Livslångt

I höst har skoldebatten hårdnat, med krav på mer ordning, disciplin och mindre fokus på relationer. Det har blossat upp en ganska hätsk diskussion om just relationernas plats i skolan. Mitt i detta står Niclas Fohlin, samordnande specialpedagog i AcadeMedias centrala elevhälsa och en av de mest erfarna och pålästa rösterna i diskussionen om skola, elevhälsa och undervisning. Med många år i klassrummet, flera böcker om kooperativt lärande och läsning bakom sig och ett intensivt engagemang i skoldebatten, menar han att relationer inte alls kan ses som nåt lull-lull vid sidan av, utan är själva infrastrukturen för kunskap, arbetsro och demokrati i skolan. I avsnitt 248 av Livslångt pratar vi om varför synen på elever som hela människor är avgörande för både resultat och trygghet, vad som händer när skolan blir mer kontrollapparat än bildningsprojekt – och hur undervisning i grunden bör och kan vara just det Niclas Fohlin kallar för - ”kärlek i handling”. Programledare är Katarina Pietrzak.

Vi pratar ofta om livslångt lärande, om att vara nyfikna, agila och ständigt utvecklas. Samtidigt går många av oss hem från jobbet mer utmattade än nyfikna, med känslan av att inte riktigt hinna vare sig lära eller återhämta oss. Om hjärnan nu älskar att lära, varför känns det så ofta så tungt – och tänk om problemet inte är vi, utan hur vi designar arbete och lärande? I det här avsnittet möter vi neuropsykologen och forskaren Katelijn Nijsmans, grundare och vd för How´s Work?. Hon berättar om hur insikten om hjärnans plasticitet förändrade hennes eget liv, reder ut vanliga myter om neuroplasticitet och growth mindset, och förklarar varför relevans och mening är viktigare än oändlig repetition. Vi pratar om arbetsbelastning, hjältekulturer i organisationer, psykologisk trygghet, digital stress och varför återhämtning kräver både mental, digital och känslomässig frånkoppling. Programledare är Katarina Pietrzak och avsnittet har nummer 247. Samtalet är på engelska.

Han är teknologioptimist, universitetslektor i socialt arbete vid Helsingfors universitet och djupt engagerad i digital pedagogik. Möt Harry Lunabba som hellre pratar facilitering än förbud när tekniken flyttar in i klassrummen. I stället för att backa undan menar han att skolan behöver ta ansvar för hur smart teknologi används – för lärande, relationer och likvärdighet. Hör om hans arbete med podcastkurser, pedagogiska vloggar och flipped classroom, men också om vad som händer när digitalt innehåll blir brus och elever lämnas ensamma i lärplattformarnas kaos. Vi pratar om varför just facilitering är avgörande, särskilt för elever med olika former av neurodivergens. Du får också ta del av Harrys forskning om pojkar, relationer och känslor, om pedagogiska kollektiv, algoritmstyrda flöden och varför vi behöver skolor där det går att prata både fakta och känslor, och ta reda på vad vi faktiskt känner för olika saker och för varandra. Avsnitt 246 tar dig bortom enkla motsättningar mellan flickor och pojkar eller mellan analogt och digitalt. Veckans gäst är Harry Lunabba på Helsingfors Universitet, och programledare är som alltid Katarina Pietrzak.

Vi lär oss inte bäst genom att passivt ta emot, vi lär oss när vi får utforska. I veckans avsnitt går vi från domteatrar och virtuella obduktioner där visualisering spelar en stor roll - och tar oss till klassrummet med frågan varför förskolans nyfikenhetsdrivna praktik ofta tappas bort på universitet och i skolan. Vi fortsätter på temat från förra veckan om den motivation som skapas när vi får vrida och vända på kunskap, se och visualisera den, pröva den och prata om hur vi kom fram till svaret snarare än bara svaret. I Livslångt möter du denna vecka Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet och föreståndare för Visualiseringscenter C i Norrköping. Vi pratar i avsnitt 245 om en pratande jord som svarar på våra frågor, om dom-teatrar där vi reser genom rymden och om hur visualiserade processer förändrar vården, från virtuella obduktioner till träning för läkare. Det här handlar om innehåll före teknik, om att förstå både vad och hur, och om lärande som faktiskt fastnar. Lyssna för att känna hur kunskap blir något du kan se, vrida på och minnas! Programledare är som alltid Katarina Pietrzak.

