Matarvspodden

I det här avsnittet tar vi med lyssnaren på en matresa genom Spaniens sju kök. Tillsammans med Spanienkännaren Thomas Gustafsson utforskar vi hur mat kan bära historia, identitet och regional tradition. Vi får insyn i hur måltider och råvaror speglar århundraden av kulturmöten, men också hur svenskt matarv är tillgängligt i Spanien i vår nya globala tid. Det här är ett samtal om gastronomi som kulturarv och mathantverk genom Spaniens mångfacetterade måltidskultur.Medverkande:Thomas Gustafsson, Spanienkännare och författare till boken Spaniens sju kök (Carlsson bokförlag 2025).Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

Vad säger ett bröd om en plats – och om vårt matarv? I Uppland och Mälardalen har rågbröd bakats och ätits i århundraden. I brödkulturen möts jordbruk, hushållskunskap och hantverk i en levande matarvstradition som bakats, förädlats och traderats i generationer – inte minst genom Hemmets kokbok. I detta avsnitt bekantar vi oss med två bröd: Brogårdsbröd och Upplandskubb och pratar gamla brödbakstraditioner.Medverkande:Peter Liljenstolpe, fil. doktor i arkeologi, aktuell med ett kapitel om Brogårdsbröd som matarv i antologin Rätt på rätt: matarv från när och fjärran (kommer på Carlssons bokförlag 2026).Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

I det här avsnittet möter vi religionsvetaren Martin Berntson och samtalar om Elias Fries, prästsonen som skulle komma att bli känd som mykologins fader. Som en av 1800-talets folkbildare försökte han lära svenskarna att äta svamp, något de länge betraktat som ”djurföda”. Hans vetenskapliga arbete drevs av både tro och nyfikenhet, och hans insats blev en brygga mellan humaniora och naturvetenskap, mellan förnuft och vördnad. För Fries var svampen inte bara ett födoämne – den var en port till det gudomliga i naturen.Medverkande:Martin Berntson, professor i religionsvetenskap, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Generationer av barnboksläsare har mött mattraditioner genom böcker och filmer om Emil i Lönneberga. Och vem blir inte berörd av berättelsen om det stora tabberaset i Katthult? Tillsammans med historiker Pia Lundqvist djupdyker vi i det matarv som speglas i Emilböckerna, om matens roll till vardags och till fest, om fattigdom och välstånd och mycket mer.Medverkande:Pia Lundqvist, professor i historia, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

Pulvermaten avslöjar mycket om vår matkultur och när Matarvspodden möter kulturarvsforskaren Maria Persson och industrihistorikern Johannes Daun tar de oss med längst pulvermatens berg och dalbana där pulvermat pendlat mellan att vara hypermodern till att vara en utskälld del av vår matkultur. Det blir en berättelse som skildrar en del av vårt moderna konsumtions- och industrisamhälle. Det blir också en nostalgisk vandring bland hissade och dissade pulvermatsprodukter. Varför inte vispa upp en pulvermousse att avnjuta medan du följer med i denna djupdykning i pulvermatens historia! Musik i podden: Pulvermos Blues av Svenne Rubins.Medverkande:Johannes Daun, historiker, 1:e antikvarie vid Textilmuseet Borås.Maria Persson, arkeolog och kulturarvsforskare, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

Mat är inte bara bränsle för kroppen – det är också en djupt rotad del av vår kultur och identitet, så även för kagulufolket i Tanzania. Matarvspodden gästas av Malin Petzell, språkforskare vid Göteborgs universitet, som studerat språk i Morogoro, Tanzania, där hon bodde hos kagulutalarna Rozadina och Sauli Lengoliga. Där fick hon en inblick i hur maten och måltidstraditioner binder samman generationer. Vi utforskar kagulufolkets matkultur och pratar maträtter som Gali, risrätter och bananbröd. MedverkandeMalin Petzell, professor i afrikanska språk, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderatorSe poddens hemsida för lästips: https://www.gu.se/kritiska-kulturarvsstudier/forskning/matarv/matarvspodden

