Claim OwnershipMattetalanger
Subscribed: 1Played: 0
Subscribe
© Eva Pettersson
Description
VÄLKOMNA TILL PODDEN MATTETALANGER!
Under fria former diskuteras här frågor, utmaningar och möjligheter gällande särskild matematikbegåvning och särskilt matematikbegåvade elevers situation. Tanken är att ni varje månad ska kunna ta del av ett nytt samtal med inspirerande personer. Vi som bjuder in till dessa samtal är Eva Pettersson och Linda Mattsson
22 Episodes
Reverse
I Mattetalangers femtonde poddavsnitt samtalar vi med den ödmjuka och entusiasmerande gymnasieläraren Svetlana Iantchenko om hur man kan väcka intresse för matematik genom att variera sin undervisning med bland annat opponering, minitävlingar och problemlösning. Samtalet berör också i korthet upplägget i två särskilda undervisningsgrupper, en för åk 5-9 och en för gymnasielever, för särskilt begåvade elever. Avsnittets sida finner du här.
I vårt fjortonde poddavsnitt är vi live på Matematikbiennalen 2024. Inför denna entusiastiska publik samtalar vi med Lukas Samby, som numera är en särskilt begåvad student, om vad vi som lärare kan göra när vi upptäcker en elev som resonerar och associerar med en skärpa och hastighet som sticker ut? Hur kan vi ta hjälp av den särskilt begåvade elevens insikter för att utveckla undervisningsmetoder och ämnesinnehåll för att bättre möta dess behov? Avsnittets sida finner du här.
I vårt trettonde poddavsnitt dyker vi in i matematikklassrummet tillsammans med den flerfaldigt prisbelönta högstadieläraren Cecilia Christiansen. Under samtalet beskriver Cecilia på ett öppet, avskalat och samtidigt mycket engagerat sätt hur hennes tankar om undervisning för särskilt matematikbegåvade elever har formats genom åren som lärare. Hennes passion för såväl undervisning som ämnet matematik går inte att ta miste på, när hon generöst delar med sig av de metoder och upplägg hon arbetar med liksom det väl utvalda och strukturerade innehållet. I podden diskuteras bland annat blockmodellen, rädda ekvationerna, grafernas abcd, desmos och matematisk problemlösning. Vidare lyfts ett alternativt sätt att gruppera matematikelever - hastighetsgruppering - som i högre grad möjliggör individualiserad undervisning för särskilt begåvade elever. Cecilia betonar flera gånger det absolut viktigaste av allt i undervisningen - att tro på elevens potential! Detta är ett fantastiskt avsnitt för alla lärare - noviser såväl som experter. Avsnittet sida hittar du här.
Är begåvning verkligen en relevant fråga för förskolan i Sverige? Borde inte barn tillåtas vara barn? Dessa frågor inleder detta poddavsnitt där vi tillsammans med professor Valerie Margrain samtalar kring särskilt begåvade yngre barn, dvs barn upp till åtta års ålder. I avsnittet behandlas även frågor som: Vilka egenskaper och beteenden framträder hos särskilt begåvade barn redan i spädbarnsåldern? Hur kan ett bra samspel mellan föräldrar och förskolepersonal öka möjligheten att upptäcka och stimulera dessa barn? Är det viktigt att bemöta även yngre barns sociala och emotionella behov? Vilka är de yngre barnens främsta behov? Vilka svårigheter och utmaningar finns hemma och i skolan? Om barn redan i förskolan anpassar sig för att passa in i gruppen, vilka risker finns med detta? Hur kan ramverket SPARK hjälpa oss att utvärdera hur väl en verksamhet uppfyller centrala kriterier för att möta de särskilt begåvade barnens behov? Ta del av Valeries målande skildringar av särskilt begåvade barn, samt perspektiv på en väl fungerande förskole- och skolmiljö för dessa barn. Avsnittets sida finner du här.
I Norge finns det möjlighet att som elev med stor lärandepotential söka till olika talangcenter där man tre till fyra gånger på ett läsår får jobba med tvärvetenskapliga utmaningar. Fokus ligger på att eleverna ska få utforska teman inom realfag (matematik, naturvetenskap och teknik) tillsammans med likasinnande och mötas i sann skaparglädje. Träffarna är kostnadsfria och sker under vanliga skoldagar. Elevernas hemskolor ska anpassa så att antagna elever kan delta utan att missa viktiga moment i skolan såsom prov. Men vad sker egentligen vid dessa talangcenter? Vilken funktion för eleverna kan de tänkas fylla? Vilka får söka? Vilka blir antagna? Hur förhåller sig hemskolorna till det som sker på talangcenter? Och vilka insatser görs egentligen för elever med stor lärandepotential i Norge? Detta och mycket mer diskuterar vi med Safina de Klerk, ledare för Oslo Ventenskapscenter där ett av Norges talangcenter ligger. Avsnittets sida finner du här.
I det tionde avsnittet lyfter vi utmaningar med och möjligheter för de särskilt begåvade elever som är twice exceptional (2E), dvs de elever som är särskilt begåvade och samtidigt har en eller flera funktionsnedsättningar. Pia beskriver inledningsvis vad 2E innebär, hur kan man upptäcka/missa att en elev med NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)är särskilt begåvad, samt hur kan man upptäcka/missa att en särskilt begåvad elev har en NPF. Därefter går vi in på särskilda utmaningar som följer i spåren av att vara 2E. Vi kommer in på att det i individer med 2E kan uppstå en konflikt mellan vad man kan förstå och vad man klarar av, utmaningen med de känslostormar som kan uppstå inom en 2E-individ och att möjligheten att hantera dessa kan vara mycket utmanande för individen själv. Därefter diskuterar vi hur man inom skolan kan arbeta för att stödja utvecklingen av 2E-elever. Avslutningsvis delar Pia generös med sig av sina personliga erfarenheter om hur det kan vara att leva med 2E. Avsnittets sida finner du här.
I det nionde avsnittet går vi mer praktiknära och samtalar om vilka möjligheter som finns att arbeta med fördjupningsgrupper, i skolan regi och nära integrerat med ordinarie skolverksamhet, för att stimulera och utmana högpresterande och särskilt begåvade matematikelever. Vi har nöjet att diskutera detta med Cecilia Eriksson, speciallärare i matematik i årskurs 4–6 samt forskarstuderande vid Uppsala universitet inom naturvetenskapens didaktik. Avsnittets sida finner ni här.
I avsnitt 8 får vi möta Linda Ekberg och Hedda Nooij som berättar om Intize´s mentorskap för särskilt begåvade elever. Mentorskapet riktar sig till barn i grundskolan som behöver extra utmaning när det kommer till matematik. Syftet med initiativet är att bemöta behoven hos särskilt begåvade barn som inte blir stimulerade av undervisningen i skolan och följaktligen riskerar att bli s.k. hemmasittare eller drabbas av psykisk ohälsa.
I avsnitt 7 lyfter vi frågan om huruvida ”skolmatematiken”, till innehåll och form, är det mest lämpliga erbjudandet för dessa elever om målet är att utveckla elevernas matematiska förmågor och få dem att uppleva hur det är att verkligen verka inom området matematik. Vad händer om vi istället för att gå vidare i skolmatematiken, med alla dess vardagliga tillämpningar och ofta rutinmässiga räknande, väljer att stanna upp och låter elever arbeta med och betrakta de matematiska grunder som bygger upp en matematisk teori? Kan det vara så att sättet att arbeta i matematik är väl så viktigt som det matematikområde man jobbar med för att väcka och främja särskilt matematikbegåvade elevers intresse för matematik? Detta och mycket annat tas upp i ett samtal om matematik och metodik med matematiklektorn Henrik Petersson. Avsnittet spelades in i samband med Matematikbiennalen 2022.
I det andra delavsnittet beskriver Elisabet hur hon hjälper lärarna på Sundsta- Älvkullegymnasiet att utmana sina matematikintresserade och/eller särskilt matematikbegåvade elever. Vi får exempelvis höra hur elever på estetiska programmet erbjuds undervisning även i Matematik 3b och hur elever på det Naturvetenskapliga respektive Tekniska programmet erbjuds extra fördjupning inom det ordinarie centrala innehållet för programmens matematikkurser.
I det första delavsnittet berättar Elisabet om en satsning som genomförs i Linköpings kommun, fortbildning av lärare inom grundskolan på temat särskild begåvning. Satsningen utgår från ett politiskt beslut där alla grundskolor ska representeras av minst en lärare i seminarieserien om ”Särskild begåvning i svensk grundskola”.
I femte avsnittet av podden Mattetalanger samtalar med Ulrika Rosengren utredare vid Skolinspektionen och ansvarig för rapporten ”Utmanande undervisning för högpresterande elever – kvalitetsgranskning på gymnasieskolans naturvetenskapliga program” som ligger till grund för samtalet och som Skolinspektionen presenterade i slutet av 2018. Samtalets kärna rör hur vi kan skapa förutsättningar för en gynnsam lärmiljö för högpresterande elever.
I femte avsnittet av podden Mattetalanger samtalar med Ulrika Rosengren utredare vid Skolinspektionen och ansvarig för rapporten ”Utmanande undervisning för högpresterande elever – kvalitetsgranskning på gymnasieskolans naturvetenskapliga program” som ligger till grund för samtalet och som Skolinspektionen presenterade i slutet av 2018. Samtalets kärna rör hur vi kan skapa förutsättningar för en gynnsam lärmiljö för högpresterande elever.
I femte avsnittet av podden Mattetalanger samtalar med Ulrika Rosengren utredare vid Skolinspektionen och ansvarig för rapporten ”Utmanande undervisning för högpresterande elever – kvalitetsgranskning på gymnasieskolans naturvetenskapliga program” som ligger till grund för samtalet och som Skolinspektionen presenterade i slutet av 2018. Samtalets kärna rör hur vi kan skapa förutsättningar för en gynnsam lärmiljö för högpresterande elever.
I detta avsnitt får vi ta del av erfarenheter från en mamma, Charlotta Nord, vars fyra barn gått fyra år på elitskolor i Palo Alto i USA. Skolorna som barnen gått på tillhör de högst rankade i Kalifornien, någon till och med bland de främsta i landet. Eleverna på dessa skolor har i de allra flesta fall mycket hög socioekonomisk bakgrund och skolorna har resurser utöver de vanliga. Kanske kan vi ändå lära av och inspireras av dessa elitskolor?
I detta avsnitt får vi ta del av erfarenheter från en mamma, Charlotta Nord, vars fyra barn gått fyra år på elitskolor i Palo Alto i USA. Skolorna som barnen gått på tillhör de högst rankade i Kalifornien, någon till och med bland de främsta i landet. Eleverna på dessa skolor har i de allra flesta fall mycket hög socioekonomisk bakgrund och skolorna har resurser utöver de vanliga. Kanske kan vi ändå lära av och inspireras av dessa elitskolor?
I det tredje avsnittet diskuteras delar av skolverkets rapport Elever som snabbare når kunskapskraven samt kompetensutvecklingsinsatser som Skolverket bedömt kan komma att behövas för att stödja och stärka skolors arbete med elever i grund- och gymnasieskolan som har lätt att nå kunskapskraven. I detta avsnitt delar undervisningsrådet Åsa Sjöwall varmt med sig av sin kompetens och sina erfarenheter.
I det tredje avsnittet diskuteras delar av skolverkets rapport Elever som snabbare når kunskapskraven samt kompetensutvecklingsinsatser som Skolverket bedömt kan komma att behövas för att stödja och stärka skolors arbete med elever i grund- och gymnasieskolan som har lätt att nå kunskapskraven. I detta avsnitt delar undervisningsrådet Åsa Sjöwall varmt med sig av sin kompetens och sina erfarenheter.
I det andra avsnittet lyfter vi en diskussion om hur en kommun kan åstadkomma en väl fungerande storskalig implementering av fortbildnings- och organisationsstrategier som i förlängningen ska komma särskilt begåvade elever till del i undervisningen. I detta avsnitt har vi förmånen att få samtal med Attila Szabo och vi utgår ifrån Stockholms stads handlingsplan för att möta särskilt begåvade elever.
I det andra avsnittet lyfter vi en diskussion om hur en kommun kan åstadkomma en väl fungerande storskalig implementering av fortbildnings- och organisationsstrategier som i förlängningen ska komma särskilt begåvade elever till del i undervisningen. I detta avsnitt har vi förmånen att få samtal med Attila Szabo och vi utgår ifrån Stockholms stads handlingsplan för att möta särskilt begåvade elever. Avsnittets sida finner ni länkat här.
Comments
Download from Google Play
Download from App Store
United States