Livslångt

I Livslångt pratar vi ofta om lärande i vår egen vardag, våra organisationer och våra system. Men mer sällan om lärande i sammanhang där förutsättningarna ser helt annorlunda ut, där utbildning och kunskap byggs i miljöer som ofta kan präglas av ojämlikhet, konflikter, klimatpåverkan och brist på resurser, och där människor ändå organiserar framtidstro och riktning. Vad händer med lärandet då, och vad kan vi i Sverige förstå bättre om vi faktiskt lyfter blicken? Möt Louise Lindfors, generalsekreterare för Afrikagrupperna, med en bakgrund som spänner över civilsamhälle, jämställdhetsarbete och kultur, och med lång erfarenhet av rättighetsbaserat arbete i södra Afrika. Vi pratar om vad det innebär att vara en lärande organisation i praktiken, om att aldrig bli “färdig”, och om hur lärande ibland är den enda metoden som faktiskt fungerar när verkligheten hela tiden förändras. Hör om när utbildning blir en livlina i kontexter där rörlighet och valfrihet saknas (som i flyktingläger), och om hur lokala initiativ kan skapa oväntade former av community-baserat lärande, gemenskap och hälsa. Livslångts 254:e avsnitt är ett samtal om lärandelust, stolthet och tillhörighet, och om vad som händer när människor lär tillsammans, inte som individprojekt utan som ett “vi”. Veckans gäst är Louise Lindfors och programledare Katarina Pietrzak. Sedan avsnittet spelades in har Louise utsetts till ny generalsekreterare för Amref Health Africa Norden, och hon tillträder tjänsten den 1 mars 2026.

Dagen innan nyårsafton sätter vi oss ner för att summera året med Livslångt. Vi pratar om 2025 års efterklang, vad som faktiskt fastnade, vad som skavde, vad som gav oss hopp, och vad som ger oss lite utslag för att det inte är genuint. Om transformations-trådarna som återkom i samtal med gäster och lyssnare, hur ofta det handlar om samma grundfråga, vad som krävs för att människor, organisationer och samhällen ska kunna lära och förändras på riktigt. Vi landar i det som sällan syns i planerna, men som avgör utfallet; att se mönster, lyssna till dem med tillit, sluta tänka linjärt och om modet att stå ut när det blir obekvämt. Vårt nyårsavsnitt är fullt av reflektioner, förhoppningar, lakoniska konstateranden, kejsares olika kläder och allt annat som vardagen under året innebär. Tack för att du har lyssnat i år, vi tar dig med även in i 2026. I avsnitt 253 hör du programledare Katarina Pietrzak och producent Sandra Löv.

23 december – dan före dopparedan och Livslångt bjuder på del 2 i vår lilla miniserie om dyslexi.Förra veckan mötte vi Tor som vigt sitt liv åt att hjälpa andra som idag har utmaningar på samma sätt han själv hade som barn. I dagens avsnitt möter vi Helene Öberg som är generalsekreterare på Prinsparets Stiftelse. Hon gästar oss för att i ännu ett avsnitt prata om dyslexi – och om vad som händer när vi låter forskningen få en större plats i både språkbruk och praktik. I stiftelsens nya forskningsöversikt, framtagen tillsammans med forskare vid Karolinska Institutet, blir det tydligt att alltför många barn riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter helt i onödan. Inte för att de saknar förmåga, utan för att undervisningen och stödet kring dem inte alltid vilar på det vi faktiskt vet fungerar. Ett mer forskningsbaserat synsätt förändrar därför också tonen i samtalet: från att tala om barns brister till att tala om deras förutsättningar. Från att leta efter fel hos individen till att se vad miljö, pedagogik och struktur behöver erbjuda. Programledare är Katarina Pietrzak. När forskning får styra öppnas också dörren för tidigare upptäckt, mer träffsäkra insatser och ett språk som gör det lättare att förstå både utmaningar och möjligheter. Vi får syn på barnens styrkor, inte deras svagheter – och kan möta dem med rätt stöd i rätt tid. Lyssna på Livslångt avsnitt 252 med Helene Öberg och ta del av en kunskap som kan göra verklig skillnad, i skolan och långt därutöver. Perfekt sällskap för en stilla stund i julstöket. Programledare är Katarina Pietrzak och i avsnittet medverkar även Martina Hedenius som är forskare logopedi vid Uppsala Universitet, samt Matilda och Lo Westerman.