Hur fungerar egentligen hjärnan när vi försöker ta in ny kunskap, och varför fastnar vissa saker medan annat rinner av oss direkt? Är motivation något vi väntar på – eller något vi skapar genom att börja? Och allt fler efterlyser samtal om välmående när vi pratar om lärande. Hur hör det här egentligen ihop med motivation? I veckans Livslångt möter vi Anna Tebelius Bodin, föreläsare, utbildare och författare med bakgrund i psykologi och en master från Harvard. Hon har i över tjugo år översatt forskning om hjärnan till praktiska insikter om hur vi lär, leder och mår. Ett samtal om varför aktivt tänkande slår passiv lyssning, hur trygghet påverkar inlärning och varför både dopamin och design spelar roll när vi vill få lärande att hända på riktigt. Programledare är Katarina Pietrzak på RISE.

Vad betyder egentligen systemisk transformation – och hur gör man den i praktiken? I det här avsnittet av Livslångt möter Katarina Pietrzak sin kollega Erik Backman, som efter många år inom polisen nu arbetar på RISE med frågor om samhällssäkerhet, innovation och lärande. Tillsammans utforskar de vad som händer när hela system förändras – när strukturer, kulturer och människors sätt att tänka rör sig samtidigt. De pratar om hur transformation skiljer sig från vanlig förändring, varför hierarkiska organisationer ofta fastnar, och vad som krävs för att skapa verklig rörelse i en tid av osäkerhet. Du får också höra vad Erik kommer skicka med på RISE årliga konferens Learning Forum. Avsnitt 243 är ett samtal med Erik Bakkman på RISE, om mod, tempo och tillit – och om varför framtidens samhällen behöver lära sig att lära, på riktigt. Programledare är som alltid Katarina Pietrzak.

Hon är docent i data science och AI vid Chalmers, och hon rör sig precis där tekniken möter samhället. När ett påhittat AI-citat letade sig in i svensk politik reagerade hon – och höjde sin röst för att förklara varför språkmodeller kan låta glasklara och ändå ha fel, samt varför källkontroll alltid måste ske mot ursprungskällan. I Livslångt reder Moa Johansson ut vad AI är och inte är, hur neurosymbolisk AI och automatiserat resonerande kan öka tillförlitligheten, och vad som faktiskt krävs av beslutsfattare för att undvika pinsamheter och värna tilliten. Det blir en avmystifiering av hur modeller tränas, varför de “hallucinerar”, och hur vi använder dem med kritiskt tänkande i både vardag och policy. Avsnittet har nummer 242 och leds av Katarina Pietrzak på RISE.

Han är musikläraren som blev musikpedagogisk forskare, lektor och lärare vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Han har studerat hur musik inte bara lärs ut utan också traderas, formas och används för att skapa gemenskap och identitet. Från sin egen uppväxt i en kulturell miljö till dagens forskning om musikpedagogik har han sett hur kultur och musik kan vara ett redskap för inkludering och livslångt lärande. Möt Karl Asp, lektor i musikpedagogik vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, hör om musikens roll i skolan och i samhället, hur estetiska ämnen ofta reduceras till underhållning eller nåt trevligt extrainslag som ofta får neddragna resurser, trots att de bygger både motståndskraft och samhällsgemenskap, som en del av ett starkt totalförsvar. Lär dig historia där sånt som sockengång och likgång har byggt de traditioner vi känner väl till idag. Var med och reflektera kring varför deltagande och glädje ibland är viktigare än perfektion – och vad som händer när ny teknik som AI möter traditionella sätt att lära. Avsnitt 241 leds som alltid av Katarina Pietrzak på RISE.

Hon menar att skolor måste förändras som system, inte bara i pedagogiska detaljer. Hon brinner för att skolan ska ge alla barn – även de från minoriteter och socioekonomiskt utsatta grupper – språk, kunskap och värderingar för att kunna delta i samhället. Inom alla områden. I veckans avsnitt möter vi Kristina Kallas, utbildningsminister i Estland. Vi rör oss bortom fokus på lärandemål och betyg — och gräver i hur skolans roll kan förändras i en tid av systemisk förändring Vi samtalar om hur hennes egna erfarenheter — att välja skola, leva i en flerspråkig familj, och växa upp i ett land i omvälvning — har format hennes syn på utbildning. Om att demokrati inte är given, utan måste läras. Om att digital teknik och AI inte bara ska införas i undervisningen – utan göras till redskap för kritiskt tänkande och medborgarskap. Där lärare måste få förutsättningar och frihet att pröva, misslyckas och utvecklas. Veckans avsnitt ger en ingång till de stora frågorna: Hur kan utbildning rusta oss för demokrati och osäkra tider? Vad krävs för att system förändras — inte bara pedagogiken? Och vad kan vi i Sverige lära av Estlands resa? Livslångt nr 240 leds som alltid av Katarina Pietrzak på RISE, och veckans gäst är Estlands utbildningsminister kristina Kallas.

Hon är författare, pedagog och samtalsledare och har länge funderat över hur vi människor egentligen är rustade att trösta varandra – vad tröst egentligen är, och hur den tar form i våra liv. När hon sen själv fick en dödlig sjukdom fick frågorna plötsligt en helt annan fond. I sin nya bok "Försök till tröst" beskriver hon trösten i både stort och smått: från kaffet som serveras i just den där rätta koppen, till att bli hållen när allt som finns kvar är smärta. Möt Pernilla Glaser med alla erfarenheter och tankar om att orka stanna i ovisshet, om tröst som inte alltid innebär en lösning, och om vad vi kan lära oss av trösten – inte bara som individer utan också på samhällsnivå. Du hör också utdrag ur boken inläst av Pernilla själv. Avsnittet har nummer 239 och samtalet leds som alltid av Katarina Pietrzak från RISE:

Han är journalist och författare och han upptäckte – lite överrumplande – att det inte var så enkelt att byta jobb efter 50 som han hade tänkt sig. Ur de erfarenheterna växte en artikel som blev en bok om det där som många känner men kanske som ett osynligt glastak: åldern, vad den gör med dig på en arbetsmarknad och vad som händer med värdet av din erfarenhet. Runt 50 redan, upplever många att något börjar skifta. Möjligheterna blir smalare, chansen att bli tagen på allvar mindre. Så när hela samhället pratar om att vi ska lära livslångt – hur långt är då egentligen ett liv? Vem räknas in när vi säger att alla ska utvecklas, växa och bidra genom hela livet? Frågorna fick nyligen ny aktualitet när SJ:s VD Monica Lingegård fick lämna sitt uppdrag – med en hänvisning till ålder. Veckans gäst har följt spåren bakåt i historien och rakt in i vår tid. Han visar hur arbetsgivares syn på äldre arbetskraft inte är något nytt, utan nästan en hundraårig struktur. Men också hur det här påverkar oss alla – som individer, som samhälle, som arbetsmarknad. Möt Jonas Nordling i avsnitt 238, programledare är sm alltid Katarina Pietrzak på RISE.

Vad händer med lärande när bedömningen tar över? När vägen mot kunskap reduceras till jakten på rätt svar – eller rätt verktyg för att nå dit, som AI? Och vad gör det med våra utbildningsinstitutioner, våra professioner, vår syn på utveckling? I denna veckas Livslångt rör vi oss mitt in i de frågor som just nu skakar om högre utbildning – både praktiskt och filosofiskt. Men som också påverkar oss alla och får syn på vad lärande är och skulle behöva vara. Teknikens utveckling och omvärldens transformation och påverkan märks i allas vår tillvaro. Och skaket kändes inte minst efter att en viss debattartikel här i början av hösten fick stor spridning och väckte både oro, ilska och nyfikenhet i många olika led. "Släpp AI-fusket fritt – skrota examinationerna", löd rubriken i DN, och textens syfte var att lyfta det som få vågat prata om: att det kanske är själva systemet för lärande som måste förändras i grunden. Möt en av författarna bakom artikeln Johan Alvehus – professor i tjänstevetenskap med forskning inom styrning, professioner och arbetsliv vid Lunds universitet– och hör om när vi pratar om vad som står på spel när AI flyttar in i klassrum och seminarier, och vad vi faktiskt riskerar att tappa om vi fortsätter att göra som vi alltid har gjort. Det handlar om bildning, ansvar, kontroll – och om vad som egentligen krävs för att människor ska lära på riktigt. Avsnittet har numer 237 och programledare är som alltid Katarina Pietrzak på RISE.

