunden till kvällen är den debatt som Eric Schüldts artikel "Man kan bara rädda det man älskar" initierade, där Schüldt kopplar en förytligad förståelse av kulturen till en förändrad människosyn, som Schüldt sammanfattade i uttrycket "Vi har tappat tron på att människan har en själ." Detta ledde till en respons från Farshid Jalalvand där Jalalvand både ifrågasatte att samhällsförändringarna har de rötter Schüldt pekar ut, men också varnar för att tro på icke-empiriska fenomen som själen. Det hela ledde till en fortsatt diskussion både i Filosofiska rummet och i flera artiklar. Mårten Björk deltog inte i den debatten, men har själv forskat om medvetandefilosofi i projektet "The Matter of the Soul" vid Campion Hall vid Oxford University. och företräder i denna diskussion ett aristoteliskt-thomistiskt perspektiv på själen.

Pythian pratar är en humoristisk, existentiell och filosofisk samhällskritik i serieform, skapad av Liv Strömquist. Strömquist försöker beskriva hur det känns att leva i ett sen-modernt samhälle, och analysera orsakerna till denna erfarenhet.  Sen-modernitetens kanske främsta kännetecken, enligt Strömqvist, är önskan att kontrollera och optimera allt mer av tillvaron, och undvika smärta - med hjälp av förnuftet. Men denna strävan riskerar också att döda det liv som vi längtar efter. Som Strömqvist noterar har det blivit lite av en "plikt" att uppfylla det sen-moderna samhällets två främsta budord: "var snygg" och "ha kul". Det finns en paradox i att det blivit en plikt att ha kul, som är att glädjen här blir ett uttryck för ett reglerande över-jag. Det är i slutändan ingen större skillnad mellan förbudet mot att släppa loss och plikten att släppa loss - i bägge fallen är det över-jaget som dikterar beteendet. Boken är en väldigt rolig och väldigt träffande samhällskritik. Tolle lege!

Uppdatering: den första filen av detta avsnitt hade ett fel runt 20 minuter då det blev en dubbel inspelning av Peters röst. Det är åtgärdat i den nya filen. Om du redan laddat in den gamla kan du behöva ladda om avsnittet för att få det nya avsnittet.  Ber om ursäkt för detta! Detta avsnitt skulle egentligen ha varit en intervju med Sarah Coakley om hennes föreläsning på Humanistiska teatern i höstas om evolution och naturlig teologi (som vi sände som avsnitt 76 av podden). Men Coakley blev väldigt förkyld och kunde knappt prata den dag vi skulle ha gjort intervjun, så vi fick helt enkelt skjuta upp den. Dagens avsnitt är därför en tillbakablick på året och en diskussion av framförallt två avsnitt:   Dels avsnitt 78 som var ett samtal mellan filosofen och transhumanisten Anders Sandberg och Stefan Lindholm som är lektor i religionsfilosofi vid Johannelunds Teologiska Högskola.  Dels avsnitt avsnitt 75 då vi diskuterade Elisabeth Oldfields bok ”Fully alive” som använder de sju dödssynderna i dialog med modern psykologi, som ramverk för att analysera de krafter inom och utom oss själva  som hindrar oss från att leva mer hela och fulla liv. Vi berättar också om vårens avsnitt och tipsar om ett evenemang den 17 februari på Newmaninstitutet i Uppsala med Jonna Bornemark, Eric Schüldt och Mårten Björk med rubriken ”Vart tog själen vägen?” Vi nämner i podden även avsnitt 80, avsnitt 53 och avsnitt 10 som alla handlar om den "historiske Jesus".

I detta avsnitt samtalar vi med Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet, om de två första kapitlen i hans nya bok i Fundamentalteologi, som behandlar Jesus från Nasaret och vad vi på goda grunder kan påstå om honom. Boken har fyra kapitel: I kapitel ett gör Jonsson en genomgång av den historiska Jesus-forskningen från: 1. Dess födelse med Herrmann Reimarus (1694-1768) i början på 1700-talet, vidare till 2. "The Second Quest" som tog sin början med Ernest Käsemann (1906-1998) och dennes uppgörelse med Rudolf Bultmanns a-historiska Jesustolkning, vidare till 3. "The Third Quest" som började på 1980-talet och som bland annat kännetecknas av en större medvetenhet om Jesu judiskhet, en större öppenhet för mirakelberättelsernas historiska kärna, samt en större tilltro till evangelierna som dokument som i mångt och mycket går tillbaka på historiska händelser. I detta avsnitt diskuterar vi även kapitel 2, som behandlar fem framträdande teman i Jesu liv och förkunnelse: Jesus och Torah Jesus och templet Jesus och Guds rike Jesus och mirakler Jesus och hans självförståelse, och relation till Gud. Vi nämner i detta avsnitt även samtalet med Ulf Jonsson i avsnitt 21 då vi diskuterar det första bandet i Jonssons fundamentalteologi, samt avsnitt 53, där vi diskuterar Dick Harrisons bok Jesus (Historiska media 2021). Vi nämner också Rylands P52, ett papyrus som innehåller ett antal rader ur Johannesevangeliet och som dateras till år 100-175 år e. Kr.

I sin nya bok, det andra bandet i fundamentalteologin Med tanke på tron - En introduktion till fundamnetalteologin: Jesus från Nasaret diskuterar Ulf Jonsson frågan om vad vi på goda historiska grunder kan påstå om Jesus från Nasaret. Boken består av fyra huvudkapitel: i det första kapitlet diskuteras källorna för vår kunskap om Jesus, den historisk-kritiska forskningens historia samt metodologiska och meta-vetenskapliga ställningstaganden med relevans för undersökningen. I det andra kapitlet diskuteras fem huvudteman i Jesu undervisning och gärning: Jesus och Toran Jesus och Guds rike Jesus och miraklerna Jesus och templet Jesus och hans självförståelse i relation till Messiastematiken och i relation till Gud. Det tredje kapitlet diskuteras Jesu död och uppståndelse. Det fjärde kapitlet handlar om treenighetsteologins framväxt och dess rötter både i den judiska tankevärlden och i Nya testamentet. (Notera: tyvärr är inspelningsfilen skadad vid tre-fyra tillfällen. Det blir då tyst i några sekunder och sedan fortsätter föredraget. Ber om överseende med detta!)

Den 11 november hölls ett samtal på Katedralakademin i Uppsala mellan transhumanisten och filosofen Anders Sandberg (forskare vid Oxford University) och religionsfilosofen och teologen Stefan Lindholm (lektor i religionsfilosofi vid Johannelunds Teologiska Högskola). Rubriken för samtalet var "Är frälsningen nära: om transhumanism och AI" och det blev ett mycket trevligt och bra samtal, som vi därför är glada att kunna sända i podden.  

Penny Spikins är Professor of the Archeology of Human Origins på University of York och författare till boken How Compassion Made us Human som vi diskuterar i dagens avsnitt. Spikins företräder i denna bok tanken att det som kännetecknar människans evolutionära framgång och hennes biologiska niche är samarbete och empati. När det gäller människans evolution (och för den delen inte bara människans evolution) behöver vi vända på ett vanligt perspektiv: att det är dominans och egoism som gynnas av det naturliga urvalet och är "adaptivt". För en varelse som enbart kan överleva som samarbetande, uppstår selektionstryck för egenskaper som pålitlighet och beredvillighet att dela med sig. Spikins bygger sitt resonemang dels utifrån arkeologiska fynd, dels utifrån en allmän förståelse av hur evolutionen kan främja samarbete och empati och dels med en analys av samtida jägar- och samlarsamhällen. Varför har vi då ofta tänkt på "naturligt urval" som en process som bara gynnar den enskilde som dominerar, den starke? En orsak, föreslår Spikins, är att de egenskaper som gynnar samarbete och långsiktiga ömsesidigt belönande relationer, visar sin "adaptivitet" över tid och inte i främst i en enskild interaktion.   Om vi tänker på alla interaktioner som engångsinteraktioner så kan det verka som att det adaptiva är att försöka roffa åt sig mer än den andre.   Men om interaktioner upprepas och vi upprepade gånger är beroende av varandras hjälp, för att lösa problem som hör till överlevand så måste vi försöka hitta en grund för en långsiktigt hållbar relation. Och då blir egenskaper som pålitlighet och generositet adaptiva. Som Spikins skriver på s. 184:   "No other animal has developed a deep-seated collaboration such as ours which depends on moral worth, rather than mere instinct to protect kin. The value of being seen as trustworthy, generous or sensitive would put increasingly strong selection pressures on moral emotions and ways of displaying and identifying them."