Att “knäcka läskoden” är inte en självklarhet för alla. Dyslexi är en vanlig form av läs och skrivsvårigheter, men kunskapen är ofta splittrad, och konsekvenserna kan bli större än vi tror. När avkodning tar så mycket energi att förståelsen, minnet och orken inte räcker till, kan skolan snabbt börja handla om skam, strategier för att dölja, och en känsla av att vara “fel”, trots att nyfikenheten och tankeförmågan finns där. I det här avsnittet av Livslångt möter du Tor Ghai på det företag han sen startade för att hjälpa andra som kom efter honom – TorTalk. Idag blir han arg att andra fortfarande tvingas kämpa, efter att han själv vuxit upp med dyslexi och länge såg sig som “lat och korkad”, med en hjärna som ständigt försökte hänga med och blev helt trasig av det. Vi pratar om hur det faktiskt känns när läsning tar all kraft, vad det gör med lärandet över tid, och varför rätt stöd handlar lika mycket om att bli förstådd som om att “träna mer” – eller snarare rätt. Tor berättar också om hur talsyntes och andra verktyg kan öppna ett helt nytt läsuniversum, och om varför han skapade TorTalk för att fler ska slippa göra samma resa. Idag läser Tor ca 600 ord i minuten, medan när programledare Katarina Pietrzak pratar i podden, är det med ca 100 ord per minut. Så även här, i avsnitt 251. Avsnittet är det första av två om dyslexi i samverkan med Prinsparets stiftelse.

Veckans avsnitt bjuder på ett hisnande firande, när vår podd firar otroliga 250 avsnitt! De senaste snart fem åren har vi haft den stora förmånen att prata och lära tillsammans med alla våra gäster, vi har fått syn på allsköns vinklar och ämnen kopplade till livslångt lärande och vi har jobbat hårt för att skapa en plats och ett forum där alla vi som brinner för att inkludera alla i det livslånga lärande som världen idag behöver – kan samlas. Det som skulle bli 10 avsnitt är idag alltså utvecklat med råge och vi vill verkligen med detta lite lyxiga jubileumsavsnitt passa på att tacka alla lyssnare för bidrag, tips, hejarop och för att ni ville följa med oss på den här resan. Den hade inte varit någonting utan er! Nu gör vi som i vårt första skälvande Livslångt – vi möter Katarina Pietrzak, Lars Lingman och Carl Heath, för att minnas vad som gjorde att vi startade podden, vad vi lärt sen dess och vad vi tror att framtiden bjuder på kring lärande. Vad har AI gjort med oss och med lärandet, hur påverkar omvärlden i övrigt vad och hur vi lär – och vart tror vi att detta är på väg att ta vägen? Vad ÄR ens kompetens framåt? I avsnittet hör du också lärandekollegorna Åsa Vikner, Johanna Nordin och Björn Flintberg från RISE – göra inspel på samma teman. Här bjuds spaningar om hela fältet Livslångt lärande alltså! Välkomna in till oss ännu en gång – den 250:e i ordningen faktiskt. 

