Podd Mogna

Podd Mogna-söndag! Med samtalet som en del av motståndet mot det trivialiserade dumheten-det här samtalet vill du inte missa!”Vår kultur är helt ute och cyklar när det gäller att hantera psykisk ohälsa. Det är som att vi tror att psykisk hälsa är om man inte lider av någon specifik psykisk typ störning. Men väldigt många utav oss går omkring och känner oro av goda skäl”, säger Pehr Granqvist, professor i psykologi vid Stockholms Universitet. Mognad för Pehr är att ta ansvar, men också att se till att göra kloka val, som vidmakthåller känslan av vitalitet i livet över tid. Idag har Pehr större acceptans för att visa sig som den som han känner som. En befäst trygghet är som ett självspelande piano, menar Pehr. Det ena ger det andra. Sysslar man för mycket med en uppgift, finns det en risk att känslan av vitalitet, livsanden, går förlorad, säger Pehr. Pehrs fru, berättar han generöst, säger att han smeker honungsburken på utsidan. Han borde leva mer i den, menar hon. Huruvida barnen idag lever i högre grad i otrygghet menar Pehr att det beror på vilken forskning man tittar på, men säger ändå att både barn och föräldrar idag är så otroligt styrda av yttre stimuli att det är lätt att missa barns signaler och barn själva kanske missar att signalera. Detta är särskilt bekymmersamt när det kommer till barn i 1-2 års åldern då man brukar bedöma anknytning till deras vårdnadshavare. Om de då är upptagna av annat kan man ju anta att det blir lite mer otrygghet i befolkningen. Vi evolverade inte för att relatera till skärmar. Vi evolverade för att relatera till andra organismer av kött och blod, säger professorn i psykologi och menar själv att det eventuellt kan uppfattas som en exceptionellt konservativ position. Gud är, enligt Pehr och forskningen, en anknytningsgestalt. Det råder ingen tvekan om att mänskligheten skapar sin bild av gud. Huruvida det finns en gud eller ej, ställer sig Pehr agnostiskt till, men menar att psykologiskt, förhåller sig de flesta människor till universum som att det finns grundläggande kärlek och välvilja. Vi pratar även om psykedelisk terapi. In och lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har jag förvaltat mitt pund? Har jag förvaltat den gåvan som blev mig given?Det är något som vår gäst återkommande funderar på. Fransesca Quartey som till sommaren är aktuell som chef för Norrbottensteatern. Hon är ordförande för KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares samarbetsnämnd och har en lång karriär som skådespelare, regissör och som under nio år var teaterchef för Västerbottensteatern. Hon är född i Göteborg av en svensk mamma och en pappa från Ghana. Vi talar om börja åldras och om känslan av att det är kortare tid kvar än den som varit. Hur förbereder man sig på att gå i pension? Att ta avsked från åldrande föräldrar? Fransesca funderar på om det kanske krävs terapi för att vara öppen för avslut. Hennes mamma är henne väldigt kär. I en av hennes föreställningar talar hon om att upplevelsen av, att det inte blev några egna barn. - Tänk att jag inte fick några barn. Jag som älskar barn säger hon med eftertryck. Det för oss in på samtal om att vi ska upphöra och om vad som blir kvar. -För mig var det inte att vara kvinna som var utmaningen i min chefskarriär, utan att vara svart kvinna. Men man behöver se upp, så man inte blir paranoid och ser motstånd överallt, menar hon. Vi talar om att det inte längre talas om mångfald med samma positiva ton som tidigare. Att Fransesca i sitt chefsuppdrag vill bidra till att föra samman och visa att vi är starkare tillsammans. Hon menar att kulturen ska hjälpa oss att förändra blick och att neutralisera. Vilket i dag i den turbulenta tid som vi lever i, med beredskapsplaner och hot omkring, blir än mer centralt. För vilka människor ställer upp för sitt land om de inte känner sig inkluderade?Reuben och Ulrika resonera kring hur stress och utsatthet kan påverka hur vi för oss i en grupp och vilka beteenden som då blir synliga. Ut i solen, på med lurarna och lyssna till ett flödande samtal om livet och det samhälle vi är en del av. Väcker det frågor, tankar eller reflektioner hos dig? Dela dem med dina nära, kollegor, grannar eller någon du möter på promenaden. Det är när vi möts i samtalet som vi får syn på varandra och oss själva.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

-Jag har haft som mål sedan jag var ung att förändra till det bättre. Jag vill påverka, säger vår gäst Alexandra Charles von Hofsten.Alexandra är en stridbar opinionsbildare som arbetar för kvinnors hälsa. I oktober kom hon ut med boken Kvinna, starkare än du tror. Där görs det nedslag i de 25 år som Alexandra drivit 1,6 miljoners klubben för kvinnors hälsa. Men hon har också en bakgrund som Stockholm nattklubsdrottning. Nyss släpptes en film om hennes liv från kokande dansgolv till folkbildning.Hon menar att kvinnor måste våga ta plats och våga göra sin röst hörd. Det är ett ansvar. Hon tycker också att det krävs mer långsiktighet i politiken. - Jag önskar att det fanns ETT parti som säger att vi vill arbeta långsiktigt och DÄRFÖR satsar på skolan och den förebyggande vården. Jo, hon har funderat på att starta ett eget parti.Det blir ett samtal om att förändra och att göra skillnad på riktigt. Men också om att vara stark till att bli behövande. Som när hon förlorade synen och måste programmera om hjärnan och börja be om hjälp. Att lära sig att det inte är skämmigt.Ulrika berättar om en dag på dagoperationen på Danderyd Sjukhus och när hon ofrivillig blev en del av ett underbart kvinnostöd. Reuben är bekymrad över att vi fastnar i våra mobiler och förlorar kontakten med människor vi möter på bussen, tunnelbanan eller på gatan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ulrika och Reuben avslutar säsongen med ett samtal om bland annat året som gott, livet efter detta och tacksamhet.Vi tror på samtalet som en motståndsrörelse mot tyraniet! Vi tror på samtalet som en möjlighet till förändring!Så in och lyssna och fortsätt samtalet med dina nära och kära! Kanske även med din granne, den unga kvinnan på bussen eller pojken i kassan på affären?Tack för den här säsongen, alla lyssnare! Vi hörs i maj igen!God Jul! Glad Chanukka! Gott nytt År! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är det värt att mogna?Den frågan ställer sig Richard Bracken, generalsekreterare Mind, i samtalet. Det kostar rätt mycket och hur stor blir utdelningen? Rickard har i 30 år arbetat med psykisk hälsa genom bland annat drivit projekt på uppdrag av regeringen och SKR och som verksamhetschef för Suicide Zero. Engagemanget kommer ifrån att ha vuxit upp med en mamma som led av psykisk ohälsa som påverkade hans liv. Han ser tillbaka på sin barndom och menar att många av hans nära vänner hade liknande omständigheter men de talade aldrig om det. Men nu känner han sig mogen att som vuxna tillsammans reflektera över hur de hade det egentligen. Vi talar om livskraft. Mind tar emot 90 000 samtal varje år till bland annat självmordslinjen. Rickard berättar att studier visar att det är korta stunder som de mest intensiva självmordstankarna kommer. Det handlar om stunder kring 20 minuter. Sen tar livskraften över och hur viktigt det är att komma i kontakt med den kraften. Självmord är en dålig problemlösning.Rickard menar att förebygga självmord är mer samhällsbyggande än vård. ”Det är i regel människor med tuffa livsvillkor som tar sitt liv. Fattigdom, ensamhet, uteblivet stöd och det gör mig upprörd över att vi inte kan göra mer.”Reuben berättar att hans bror dog i suicid och hans mamma gjorde suicidförsök och menar att vi äger inte våra liv. Ett liv är hopflätat med så många andra som är en del av det. Det är en del av våra livsvillkor. Ett samtal om hopp, livskraft och om mognad och om att det finns så mycket kraft som förenar oss och att de allra flesta har det bra.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är söndag, gott folk! Podd Mogna-söndag!Podden som uppmanar till frågor och samtal. Samtalet som en motståndsrörelse mot tyraniet. ”Livets mening är att plantera ett träd vars skugga du inte kommer få njuta av är en djupare förståelse av livet”. Citatet kan tilskrivas många världen över men är det jag tänkte under samtalet med Walter Kalmaru. -       Vem ska lyssna på en människa som är far till två döttrar som tagit livet av sig, säger Walter Kalmaru och pratar om sig själv. Borde jag inte krypa under en sten och skämmas och dö i skuld och skam.Walter och hans fru Lotta har genomlidit det värsta tänkbara en förälder kan föreställa sig. Om vi ens vågar tänka tanken – att förlora båda sina barn. En familj som många andra, går sönder under mardrömsliknande omständigheter, där sjukvården, psykvården men även det juridiska sviker familjen fatalt.Som en del av sin sorgeprocess skrev Walter Kalmaru en smärtsamt naken bok om det osannolika som ledde till förlusten av båda sina döttrar Maya och Salme i suicid - Det stora sveket. Lyssna med din familj, vänner och de du håller kär. Lyssna i omgångar om det så krävs.Lyssna och samtala vidare. Det är genom samtalet vi utvecklas. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Salman  Khan- tillbaka till kollektivetPodd Mognasöndag! Podden som uppmanar till samtal! Samtalet som en motståndsrörelse! Motståndet mot entydigheten!-  Vissa vet inte att de tillhör ett kriminellt nätverk, säger Salman Khan, projektledare för avhopparverkasamheten 180 grader. En verksamhet som ligger under Fryshusets paraply. Det är den första avhopparverksamhet som riktar sig till barn 18 år och nedåt. Vi befinner oss i en verklighet idag där vi har 10 åringar som dealar knark och 12 åringar som utför morduppdrag.Salman beskriver en tålamodsprövande verksamhet där ett värdigt bemötande är avgörande även om svaren till en början sällan är positiva eller respektfulla.-  Ett steg fram- två bak, två steg fram- ett bak, beskriver Salman arbetet.Vi måste grooma barnen, göra oss påminda, snacka om allt möjligt för att få ett solitt förtroende för att kunna visa på ett alternativt liv. Ett värdigt liv.Salman menar att civilsamhället har mycket att erbjuda, inte minst föreningslivet.Han säger att det finns ett samarbete mellan olika instanser i samhället men efterlyser ett än större samarbete mellan politiker, myndigheter, idéburna organisationer och civilsamhället.Ulrika och jag pratar om våra respektive uppväxter, utsatthet, sammanhang och tillhörighet. Vad är det som gör trampar igenom och andra inte?Gå in och lyssna och samtala vidare! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Mognad för mig är att inse att jag har varit med om saker och lita på min erfarenhet men ändå vara ödmjuk för att vi är i en ny kontext.”Vår gäst är Cecilia Uneram, förbundsdirektör för Södertörns Brandförsvarsförbund med lång erfarenhet av internationella hjälpinsatser. Har tillhört MSB:s nationella resurs vid kriser och katastrofer och var Sveriges första kvinna med titeln räddningschef.”Vi är så tidspressade, förändringstakt och osäkerhet är hög samtidigt som vi ska göra snabba resultat. Då förlorar vi att lyssna på varandra och utforska olika perspektiv och istället går vi direkt på lösning. Det blir ett fördummande. Det finns en norm, att vi snabbt ska komma till beslut, hålla i och vara bestämd. Det försvårar för oss att analysera och fatta kloka beslut.” Vi talar om hur människor generellt öppnar sina armar i kriser och hjälper varandra. Cecilia som har erfarenhet av en lång rad internationella hjälpinsatser jämför olika kulturer och att det finns skillnader mellan hur man visar upp känslor i pressade situationer. Att det i Sverige, finns en förväntan på att exempelvis chefer och beslutsfattare inte ska visa så mycket känslor. Hon tror på och vill arbeta för, att det är en tillgång att visa både ilska, glädje och sorg i arbetet och att det snarare är en tillgång. Cecilia berättar att hon inte tar något för självklart och att döden finns nära. Att hon inte är rädd för döden. Barnen har varit med henne på jobbresor och har fått lära sig att döden är en naturlig del av livet. Vidare reflekterar hon över att vi skulle behöva mer gråskalor i våra resonemang och beslut. Ingenting är svart eller vitt. Och vi behöver kunna ändra oss och fortsätta reflektera och inte fördöma tvivel eller velighet. Annars riskerar vi att fördumma ossVi behöver mer av gråskalor och fler tårar säger hon med ett leende.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"En kväll för 2,5 år sedan satt jag och förberedde mig inför ett styrelsemöte. Jag skulle presentera min treårsplan och ser att det mål jag lovat att vi ska nå 2025 är redan levererat 2022. Jag var i mål. Plötsligt kom tanken, vill jag verkligen det här?"Azita Shariati, tidigare företagsledare med titlar som Näringslivets mäktigaste kvinna, Sveriges bästa chef och Årets superkommunikatör i bagaget och nu strategisk rådgivare, styrelseproffs och mentor. Mitt i en extremt framgångsrik karriär väljer hon att säga upp sig. När hon berättar för sin man i telefon att hon har bestämt sig för att sluta hör hon hans glädjetårar och när hon kommer hem får hon en present. "Jag hade glömt bort mig själv. Att jag är en mamma och farmor". I dag hör hon fåglarna som hon inte tidigare hört och har en vardag där hon väljer att resa, lyssna på en podd eller se en tv-serie, vilket tidigare inte varit möjligt. Hennes makalösa karriär började med att en chef på Sodexo inte tog emot hennes uppsägning utan frågade henne var hon är på väg. Det menar Azita är vi dåliga på utan koncentrera oss på vad personen redan gjort. Vidare att vi letar efter nya chefer i alldeles för små nätverk omkring oss själva. Själv har hon alltid haft som mål att leda hållbart och utifrån kompetens. Det har gjort henne känd som en inkluderande chef som lyckat nå framgång genom mångfald. "De flesta tycker att det är läskigt med ovisshet men jag försöker alltid tänka att det är något nytt och då känner jag istället nyfikenhet".  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens gäst är Erik Lysen, en av de mest inflytelserika i biståndsdebatten och chef för Act i Svenska kyrkan och ordföranden för en av världens största biståndsallianser, ACT-alliansen. Vi vet att när journalisterna väl släpps in så kommer vi se en förödelse som är helt ofattbar. Då kommer man att ställa sig frågan: hur kunde vi låta det hända? Mitt framför ögonen. Det gör mig fruktansvärt upprörd. Vi talar om det pågående kriget i Gaza och Israel och vi talar om känslan av hopplöshet och ilska. Om att vi för första gången på lång tid är i en tid där hungersnöd och ojämlikhet ökar i världen och att då minskar resurserna för biståndsbranschen. Men vi talar också om att hitta hoppet och att ilskan kan vara en sund framåtriktad kraft. Erik berättar om att han de senaste åren visat sig mer sårbar och bjudit på sina misstag i sitt ledarskap och hur viktigt det kan vara. Tillsammans skrattar vi åt vilka situationer man kan hamna i och inte minst Erik när han blir disträ.Erik menar att nu behöver vi ett visionärt ledarskap och hans ledord, som han försöker leva efter är: Blott i det öppna ligger din möjlighet, låser du om dig så kvävs och förtvinar du.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Döstädar- Henrik FrenkelHar kärleken något bäst före datum? undrar dagens gäst Henrik Frenkel och berättar att han gifte sig i våras, vid 75 år ålder.  Grattis och Leve Kärleken, säger vi!I ett samtal som spänner mellan det mesta av livets stora frågor berättar Henrik om sitt liv som barn, ung vuxen och nu hans ålderdom. Han berättar respektfullt om sin inte okomplicerade relation till sina föräldrar. Föräldrarna som överlevde Förintelsen.- Min starkaste identitet är att jag är barn till överlevare, förklarar Henrik.Henrik berättar hur han behandlat bakslag genom livet. Med en fantastik kreativitet har han omvandlat bakslag till framgång vid ett otal tillfällen. - Det finns de som säger att jag är modig. Men jag är inte modig, säger Henrik. Jag är rädd men jag bearbetar min rädsla på det här sättet.Med en obotlig prostatacancer i kroppen är att tiden är ändlig än mer tydligt. Henrik tar kontakt med personer han har något otalt med eller behöver avsluta något med. Det är dags att ta itu med surdegarna, som Henrik uttrycker det.-Jag döstädar, säger Henrik Frenkel.Ulrika och Reuben pratar om vad de skulle sagt till sina 30-åriga jag idag. Reuben kommer fram till att han bara skulle vilja hålla om sitt 30-åriga jag. - Tagga ner, skulle Ulrika säga till sitt.Vad skulle du säga till ditt 30-åriga jag? Lyssna, reflektera, samtala med andra och skriv gärna till oss och berätta! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter ett års paus är vi tillbaka med nya inspelningar och spännande gäster. I detta avsnitt diskuterar vi allt från teaterupplevelser i norr till personliga berättelser om musik, kulturkrockar och den trösterika tanken på förgänglighet. Vi delar också med oss av våra känslor kring att bli mor- och farföräldrar, och hur vi ibland hanterar livets utmaningar och konflikter. Följ med oss in i en ny säsong fylld av insiktsfulla samtal och reflektioner. Vi hoppas att du fortsätter att samtala vidare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har varit en lång sommar och både Reuben och Ulrika har nära anhöriga som drabbats av svår sjukdom. Vad gör det med en när ens nära har det svårt? Ulrika berättar om en resa som hon gjorde under sommaren med sin bror och pappa. En resa fylld av kärlek. Reuben berättar om när hans bror kommer på besök från Israel och att de återigen blev två bröder som skojar, leker och utmanar varandra inför sina nu vuxna familjer. Podd Mogna drar igång inför hösten och vi vill återigen försöka skapa ett utrymme, ett mellanrum för reflektion, eftertanke och utforskande. Ett rum för mognad. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Podd Mogna- söndag, gott folk! Äntligen!I en tid av ökad polarisering står han ut som en röst som förenar fakta, eftertanke och medmänsklighet, lyder en formulering kring Göran Rosenbergs person och gärning.    ⁃Att vara efterklok är inte min genre, säger Göran Rosenberg, författare, journalist och debattör. Han menar vidare att han är och har varit krävande i första hand mot sig själv, men även mot andra, vilket har gjort honom, enligt honom själv, till en mindre bra chef. Han betecknar sig själv som inomdriven, en lust och förundran att vilja ta reda på saker som nyfikenheten egentligen inte täcker in.    ⁃Svårt att ertappa mig med billiga trix i argumentationen. Jag måste vara övertygad själv.  När vi samtalar om världens utveckling menar Rosenberg att det är en helt avgörande tid vi lever i nu och han är djupt oroad över utvecklingen. Vi pratar om vikten att finna livsmening.Det är viktigt att finna mening i livet, om det så är att skriva fyra rader att på ett papper eller hälsa på en vän, menar Göran.    ⁃Lidandet är en del av den mänskliga existensen, säger han, men ser ingen egentlig mening med lidandet i sig.Med boken ”Ett litet uppehåll på vägen från Auschwitz” kände Göran att det var en del av hans mening med livet.    ⁃Nu kan jag dö i frid för jag har skrivit den här boken, säger han. Men sedan tillkommer nya meningar, nya utmaningar. När samtalet vindlar in i om det eventuell finns en högre mening, någonting annat än det rent materiella, svarar Göran direkt men med en viss eftertänksamhet.    ⁃Det finns så mycket att fundera över, att förundras över i den mänskliga tillvaron, att säga att det inte finns något mer utöver det materiella…det kan jag inte gå med på.I församtalet resonerar Ulrika och Reuben kring slemhinnor och rädsla inför döden.Våren är här! In och lyssna på samtalet som är en del av motståndet mot den trivialiserande dumheten! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varmt välkomna till ännu ett Podd Mogna avsnitt!Det är i ovissheten jag vill känna mig trygg, säger Poul Perris, leg. läkare, leg. psykoterapeut, rektor för Svenska institutet för kognitiv psykoterapi och författare. Att våga stå kvar i skavet för att i nästa stund se tillvaron mer i färg och lyster, är del av den utmanande tillvaron. Det är sällan viljan som är problemet. Utan det är att våga förändras som är utmaningen, menar Poul Perris. Där man står är där man är, fortsätter Poul på mjukt Lulemål. En av Pouls drivkrafter är att få till autentiska möten. Ju mer vi vågar vara i ovissheten, skapar vi i längden en större trygghet, menar Poul. Det förväntat oväntade. Ovissheten är min gud, svarar Reuben. Vad kan en nyckel vara i en parrelation? frågar UlrikaJu mer du är mottaglig för att du kan ha fel så gör du det tryggare för den andre att göra detsamma, svarar Poul Perris. Att bekräfta den andres upplevelse är inte samma sak som att jag giltiggör och legitimerar ett beteende jag inte alls håller med om, menar Poul. Är vi oroligare idag? Hur ska vi kunna lugna systemen när det är så mycket som oroar?Många är frågorna, svaren tillhör samtalet och samtalet pågår! Fortsätt samtalet med din vän, kollega, granne eller främling. Det är samtalet som får oss att växa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

John Ajvide Lindqvist, Sveriges okrönte kung av skräck är vår gäst!Vi pratar om givetvis om skräck och rädsla. Om att bota skräck med skräck. Rädsla är att det som man älskar tas ifrån,säger John. Men menar, utan att egentligen syfta på gud, att det finns viskningar i mörkret som säger att det finns en annan möjlighet. Hemliga mekanismer, att komma i kontakt med det där som ligger utanför våra normala mänskliga erfarenheter. Johan säger att han hela tiden rör sig i pendlingen mellan kärlek och död. Vi får även lyssna lite kort på dansbandet Tropikoz från föreställningen « Fem kända musiker döda i en seriekrock » Ulrika har ett recept på på personlig mognad och Reuben känner skräck inför att empatin försvinner, att det är den starkes rätt som gäller. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Podd mognasöndag, gott folk! Äntligen!😁Vi pratar om var vi är just nu i tillvaron och om vi mognat något sedan sist vi poddade för ett år sedan. Reuben berättar om upplevelsen, känslan av att inte följa med livsströmmen, stagnationen som smärtsam men förmodligen nödvändig för ett kreativt liv. Ulrika beskriver upptäckten, insikten att ha varit lite för mycket uppställande på ett sätt som som i längden inte gagnat henne. Balans och gränssättning. Med en fantastisk gästlista fortsätter vi samtalet, att lyssna för att förstå. Att berätta för att bli förstådda. Att tillsammans utforska. Vi alla behöver det goda samtalet. Samtalet som ett motstånd mot dumhetens tyranni. In och lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johan Oljeqvist-vikten att stå i mitten-              Mitt arbete bygger på en tro på människan, inte en misstro, säger Johan Oljeqvist, VD för Fryshuset, och citerar där också grundaren Anders Carlgren.Johan att beskriver att aktivisten i honom väcktes redan som 9,10 åring då han ville skydda skogen som låg intill hans skola-              Jag var nog jättejobbig, säger han med ett allvarligt leende. Johans inre driv är en önskan att världen ska bli lite mer korrekt mot människor.Han beskriver Fryshusets policy som att det är handlingen som fördöms, inte människan. Han beskriver att hur viktigt det är att stå stadigt i mitten, att inte ta ställning för eller emot en konflikt utan att medla, lyssna och visa kärlek.-              Kärlek är en superkraft för att skapa förändring, säger Johan med emfas.Han beskriver också fasan över möten med aggressiva 10 åringar med Tramadol i kroppen som när drogerna lämnar kroppen ropar på mamma. Visst finns det en viss uppgivenhet över skjutningarna i Sverige idag, medger Johan men tillägger också att hans organisation är en av världens främsta organisationer som jobbar med avradikalisering.-              Att på riktigt förstå vad det innebär att ta ansvar – det är först då man kan få makt.Johan menar också att allt är förgängligt. Och meningsfullt. Inget är meningslöst.In och lyssna! Samtala med dina nära och kära! Och skriv mer än gärna till oss med dina tankar och funderingar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

         Gudrun Schyman – Det börjar vid köksbordet-              Det är lätt att få depression redan till frukost, säger Gudrun med sitt allvarliga och typiska leende. Hon syftar på samhälls- och världstillståndet där mycket av det Schyman arbetat för sedan hon upptäckte att hon var medborborgare idag ifrågasätts. Det blåser helt andra vindar idag, konstaterar Schyman.               Hon menar på att det brinner och att vi åter måste tillbaka till köksbordet för att initiera samtal. Samtal i sakfrågor.-              Det är när vi synliggör oss som människor som vi bygger relationer, säger Gudrun. Men konstaterar också att när hon som gick ut i offentligheten med sin alkoholism sågs hon som en slags säkerhetsrisk. Tillskillnad från sina manliga företrädare med samma problem.               Hon berättar om sin livsresa som hon beskriver som en bildningsresa. -              Att jag skulle bli politiker var ett oskrivet kort, säger hon.Hon förklarar att hon inte har någon direkt relation till förgängligheten utan det är livet nu som är i hennes fokus.Ulrika berättar om sin uppväxt i en samhällsengagerad familj. Reuben undrar för vem en demonstration egentligen har betydelse för.In och lyssna där poddar finns! För samtalet vidare! Skriv gärna till oss med era tankar och reflektioner. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anna Lindman- Det jag trodde var kärlek Podd Mognasöndag, gott folk! Vi fortsätter idén om samtalet som en motståndsrörelse!- Jag minns väldig starkt när jag var 5-6 år och förstod att vi skulle dö. Det var en bottenlös panik, minns Anna Lindman, journalist, programledare och författare.Anna är i den existentiella branschen, som hon uttrycker det själv. Hon använder Pippivokabulär som spunk och inre process i samma andetag. Hon vill inte svara på om hon har en egen tro, det för att värna sin journalistik.- Vi människor är ett religiöst djur. Vi är inte bara en dansande apa, vi är också en bedjande apa. Alla som någon gång haft en transcendental upplevelse eller verkligen känt vad en bön kan betyda vet att det är en extraordinär upplevelse vi alla delar, säger hon.På frågan om hon mognat något skrattar hon och menar att det finns något pretentiöst över frågan. Men svarar utförligt och återkommer till mognadsprocessen under samtalets gång.Samtalet med Anna rör sig kring livets förgänglighet, om kärleken och ”Det jag trodde var kärlek-en bok om psykiskt våld”. Där beskriver hon toxiska relationer som inte ger kroppsliga blåmärken men likväl brott på själen. Där den giftiga relationen sakta men säkert förvandlar synen på dig själv. Upptäckten av vad Anna gått igenom kom när hon jobbade med boken ”Sekten- ett reportage om Knutby Filadelfia”. De nedbrytande processerna var slående lika.- Du ärver förövarens blick på dig själv, säger Anna. Ulrika och Reuben undrar om det saknas ett samtal om att vara människa. Ett samtal som kan vara kul och lättsamt,    menar Ulrika. Reuben pratar om att verka i sin egen lilla bubbla när världen blir för stor.   In och lyssna där poddar finns! Fortsätt samtalet! Dela gärna med er av era tankar till oss! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.