ELM Eket

Stefan Ekström

Henrik Birgersson

Bengt Hjort

Samuel Bengtsson

Lasse Johansson

Joachim Borg

Nils-Göran Nilsson

Joh 14:15-21 15 Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud. 16 Och jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan Hjälpare, som alltid skall vara hos er, 17 sanningens Ande, som världen inte kan ta emot. Ty världen ser honom inte och känner honom inte. Ni känner honom, eftersom han förblir hos er och skall vara i er. 18 Jag skall inte lämna er faderlösa, jag skall komma till er. 19 Ännu en kort tid, och världen ser mig inte längre, men ni skall se mig, ty jag lever, och ni kommer att leva. 20 Den dagen skall ni förstå att jag är i min Fader, och att ni är i mig och jag i er. 21 Den som har mina bud och håller fast vid dem, han är den som älskar mig. Den som älskar mig skall bli älskad av min Fader, och jag skall älska honom och uppenbara mig för honom."

Apg 2:1-11 När pingstdagen[a] hade kommit var de alla samlade. 2 Då kom plötsligt från himlen ett dån, som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. 3 Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. 4 Och de uppfylldes alla av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala.5 Nu bodde i Jerusalem fromma judiska män från alla folk under himlen. 6 Och när dånet hördes samlades folkskaran, och alla blev mycket uppskakade, eftersom var och en hörde sitt eget språk talas. 7 Häpna och förundrade sade de: "Är de inte galileer, alla dessa som talar? 8 Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål? 9 Vi som är parter, meder eller elamiter, vi som bor i Mesopotamien, Judeen eller Kappadocien, i Pontus eller Asien,[b] 10 i Frygien eller Pamfylien, i Egypten eller Libyen åt Cyrene till eller är inflyttade främlingar från Rom, 11 vi som är judar eller proselyter,[c] kretenser eller araber - vi hör dem tala på vårt eget språk om Guds väldiga gärningar."

Apg 1:12-14 12 Då vände de tillbaka till Jerusalem från det berg som kallas Oljeberget och som ligger nära staden, en sabbatsväg[c] därifrån. 13 Och när de kom dit gick de upp till det rum i övre våningen där de brukade uppehålla sig - Petrus, Johannes, Jakob, Andreas, Filippus, Thomas, Bartolomeus, Matteus, Jakob, Alfeus son, Simon ivraren[d] och Judas, Jakobs son. 14 Alla dessa höll endräktigt ut i bön tillsammans med några kvinnor, bland dem Jesu mor Maria, och vidare hans bröder.

Joh 14:1-7 Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud och tro på mig. 2 I min Faders hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats åt er? 3 Och om jag än går och bereder plats åt er, skall jag komma tillbaka och ta er till mig, för att ni skall vara där jag är. 4 Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni."5 Thomas sade: "Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?" 6 Jesus sade till honom: "Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. 7 Om ni har lärt känna mig, skall ni också lära känna min Fader. Och härefter känner ni honom och har sett honom."

Joh 10:11-16 11 Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. 12 Den som är lejd och inte är en herde med egna får, han överger fåren och flyr, när han ser vargen komma. Och vargen river dem och skingrar hjorden. 13 Den som är lejd bryr sig inte om fåren. 14 Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och mina får känner mig, 15 liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern, och jag ger mitt liv för fåren. 16 Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan.[a] Dem måste jag också leda, och de kommer att lyssna till min röst. Så skall det bli en hjord och en herde.

1.Pet 1:3-9 3 Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader. I sin stora barmhärtighet har han genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda fött oss på nytt till ett levande hopp, 4 till ett arv som aldrig kan förstöras, fläckas eller vissna och som är förvarat åt er i himlen. 5 Med Guds makt blir ni genom tron bevarade till den frälsning som finns beredd och skall uppenbaras i den sista tiden.6 Gläd er därför, om ni nu en kort tid måste utstå prövningar av olika slag. 7 Äktheten i er tro är långt värdefullare än guld som är förgängligt, fastän det håller provet i eld, och den tron skall visa sig bli till lov, pris och ära, när Jesus Kristus uppenbarar sig. 8 Honom älskar ni utan att ha sett honom, och fastän ni ännu inte ser honom, tror ni på honom och jublar över honom i obeskrivlig, himmelsk glädje, 9 då ni nu är på väg att vinna målet för er tro, era själars frälsning.

