Arkivpodden

När En kulturkanon för Sverige, den statliga kommitté som tog fram den officiella kulturkanon, bad folket tycka till om vad de tyckte skulle in i en kulturkanon blev resultatet… tja, ganska folkligt. Plötsligt står fluortanten, nötcrème, Volvo 240 och svennepizzan sida vid sida med Västgötalagen, Latin Kings och könsrock i ett slags kulturarvets folkfest – där det vardagliga, nostalgiska och kanske lite skeva får ta plats bredvid de mer väntade, högtidliga klassikerna. Riksarkivet tog nyligen emot arkivleveransen av webbsidan från En kulturkanon för Sverige och i två avsnitt av Arkivpodden diskuteras Folkets kanon – den minst sagt brokiga, helt klart charmiga och ibland djupt avslöjande listan över vad allmänheten anser vara vår kulturs pärlor. Det blir ett samtal om smak, gränsen mellan högt och lågt i kulturen och varför det kanske är dags att sätta TV-serien Tre Kronors avsnitt #123 och Drakar & Demoner på museum. Vad säger dessa nomineringar egentligen om Sverige, vårt arv och vår kultur – och visst känns det som att just de här sakerna faktiskt betyder något? Medverkande: Jens Kling, Håkan Malmberg och Joakim Andersson. Klippning: Stefan Bommelin.

När En kulturkanon för Sverige, den statliga kommitté som tog fram den officiella kulturkanon, bad folket tycka till om vad de tyckte skulle in i en kulturkanon blev resultatet… tja, ganska folkligt. Plötsligt står fluortanten, nötcrème, Volvo 240 och svennepizzan sida vid sida med Västgötalagen, Latin Kings och könsrock i ett slags kulturarvets folkfest – där det vardagliga, nostalgiska och kanske lite skeva får ta plats bredvid de mer väntade, högtidliga klassikerna. Riksarkivet tog nyligen emot arkivleveransen av webbsidan från En kulturkanon för Sverige och i två avsnitt av Arkivpodden diskuteras Folkets kanon – den minst sagt brokiga, helt klart charmiga och ibland djupt avslöjande listan över vad allmänheten anser vara vår kulturs pärlor. Det blir ett samtal om smak, gränsen mellan högt och lågt i kulturen och varför det kanske är dags att sätta TV-serien Tre Kronors avsnitt #123 och Drakar & Demoner på museum. Vad säger dessa nomineringar egentligen om Sverige, vårt arv och vår kultur – och visst känns det som att just de här sakerna faktiskt betyder något? Medverkande: Jens Kling, Håkan Malmberg och Joakim Andersson. Klippning: Stefan Bommelin.

500 svenskar trotsade rådande förbud och reste till Spanien för att delta i spanska inbördeskriget. Hör Peter Wik berätta om fyra män som lämnade Västernorrland 1937 för att slåss mot general Franco. Varför tog de detta val och hur gick det för dem? Vilka källor kan berätta om de svenska Spanienfrivilliga? Jim Hedlund i Östersund samtalar med Peter Wik som är arkivarie i Riksarkivet i Härnösand. Musik: ES_Cuando Baja el Sol (Instrumental Version) - Alcones Negros ES_Mananitas (Instrumental Version) - Alcones Negros ES_Spanish Heat - Jonathan Bondesson

Dokumenten berättar – bokstavligen talat! Under 1980-talet inledde Riksarkivet ett så kallat oral history-projekt med målet att komplettera bristfälligt dokumenterade delar av Sveriges historia. Som en del i projektet genomfördes en intervjuserie med fascistledaren Per Engdahl. Arkivpodden har tillsammans med historikern Mikael Rahm lyssnat på intervjuerna och i det sista avsnittet får vi veta om Engdahl och den Nysvenska rörelsens utveckling efter andra världskriget. Hör Engdahl med egna ord berätta om den flyktinghjälp rörelsen bedrev efter kriget, Malmörörelsens bildande, den s k hakkorskampanjen, möten med kända personer och om antisemitismen inom den Nysvenska rörelsen. OBS: I dessa avsnitt om Per Engdahl och hans ideologi samtalar vi om ämnen som är kontroversiella och det refereras till teorier som är extrema och stötande. Observera att det rör sig om redogörande för Per Engdahls ideologi, tankar och åsikter. Det är inget poddens deltagare ställer sig bakom på något sätt. Medverkande: Jens Kling Håkan Malmberg Mikael Rahm Joakim Andersson Inspelningsledning och klipp: Stefan Bommelin Musik: Marten Moses - What Do You Hear, Brendon Moeller - Following On

Dokumenten berättar – bokstavligen talat! Under 1980-talet inledde Riksarkivet ett så kallat oral history-projekt med målet att komplettera bristfälligt dokumenterade delar av Sveriges historia. Som en del i projektet genomfördes en intervjuserie med fascistledaren Per Engdahl. Arkivpodden har tillsammans med historikern Mikael Rahm lyssnat på intervjuerna och i det andra av tre avsnitt får vi veta mer om Engdahl och rörelsens utveckling när andra världskriget närmar sig. Hör Engdahl med egna ord berätta om hur splittring och konflikter påverkar de nationalistiska rörelserna, hur förhållandet till fascist- och nazistpartierna utomlands såg ut, ett möte med Alfred Rosenberg och om begreppet Nysvenskhet. OBS: I avsnitten om Per Engdahl och hans ideologi samtalar vi om ämnen som är kontroversiella och det refereras till teorier som är extrema och stötande. Observera att det rör sig om redogörande för Per Engdahls ideologi, tankar och åsikter. Det är inget poddens deltagare ställer sig bakom på något sätt. Medverkande: Jens Kling Håkan Malmberg Mikael Rahm Joakim Andersson Inspelningsledning och klipp: Stefan Bommelin Musik: Marten Moses - What Do You Hear, Brendon Moeller - Following On

Dokumenten berättar – bokstavligen talat! Under 1980-talet inledde Riksarkivet ett så kallat oral history-projekt med målet att komplettera bristfälligt dokumenterade delar av Sveriges historia. Som en del i projektet genomfördes en intervjuserie med fascistledaren Per Engdahl. Arkivpodden har tillsammans med historikern Mikael Rahm lyssnat på intervjuerna och i det första av tre avsnitt får vi lära känna personen Per Engdahl. Hör Engdahl med egna ord berätta om hur han formades politiskt i Uppsalas studentkretsar under 1920-talet, bildandet av Uppsala fascistiska kamporganisation och om korporatismen som politisk idé. OBS: I dessa avsnitt om Per Engdahl och hans ideologi samtalar vi om ämnen som är kontroversiella och det refereras till teorier som är extrema och stötande. Observera att det rör sig om redogörande för Per Engdahls ideologi, tankar och åsikter. Det är inget poddens deltagare ställer sig bakom på något sätt. Medverkande: Jens Kling Håkan Malmberg Mikael Rahm Joakim Andersson Inspelningsledning och klipp: Stefan Bommelin Musik: Marten Moses - What Do You Hear, Brendon Moeller - Following On

Ett poddavsnitt om DDR Kulturzentrum. Vilka har vi att tacka för att Gisela May och östtysk bluegrass introducerades för den svenska publiken? Vad är en DDR-vecka? Och hur är det, är den rätta Beethoven-bilden egentligen marxistisk-leninistisk? DDR kulturcentrum slog upp portarna i Stockholm i slutet av 1967, och fram till 1990 kunde besökarna här förkovra sig i konstutställningar, barnfilm, kosmonautbesök, språkutbildning, disco-dans och föredrag av en rad olika slag. Här erbjöds något för alla: Kulturcentrum, eller Kulturzentrum på originalspråk, kunde rent av även brevledes bistå med tips på tysk mat! I Arkivpoddens senaste avsnitt kan du höra Joakim Andersson, Håkan Malmberg och Jens Kling från Riksarkivet berätta om vilka fynd som döljer sig i Kulturcentrums arkiv. Missa inte när trion berättar om Gisela Mays förehavanden i Sverige, om centrala teman i östtysk barnfilm och om när självaste kommissarie Beck uppträdde på Kulturcentrum. Inspelningstekniker: Stefan Bommelin

Ett avsnitt om bilens tidiga historia i Sverige. Redan för mer än två hundra år sedan försökte man att ta fram ett fordon som skulle gå av sig själv utan dragdjur. Pionjärerna var många, trots att bilen av de allra flesta sågs som ett onyttigt fartvidunder som skrämde folk och fä. Hur togs bilen emot i Sverige vid sekelskiftet 1900? Och vilka källor hos Riksarkivet kan berätta om bilens historia? Josefin Daddono samtalar med Jim Hedlund, bägge vid Riksarkivet i Östersund. Musik: ES_The Upper Hand - Nico Dickens

Arkivhandlingar från bland annat polis, domstol och sjukvård berättar om män och kvinnor som köpte och sålde sex i 1800-talets Uppsala. I den här podden tar vi er med till platserna i staden där sexhandeln pågick och kontrollerades. Vi kommer också att stifta bekantskap med bordellmamman Emma Wengelin. Välkomna till Uppsalas "red light district" à la 1800-tal! Kristina Nyberg, Riksarkivet i Uppsala, berättar i samtal med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund. Musik: Lena Orsa - The World Needs Peace

I händelse av kris eller krig måste vi säkerställa att vi har tillgång till den information som krävs för att upprätthålla och vid behov återstarta samhällsviktig verksamhet. Samhällsviktig information behöver också långsiktigt säkras och bevaras för att inte enskilda råkar illa ut om informationen försvinner. I poddavsnittet pratar Karin Åström Iko och Marie Lennersand om samhällsviktig information och varför Riksarkivet vill se åtgärder för att vi ska ha en bättre beredskap.

Under 1600-talet anklagades många kvinnor för att vara häxor och av de "vittnen" som angav kvinnorna var 90% barn. Barnen blev en maktfaktor och fick för första gången en röst i samhället. Här samtalar 11-årige Ivan Grut med 61-årige Jim Hedlund om hur angiverierna gick till och hur de osanna berättelserna spred sig med ödesdigra konsekvenser. Musik: Diabolic Gaze – Luella Gren och The Dark Wizard – Christoffer Moe Ditlevsen

Andrëa Grängsjö och Erik Lenas diskuterar hur Riksarkivet använder AI för att hantera historiska texter i det här avsnittet av Arkivpodden. Fokus ligger på Handwritten Text Recognition (HTR), en teknik för att tolka handskriven text och omvandla den till digital text. HTR gör det möjligt att söka i och förstå gammal text utan att kunna läsa handskriften själv. Riksarkivet har arbetat med HTR sedan 2019 och har genomfört flera projekt, inklusive crowdsourcing för att transkribera 1800-talstext och använda den för att träna AI-modeller. Ett viktigt projekt är HTR-publicering, där digital text blir sökbar och kopplad till originalbilderna, vilket öppnar nya möjligheter för forskning och allmänhetens tillgång till arkivmaterial. Erik nämner även att äldre handskrift inte nödvändigtvis är svårare att tolka än modern, så länge man har tillgång till träningsdata. Riksarkivet planerar att använda AI för att förbättra sökbarheten och interaktionen med historiska texter genom utveckling av historiska språkmodeller. Dessa modeller kan hjälpa till att översätta och förstå texter från olika tidsperioder. Datadriven forskning är en annan central punkt i avsnittet, där AI och stora mängder digitaliserad text möjliggör nya typer av forskningsfrågor och globala jämförelser. Arbetet med att tillgängliggöra arkiv tar aldrig slut, då det alltid finns nya horisonter och teknologiska framsteg att utforska. Avsnittet avslutas med en reflektion över vikten av att ha intressanta forskningsfrågor och hur samarbeten med forskarsamhället är avgörande för att driva utvecklingen framåt.

I detta avsnitt av Arkivpodden från Riksarkivet diskuterar Erik Lenas och Andrëa Grängsjö användningen av artificiell intelligens inom arkivverksamhet. Erik förklarar att Riksarkivet fungerar som en data-hub med enorma mängder data som är avgörande för AI-tillämpningar. Myndigheten har omkring 270 miljoner skannade bilder, vilket utgör fem procent av Riksarkivets totala arkiv. Det finns två huvudsakliga användningsområden för AI på Riksarkivet: effektivisering av interna processer och tillgängliggörande av material för forskning. Ett exempel som Erik berättar om är ett stort indexeringsprojekt, där AI används för att tolka och organisera fastighetsdokument. Vilket kraftigt förkortar söktiden och minskar slitage på originalhandlingarna. I avsnittet får du också höra om framtida möjligheter med AI, som att utveckla chatbotar för att göra arkivinnehåll mer tillgängligt och sökbart på naturligt språk. Att prioritera vilka material som ska digitaliseras och indexeras är viktigt, en process som kräver samarbete med forskarsamhället. Samtalet avslutas med reflektioner över AI:s nuvarande begränsningar och vikten av att tekniken redan nu kommer till nytta för både Riksarkivet och allmänheten. Avsnittet ger en inblick i hur AI kan revolutionera hanteringen och tillgängliggörandet av historiska arkiv.

I arkiven kan man hitta många mer eller mindre goda råd för hur man botar sjukdomar och åkommor. De är som regel nedtecknade i privatpersoners efterlämnade hushållsböcker och häften och kan ha traderats genom generationer. Jim Hedlund berättar i samtal med Martin Ahlström om exempel funna i Riksarkivet i Östersund. Musik: ES_The Long Walk - Jamie Norwood

Kemiska analyser av smuts på Ukrainas konstitution från 1710 kastar nytt ljus över Sveriges och Ukrainas gemensamma historia. Dokument från Karl den tolftes fältkansli trampades ner i leran under kalabaliken i Bender – men nu rekonstrueras sammanhangen. Historiker och arkivarie Jan Mispelaere i Riksarkivet i Stockholm berättar i samtal med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund. Musik: ES_Refined_Enlightenment-Howard Harper-Barnes

Fattigmanskaviar, Ugnstrull och efterrätt på palsternacka, kan det vara n ågot? Maria Larsson Östergren och Lotta Höglund berättar om recept som de hittat nedskrivna på flottiga lappar och i sirliga anteckningsböcker i Riksarkivet i Visby. Materialet har resulterat i den omtalade boken Bepröfvade recept. Jim Hedlund i Östersund leder samtalet med kollegorna i Visby.

Tioårige Ivan Grut gästar poddstudion och samtalar med Jim Hedlund om brott och straff genom tiderna. När kom de första lagarna? Vilka brott kunde man dömas för? Vilka straff man fick man? Och hur blev man polis? En podd för hela familjen. Musik: ES_ Las Vegas Police . White bones

I maj 2023 beslöt Unesco, ett FN-organ med säte i Paris, att utse den svenska tryckfrihetsförordningen 1766 till världsminne. Tryckfrihetsförordningen var den första i sitt slag i världen och innebar både rätt att uttrycka sig fritt och att ta del av allmänna handlingar. Delar av detta världsminne finns bevarat hos Riksarkivet. Poddavsnittet beskriver bakgrunden till tryckfrihetsförordningen och hur beslutet togs fram på riksdagen 1765-66. Du hör historikern Åsa Karlsson i samtal med arkivarien Kajsa Hermodsson.

Arkiv är stora och besvärliga att flytta, så de ordinarie arkivlokalerna måste vara tillräckligt säkra även i en krigssituation. Men vad gör man om en akut situationer uppstår? Eller om hotbilderna blir alltför allvarliga? I det här avsnittet tar vi upp evakuering, undanförsel och förstöring – tre alternativ när arkiven inte går att skydda på plats. I avsnittet pratar vi om lagstiftning, erfarenheter från tidigare krig och vikten av planering, kompetens och övning. Det handlar också om hur digitalisering både kan vara en lösning och skapa nya problem.

Huset är nedbrunnet, blöta och smutsiga dokument ligger i stora högar ute på marken. Visst var det här den värsta dagen i Riksarkivets historia! På slottet Tre kronor låg de flesta av den tidens myndigheter, med sina respektive arkiv. Efter den stora slottsbranden 1697 stod de där allihopa utan kontor där tjänstemännen kunde arbeta och med arkiven nödtorftigt inhysta i diverse tillfälliga lokaler. Katastrofen drabbade inte bara Riksarkivet, utan lamslog hela statsförvaltningen. Det är över trehundra år sedan slottet brann, men det som hände väcker tankar även i nutid. Hur fungerar krisberedskapen när något riktigt allvarlig inträffar? Inte de där incidenterna som man kan förbereda sig på, utan en kris som rent bokstavligt slår allting i spillror. Hur får man verksamheten att fungera igen när allt måste byggas upp på nytt? Och vad händer på längre sikt? Stora kriser hanteras inte bara i det akuta skedet, utan det kan ta månader och år att komma tillbaka till ett normalläge. För arkiv kan det vara särskilt allvarligt – om information gått förlorad, vad får det för följder?