Vad lär vi oss egentligen av att organisera en spelkväll, leda ett Discord-community eller ta ansvar för en föreningsbudget? Ganska mycket, visar det sig. Det vet veckans gäst som länge levt i den världen och också tagit med sig lärande och erfarenheter in i andra sammanhang. Möt Henrik Almén, tillförordnad generalsekreterare för spelkulturförbundet Sverok* – en av Sveriges största ungdomsorganisationer. Tillsammans utforskar vi den ofta förbisedda lärandemiljön som civilsamhället erbjuder – där unga får växa, leda och samverka utan att det nödvändigtvis kallas skola. Vad innebär det att bygga en organisation digitalt, att bli ledare utan att kalla sig ledare, eller att förstå sitt värde som en kugge i något större? Vi pratar om vikten av gemenskap, om varför spel är mer än bara underhållning, och om varför civilsamhället kan vara en lösning på både ensamhet och demokratisk urholkning. Och vi ställer frågan: Hur kan vi bli bättre på att se och värdera det lärande som sker bortom klassrummets väggar? Veckans avsnitt har nummer 236 och är ett samtal med Henrik Almén, tf general sekreterare Sverok, som med erfarenhet från flera olika ungdoms- och intresseorganisationer och statsvetenskapliga studier, berättar om ungas kapacitet, om glöden som tänds med ansvar – och om varför Sverige behöver bli bättre på att ta civilsamhällets lärande på allvar. Programledare är Katarina Pietrzak på RISE. *Sverok är en av landets största ungdomsorganisationer, med runt 55 000 medlemmar i cirka 1 700 föreningar, och når en bred spelkultur bland unga i Sverige.

Hon lämnade byrålivet, kunderna och tempot – men också tryggheten. När längtan efter något annat blev starkare än rädslan för att börja om, gjorde hon det som så många av oss ofta tänker på, inte minst efter en lång sommar. Här fanns flera anledningar till skiftet, några allmänmänskliga; viljan att lära igen, att känna mening, att få bidra där det verkligen behövs. Men också ett djupt personligt skäl och den svåraste av förluster som förändrade allt. Möt Elin Ahldén som utbildar sig till lärare. För att få undervisa i det hon älskar. För att få vara nära tonåringar igen. Och för att hon är säker på att vi behöver bli fler vuxna i skolan – inte färre. I avsnitt 235 av Livslångt berättar Elin Ahldén om modet att byta riktning, om vad som bär henne framåt – och varför just nu kan vara rätt tid för fler att göra som hon, växla inriktning till nåt man längtat efter, mitt i livet.

Han är artist, musikalstjärna och folkmusiker (med betoning på folk) – och han brinner för det som händer mellan människor, i det som inte alltid går att förklara. I veckans avsnitt möter vi sångaren och spelmannen Viktor Norén i ett samtal om att bevara springet i själen, följa sitt hjärta och våga stanna i det som känns – också när det utmanar våra föreställningar om framgång, fack och förväntningar. Följ med på ett böljande samtal om musikens och kulturens kraft som något mer än underhållning – som livsnerv, identitet, mening och som språk för det vi inte kan säga. Men också som en väg till motståndskraft. För vad händer om vi börjar förstå kultur inte som ett tillval, utan som en grund för både resiliens och utveckling? Vad kan musikens sätt att skapa gemenskap, riktning och känsla lära oss om hur vi människor ska stå pall i en tid av oro, splittring och förändring? I avsnitt 234 av Livslångt möter du Viktor Norén – om att bli till i det ändliga, om att lära hela livet, och om varför alla politiska debatter borde sluta i sång. Programledare är Katarina Pietrzak på RISE.

Handen på hjärtat, vem chattade du mest med under sommaren? Vem svarade dig bäst på dina funderingar och dilemman? Gav dig de bästa recepttipsen eller berättade hur du skulle koppla av bäst? Vem var mest förstående kring dina olika symtom och krämpor? Från lärande till förälskelse – AI förändrar allt fler delar av våra liv. Vi är många som just nu experimenterar med tekniken – ibland också i våra relationer. Vi pratar med AI-botten, tränar den på oss själva, låter den hjälpa oss att tänka, skriva och känna. I vissa stunder känns det som att den har tagit med sig allt det och både känner och förstår oss bättre än någon annan relation vi har. Och vad händer då? När AI börjar spegla oss tillbaka – på ett väldigt träffsäkert sätt? Är det du som formar AI – eller AI som formar dig? Veckans gäst i Livslångt har funderat mycket på just det här, hon är forskare, designer, AI-tänkare sen barndomens science fiction , och har nyligen varit med i SVT:s panel med Anders Hansen om AI och människan.Möt Kristina Knaving på RISE i ett samtal om AI som spegel, coach och potentiell förälskelse. Vi pratar om den uppkopplade individen, ensamhet kontra digital bekräftelse, etik som måste byggas in från start och varför “code is law” borde få oss att granska algoritmer lika noggrant som lagar. Avsnitt 233 är för dig som vill förstå hur AI påverkar våra relationer, vårt lärande – och hur vi tillsammans kan styra tekniken mot ett mänskligare samhälle. Programledare är som alltid Katarina Pietrzak, även hon på RISE.

Juli har slagit över i augusti och det är ofrånkomligt att tankarna på hösten och vardagen smyger sig på eller redan har slagit till med full kraft. Så vad tänker och planerar du, vad drömmer du om? Hur ska en del av allt det du blev, tänkte och lärde under sommaren få ta plats även under resten av året? Vad gör du, för att försöka hålla den där beryktade balansen - inte minst mellan prestation och avkoppling - eller för den delen lärande. Avsnitt 232 av Livslångt är det andra av våra två sommarkollage som bjuder på många olika människors tips, reflektioner och tankar i just det ämnet. Du hör även Livslångts programledare Katarina Pietrzak, och format- och ljudansvariga Sandra Löv.

Vi är långt in i juli och så här års brukar många ha sjunkit långt in i den vilsamma delen av ledighet och frånkopplade flöden. Men många av oss har också svårt att släppa och i vårt uppkopplade ständiga flöde till samhälle är det inte helt lätt att helt släppa taget och låta det som sker ske, att för en stund avlära resten av årets högpresterande beteenden och se vem du blir och hur du lär då? Avsnitt 231 av Livslångt är det första av två sommarkollage som bjuder på många olika människors tips, reflektioner och tankar i just det ämnet. Du hör även Livslångts programledare Katarina Pietrzak, och format- och ljudansvariga Sandra Löv.

