Aldrig Mehr podden

Under 1970-talet arbetade Fredric Bedoire som amanuens på Stadsmuseet, där han inventerade och dokumenterade många av de byggnader som stod inför rivning. I det tjugosjätte avsnittet träffar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz journalisten och arkitekturhistorikern Fredric Bedoire och tar del av hans unika vittnesmål från ett försvunnet Stockholm. Fredrics kritiska syn på rivningarna har varit en viktig röst i debatten om Stockholms utveckling och genom att starkt motsätta sig den omfattande förstörelsen av historiska miljöer har han bidragit till att forma en medvetenhet om bevarandets värde. Foto: R. Gustavsson. 2024. Producerat av Figaro Music & Media Group

I det tjugofemte avsnittet har Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz stämt träff med författaren och journalisten Fredrik Kullberg för att diskutera hur landsbygdens skönhet och stadsmiljöers charm offrats på modernitetens och ekonomins altare. I boken ”Kriget mot skönheten: Ett reportage om förfulningen av Sverige" har Kullberg utforskat konsekvenserna utav decennier av vårdslös behandling av Sveriges byggnadshistoriska kulturarv av svenska myndigheter. Vem är det som bär ansvar? Vilka är det som protesterar? Och kanske framförallt – hur hamnade vi här? Foto: R. Gustavsson. 2024. Producerat av Figaro Music & Media Group

Podden är äntligen tillbaka – men vad har hänt sen sist? I det tjugofjärde avsnittet av Aldrig Mehr podden berättar Rikard om vad han egentligen tycker om Sergels torg och om hur en gris på Karlavägen 43 spelade en viktig roll i lösningen av det så kallade ”Kakelugnsmordet” på Drottninggatan. Eric har hängt på krogen och funnit inspiration inför kommande avsnitt och är glad över att poddinspelningen äntligen har kommit igång igen. Foto: Aftonbladet. 22 juli 1964  Producerat av Figaro Music & Media Group

I samband med Norrmalmsregleringen tvingades tusentals stockholmare att flytta från innerstaden för att ge plats åt det nya city. Människor som i generationer arbetat, bott och levt sina liv i de kvarter som jämnades med marken omlokaliserades till nya bostäder i förorterna när det nya Stockholm växte fram. • I det tjugotredje avsnittet strålar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz samman med komikern, journalisten, författaren, regissören, programledaren och språkhistorien Fredrik Lindström för att prata om stockholmskan som försvann. • Blev norrmalmsregleringen och 1900-talets urbanisering början till slutet för stockholmskans dominans i staden? Foto: H. Lindgren, 1962. Stadsmuseet i Stockholm 
Fotonummer Fg 9702 Producerat av Figaro Music & Media Group  

Att det finns en ständigt pågående konflikt mellan modernistisk och klassisk arkitektur råder det väl inget tvivel om. Det är en konflikt som sträcker sig över både tid, ideal och estetik och som ständigt utmanar våra föreställningar om vad som är vackert, vad som är fult, hur vi bör bygga och hur vi ska bo. Vilka utmaningar och potentiella konflikter kan uppstå när man bygger moderna bostäder i klassisk stil? Är det överhuvudtaget möjligt idag? Hur går processen till – från uppdrag till idé och genomförande och var går egentligen gränsen mellan pastisch och autenticitet? I det tjugoandra avsnittet strålar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz samman med Andrea Mattsson – VD för byggherren Sekelporten – för att diskutera bilden av klassisk arkitektur i relation till nybyggnadsprojekt och hur människor vill bo idag. Foto: Sekelporten Producerat av Figaro Music & Media Group

I det tjugoförsta avsnittet försöker Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz att närmare utforska Stockholms stadsmuseums avgörande och betydelsefulla roll under Norrmalmsregleringen. Hur arbetade stadsmuseet för att bevara stadens kulturarv i denna historiska omvandlingsperiod? Vad finns det för föremål och fragment kvar i arkiven och vilken betydelse kan dessa föremål och objekt ha för att låsa upp dörrar till en närmare förståelse av stadens historia. Med hjälp av stadsmuseets enhetschef Johanna Karlsson och antikvarie Petter Smedberg förs ett samtal kring medvetenhet och respekt för stadens historiska och arkitektoniska arv och hur det påverkar Stadsmuseets arbete idag. Foto: R. Gustavsson Producerat av Figaro Music & Media Group

Fasader, urverk, kakelugnar och tegel. Vad har Näckrosens tunnelbanestation gemensamt med det rivna Strindbergshuset vid Karlaplan? Vad är det för mysterium som gäckar fasaden vid Drottninggatan 33 och vad hände egentligen med Linderoths unika kalenderur? I det tjugonde avsnittet iklär sig Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz åter i rollerna som stadsarkeologer för att söka efter spåren som finns kvar och hur de införlivats i dagens stadsmiljö.   Bild: R. Gustavsson   Producerat av Figaro Music & Media Group                      

