Digitala lektioner

I det här avsnittet får du ta del av verkliga exempel på värdeskapande lärande. Bland annat hur man kan nå ut till beslutsfattare tillsammans med sina elever. Kristina Alexanderson gästas av Maria Wiman som är lärare, författare och krönikör. Maria Wiman använde Musikhjälpen för att få till ett möte med Sveriges utbildningsminister Simona Mohamsson. Till mötet kommer hon ha med sig historier från lärare, föräldrar och elever som hon hoppas ska ge en tydlig bild av hur skolvardagen ser ut. I ett kommande avsnitt kommer du att kunna höra Maria Wiman berätta om hur mötet med utbildningsministern gick och vad som har hänt efter det.  Men i det här avsnittet pratar Kristina och Maria om vägen till utbildningsministern. De pratar också om hur du kan lära tillsammans med dina elever för att göra riktig skillnad. Maria delar till exempel med sig av sina tankar om: Vikten av att skolan är relevant och hur du kan bygga upp ett värdeskapande lärande. Hur du startar och lägger upp skoluppgifter där eleverna får göra skillnad – skolarbete är inte begränsat till klassrummet. Hur du kan bygga vidare på elevernas kunskaper och idéer i lärandet. Mer om Maria Wiman  Maria Wiman är lärare i högstadiet, krönikör i tidningen Vi lärare och hon är författare till fyra olika böcker varav den senaste heter "Det meningsfulla klassrummet". Maria blev även utsedd till Sveriges bästa lärare 2019.

I det här avsnittet får du tips på hur du kan använda AI för att öka elevernas vilja att lära. Kristina Alexanderson gästas av Joel Rangsjö som är expert på frågor om AI för lärare och lärande.  Elever använder AI till allt från att skriva texter till att få snabba svar på frågor. Men hur påverkar verktyg som ChatGPT elevernas motivation till att lära? Och hur kan du som lärare använda AI på ett sätt som skapar en meningsfull undervisning? I det här avsnittet djupdyker Kristina och Joel i frågor som rör lärande och AI. Bland annat: •    Metoder för att få eleverna att fördjupa sig i skoluppgifter – och inte bara bli klara snabbt.  •    Olika sätt som du kan utforma undervisningen på med insikten om att dina elever använder AI. •    Tips på hur du kan använda AI för att utmana elevernas, men även ditt eget, lärande. Mer om Joel Rangsjö Joel Rangsjö är verksamhetsutvecklare AI vid utbildningsförvaltningen i Jönköping. Han arbetar med allt från att ta fram utbildande material till att skapa forum och kontaktytor där man kan prata om AI. Han driver även en egen webbsida och podd om AI. Tidigare har Joel arbetat som gymnasielärare i svenska och spanska.  I avsnittet tipsar Kristina om att använda lektionen Artig AI, duktiga drönare och tjusiga chatbots. I den får eleverna undersöka hur vanliga vardagsföremål som mobiltelefoner, högtalare och spel förändrats i takt med den digitala utvecklingen. 

I det här avsnittet får du konkreta tips på hur du tar dina första steg med AI i undervisningen. Kristina Alexanderson gästas av Hanna Stålhammar som arbetar med digitala undervisningsstöd på Stockholms utbildningsförvaltning. Alla lärare vill inte "leka sig fram" till hur de ska använda AI. Så hur tar du det första steget, rent praktiskt? I det här avsnittet tipsar Hanna Stålhammar om att du som lärare tar följande steg: •    Skapa ett ramverk för AI. Det vill säga, hur du och dina elever ska förhålla er till AI i klassrummet, både för lärandet och för skolarbetet.  •    Använd dina ämneskunskaper som utgångspunkt i arbetet med AI. Starta där du är mest kunnig.  •    Organisera dig tillsammans med dina kollegor och utbyt erfarenheter om hur ni kan lära er mer om AI i undervisningen.  Mer om Hanna Stålhammar Hanna Stålhammar är specialist på enheten för digitalt undervisningsstöd på utbildningsförvaltningen i Stockholm. Just nu fokuserar hon mycket på generativ AI för undervisning. I sin roll undervisar hon lärare om hur de får använda AI i förhållande till informationssäkerhet, men också hur de kan använda tekniken för lärande.  I avsnittet tipsar Kristina om att använda lektionen Skola överallt – AI i skolan. I den lektionen får eleverna reflektera kring när AI är ett hjälpmedel och när AI blir fusk. 

I det här avsnittet får du tips på hur du tar källkritiken närmare elevernas vardag – såsom källkritik på sociala medier. Kristina Alexanderson gästas av Lisa Eriksson som vann källkritikspriset Det gyllene förstoringsglaset 2025.  Eleverna är duktiga källgranskare, speciellt i en skolkontext. Men i en vardag präglad av oändliga informationsflöden är det svårare för dem att förhålla sig kritiskt. Så hur får du eleverna att använda de källkritiska verktyg som de har i sin vardag också? Hur kan de vara källkritiska på sociala medier? I det här avsnittet pratar Kristina och Lisa om hur du kan arbeta med källkritik tillsammans med barn i olika åldrar. De kommer bland annat in på:  •    Hur du konstruerar uppgifter så att de ligger närmare elevernas vardag. •    Hur du skapar en struktur för att lära ut källkritik kontinuerligt, i samarbete med dina kollegor. •    Vad som är bra lärresurser i källkritik som du och dina kollegor kan jobba med tillsammans.  Mer om Lisa Eriksson Lisa Eriksson är verksamhetsansvarig på utbildningscentret Makerzone i Sollentuna. Hon är SO-lärare och vann dessutom källkritikspriset Det gyllene förstoringsglaset 2025.  I avsnittet tipsar Kristina om att använda lektionen Källgranskarens verktygslåda – granska reklam från influencers. I den lektionen får eleverna verktyg för att kunna känna igen reklam i sina flöden. 

I det här avsnittet får du koll på hur mobilförbudet i skolan efterlevs. Kristina Alexanderson gästas av Roger Thuring som är utredare på Skolinspektionen. Vad är det som gäller när skolan inför ett mobilförbud? Och vad ser Skolinspektionen för effekter bland de skolor som redan har mobilförbud? Ser elevernas användning av mobiltelefoner och skärmar annorlunda ut där? Roger Thuring har gjort en granskning av skolans användning och hantering av mobiltelefoner. I det här avsnittet pratar han och Kristina bland annat om: •    Hur en skolinspektion går till. •    Vad det är för otillåten användning av digitala enheter som de ser – vad eleverna ägnar sig mest åt.  •    Vilket ansvar mobilförbud innebär för skolledning och lärare och vad man förväntas göra.  Mer om Roger Thuring Roger Thuring är utredare på Skolinspektionen och projektledare för granskningen Användningen av mobiltelefoner och annan elektronisk kommunikationsutrustning i undervisningen (2024).   I avsnittet tipsar Kristina om att använda lektionen Debattera kontroll och filter där eleverna får ta ställning till olika verktyg som används för att skapa trygghet och säkerhet på nätet.

Kristina Alexanderson möter forskaren Susanne Kjällander som är föreståndare för förskoleutbildningen på Stockholms universitet. Hon forskar även om digital kompetens och lärande i förskolan. I poddavsnittet talar de om hur pedagoger i förskolan kan arbeta för att utveckla små barns digitala kompetens. Enligt Susanne handlar digital kompetens i förskolan om att små barn behöver få leka och förstå sin vardag. I förskolan använder pedagogerna olika verktyg, digitala såväl som analoga för att ge barnen möjlighet att förstärka och komplettera leken. Det kan vara appar för att lära sig klockan, eller lyssna på fåglar eller en sagobok som läser upp en berättelse på ett annat språk. I podden ger Susanne exempel på praktiska övningar för att stärka barnens digitala kompetens.

Kristina Alexanderson möter Linda Mannila som forskar om digitalisering, utbildning och samhällsutveckling på Linköpings universitet. De pratar om artificiell intelligens och vad du som lärare behöver förstå kring tekniken.  Frågan är inte om AI-verktyg ska användas i skolan eller inte, enligt Linda Mannila. Tekniker och digitala verktyg som används i samhället går inte att stänga ute från skolan och undervisningen. Att förstå och kunna använda tekniken handlar snarare om digital kompetens. Så det viktigaste, anser Linda, är att elever och lärare bygger upp en grundläggande förståelse för AI-verktyg som ChatGPT. Det vill säga, till en nivå så att man förstår vad ChatGPT är och vad det finns för möjligheter och begränsningar med verktyget.