Den här veckan sänds Musikhjälpen 2025 från Kärlekens torg i Karlstad. Under en vecka fylls staden – och hela Sverige – av engagemang, musik och berättelser som rör sig mellan folkfest och folkbildning på djupaste allvar. Årets tema är Alla barns rätt att gå i skolan. I det här avsnittet av Livslångt hör vi röster som på olika sätt bär temat – både i glasburen och utanför. Vi möter Åsa Regnér, generalsekreterare för Rädda Barnen, som delar sina erfarenheter från arbetet för barns rättigheter runt om i världen, och varför skolan alltid är en plats att försvara, också mitt i krig och katastrofer.Kristina Henschen som är generalsekreterare för Radiohjälpen, berättar även om hur Musikhjälpen växer fram varje år, om kraften i gemensamt engagemang och hur varje insamlad krona gör skillnad för barns trygghet, utbildning och framtidstro. Vi hör också ljud från invigningen av årets Musikhjälpen i Sveriges Radio P3, när Linnea Wikblad, Hampus Hedström och Asia Dahir kliver in i glasburen och Kärlekens torg i Karlstad förvandlas till en plats för hopp, gemenskap och folkbildning i sin renaste form. Avsnitt 249 av Livslångt handlar om lärande, ansvar och kraften i att göra något – hur litet det än verkar – för att fler barn i världen ska få chansen att gå i skolan. Programledare är Katarina Pietrzak. Foto på hemsidan: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

I höst har skoldebatten hårdnat, med krav på mer ordning, disciplin och mindre fokus på relationer. Det har blossat upp en ganska hätsk diskussion om just relationernas plats i skolan. Mitt i detta står Niclas Fohlin, samordnande specialpedagog i AcadeMedias centrala elevhälsa och en av de mest erfarna och pålästa rösterna i diskussionen om skola, elevhälsa och undervisning. Med många år i klassrummet, flera böcker om kooperativt lärande och läsning bakom sig och ett intensivt engagemang i skoldebatten, menar han att relationer inte alls kan ses som nåt lull-lull vid sidan av, utan är själva infrastrukturen för kunskap, arbetsro och demokrati i skolan. I avsnitt 248 av Livslångt pratar vi om varför synen på elever som hela människor är avgörande för både resultat och trygghet, vad som händer när skolan blir mer kontrollapparat än bildningsprojekt – och hur undervisning i grunden bör och kan vara just det Niclas Fohlin kallar för – ”kärlek i handling”. Programledare är Katarina Pietrzak.

Vi pratar ofta om livslångt lärande, om att vara nyfikna, agila och ständigt utvecklas. Samtidigt går många av oss hem från jobbet mer utmattade än nyfikna, med känslan av att inte riktigt hinna vare sig lära eller återhämta oss. Om hjärnan nu älskar att lära, varför känns det så ofta så tungt – och tänk om problemet inte är vi, utan hur vi designar arbete och lärande? I det här avsnittet möter vi neuropsykologen och forskaren Katelijn Nijsmans, grundare och vd för How´s Work?. Hon berättar om hur insikten om hjärnans plasticitet förändrade hennes eget liv, reder ut vanliga myter om neuroplasticitet och growth mindset, och förklarar varför relevans och mening är viktigare än oändlig repetition. Vi pratar om arbetsbelastning, hjältekulturer i organisationer, psykologisk trygghet, digital stress och varför återhämtning kräver både mental, digital och känslomässig frånkoppling. Programledare är Katarina Pietrzak och avsnittet har nummer 247. Samtalet är på engelska.

Han är teknologioptimist, universitetslektor i socialt arbete vid Helsingfors universitet och djupt engagerad i digital pedagogik. Möt Harry Lunabba som hellre pratar facilitering än förbud när tekniken flyttar in i klassrummen. I stället för att backa undan menar han att skolan behöver ta ansvar för hur smart teknologi används – för lärande, relationer och likvärdighet. Hör om hans arbete med podcastkurser, pedagogiska vloggar och flipped classroom, men också om vad som händer när digitalt innehåll blir brus och elever lämnas ensamma i lärplattformarnas kaos. Vi pratar om varför just facilitering är avgörande, särskilt för elever med olika former av neurodivergens. Du får också ta del av Harrys forskning om pojkar, relationer och känslor, om pedagogiska kollektiv, algoritmstyrda flöden och varför vi behöver skolor där det går att prata både fakta och känslor, och ta reda på vad vi faktiskt känner för olika saker och för varandra. Avsnitt 246 tar dig bortom enkla motsättningar mellan flickor och pojkar eller mellan analogt och digitalt. Veckans gäst är Harry Lunabba på Helsingfors Universitet, och programledare är som alltid Katarina Pietrzak.

Vi lär oss inte bäst genom att passivt ta emot, vi lär oss när vi får utforska. I veckans avsnitt går vi från domteatrar och virtuella obduktioner där visualisering spelar en stor roll – och tar oss till klassrummet med frågan varför förskolans nyfikenhetsdrivna praktik ofta tappas bort på universitet och i skolan. Vi fortsätter på temat från förra veckan om den motivation som skapas när vi får vrida och vända på kunskap, se och visualisera den, pröva den och prata om hur vi kom fram till svaret snarare än bara svaret. I Livslångt möter du denna vecka Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet och föreståndare för Visualiseringscenter C i Norrköping. Vi pratar i avsnitt 245 om en pratande jord som svarar på våra frågor, om dom-teatrar där vi reser genom rymden och om hur visualiserade processer förändrar vården, från virtuella obduktioner till träning för läkare. Det här handlar om innehåll före teknik, om att förstå både vad och hur, och om lärande som faktiskt fastnar. Lyssna för att känna hur kunskap blir något du kan se, vrida på och minnas! Programledare är som alltid Katarina Pietrzak.

Hur fungerar egentligen hjärnan när vi försöker ta in ny kunskap, och varför fastnar vissa saker medan annat rinner av oss direkt? Är motivation något vi väntar på – eller något vi skapar genom att börja? Och allt fler efterlyser samtal om välmående när vi pratar om lärande. Hur hör det här egentligen ihop med motivation? I veckans Livslångt möter vi Anna Tebelius Bodin, föreläsare, utbildare och författare med bakgrund i psykologi och en master från Harvard. Hon har i över tjugo år översatt forskning om hjärnan till praktiska insikter om hur vi lär, leder och mår. Ett samtal om varför aktivt tänkande slår passiv lyssning, hur trygghet påverkar inlärning och varför både dopamin och design spelar roll när vi vill få lärande att hända på riktigt. Programledare är Katarina Pietrzak på RISE.

Vad betyder egentligen systemisk transformation – och hur gör man den i praktiken? I det här avsnittet av Livslångt möter Katarina Pietrzak sin kollega Erik Backman, som efter många år inom polisen nu arbetar på RISE med frågor om samhällssäkerhet, innovation och lärande. Tillsammans utforskar de vad som händer när hela system förändras – när strukturer, kulturer och människors sätt att tänka rör sig samtidigt. De pratar om hur transformation skiljer sig från vanlig förändring, varför hierarkiska organisationer ofta fastnar, och vad som krävs för att skapa verklig rörelse i en tid av osäkerhet. Du får också höra vad Erik kommer skicka med på RISE årliga konferens Learning Forum. Avsnitt 243 är ett samtal med Erik Bakkman på RISE, om mod, tempo och tillit – och om varför framtidens samhällen behöver lära sig att lära, på riktigt. Programledare är som alltid Katarina Pietrzak.

Hon är docent i data science och AI vid Chalmers, och hon rör sig precis där tekniken möter samhället. När ett påhittat AI-citat letade sig in i svensk politik reagerade hon – och höjde sin röst för att förklara varför språkmodeller kan låta glasklara och ändå ha fel, samt varför källkontroll alltid måste ske mot ursprungskällan. I Livslångt reder Moa Johansson ut vad AI är och inte är, hur neurosymbolisk AI och automatiserat resonerande kan öka tillförlitligheten, och vad som faktiskt krävs av beslutsfattare för att undvika pinsamheter och värna tilliten. Det blir en avmystifiering av hur modeller tränas, varför de “hallucinerar”, och hur vi använder dem med kritiskt tänkande i både vardag och policy. Avsnittet har nummer 242 och leds av Katarina Pietrzak på RISE.

