Idéer som förändrar världen

Morten Meldal fick Nobelpriset i kemi 2022 för sin forskning om klickkemi - en metod som just gör svår kemi lättare. Tack vare klickkemi kan forskare dels utveckla nya material och nya läkemedel, dels få kemiska reaktioner att bli renare och effektivare. Här berättar han om sin banbrytande upptäckt, om nya material som gör världen mer hållbar och om hur det är att jobba som forskare på Carlsberg.Foto: Stefan Bladh. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hade Jimmy Carter mer inflytande efter att ha lämnat Vita huset än när han faktiskt var USA:s president? När han fick Nobels fredspris 2002 var det för sitt arbete mot fattigdom och för demokrati runt om i världen – men många såg det också som ett försenat erkännande för sina insatser för fred och mänskliga rättigheter som president. Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier, berättar här om en president som ofta var rätt ute – men före sin tid.Foto: Mikael Wallerstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur blir maten vi äter till energi i kroppen? Att vi behöver äta för att överleva är ingen ny upptäckt – det är rätt självklart. Däremot är det inte lika uppenbart att det vi äter omvandlas och lagras som energi i en särskild slags molekyler, eller att det här sker i en del av cellen som har en helt egen arvsmassa. Biokemisten Anna Wredenberg berättar här om hur mitokondrierna – cellernas egna kraftverk – fungerar, och vad som händer när de inte gör det.Foto: Stefan Zimmerman Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Philippe Aghion tilldelades ekonomipriset 2025 för sin forskning om kreativ förstörelse – om hur konkurrensen mellan nya idéer och gamla lösningar är själva motorn bakom ekonomisk tillväxt. I ett samtal från Nobelprismuseet förklarar han hur innovation uppstår, varför den kan leda till konflikter, hur samhällen kan förena förnyelse med trygghet och om varför välfärd kan vara en förutsättning för tillväxt.Foto: Clément Morin- Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskare som gör stora upptäckter har inte gjort det lätt för sig – för att lära sig något måste man orka anstränga sig, och det kräver att man tränar på att tänka och lära sig nya saker. Det kan vara svårt, eftersom det är lättare att scrolla i telefonen eller fråga AI om hjälp. Emma Frans berättar utifrån sin nya bok ”Mental uppgradering” om hur vi kan bli bättre på att lära oss – och om varför det kan vara smartare att ta en omväg än en genväg.Foto: Mattias Bardå. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.