Kristina Alexanderson möter Christina Löfving som forskar om elevers digitala kompetens på Göteborgs universitet. I det här livesända avsnittet lyfter Christina begreppet "onlife" i ett samtal om gränsen mellan skola och fritid på nätet. Var går gränsen där läraren inte längre är ansvarig för elevernas tillvaro på nätet? Christina Löfving använder sig av begreppet "onlife" för att visa att det inte går att dela upp elevernas tillvaro i ett "online" och "offline". De två går in i varandra och var ansvaret börjar och slutar kan vara svårt för lärare att förhålla sig till. Därför är elevernas digitala kompetens en viktig ingång. I det här avsnittet berättar Christina hur hon lyssnar in sina elever för att få förståelse för deras liv och fritid, och på så sätt förstå vad digital kompetens behöver vara för dem.   

Kristina Alexanderson möter Iman Eshani, högstadielärare i SO-ämnena i Tensta, i ett samtal om tillit och källkritik.   Hur skapas tillit till källor i ett område där många upplever att samhället motarbetar dem? För att bemöta elevernas oro arbetar Iman Eshani för att skapa mänskliga möten mellan sina elever och institutioner i samhället. Han bjuder in primära källor – såsom polisen, socialtjänsten eller media – till samtal med eleverna. Eleverna får sedan arbeta vidare med diskussionen i digitala format och göra sina röster hörda som ambassadörer för sin samlade kunskap.

Kristina Alexanderson möter lärarstudenten Johanna Barverlid. Johanna berättar hur lärarstudenter förbereds för att lära ut till barn i ett digitaliserat samhälle. När Johanna Barverlid genomförde sin praktik slogs hon av hur lite digitala hjälpmedel faktiskt används i klassrummet. Efter ett år som lärarstudent upplever Johanna att hon saknar undervisning i hur hon ska arbeta med digitaliseringen när hon väl kommer ut till eleverna. I avsnittet lyfter Kristina Alexanderson och Johanna Barverlid frågor om vilken roll digitala verktyg ska ha i undervisningen och vilket ansvar skolan har i att utbilda eleverna om nätet.

Kristina Alexanderson möter Monica Staub Halling, skolbibliotekarie i Lund. Hon berättar hur hon lär elever vad hon kallar nätvett för att förbereda dem för livet på internet. Isvett, båtvett och badvett, men även nätvett. I sann Sjöräddningssällskap-anda använder Monica Staub Halling och hennes kollegor begreppet nätvett med sina elever. Det är för att beskriva hur situationer på nätet kan kräva vissa regler och förhållningssätt. Genom utdrag ur skönlitteratur och olika övningar för hon samtal med elever som ger dem verktyg att hantera den digitala samvaron.

Kristina Alexanderson möter Ingela Netz, verksamhetsutvecklare i Nykvarn kommun. Hon lyfter kommunikation som ett särskilt viktigt verktyg i arbetet med digital kompetens. Ingela Netz arbetade som rektor på Parkskolan i Salem när coronapandemin bröt ut. Som ledare för skolan tog hon snabbt på sig ansvaret att hålla ihop verksamheten när de gick över till distansundervisning. I det här avsnittet berättar Ingela om sina lärdomar och hur viktigt det är med ett gemensamt språk, mål och vision för att det ska fungera att arbeta och utvecklas tillsammans digitalt.

Kristina Alexanderson möter Martin Fernström, lärare i svenska och matematik i Årsta. Han berättar hur han främjar kollektivt lärande genom programmering. När Martin Fernström lär ut programmering till elever i årskurs 6 vill han att de ska ha en tydlig målprodukt. En målprodukt kan till exempel vara ett spel. Produkten utvecklar de tillsammans genom att prova sig fram, testa för buggar och komma fram till åtgärder. Martin är själv intresserad av programmering, men inget proffs, och han berättar att lärare inte borde skrämmas av att en del elever är bättre på att koda än vad de är. Det är snarare en öppning för samarbete och kollektivt lärande av digital kompetens.