Föreställ dig att det skulle kunna gå att återskapa Stockholm så som staden såg ut för 100 år sedan. Är det bara en nostalgisk utopi eller finns det faktiska möjligheter? Med hjälp av äldre kartor, foton, ritningar och dokument kan dagens teknik och digitala lösningar möjliggöra nya sätt att visuellt återuppliva försvunna stadsmiljöer och rivna byggnader. Samtidigt är området brett och möjligheterna många. I det nittonde avsnittet samtalar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz med kreatören Martin Norlin – som på sin fritid ägnar sig åt projektet Sthlm1925 – där han digitalt återskapar Stockholm så som staden såg ut 1925. Hur går processen till och vad finns det för begränsningar? Vilka möjligheter ger digitaliseringen oss idag när det kommer till att återskapa det gamla Stockholm hur skulle framtiden kunna se ut? Foto: Martin Norlin  Producerad av Figaro Music & Media Group

Det råder ingen tvekan om att Stockholm är en stad i ständig förvandling. Staden byter skepnad, det har den alltid gjort och kommer alltid att göra. Platser och miljöer förändras, människor och beteenden likaså. Men hur mycket förändras egentligen staden över tid? Finns det några likheter mellan hur vi lever våra liv idag kontra hur vi levde förr? I det artonde avsnittet träffar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz journalisten, fotografen och poddaren Karl Kadhammar för att prata om relationen mellan ett före och ett efter och hur det kommer till uttryck genom hans Instagramkonto i_en_förvandlad_stad. Vad kan vi lära oss utav gamla bilder, vad framkallar det för känslor och hur kommer det sig egentligen att historien om tunnelbanan alltid nämns i samband med citysaneringen? Foto: Karl Kadhammar Producerat av Figaro Music & Media Group

Under tre sekel stod det gamla palatset på Regeringsgatan 30 som en symbol för de successiva förändringar som Norrmalm genomgick. Det ursprungliga huset uppfördes under den livliga nybyggnadsperioden omkring 1670, men omgestaltades genom århundradena efter ägandeskarans skiftande önskemål. I det sjuttonde avsnittet pratar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz om palatsets många ägare, dess historia och tragiska öde. Vad fanns det för drivkrafter bakom rivningen och vad fick vi istället? Vad hände egentligen med dess vackra interiörer och var finns den delfinprydda kakelugnen idag? Foto: Eric Schultze Producerat av Figaro Music & Media Group

Tidsepoken runt sekelskiftet slutar aldrig att fascinera, men går det att dra paralleller till 1970-talets aktivism? Kan man leva sig in i en annan människas verklighet och i en annan tidsepok än sin egen? Hur går det egentligen till? I det sextonde avsnittet träffar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz skådespelerskan Sofia Ledarp för att prata om sekelskiftets Stockholm, dramaserien Fröken Frimans Krig och Parkteaterns uppsättning av Almstriden. Hur gick det till när almarna i Kungsträdgården skulle fällas och vilka beslut låg bakom? Betyder träd verkligen något for stadsmiljön eller är dem enbart avvikande vegetationselement?  Foto: Sofia Ledarp Producerat av Figaro Music & Media Group

Under de senaste åren har en mängd konton med relation till eller med utgångspunkt i Stockholms historia dykt upp på Instagram, men vad är det egentligen för känslor som väcks i skildringen mellan ett före och ett efter och varför är det så fascinerande? I det femtonde avsnittet träffar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz idéhistorikern, poddaren tillika stadsvandraren Christian Gradholt som ligger bakom kontot stockholms_historia för att prata om det gamla Stockholm, dess arkitektur samt idéerna och visionerna bakom rivningarna. Bör den moderna bostaden bara ses som en industriprodukt eller handlar allt egentligen bara om standardisering? Och till vilken utsträckning kan man säga att det funktionalistiska propagandamanifestet ”Acceptera!” från 1931 ligger till grund för det svenska folkhemmets syn på bostaden, hemmet och familjen? Foto: Rikard Gustavsson Producerat av Figaro Music & Media Group

”Vals på Sergels torg” och ”Världens dyraste slum” är två av visdiktaren och tonsättaren Olle Adolphsons mer samhällskritiska och reaktionära alster från tiden när rivningarna av Stockholm var som intensivast. Varför skrev han dem och vad representerar visorna i relation till dåtid och samtid? I det fjortonde avsnittet träffar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz Olle Adolphsons son, nämligen skådespelaren och stockholmskännaren Linus Eklund Adolphson, för att prata musik, samhällskritik och det politiska spelet bakom omdaningen av Stockholm. Blev staden verkligen så bra som det var tänkt och vilka var de viktigaste värdena som gick förlorade när vi fick ett nytt city? Foto: Rikard Gustavsson Producerat av Figaro Music & Media Group