Det här avsnittet utgörs av en föreläsning av Sarah Coakley som fram till 2018 var Norris-Hulse professor i teologi vid Cambridge University och mellan 1995 och 2007 Mallinckrodt Professor of Divinity vid Harvard University.   Föreläsningen har titeln: "Contested Meanings: Evolutionary Cooperation and the Continuing Possibility of a Natural Theology." I föreläsningen försöker Coakley göra två saker: Dels presentera en ny förståelse av naturlig teologi inspirerad av 1800-talsteologen John Henry Newman och hans begrepp "the illative sense".  Kärnan i detta begrepp är att det har att göra med förmågan att fälla välgrundade omdömen även i frågor som  inte tillåter ett rent deduktivt resonemang.  Coakley menar att detta inte minst har att göra med när vi försöker förstå helheten av något, dess karaktär. Ett exempel kanske kan vara när vi försöker tolka en riktigt bra och intressant film.  Det finns en viss subtilitet i en bra film som gör att man inte kommer fram till sin tolkning på ett rent deduktivt sätt, utan på ett mer hermeneutiskt vis där man inte kan peka exakt på vad som motiverar denna tolkning även om tolkningen kastar ljus på filmen på en helhetsnivå. Det andra Coakley vill göra i sin föreläsning är att argumentera för att fenomenet med samarbete i evolutionen är signifikant för att förstå världen på en helhetsnivå, ur ett teologiskt perspektiv. Coakley menar att detta fenomen - att samarbete uppkommer genom flera olika vägar och på flera olika sätt i den evolutionära processen - antyder en målinriktning eller teleologi där samarbete eller för att använda ett teologiskt begrepp: produktivt offer, kan spela en nyckelroll.

"Guds ära är den fullt levande människan" sa kyrkofadern Irenaeus (130-202). Tanken är att människan förhärligar Gud ju mer helt och fullt hon lever och återspeglar Gud. Detta citat är bakgrunden till titeln på Elizabeth Oldfields bok Fully Alive: Tending to the Soul in Turbulent Times där Oldfield använder de sju klassiska dödssynderna - som vrede, högmod, avundsjuka - som en modell för att analysera de krafter och tendenser inom och utom oss själva som kväser vår längtan och försök att leva mer hela och fulla liv. En bärande tanke i Oldfields bok är att synd är "disconnection": från andra människor, från Gud, från oss själva och våra autentiska behov. Boken är i hög grad både en samtidskritik och en teologisk självhjälpsbok. Oldfield blandar i denna bok klassiska teologiska insikter med öppenhet kring de olika dödssyndernas närvaro i hennes eget liv (och ibland hur hon överkommit dem) samt modern psykologisk forskning som stödjer resonemanget att dödssynderna hindrar oss från vara "fully alive". Det här är en bok som visar på dödssyndernas relevans som ett analytiskt ramverk för att fördjupa förståelsen av sitt eget liv och vad som hindrar en ifrån gemenskap och kontakt och därför från att leva mer fullt. Elizabeth Oldfield har tidigare arbetat som journalist på BBC, som direktor för tankesmedjan Theos think tank och är nu fristående skribent, föreläsare och poddare. Hennes podcast heter The Sacred och görs i samarbete med tankesmedjan Theos. Torbjörn Freijs organisation "Celebrate recovery" nämns i podden. En intervju med Freij finns här.

I detta avsnitt samtalar vi med Philip Geister, rektor och lektor på Newmaninstitutet och författare till boken "En Gud för de levande" som vi diskuterade i avsnitt 73. Vi inleder med att låta Geister respondera lite på vårt förra avsnitt, och går sen in på en av inspirationskällorna för Geisters bok och teologiska reflektion: den tyske teologen Karl Rahner (1904-1984) som var en av 1900-talets mest inflytelserika teologer. Sedan diskuterar vi Rahners text "The Ignatian Mysticism of Joy in the World" där Rahner talar om en hållning av beredskap och villighet att sändas in i världen - "weltfreudigkeit" som Rahner kallar det.  Vi diskuterar bland annat hur Rahners i denna text, rätt kärva syn på världen, relaterar till den analoga syn som Rahner uttrycker i många andra texter. I denna text finns det formuleringar som drar åt det "dialektiska" och frågan är hur den sene eller "mogna" Rahner skulle se på de formuleringarna? Skulle han vilja modifiera sig, eller är det så att den hållning Rahner beskriver här, är ett moment som behövs även i en analog syn på relationen mellan Gud och skapelsen?

Eskatologi är inte "kristen framtidsforskning" menar Philip Geister i sin bok En Gud för de levande - en introduktion till kristen eskatologi (Artos 2023). Eskatologi handlar, menar Geister, snarare om ett djupseende än ett framtids-seende. Detta djupseende kan vi öva oss i genom att gå in i den kristna "minnes- och tolkningskulturen" som är korsformad. Korset avslöjar nämligen Guds generella sätt att handla: Gud låter oss inte slippa det negativa i skapelsen, men kan även låta det negativa transformeras i uppståndelsen. Ett eskatologiskt hopp är därför inte samma sak som optimism - tron att allt bara blir bättre. Hoppet innebär att även när katastrofen inträffar är Gud med oss, och att Gud kan transformera även det negativa som drabbar oss. Döden är inte den första fienden, utan den sista, säger Geister med en hänvisning till nya testamentet. Med det menar Geister att vi bör öva oss i att se hur Gud har handlat i historien - både vår egen och andras - för att förvandla negativa situationer till nytt liv och ny mening.  Mot bakgrund av en sådan tolkningsnyckel kan vi sedan försöka se på vårt eget livs och världens slut med en blick som är hoppfull, även om den inte alltid är optimistisk. Länkar till saker vi nämner i podden: Avsnitt 20: "Filosofin och sökandet efter livets mening" om Pierre Hadots tanke om att den klassiska filosofin handlade om att odla ett existentiellt förhållningssätt. Peters blogginlägg om QAnon.

I detta avsnitt sänder vi den föreläsning som Ylva Eggehorn höll i samband med att hon blev hedersdoktor vid Teologiska Fakulteten vid Uppsala universitet, den 25 januari i år.  Ylva Eggehorn är född 1950 och har varit verksam som poet och författare sedan sin debut 1963 med diktsamlingen Havsbarn (Bonniers). Eggehorn är en folkkär psalmförfattare, romanförfattare, poet och kulturskribent som bidragit till att ge fler "ett språk för en (vuxen) tro" - vilket också är namnet på en av hennes böcker.  Vi utgår delvis från den boken i avsnitt 28, som heter: "Knutby, fundamentalism och sökandet efter en vuxen tro." I ett senare avsnitt hoppas vi kunna intervjua Ylva Eggehorn som en uppföljning till detta avsnitt. Föreläsningen har titeln: "Imponderabilia - ett försvar för kulturteologi i en tid utan facit." Hoppas på god lyssning!

Detta är det första av två avsnitt som behandlar Philip Geisters nya bok "En Gud för de levande: introduktion till kristen eskatologi" (Artos 2023). I detta avsnitt samtalar Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, och Philip Geister, rektor och lektor i systematisk teologi vid Newmaninstitutet. I sin bok menar Geister att kristen eskatologi inte i första hand ska förstås som "kristen framtidsforskning" utan snarare som ett slags "djupseende" där universum, mitt liv och min död, ses i ljuset av tron på en Gud som inte överger oss i döden - en Gud för vilken alla är levande, som Jesus säger i Lukasevangeliet. Varmt välkommen att lyssna!

Detta avsnitt består av en föreläsning av Stephen Mumford om dispositionalism.  Stephen Mumford är professor i filosofi och metafysik vid Durham University i Storbritannien, och kommer till Uppsala den 18-19 april på konferensen God and Nature: reflections on emergence, causality and directionality som handlar om naturvetenskap och teologi. Information om den konferensen kan du få om du går in på tro och förnuft-poddens facebook-sida: www.facebook.com/troochfornuft  eller på konferensens hemsida: www.nordicdialogues.com  Dispositionalism är en teori om naturen och om orsaker, och Ulf Jonssons bok ”Gud och andra orsaker” som behandlas i avsnitt 63 av podden har dispositionalismen som utgångspunkt för den teori om gudomligt handlande som Jonsson lägger fram i den boken. Men i denna föreläsning går Stephen Mumford in lite mer precist på dispositionalismen som en teori om naturen och dess förmågor. I slutet kopplar Mumford dessa tankar också till frågor om mirakler och gudomligt handlande. Vad innebär denna teori och hur skiljer den sig från David Humes teori om orsaker, som varit väldigt inflytelserik de senaste 250 åren? Dispositionalismen har rötter hos både Aristoteles och Thomas av Aquino och innebär en rikare förståelse av naturen och dess förmågor än den mekanistiska världsbildens förståelse som varit dominerande i västerlandet sedan 1700-talet. Efter Mumfords föreläsning, som är lite drygt 50 minuter lång, följer en diskussion mellan Ulf Jonsson och Mumford. Tro och förnuft-podden produceras av Tidningen Sändaren i samarbete med Newmaninstitutet och Teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Varmt välkommen att lyssna!