Kristina Alexanderson möter Anna Rosenqvist, författare och lärare i svenska på Shanghai International Studies University i Kina. Hon berättar om när hon lärde ut källkritik till högstadieelever i Sverige genom att utgå från frågor och händelser i klassrummet. När Anna arbetade som högstadielärare i Sverige lärde hon ut svenska och engelska, men även källkritik. Vid den tiden upplevde Anna att det fanns väldigt lite material som kunde användas för lektioner i källkritik. I det här avsnittet berättar hon därför hur du kan använda situationer som uppstår i klassrummet för att utbilda elever i digital kompetens.

Kristina Alexanderson möter Mari Palm, IKT- strateg i Håbo kommun. Hon pratar om den lärande organisationen och att jobba med digital kompetens ur ett strategiskt perspektiv. När Mari Palm arbetar med skolans digitalisering ser hon både till infrastruktur och utbildning. I det här avsnittet lyfter hon vikten av strategi och stödstrukturer i skolan och att se teknik som en möjliggörare istället för ändan i sig. För i slutändan handlar det om att tillgängliggöra lärandemiljön för eleverna i den verklighet som de befinner sig i.

Kristina Alexanderson möter Ingela Lindström, lågstadielärare i Huddinge, i ett samtal om att publicera innehåll på nätet – och eventuella konsekvenser som kan komma av det. Får en lärare publicera elevers arbeten på nätet? När Ingela Lindström ville visa upp elevernas arbeten för deras föräldrar online möttes hon av frågor från sina elever. Var det verkligen okej för henne att göra så? Istället för att släppa idén valde Ingela att se det som en möjlighet att fortbilda både sig själv och eleverna i digital kompetens.

Kristina Alexanderson möter Fredrik Sandström, lärare i svenska på högstadiet i Arboga. I samtalet tar Fredrik upp frågan om elevers integritet och när digitala verktyg fungerar mindre bra för lärande.  Fredrik Sandström var tidig med att använda sig av digitala verktyg i undervisningen. Redan 1997 började han bygga webbplatser för att dela elevernas arbeten med föräldrar och anhöriga. Men i takt med att fler hittade till internet förstod han vilka konsekvenser det kan få för eleverna att deras arbeten ligger ute på nätet. Idag har Fredrik ett annat förhållningssätt till digitala verktyg. I avsnittet lyfter han och Kristina frågan om integritet och vilket ansvar läraren har för spridningen av elevernas uppgifter. Både kort- och långsiktigt.

Kristina Alexanderson möter Emma Frisk Carlström, lågstadielärare i Örebro. Hon berättar hur hon lär elever att tänka kritiskt på nätet och sätta gränser runt sina digitala jag.  När Emma Frisk Carlström lär ut integritetsfrågor till lågstadieelever börjar hon i klassrummet. Genom samtal och olika övningar får eleverna sätta ord på sina personliga gränser. Först efter det kan de prata om vad samtycke på nätet betyder.

Kristina Alexanderson möter Patricia Svensson som undervisar högstadieelever i NO och teknik i Södertälje. I samtalet berättar Patricia hur hon använder teknikhistoria för att lära eleverna om modern teknik. När en elev frågar Patricia Svensson hur en dator fungerar tar hon tillfället i akt att visa det i praktiken. Genom att utgå från elevernas egna frågor fångar Patricia upp dem i deras intressen. För att eleverna ska förstå logiken med modern teknik blandar hon också in teknikhistoria – till exempel hur vi gått från burktelefonen till dagens IP-telefoni och programmeringsspråk.

Kristina Alexanderson möter Annika Sjödahl, svensklärare på Gröna Dalens skola. De samtalar om emojiernas betydelse och hur eleverna använder dem. Vad händer när symbolerna flyttar in i textskrivandet? När Annika Sjödahl fick en kärleksemoji från en elev blev hon osäker och tog upp det med kollegorna. Det visade sig att de också hade fått kram- och pussemojier från sina elever. Som svensklärare försöker hon få eleverna att reflektera över språk och texttyper, och förstå när det är okej att använda emojier.