Han är musikläraren som blev musikpedagogisk forskare, lektor och lärare vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Han har studerat hur musik inte bara lärs ut utan också traderas, formas och används för att skapa gemenskap och identitet. Från sin egen uppväxt i en kulturell miljö till dagens forskning om musikpedagogik har han sett hur kultur och musik kan vara ett redskap för inkludering och livslångt lärande. Möt Karl Asp, lektor i musikpedagogik vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, hör om musikens roll i skolan och i samhället, hur estetiska ämnen ofta reduceras till underhållning eller nåt trevligt extrainslag som ofta får neddragna resurser, trots att de bygger både motståndskraft och samhällsgemenskap, som en del av ett starkt totalförsvar. Lär dig historia där sånt som sockengång och likgång har byggt de traditioner vi känner väl till idag. Var med och reflektera kring varför deltagande och glädje ibland är viktigare än perfektion – och vad som händer när ny teknik som AI möter traditionella sätt att lära. Avsnitt 241 leds som alltid av Katarina Pietrzak på RISE.

Hon menar att skolor måste förändras som system, inte bara i pedagogiska detaljer. Hon brinner för att skolan ska ge alla barn – även de från minoriteter och socioekonomiskt utsatta grupper – språk, kunskap och värderingar för att kunna delta i samhället. Inom alla områden. I veckans avsnitt möter vi Kristina Kallas, utbildningsminister i Estland. Vi rör oss bortom fokus på lärandemål och betyg — och gräver i hur skolans roll kan förändras i en tid av systemisk förändring Vi samtalar om hur hennes egna erfarenheter — att välja skola, leva i en flerspråkig familj, och växa upp i ett land i omvälvning — har format hennes syn på utbildning. Om att demokrati inte är given, utan måste läras. Om att digital teknik och AI inte bara ska införas i undervisningen – utan göras till redskap för kritiskt tänkande och medborgarskap. Där lärare måste få förutsättningar och frihet att pröva, misslyckas och utvecklas. Veckans avsnitt ger en ingång till de stora frågorna: Hur kan utbildning rusta oss för demokrati och osäkra tider? Vad krävs för att system förändras — inte bara pedagogiken? Och vad kan vi i Sverige lära av Estlands resa? Livslångt nr 240 leds som alltid av Katarina Pietrzak på RISE, och veckans gäst är Estlands utbildningsminister kristina Kallas.

Hon är författare, pedagog och samtalsledare och har länge funderat över hur vi människor egentligen är rustade att trösta varandra – vad tröst egentligen är, och hur den tar form i våra liv. När hon sen själv fick en dödlig sjukdom fick frågorna plötsligt en helt annan fond. I sin nya bok ”Försök till tröst” beskriver hon trösten i både stort och smått: från kaffet som serveras i just den där rätta koppen, till att bli hållen när allt som finns kvar är smärta. Möt Pernilla Glaser med alla erfarenheter och tankar om att orka stanna i ovisshet, om tröst som inte alltid innebär en lösning, och om vad vi kan lära oss av trösten – inte bara som individer utan också på samhällsnivå. Du hör också utdrag ur boken inläst av Pernilla själv. Avsnittet har nummer 239 och samtalet leds som alltid av Katarina Pietrzak från RISE:

Han är journalist och författare och han upptäckte – lite överrumplande – att det inte var så enkelt att byta jobb efter 50 som han hade tänkt sig. Ur de erfarenheterna växte en artikel som blev en bok om det där som många känner men kanske som ett osynligt glastak: åldern, vad den gör med dig på en arbetsmarknad och vad som händer med värdet av din erfarenhet. Runt 50 redan, upplever många att något börjar skifta. Möjligheterna blir smalare, chansen att bli tagen på allvar mindre. Så när hela samhället pratar om att vi ska lära livslångt – hur långt är då egentligen ett liv? Vem räknas in när vi säger att alla ska utvecklas, växa och bidra genom hela livet? Frågorna fick nyligen ny aktualitet när SJ:s VD Monica Lingegård fick lämna sitt uppdrag – med en hänvisning till ålder. Veckans gäst har följt spåren bakåt i historien och rakt in i vår tid. Han visar hur arbetsgivares syn på äldre arbetskraft inte är något nytt, utan nästan en hundraårig struktur. Men också hur det här påverkar oss alla – som individer, som samhälle, som arbetsmarknad. Möt Jonas Nordling i avsnitt 238, programledare är sm alltid Katarina Pietrzak på RISE.