Hela samhället skakar i sina grundvalar, allt förändras och omförhandlas - utan att vi alltid riktigt förstår vad det är som sker och varför. I vår specialserie om samhällstransformation som vi också publicerar i Livslångt försöker vi förstå och utforska vad samhällstransformation egentligen innebär och beror på. Vi söker rotorsaker och meningsfullhet, när de gamla berättelserna inte längre räcker till. I det här fjärde och avslutande avsnittet ska vi gå från idé till handling. Hur tar man ett helhetsgrepp när det mesta i organisationer och kommuner är byggt för att bevara och förvalta snarare än förnya? Små prototyper i liten skala kommer gradvis bli det som leder hela kommunledningar och politiska styrelser in i nya system. Plötsligt handlar det inte längre om förnyelse som ett spännande inslag på personaldagen, utan om att släppa gamla arbetssätt och våga leda på ett annat sätt – på systemnivå. Är det möjligt att balansera driften att behålla kärnuppdraget – skola, äldreomsorg, polisiär beredskap – med kravet att ständigt utmana, rensa bort hinder och omskapa roller? Hur får man en organisation att se medborgarna som aktiva medskapare, snarare än passiva mottagare av tjänster?  I Kungsbacka, Helsingborg och Umeå får vi följa hur intraprenörer och transformationsdirektörer bryter stuprör, skapar modiga pilotprojekt och bygger upp en kultur av psykologisk trygghet. Vi hör hur man vågar tala öppet om att man inte vet – och om att vi alla nu måste våga fatta beslut trots att vi inte ser hur allt kommer förändras - eller hur det kommer påverka oss.  Även ledarskapet sätts i transformationen på prov med alla nya förmågor som nu krävs: att våga vara sårbar, driva gemensamma visioner, stimulera lärande och visa omtanke, samtidigt som man navigerar i ett nätverk av motstridiga agendor och effektmål.  Medverkar i detta avsnitt 230 av Livslångt gör: Jannike Åhlgren och Erik Bakkman, både projektledare på RISE Prototypande samhälle, Karin Lycke utvecklingsledare på Kungsbacka kommun, Lisa Olsson Head of Innovation and Transformation på SKR, fd tranformations- och innovationschef i Helsingborg stad, Linda Löfqvist verksamhetsområdeschef Lidingö Stad, Josephine Bladh Kanslichef Stiftelsen Konung Gustaf V:s 90-årsfond. Programledare är Katarina Pietrzak, format- och ljuddesign Sandra Löv.

Hela samhället skakar i sina grundvalar, allt förändras och omförhandlas - utan att vi alltid riktigt förstår vad det är som sker och varför. I vår specialserie om samhällstransformation som publiceras även här i Livslångt, försöker vi förstå och utforska vad samhällstransformation egentligen innebär och beror på. Vi söker rotorsaker och meningsfullhet, när de gamla berättelserna inte längre räcker till. AI har gått från att vara en nyhet i teknikjournaler till att bli vår ständiga följeslagare: vi ber våra botar skapa bilder, skriva presentationer och till och med agera terapeuter. Men vad händer när det här verktyget plötsligt tycks forma oss lika mycket som vi formar det? I detta avsnitt tar vi steget bortom AI-hypen och in i hur man faktiskt kan driva transformation i en värld där det känns som att all makt glider mellan fingrarna. Vi undersöker den “glitch” som uppstår när normala system plötsligt ropar efter en ny syn på vad som är möjligt. Hur påverkar det oss när våra egna värderingar, rädsla eller skam hindrar oss från att ta små, konkreta steg i riktning mot nya sätt att organisera oss? Och hur skapar vi utrymme för det oväntade – de små “pockets of possibility” där idéer kan gro och växa utanför etablerade strukturer, utan att vi behöver riva allt på en gång? I en tid där många av oss söker efter en kompass i all förändring och transformation, kan det vara svårt att avgöra vilka perspektiv som är mest användbara för oss – och hur vi lär vi samarbeta över de silos och stuprör som håller kvar oss i gamla strukturer och organisationer. Vi tittar på nya modeller för samskapande där myndigheter, civilsamhälle och näringsliv tillsammans skapar förutsättningar för växande innovation. Och på hur man egentligen bygger ett ekosystem där barn, ungdomar och äldre kan sitta vid samma bord och formulera visioner för ett hållbart samhälle. Vi ställer frågor som, vad krävs för att vi ska acceptera att ovisshet inte bara är ett problem att lösa, utan en möjlighet att växa i? Oavsett om du är full av entusiasm eller undrar hur du ska hålla ihop när allt skälver, är detta en guide till att hitta både mening och riktning när hela landskapet runt oss nu ritas om i realtid. Medverkar i detta avsnitt 229 av Livslångt gör: Lisa Carlgren och Peter Ljungstrand, båda seniora forskare på RISE, Niklas Huss innovations- och utvecklingschef på Uppsala kommun samt Mikael Brändström utvecklingsdirektör Umeå kommun. Programledare är Katarina Pietrzak och dikten "Invitation to Brave Space" av Micky ScottBey Jones är inläst av Sandra Löv, som också är format- och ljuddesign. Likes Download13