Från överdådiga stilleben till magnifika måltidsscener - mat är ett ständigt återkommande tema genom konsthistorien - som motiv och som konstnärligt material. Matarvspodden ger sig i kast med mat i konstverk från historia och nutid. Vi pratar sinnliga upplevelser, mat i samtidskonst, lockande matkonst och konst som väcker obehag. Vi möter konst av Damien Hirst, Meret Oppenheim, Felix Gonzalez-Torres, Skagenmålarna och många fler när konstvetaren Viveka Kjellmer gästar Matarvspodden.MedverkandeViveka Kjellmer, docent i konstvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Gästabud och festmåltider i medeltida Polen och Norge användes som politiska verktyg för att symbolisera rikedom och auktoritet. Genom gästabuden kunde man vinna lojalitet, skapa allianser eller ta makten över konkurrenter. Vi pratar gästfrihet, politik, vikingafester, auktoritet och konflikter med Wojtek Jezierski, professor i historia vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. Vi möter allt från skrytmåltider till mordiska tillställningar och vad som skulle kunna beskrivas som medeltidens rap battles.MedverkandeWojtek Jezierski, professor i historia, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.För lästips: https://www.gu.se/kritiska-kulturarvsstudier/cchss-poddar/matarvspodden

Vi tar oss an den japanska teceremonin Chanoyu och pratar om dess rötter, historia och utformning. Thomas Ekholm, doktor i japansk historia, Göteborgs universitet, lotsar oss genom teceremonins kulturarv, hur den tagits emot i västvärlden och om dess betydelse i japansk kultur. Följ med på en tur bland matchate och teskolor, från gästfrihet till exotisering.MedverkandeThomas Ekholm, doktor i japansk historia, verksam vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderatorSe poddens hemsida för lästips: https://www.gu.se/kritiska-kulturarvsstudier/forskning/matarv/matarvspodden

Den medeltida matordningen på våren var en blandning av försakelse och frosseri. Under långfastan innan påsk var kött, mjölk och ägg förbjuden mat. När fastan bröts på Påskdagen passade man på att äta rejält av allt som varit förbjudet under fastan. I medeltidsstaden Lödöse har arkeologerna hittat spår från både fasta och fest.Men vad åt man vid vårens högtider och vilka källor finns det? Vilka skillnader kan man se mellan mat vid olika högtider under året och vilka likheter finns det mellan vår påskmat idag och det man åt i Medeltidens Sverige?MedverkandeMarie Schmidt, arkeolog och museipedagog, Lödöse museumLiselotte Öhrling, arkeolog och museipedagog, Lödöse museumHaeger, Matarvspoddens moderatorProducent: Jenny Högström Berntson, Göteborgs universitetLjudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet För recept och lästips: https://www.gu.se/kritiska-kulturarvsstudier/cchss-poddar/matarvspoddenMusikslinga: Medieteknik

Humrar har lämnat spår i kulturhistorien och förknippas inte sällan med lyx och överflöd. Under lång tid har humrar varit viktiga resurser för människors strävanden, oavsett om det handlat om fiske, konst, djurrätt, regional marknadsföring eller som meningsbärande ingrediens i lyxiga måltider. Matarvspodden gästas av etnologen Simon Ekström som ger oss en inblick i hummerns mångfasetterade roll i vårt matarv – från de fattiga fiskarnas vardagsmat till fine dining personifierad.Medverkande:Simon Ekström, professor i etnolog vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap och Centrum för maritima studier, Stockholms universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Matarvspodden gottar ner sig i julmotiv på tryckta tyger tillsammans med textilexperterna Marie Odenbring Widmark och Anna Lindqvist. Vi möter tryckta juldukar från 1920-talet, festremsor och stiliserade mönster. Från motiv med jultomtar i släde till julmat i olika former. Vi pratar tryckta tyger som smyckat många hem till jul och som ger oss kulturhistoriska glimtar in till stil, traditioner och julstämning.Medverkande:Marie Odenbring Widmark, antikvarie, Kulturförvaltningen Västra Götalandsregionen Anna Lindqvist, intendent, Kulturen i LundLisa Haeger, moderator Matarvspodden

Vi pratar bryggeriunder och hantverksöl med Annelie Sjölander-Lindqvist och Wilhelm Skoglund som forskat om hantverksbryggerier, turism, kreativt entreprenörskap och landsbygdsutveckling. Matarvspodden ger sig i kast med ölhistoria, från när öl var daglig dryck för alla åldrar, till när öl fungerade som betalningsmedel, från gårdsbryggeriernas tid till dagens trenddryck och hantverksbryggeriernas tid. Vi pratar om vad som är lokalt i lokala ölsorter, om marknadsföring, turism och ölens symboliska värden. Och missa inte vår ölprovning i studion!Deltagare:Annelie Sjölander-Lindqvist, universitetslektor i humanekologi och docent i socialantropologi, Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet.Wilhelm Skoglund, universitetslektor i företagsekonomi, Mittuniversitetet.Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

Podden gästas av textilexperterna Marie Odenbring Widmark och Anna Lindqvist som delar med sig av sina kunskaper om tryckta tyger för dukning och högtider. Vi pratar matmotiv, konsthistoria och mönster, vardagstryck och festtryck, löpare, landskapsdukar och brickband. Vi får insyn i textilskatter med berättande och bildande motiv och lära oss mer om hur äpplen gestaltats av olika formgivare. De tryckta textilierna berättar om samhällsutveckling, textilindustri och konsthistoria. Följ med när vi pratar formgivare, Helsingborgsutställningen, Persons kryddskåp, Linnelinjen och Gångehanddukar.Medverkande:Marie Odenbring Widmark, antikvarie, Kulturförvaltningen Västra Götalandsregionen Anna Lindqvist, intendent, Kulturen i LundLisa Haeger, moderator Matarvspodden

Matarvspodden gästas av Richard Tellström, känd genom bland annat SVT:s Historieätarna och Landet Brunsås och aktuell med den nya boken Varje tugga är en tanke: svensk matkultur under 800 år. I podden får vi ta del av matarvskunskaper och nedslag i vårt svenska matarv från 1200-talet till dags dato. Vi får följa med på en vandring genom människors värderingar om mat och drycker, från fastedagar till kunglig måltidskultur och klasskodad mat. Vi möter Cajsa Warg, Carl von Linné och Alva Myrdal liksom teatralisk mat, konfektbord, överflödesförordningar, pietism, hushållsföremål och traditioner. Vad är tidstypiskt för olika perioder? Och står vi månne inför ett paradigmskifte i hur vi ser på matkulturen?Medverkande:Richard Tellström, etnolog och mathistoriker Lisa Haeger, moderator Matarvspodden