Vad händer med lärande när bedömningen tar över? När vägen mot kunskap reduceras till jakten på rätt svar – eller rätt verktyg för att nå dit, som AI? Och vad gör det med våra utbildningsinstitutioner, våra professioner, vår syn på utveckling? I denna veckas Livslångt rör vi oss mitt in i de frågor som just nu skakar om högre utbildning – både praktiskt och filosofiskt. Men som också påverkar oss alla och får syn på vad lärande är och skulle behöva vara. Teknikens utveckling och omvärldens transformation och påverkan märks i allas vår tillvaro. Och skaket kändes inte minst efter att en viss debattartikel här i början av hösten fick stor spridning och väckte både oro, ilska och nyfikenhet i många olika led. ”Släpp AI-fusket fritt – skrota examinationerna”, löd rubriken i DN, och textens syfte var att lyfta det som få vågat prata om: att det kanske är själva systemet för lärande som måste förändras i grunden. Möt en av författarna bakom artikeln Johan Alvehus – professor i tjänstevetenskap med forskning inom styrning, professioner och arbetsliv vid Lunds universitet– och hör om när vi pratar om vad som står på spel när AI flyttar in i klassrum och seminarier, och vad vi faktiskt riskerar att tappa om vi fortsätter att göra som vi alltid har gjort. Det handlar om bildning, ansvar, kontroll – och om vad som egentligen krävs för att människor ska lära på riktigt. Avsnittet har numer 237 och programledare är som alltid Katarina Pietrzak på RISE.

Vad lär vi oss egentligen av att organisera en spelkväll, leda ett Discord-community eller ta ansvar för en föreningsbudget? Ganska mycket, visar det sig. Det vet veckans gäst som länge levt i den världen och också tagit med sig lärande och erfarenheter in i andra sammanhang. Möt Henrik Almén, tillförordnad generalsekreterare för spelkulturförbundet Sverok* – en av Sveriges största ungdomsorganisationer. Tillsammans utforskar vi den ofta förbisedda lärandemiljön som civilsamhället erbjuder – där unga får växa, leda och samverka utan att det nödvändigtvis kallas skola. Vad innebär det att bygga en organisation digitalt, att bli ledare utan att kalla sig ledare, eller att förstå sitt värde som en kugge i något större? Vi pratar om vikten av gemenskap, om varför spel är mer än bara underhållning, och om varför civilsamhället kan vara en lösning på både ensamhet och demokratisk urholkning. Och vi ställer frågan: Hur kan vi bli bättre på att se och värdera det lärande som sker bortom klassrummets väggar? Veckans avsnitt har nummer 236 och är ett samtal med Henrik Almén, tf general sekreterare Sverok, som med erfarenhet från flera olika ungdoms- och intresseorganisationer och statsvetenskapliga studier, berättar om ungas kapacitet, om glöden som tänds med ansvar – och om varför Sverige behöver bli bättre på att ta civilsamhällets lärande på allvar. Programledare är Katarina Pietrzak på RISE. *Sverok är en av landets största ungdomsorganisationer, med runt 55 000 medlemmar i cirka 1 700 föreningar, och når en bred spelkultur bland unga i Sverige.

Hon lämnade byrålivet, kunderna och tempot – men också tryggheten. När längtan efter något annat blev starkare än rädslan för att börja om, gjorde hon det som så många av oss ofta tänker på, inte minst efter en lång sommar. Här fanns flera anledningar till skiftet, några allmänmänskliga; viljan att lära igen, att känna mening, att få bidra där det verkligen behövs. Men också ett djupt personligt skäl och den svåraste av förluster som förändrade allt. Möt Elin Ahldén som utbildar sig till lärare. För att få undervisa i det hon älskar. För att få vara nära tonåringar igen. Och för att hon är säker på att vi behöver bli fler vuxna i skolan – inte färre. I avsnitt 235 av Livslångt berättar Elin Ahldén om modet att byta riktning, om vad som bär henne framåt – och varför just nu kan vara rätt tid för fler att göra som hon, växla inriktning till nåt man längtat efter, mitt i livet.