Vad är det som formar ett hus och vad är det som gör att ett hus får karaktär och identitet? Vad händer med byggnadsarvet och bör vi egentligen bevara det gamla, vackra och värdefulla? I det trettonde avsnittet strålar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz samman med Gustav Bergström som, utöver sin kunskap inom arkitektur och byggnadsvård, driver Instagramkontot Rävjägarn och innehar rollen som generalsekreterare för den ideella föreningen Renoveringsraseriet. Hur känner man igen och tolkar tidstypisk arkitektur från senare delen av 1800-talet och runt sekelskiftet? Varför är det så intressant med rivna byggnader och vad finns det för kvaliteter i dagens bostadsbyggande? Foto: Rikard Gustavsson Producerat av Figaro Music & Media Group

Norra Smedjegatan var en gata som löpte från Jakobsgatan i söder till Hamngatan i norr och som låg inklämd mellan Brunkebergstorg och Regeringsgatan. När rivningarna började i kvarteret och kringliggande kvarter 1967 fanns det 45 tomter med lika många byggnader inom det område som idag utgör Gallerian. Vad var Norra Smedjegatan för sorts gata? Vilken karaktär hade bebyggelsen och hur kom det sig egentligen att vi fick en övertäckt katedralliknande butiksgata mitt i stan? I det tolfte avsnittet gör Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz ett besök i Gallerian och reflekterar över Norra Smedjegatans tidigare sträckning, dess historik och funktion samt dåtidsskildringar som beskrev gatans särprägel i stadsrummet. Kan man orientera sig idag och går det att rättvist skildra något som inte längre finns kvar? Foto: Manne Lind, Stadsmuseet i Stockholm. SSMML66-1200023800023 Producerat av Figaro Music & Media Group

Vad finns det för motsättning mellan ett 1600-tals palats och ett parkeringshus från 1960-talet? Vad är skillnaden mellan att tycka och att veta något när det kommer till arkitektur? I det elfte avsnittet träffar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz historikern och stadsvandraren Christopher O’Regan för att prata om 1700-talets Stockholm. Hur såg staden ut och vad var karaktäristiskt för dess arkitektur och stadsliv? Vad var det för stadsmiljö som försvann i samband med citysaneringen och vad fick vi för stad istället? Foto: Rikard Gustavsson Producerat av Figaro Music & Media Group

 Den 24 december 1971 publicerade Dagens Nyheter debattinlägget ”Tänk om i city!” av en anonym insändare. Inlägget var kritisk mot den radikala cityomvandling som skett i Stockholm under de senaste åren och satte ord på det folkliga missnöje mot rivningsteknokratin som alltjämt vuxit sig starkare sedan rivningarna började i slutet av 1940-talet. I det tionde avsnittet diskuterar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz fritt kring ett antal artiklar ur Sveriges största dagstidningar från tiden mellan 1952 och 1972. Avsnittet berör diskussioner kring relationen mellan skala, trafik och människa, det folkliga upproret i förhållande till makten samt om borgarrådet Yngve Larsson som ändrade åsikt kring rivningarna av Stockholm. Foto: Rikard Gustavsson, Kungliga Stadsbiblioteket Producerat av Figaro Music & Media Group

När restaurang Hamburger Börs revs i december 1970 försvann en av Stockholms äldsta krogar. Vad var det egentligen för ställe och vilka var det som gick hit? I det nionde avsnittet strålar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz samman med ljudteknikern och producenten Gert Palmcrantz – även kallad ”ljudfadern” – i den återuppstådda Oscarianska matsalen för att prata gamla minnen. Hur såg det ut? Varför kunde det vara så knepigt att boka bord? Och hur gick det egentligen till när Lasse Berghagen och Lill-Babs träffades första gången? Foto: Eric Palmcrantz Producerat av Figaro Music & Media Group

Ett år har gått – vad har hänt sedan sist? I det åttonde avsnittet återupptar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz äntligen sina samtal om staden som fanns och som aldrig mer kommer igen. Utöver ett kärt återseende språkar vännerna samman kring frågor som trogna lyssnare har skickat in. Foto: Lennart af Petersens, Stockholms stadsmuseum F 82225 Producerat av Figaro Music & Media Group  

I det sjunde avsnittet ger sig Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz ut på stan som stadsarkeologer för att försöka hitta några av de kvarlämnade spår från rivningarna som ännu finns kvar i dagens stadsmiljö. Var finns de här ”fragmenten”, hur synliga är dem och framförallt vilken betydelse kan man tänka sig att äldre byggnadsdetaljer får när de införlivas i en ny miljö?   Foto: Stockholms stadsmuseum graark_10069989    Producerat av Figaro Music & Media Group