Matarvspodden fördjupar sig i måltidstraditioner och odling med koppling till pilgrimsleder och kloster. Med oss har vi Eva Hagström från projektet Pilgrimsmat i Vadstena och Martin Berntson, kyrkohistoriker vid Göteborgs universitet som är aktuell med boken Klosterliv: en historia om spiritualitet mitt i världen. Vi pratar pilgrimsleder och pilgrimsturism. Vi tar oss via Jakobsleden, Birgittaleden och Olofsleden och diskuterar pilgrimsmat, odling av kulturväxter och hur nutida recept med rötter i historien kan ge förståelse för pilgrimsupplevelser och vandringar. Vi tar också små avstickare och pratar allemansrätt, ”fetblad”, vinrestriktioner, genbanker och humleodling.MedverkandeEva Hagström, agronom, utvecklar pilgrimsleden Saint Birgitta Ways vid Pilgrimscentrum i VadstenaMartin Berntson, professor i religionsvetenskap med inriktning mot kyrkohistoria, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderatorMusik i poddavsnittetDum pater familias framförs av medeltidsbandet Gravrost med Mikael Östblom och Alexander Lundqvist. Dum pater familias är nedskriven på 1100-talet i boken Codex Calictinus som bland annat innehåller världens första guidebok. En slags Lonely Planet för pilgrimer om hur man tar sig till Santiago och vilka värdshus som är bra och vilka man ska undvika och andra praktiska tips på vägen. En översättning av den latinska låttexten till engelska finns via länken: traditioninaction.org/religious/Music_P000_files/P144_Dum.htmKärleken är så mycket värd, sång och musik inspirerad av Heliga Birgittas ord ”Kärleken är så mycket värd, att ej den minsta kärleksfulla tanke, än mindre gärning, är förgäves.” framförd av Ulrika Bodén och Rostam Mirlashari vid konsert Kärlekssånger och vaggvisor ur den baluchiska och nordiska folksångtraditionen i Riseberga Bönehus 26 Augusti 2023. Finns på Vadstena Pilgrimscentrums YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=BrG4js6EBB0

Matarvspodden tar sig an sockrets och godisets historia tillsammans med kulturhistoriker Ulrika Torell från Nordiska museet i Stockholm och etnologen Lars Kaijser vid Stockholms universitet. Vi startar i en tid när godis och socker var en exklusiv vara och få förunnat till en tid när lördagsgodiset är en närmast självklar del av veckan. Vi pratar rörsocker, betsocker, karameller och godisnostalgi och hur godisförpackningar speglar tidstypiska trender. Missa inte den rafflande historien om socker och godis!Medverkande: Lars Kaijser, etnolog vid Stockholms universitet och Ulrika Torell, forskare och intendent vid Nordiska museet.Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Matarvspodden träffar Christina Berg och Hillevi Prell vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet, för att prata om teman kopplat till den nya antologin Människors möte med mat och måltider. Vi pratar om vad det är som påverkar vad vi äter, om matmiljöers påverkan av politik, strukturer, kulturer, tillgång och efterfrågan. Vi möter begrepp som sensoriskt känslig, neofobi, stapellivsmedel, matlitteracitet och matkulturer.Medverkande:Christina Berg, professor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitetHillevi Prell, kostekonom och lektor i kostvetenskap vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspodden moderator

Förändrade förutsättningar ger nya matvanor. Detta blir tydligt när vi blickar bakåt till industrisamhällets framväxt. Vi ger oss i kast med lönearbetarnas mat med viss västsvensk förankring och främst kopplat till textilindustrin från mitten av 1800-talet till mitten av 1900-talet. Hur var livet för dem som arbetade inom textilindustrin? Vad och hur åt man? Vi möter bland annat exempel från Marks kommun och Jonsered, potatisland, höns- och grisägare. Och vi pratar kaffekok, importerad gris, rätter på kanin och hare och mycket mer.Medverkande:Johannes Daun, historiker, 1:e antikvarie vid Textilmuseet Borås.Lars Strömberg, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet.Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator.

Vegetarisk kost är en av de uppåtgående mattrenderna 2024. Inställningen till vegetarisk mat har dock gått i vågor och från att grönsaker varit en del av tallriksmodellen i skolköken erbjuds idag vegetariska rätter som självklara lunchalternativ. Vi diskuterar vegetarisk kost och trender tillsammans med Christel Larsson, professor i kostvetenskap, och Eva Knuts, forskare i etnologi, vid Göteborgs universitet. Vi pratar attityder till vegetarisk kost, mat och hälsa, ungdomars matvanor och olika tender. Vi lär oss mer om matnormer, utrymmesmat och uteslutarkost.Medverkande:Christel Larsson, professor, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitetEva Knuts, etnolog, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderator