Bildningspodden

Byzantion, Konstantinopel, Miklagård, Tsargrad och Istanbul. Få städer har burit så många namn och speglat så många olika föreställningar. Belägen vid sundet mellan Svarta havet och Medelhavet har tanken om staden som en tröskel – mellan öst och väst, kristet och muslimskt, orientaliskt och europeiskt – närmast blivit en stereotyp. Vad var det egentligen som gjorde Konstantinopel till en av världshistoriens viktigaste städer? Hur förändrades stadslandskapet när det bysantinska riket övergick i det osmanska? Och hur kom det sig att staden rymde både "Stora" och "Lilla Sverige" under dess kosmopolitiska guldålder? Bildningspodden reser till Konstantinopel tillsammans med litteraturvetaren Helena Bodin och historikern Olof Heilo. Gäster i studion är Helena Bodin och Olof Heilo. Samtalet leds av Magnus Bremmer. Helena Bodin är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och författare till boken Elden är lös! Janghen var! Konstantinopel som flerspråkig litterär värld 1878-1922 (Makadam, 2025). Olof Heilo är historiker, specialiserad på Istanbuls bysantinska och osmanska historia, och direktör för Svenska forskningsinstitutet i Istanbul.

Idag samlas världsledarna i Antalya för FN:s klimattoppmöte. Men hur länge har egentligen miljön varit en politisk fråga? När började vi inse att naturen var hotad och att vi själva var en del i miljöförstöringen? I november 2021 gästades Bildningspodden av historikern David Larsson Heidenblad. I samtal med Magnus Bremmer tecknade han miljöfrågans historia, från efterkrigstidens pionjärer över 70-talets proteströrelser till vår tids klimatkamp. Ni får här höra hela avsnittet i repris. Gäst i studion: David Larsson Heidenblad, då docent i historia vid Lunds universitet och aktuell med boken "Den gröna vändningen" (Nordic Academic Press, 2021). Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Vinjett: Oskar Schönning.

Söder om San Francisco, mellan Stilla havet och Santa Cruz-bergen, ligger en långsmal dalgång. Länge var den känd för sina fruktodlingar, men under 1900-talet fylldes dalen av laboratorier, universitetsbyggnader och teknikbolag. I dag är landskapet känt över hela världen som Silicon Valley. Hur blev just denna plats centrum för världens teknikindustri? Vilken betydelse hade militären och Stanford-universitetet för dess framväxt? Och vad är egentligen sant i framtidsfabrikens egena framgångsberättelser? Bildningspodden utforskar Silicon Valley som plats, teknikcentrum och varumärke. Gäster i studion är teknikhistoriken Julia Ravanis, idéhistorikern Johan Fredrikzon och historikern David Larsson Heidenblad. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou.

År 1847 debuterade tre systrar från en avlägsen prästgård i Yorkshire med varsin roman. Med sina starka skildringar av begär, död och kvinnlig självständighet väckte "Jane Eyre", "Wuthering Heights" och "Agnes Grey" både anstöt och fascination i sin tid. I dag hör systrarna Brontës verk till litteraturhistoriens odödliga klassiker. Men Anne, Charlotte och Emilys författarskap har också omgetts av berättelser om isolering, sjuklighet och tragiskt tidiga dödsfall. Vad är egentligen sant om systrarna Brontë? Vad var det mest banbrytande med deras litteratur? Och hur har myterna om deras liv på Haworths vindpinade hedar påverkat hur vi läser deras böcker? Bildningspodden följer systrarna Brontë från barndomens fantasivärldar till det litterära genombrottet och vidare till böckernas efterliv. Gäst i studion är BIRGITTA BERGLUND, mångårig lektor och forskare i engelsk litteratur vid Lunds universitet, specialiserad på 17- och 1800-talens kvinnliga författarskap, däribland systarna Brontë. Samtalet leds av Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet och finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Läs mer på anekdot.se.

I tusentals år har människor funderat på om det finns liv på andra planeter. Men det är först under de senaste decennierna som frågan på allvar blivit möjlig att undersöka vetenskapligt. Astrobiologin söker spår av liv i vårt eget solsystem, men har även upptäckt tusentals planeter runt andra stjärnor där liv också skulle kunna finnas. Vad letar vi egentligen efter när vi letar efter liv? Hur går sökandet till mer exakt och hur stor är sannolikheten att vi hittar det? Och vad menar astrobiologerna när de talar om extremofiler, jordtvillingar och biosignaturer? Bildningspodden ger sig ut i yttre rymden och tillbaka genom kulturhistorien för att förstå människans fascination inför andra livsformer. Gäster i studion är astrobiologen Sandra Siljeström, astronomen Alexis Brandeker och idéhistorikern David Dunér. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou Inspelning, Lunds universitet: Martin Degrell Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Läs mer om Bildningspodden och magagsinets övriga utbud på anekdot.se