Ideologipodden

Barnafödandet i Sverige rasar samtidigt som ångesten över livspusslet verkar skjuta i höjden bland småbarnsföräldrar. Är de svenska föräldrarna gnälliga eller har villkoren för familjelivet försämrats? Varför har kärnfamiljen det så tufft just nu? Hur ska vi få lust, råd, tid och ork att ha barn?   Med Elfva Barrio, förbundsordförande för S-studenter, Andreas Bergh, ekonom och välfärdsforskare, Emma Holten, författare till boken ”Underskott: Omsorgens ekonomiska värde” och Catarina Starfelt, redaktör Timbro förlag. Programledare: Enna Gerin, biträdande chef Katalys.   Samtalet ägde rum under Bokmässan 2025.

Det finns en välkänd berättelse: hur Sverige går från utvandrarland till invandrarland, skiftar till mångkulturellt samhälle i högre tempo än liknande länder och får en mer diversifierad befolkning.   Men hur och varför? Varför valde ett av världens mest homogena länder att föra en politik som ledde till kraftigt ökad pluralism? Varför valde ett av världens mest sekulariserade länder att aktivt främja framväxten av religiositet? Varför valde ett land med en av världens starkaste statsapparater att de facto underminera statens roll?   I en serie avsnitt kommer Ideologipodden att försöka reda ut hur debatten om invandring och invandrare har sett ut under olika tider. Andreas Johansson Heinö och Johanna Grönbäck börjar med åren 1945 till 1975: Från dåligt samvete till mångkulturellt föredöme.

Hur har invandringen de senaste årtiondena påverkat Sveriges ekonomi? I detta samtal mellan Timbro och Katalys vänder vi på frågan som har dominerat de senaste årens politiska diskussion och frågar oss i stället: Vilka ekonomiska risker har stängda gränser?   Med Göran Greider, chefredaktör för Dala-Demokraten, Tony Johansson, ekonomhistoriker och rapportförfattare på Katalys, Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro. Programledare: Johanna Grönbäck, redaktör på Timbro.   Samtalet ägde rum under Bokmässan 2025.  

I fjärde delen av Ideologipoddens genomgång av riksdagspartiernas program tar vi oss an Centerpartiets resa från landsbygdens intresseparti till liberalt idéparti. Med Joakim Broman, Fredrik Segerfeldt och Andreas Johansson Heinö.

Finns den liberala världsordningen fortfarande? Det frågar sig många efter den amerikanska interventionen i Venezuela och Donald Trumps hot om att USA ska ta över Grönland. Andra har menat att den regelbaserade ordningen inte kan försvinna, eftersom den aldrig har funnits på riktigt. Har det skett en brytning, och vad vore alternativet till den liberala ordningen? Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Adam Cwejman, politisk redaktör Göteborgs-Posten, Linda Jerneck, ledarskribent Expressen och Andreas Johansson Heinö, förläggare Timbro, diskuterar. Catarina Starfelt leder samtalet. Samtalet är en inspelning av ideologiafton från januari 2026.

Färre och färre läser skönlitteratur. Är det ett problem? Finns det en väg ut ur läskrisen? Och kan man som liberal säga att det är en plikt för människor att läsa? Bengt Ohlsson, författare, Victor Malm, kulturchef Expressen och Catarina Starfelt, redaktör på förlaget, samtalar om sina tre respektive essäer med Andreas Johansson Heinö. Alla tre essäer om läskrisen finns att köpa här.

År 1867 bildades Nyliberala partiet. Det var politiskt och organisatoriskt nydanande och blev snabbt riksdagens radikalaste parti. Dessutom hade Nyliberala partiet en väpnad gren: Skarpskytterörelsen.    Detta avsnitt är en inspelning av lanseringen av Anders Johnsons essä Sveriges första nyliberaler. Utöver författaren medverkar Matilda Molander, vd tankesmedjan Fores, och Peter Santesson, medgrundare av Infostat. Förlagets Catarina Starfelt modererar samtalet.   Essän hittar du här på förlagets hemsida.

Sveriges skattesystem är ett lapptäcke av avdrag, undantag och momssatser. Måste det verkligen vara så krångligt? I detta avsnitt utforskas platt skatt som idé, reform och ideologiskt vägval. Detta görs tillsammans med Rutger Brattström, projektledare för internationell marknadsekonomi på Timbro, och Madis Üürike, Estlands finansminister under de avgörande reformåren på 90-talet och efter det politisk rådgivare till premiärministern Mart Laar.  Estland byggde ett nytt och tillväxtfrämjande skattesystem efter självständigheten från Sovjetunionen. Hur gick det till? Vad riskerade man? Är platt skatt en möjlig väg även för Sverige idag? Läs Rutgers rapport här: Platt skatt och digital stat – vad Sverige kan lära av Estland

I detta avsnitt riktas fokus mot den franska högerpopulismen. Vilka idéer har format den franska radikalhögern och hur skiljer sig den från andra länder? Podden gästas av Carl-Vincent Reimers, programansvarig för Europafrågor hos Timbro och Karin Stensdotter, skribent med fokus på fransk kultur och samhällsliv. Andreas Johansson Heinö modererar. 

Skogen är vacker, och har sedan urminnes tider spelat en essentiell roll i vår historia, kultur och ekonomi. Men bakom välskötta marker och ståtliga stammar är den långt ifrån oproblematisk.   I detta avsnitt utgår samtalet från Johanna Trapps nya rapport Det stora skogsrånet – berättelser från verkligheten. Vi möter skogsägarna Martin Moraeus och Per Ivarsson som berättar om sina motgångar i vardagen, vilka kretsar kring äganderätt, ansvar och den växande konflikten mellan brukande och politisk styrning. Samtalet leds av Anna D. Linder.   Hur långt sträcker sig rätten att bruka sin skog? Hur tungt ska hänsynen till rödlistade arter väga? Vem har rätt att stoppa en avverkning – och var går egentligen gränsen mellan äganderätt och allmänintresse? Det finns många frågor, men har vi lika många svar?

I årets sista avsnitt samlas hela Ideologipodden för en gemensam årskrönika. Anna Linder, Johanna Grönbäck, Andreas Johansson Heinö och Catarina Starfelt ser tillbaka på året som gått.   Anna leder samtalet och quizar resten på årets stora nyhetshändelser – om allvar och skratt, politiska beslut, liksom trender på sociala medier, i Sverige och internationellt.   Hur mycket kommer du ihåg från 2025?

Hur kan vi säkerställa att vår nuvarande guldålder inte tar slut?   Genom att studera sju av mänsklighetens främsta civilisationer – det antika Aten, den romerska republiken, Abbasidkalifatet i Bagdad, Songdynastins Kina, renässansens Italien, 1500-talets Nederländerna och den anglosaxiska världen – försöker Johan Norberg identifiera deras styrkor och brister för att besvara just den frågan.   I detta avsnitt får vi höra samtalet från lanseringen av Johan Norbergs senaste bok Civilisationens topp: Lärdomar från guldåldrarnas uppgång och fall    I samtalet med Johan Norberg medverkar Alexander Norén, ekonomikommentator på SVT och bevakare av tech, och som även gjort flera AI-dokumentärer (senast Homo Roboticus, 2025). Förlagets Andreas Johansson Heinö leder samtalet.   Lanseringen ägde rum på Posthuset i Stockholm den 26 november 2025   Civilisationens topp kan du köpa här

Trettio år efter EMU-utredningen har Lars Calmfors gjort det igen: Utrett olika aspekter av ett eventuellt euro-inträde. Vilka är maktdimensionerna i frågan? Vem får inflytande, var och på vems bekostnad? Det är fokus för detta avsnitt där Lars Calmfors intervjuas av Johanna Grönbäck. ** I samtalet refereras till rapporten “Dags för euron?” som finns att ladda ner här: https://frittnaringsliv.se/rapporter/

Först ville ingen vara konservativ längre. Sen blev det tävling om vem som bäst gör anspråk på den konservativa idéhistorien. Med utgångspunkt i Edmund Fawcetts bok Konservatism: kampen om en tradition (Timbro förlag, 2025) diskuterar PJ Anders Linder, Stig-Björn Ljunggren, Catarina Starfelt och Andreas Johansson Heinö konservatismens ställning i svensk politik. Detta avsnitt är en inspelning från boklanseringen på Timbro 13 november.

Det tycks vara lågkonjunktur för liberalismen i svensk politik: Allt färre väljare identifierar sig som liberaler och stödet för de liberala partierna är på rekordlåga nivåer. Samtidigt är det liberala idégodset i högsta grad levande. Hur mår den svenska liberalismen? Och vad betyder det att vara liberal på 2020-talet?   Medverkar gör PM Nilsson, vd för Tankesmedjan Timbro, Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, och Eric Luth, vice vd för tankesmedjan Fores. Samtalet leds av Catarina Starfelt.

“Tänk om väst har fel om Ukraina” är titeln på en kontroversiell text skriven av Carl-Vincent Reimers. Här möter han Fredrik Segerfeldt i en debatt om realism. Hur ska man betrakta relationer mellan stater? Johanna Grönbäck leder samtalet. Reimers text är ett kapitel från Efter Tidö som går att beställa här: https://timbro.se/forlag/efter-tido-lardomar-fran-den-nya-generationen/ 

Ideologipoddens resa genom partiprogrammens landskap fortsätter och har den här gången nått fram till Liberalerna. Joakim Broman, Fredrik Segerfeldt och Andreas Johansson Heinö har läst alla program sedan starten - så att du slipper. 

Medan bomberna föll över Europa ritades ett nytt nätverk under marken: Stockholms tunnelbana. Ett projekt som den här hösten fyller 75 år och som kom att symbolisera både frihet såväl som planering och kontroll. I det här avsnittet möts Mauricio Rojas, författare till Dåligt samvete: Sverige och andra världskriget, och Pär Isaksson, författare till Tunnelbanemiraklet: projektet som byggde den moderna staden, i ett samtal om ett Sverige i förändring. Förlagets Anna D. Linder leder diskussionen. Hur vågade ett land som fruktade en europeisk framtid formad av Tyskland ändå välja att planera sin egen, med tunnelbanan som symbol för utveckling och hopp? Bär vi fortfarande på det dåliga samvetet från kriget i vår syn på trygghet, modernitet och moral? Och vad blev egentligen priset för vår “neutralitet”?

Först var den försvunnen, uppäten av välståndet och medelklassen. Sedan återkom den med dunder och brak, med Brexit, Trump och högerpopulismens framväxt. Arbetarklassen, vad är den, vart går den, varför finns den? Medverkar gör Johan Alfonsson, sociolog och författare till Vad hände med arbetarklassen?, Joakim Broman, författare till Rostbältets spruckna röst och redaktör för Smedjan, Åsa Linderborg, journalist och författare, och Ann Heberlein, författare och debattör. Programledare: Andreas Johansson Heinö, förläggare Timbro. Samtalet är en inspelning från Bokmässans ideologiseminarier och ett samarbete mellan Katalys och Timbro.

Makt brukade erövras med pengar, kunskap eller kontakter. I kulturkriget kan det räcka med att ha rätt värderingar. Det menar Ann Heberlein i boken Moraliskt kapital. Dagens avsnitt är en inspelning från lanseringen av hennes bok i början av oktober. Medverkar gör utöver författaren även Torbjörn Nilsson, journalist, och Myra Åhbeck Öhrman,frilansskribent, debattör och föreläsare. Samtalet leds av förlagets Andreas Johansson Heinö. Läs mer om boken här: https://timbro.se/forlag/moraliskt-kapital/