1.Pet1:18-23 18 Ni vet ju att det inte var med förgängliga ting, med silver eller guld, som ni blev friköpta från det meningslösa liv ni ärvt från era fäder, 19 utan med Kristi dyrbara blod, som med blodet av ett lamm utan fel och lyte. 20 Han var utsedd redan före världens skapelse men har i dessa sista tider uppenbarats för er skull, 21 ni som genom honom tror på Gud, som uppväckte honom från de döda och gav honom härlighet, så att er tro och ert hopp står till Gud.22 Ni har renat era själar genom att lyda sanningen, så att ni älskar varandra uppriktigt som bröder. Älska då varandra uthålligt av rent hjärta. 23 Ni är ju födda på nytt, inte av en förgänglig säd, utan genom en oförgänglig, genom Guds levande ord som består.

Lukas 24:13-35 13 Och se, två av dem var just den dagen på väg till en by som heter Emmaus och ligger sextio stadier från Jerusalem. 14 Och de gick och samtalade med varandra om allt som hade hänt. 15 När de nu talades vid och överlade, närmade sig Jesus själv och slog följe med dem. 16 Men deras ögon var slutna, så att de inte kände igen honom. 17 Han frågade dem: "Vad är det ni samtalar om?" Då stannade de och såg bedrövade ut. 18 Och den ene som hette Kleopas sade till honom: "Är du den ende främling i Jerusalem som inte vet vad som hänt de här dagarna?" 19 Han frågade dem: "Vad då?" De svarade: "Det som har hänt Jesus från Nasaret, en profet, mäktig i ord och gärning inför Gud och allt folket. 20 Honom har våra överstepräster och rådsmedlemmar utlämnat till att dömas till döden och låtit korsfästa. 21 Men vi hade hoppats att han var den som skulle frälsa Israel. Till allt detta kommer att han redan har låtit den tredje dagen gå, sedan detta skedde. 22 Och vidare har några kvinnor bland de våra gjort oss uppskakade. De gick tidigt på morgonen till graven 23 men fann inte hans kropp. Och de kom och berättade att de hade sett en änglasyn och att änglarna hade sagt att han levde. 24 Då gick några av oss till graven, och de fann att det var så som kvinnorna hade sagt, men honom själv såg de inte." 25 Han sade till dem: "Så oförståndiga ni är och tröga till att tro på allt som profeterna har sagt. 26 Måste inte Messias lida detta för att gå in i sin härlighet?" 27 Och han började med Mose och alla profeterna och förklarade för dem vad som var sagt om honom i alla Skrifterna.28 När de närmade sig byn dit de var på väg, verkade det som han ville gå vidare. 29 Men de bad honom ivrigt: "Stanna kvar hos oss! Det blir snart kväll och dagen går mot sitt slut." Då gick han in och stannade hos dem. 30 Och när han låg till bords med dem, tog han brödet, tackade Gud, bröt det och räckte åt dem. 31 Då öppnades deras ögon, och de kände igen honom, men han försvann ur deras åsyn. 32 Och de sade till varandra: "Brann inte våra hjärtan när han talade med oss på vägen och öppnade Skrifterna för oss?" 33 De bröt genast upp och vände tillbaka till Jerusalem, där de fann de elva och de andra lärjungarna församlade, 34 och dessa sade: "Herren har verkligen uppstått, och han har visat sig för Simon." 35 Och själva berättade de vad som hade hänt på vägen och hur han blev igenkänd av dem när han bröt brödet.

4 Mos 21:4-9 4 De bröt upp från berget Hor och tog vägen mot Röda havet för att gå omkring Edoms land. Men under vägen blev folket otåligt. 5 Och folket talade mot Gud och mot Mose och sade: "Varför har ni fört oss upp ur Egypten så att vi måste dö i öknen? Här finns ju varken bröd eller vatten, och vår själ avskyr den eländiga mat vi får!" 6 Då sände Herren giftiga ormar bland folket, och de bet folket och många i Israel dog. 7 Då kom folket till Mose och sade: "Vi har syndat genom att vi talade mot Herren och mot dig. Bed till Herren att han tar bort dessa ormar från oss." Och Mose bad för folket. 8 Herren sade till Mose: "Gör dig en orm och sätt upp den på en påle. Den som har blivit ormbiten och ser på den skall leva." 9 Mose gjorde då en kopparorm och satte upp den på en påle. Om någon blev biten av en orm, fäste han blicken på kopparormen och fick leva.

Bibelstudium1Mos 32

Markus 1:12-13:Genast förde Anden honom ut i öknen,  och han vistades i öknen under fyrtio dagar och frestades av Satan. Där levde han bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom.