SMHI-podden

Ett avsnitt om hur Sveriges unikt sjörika landskap bidrar till rening av kväve från avloppsvatten. Professor Arheimer berättar om när Sverige stämdes av EU för att vi räknar med sjöarnas naturliga rening i rapporteringen, och hur Sverige sedan vunnit i domstolen. Hydrolog-Niclas berättar om hur han lurat sin familj att intressera sig för sjöars omsättningstid genom ett badprojekt. Veta mer?Vill du göra en liknande badkarta som Niclas? Data finns här.Rapport där professor Arheimer beskriver den naturliga reningen i svenska sjöar finns här. SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Både sommaren 2016 och 2018 drabbades Sverige av torka och vattenbrist. I det här avsnittet får vi berättat av SMHIs hydrologer hur Sverige påverkades. Hydrolog-Niclas berättar hur tankbilar med vatten fick köra dygnet runt till Öland under den mest kritiska perioden under 2016, och om jordbrukets tuffa år 2018. SMHIs mest erfarna hydrolog Göran Lindström (arbetat 39 år på SMHI!) sätter torkaåren i ett historiskt perspektiv. Professor Arheimer berättar om sitt nya forskningsprojekt med syfte att undersöka hur en rättvis fördelning av Sveriges vattenresurser kan se ut.OBS, Berit Arheimer säger i början att avsnittet är nummer ett i Vattensnack-serien, vilket sedan kom att ändras. Vill du veta mer?I SMHIs kunskapsbank kan du läsa mer om torka här.I SMHI-podden finns ett avsnitt av torka generellt, det kan du lyssna på här.Statistiken för slakt av djur som nämns baseras på Jordbruksverkets rapport om animalieproduktion 2018, och finns att läsa här.Göran Lindströms rapport om åtgärder för vattenbrist och torka finns att läsa här.SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den största regnmängd som fallit över Sverige i modern tid vräkte ned över Fulufjället den 31 augusti 1997. I avsnittet ges ett vittnesmål om förödelsen av Anna Eklund, som i sin tjänst som hydrolog på SMHI åkte till platsen efter händelsen. Professor Berit Arheimer visualiserar regnmängden som föll över Fulufjället med mjölkpaket, och landar på hiskeliga 300 till 400 mjölkpaket per kvadratmeter(!). Hydrolog-Niclas drömmer om att starta en utredning (i liknande omfattning som Palme-utredningen) för att ta reda på hur mycket det egentligen regnade på Fulufjället.Veta mer?I SMHIs kunskapsbank kan du läsa mer om händelsen här.Våra hydrologer läste boken ”Regnkatastrofen på Fulufjället 1997” av Rolf Lundqvist inför inspelningen, där kan man läsa mer! SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aldrig tidigare har SMHI uppmätt så mycket regn på två timmar som under skyfallet i Gävle 2021! Skyfallsprofessorn Jonas Olsson tar med oss på en rafflande historia om vad som egentligen hände den där augustinatten 2021 i Gävle. Hydrolog-Niclas beskriver hur tusentals byggnader översvämmades. Professor Arheimer beskriver vilka åtgärder som en stad kan göra för att skydda sig mot stora skyfall.Bonus i avsnittet: Vi får ta del av professor Olssons topp 3-lista över mest minnesvärda svenska skyfall.Veta mer?Uppgifterna om skador som nämns i podden är hämtade från Länsstyrelsen i Gävleborgs utredning av skyfallshändelsen, den finns att läsa här.SMHI-poddens avsnitt om den forskning som bedrivs på SMHI om skyfall, lyssna här.Läs mer om skyfallet i Gävle i SMHIs kunskapsbank här.Läs mer om statistik för skyfall i SMHIs kunskapsbank här.SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Klimatförändringens påverkan på kustnära hav kan bli lika stor som all annan påfrestning sammanslaget” - det är resultatet av en studie som forskare från SMHI varit en del av, och som vi presenterar i podden! Dagens avsnitt handlar om; hur klimatförändringen påverkar havet och dess arter, temperaturrekord, och hur SMHI mäter havets förändringar. Avsnittet innehåller även en algspecial - så här besvaras allt du någonsin velat veta om alger i ett varmare klimat!Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du:Forskningsartikeln som det refereras till i avsnittet, om klimatförändringens påverkan på kustnära havFerrybox - mätningar från fartygTjänsten ”Algsituationen”SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Haven har tagit upp en tredjedel av de mänskliga utsläppen av koldioxid och på så sätt minskat den potentiella uppvärmningen. Men för detta betalar havet ett pris - havet försuras. Det blir ett avsnitt om kolets kretslopp, om varför det är synd om skalbyggande arter när pH-värdet i havet sjunker och om hur SMHI mäter försurningen i de svenska haven. Dessutom: hur ofta tänker du på växtplankton? SMHIs forskare Bengt Karlson gör det varje dag och lär oss om varför de är livsviktiga - det får man inte missa!Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:Havens upptag av koldioxidFerrybox - mätningar från fartygpH-förändring i havetAlkalinitetSMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten...  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”När man väl förstört någonting i naturen så tar det att det lång tid att återställa, och det är inte alltid det går att få tillbaka läget som var innan”, det säger Lena Viktorsson, oceanograf på SMHI när hon gästar podden. Decennier av hög tillförsel av näringsämnen från källor som jordbruk och avloppsvatten har gjort att Östersjöns syrefria bottnar har brett ut sig - områden där djur och växter inte längre kan leva. Experterna i avsnittet svarar på frågor som: varför är just Östersjön så drabbat av syrefria bottnar?, hur påverkar klimatförändringen utbredningen av syrefria bottnarna?, och hur kan havsmiljön i Östersjön förbättras? Bonus i avsnittet är när vi besöker forskningsfartyget Svea, och där får lära oss om hur SMHI samlar in information om haven runt Sverige! Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:Källor till övergödningInflöden till ÖstersjönSyreförhållanden i havetÖvergödningens effekterSMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Vi har en klimatförändring och det finns en koppling till hur den kan påverka att vi får fler invasiva arter”, det säger Sam Fredriksson, oceanografisk forskare på SMHI när han gästar podden.Det blir ett avsnitt om hur marina arter kan följa med fartyg och spridas över jorden, hur klimatförändringen kan få de främmande arterna att trivas bättre i sin nya livsmiljö, och vad man kan göra för att minska spridningen av invasiva främmande arter. Men det här är också ett avsnitt om: varför krabbmetande barn är våra bästa medborgarforskare, hur man kan använda matematiska modeller för att beräkna spridningen av krabblarver och hur en smältande havsis i Arktis kan ge oss mer invasiva arter. Och inte minst, vem vinner kampen om maten i labbförsök: är det vår inhemska strandkrabba eller några av nykomlingarna småprickig penselkrabba och blåskrabba?Forskningsprojektet vi följer i avsnittet heter ”Handlingsplan för invasiva arter i akvatisk miljö” och vi får möta forskarna Sam Fredriksson (SMHI), Lena Granhag (Chalmers), Björn Källström (Göteborgs marinbiologiska laboratorium) och Ing-Marie Gren (SLU) som alla arbetar med projektet. Du kan läsa mer om projektet här.SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I avsnittet avhandlas två av mänsklighetens största utmaningar: den accelererande klimatförändringen och krisen för den biologiska mångfalden. Några av Sveriges främsta experter på ämnet diskuterar bland annat om varför svenska fåglar flyttar norrut, hållbar omställning av jordbruket, globalt klimatarbete, och hur vi som människor kan leva i framtiden.Lyssna för att höra om hur vi förändrar vår planet, men också för att få hopp! För det finns lösningar som både gynnar den biologiska mångfalden och dämpar klimatförändringens effekter.Gäster i avsnittet: Markku Rummukainen (Sveriges kontaktperson för IPCC, klimatrådgivare på SMHI, professor i klimatologi på Lunds universitet), Thomas Lyrholm (Sveriges kontaktperson för IPBES, handläggare på Naturvårdsverket), Henrik Smith (professor vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet) och Lena Bergström (docent vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet).SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Frågeavsnitt! Vilka frågor och funderingar om framtiden har egentligen Sveriges unga - som kommer att leva i ett förändrat klimat? Det ville SMHI-podden ta reda på när vi besökte en fysiklektion med natur- och teknikelever på Ebersteinska gymnasiet i Norrköping. Eleverna undrade bland annat om hur Rysslands invasion i Ukraina påverkar klimatet, hur Sverige ser ut om 50 år, och om det helt enkelt är ”kört”. I avsnittet är det eleverna som ställer frågor som besvaras av Erik Kjellström, professor i klimatologi.SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Livepodd från bok- och poddfestivalen i Norrköping. Olivia Larsson samtalar med hydrologiprofessor Berit Arheimer om vatten och klimat. Frågor som det resoneras om i avsnittet: vart uppstår kritiken om klimatforskning från, hur påverkar energipriserna i Europa regleringen av svenska vattendragen, hur ska vi prioritera vattnet under framtidens risk för torrare somrar, med mera!SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur påverkas kroppen av extrem värme? Varför är städer varmare än omgivande landskap? Hur kan vi anpassa oss till fler värmeböljor? Det är frågor som besvaras av Jorge Amorim som forskar om stadsklimat och Karin Lundgren Kownacki som jobbar som utredare inom klimatanpassning i det sista avsnittet av avsnittsserien Klimatforskarna. Experterna pratar också om vilka sjukdomar som kan bli vanligare i ett varmare klimat, hur man kan planera en stad för att minska värmestress, samt överdödligheten i Sverige under den extremt varma sommaren 2018.Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:VärmeböljorTropiska nätterVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten...SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se: SMHI-podden | SMHI. E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Torka och översvämningar – tillgången på vatten nu och i framtiden. Gäster i dagens avsnitt är professor Berit Arheimer och Jafet Andersson, som berättar om hur sydöstra Sverige förväntas att bli torrare och hur vi kan behöva börja prioritera vattenanvändningen. Lär dig också om hur människan påverkar höga flöden i vattendrag – både genom klimatförändringen och utbyggnaden av vattenkraft – och vilken effekt det får på människa och ekosystem. Vi pratar också utvecklingsarbete i Afrika, där ett varningssystem mot översvämningar visat sig rädda tusentals människoliv. Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:TorkaÖversvämningFramtida översvämningsriskerKlimateffekter på svenska vattenflödenSMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det åttonde avsnittet av SMHI-podden pratar vi om olika sätt att anpassa samhället till klimatet. Vi berör frågor som att bygga dammar för att skydda städer, att människor behöver fly, påverkan på handel och att planera för skuggiga ytor som skydd undan värmeböljor. Gäst i dagens avsnitt är professor Sten Bergström som berättar om några av Sveriges tidigaste klimatanpassningsåtgärder: där man med hjärtat i halsgropen insåg att man behövde dimensionera om dammarna på 80-talet för att undvika en nationell katastrof och när man under det blöta året 2000 var tvungen att tappa Vänern på mer vatten än vad som var tillåtet enligt vattendomen. Vår andra gäst Karin Hjerpe berättar om naturbaserade anpassningsåtgärder, om vilka grupper i samhället som är mest sårbara för klimatförändringarna och hur anpassning är en rättvisefråga.  Vill du lära dig mer om klimatanpassning? Här kan du läsa mer.SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett helt avsnitt om Arktis! Platsen där uppvärmningen går upp mot fyra gånger snabbare än det globala genomsnittet. Och varför uppvärmningen går så snabbt i Arktis får du lära dig i avsnittet... Torben Königk som forskar på havsisen i Arktis ger oss en dyster lägesuppdatering: sommarisen har redan minskat med 50 procent, och redan om 15 år finns risken att somrar blir isfria. Klimatforskaren David Gustafsson berättar om hur arktiska urfolk kan påverkas av klimatförändringar och vilka möjligheter till anpassning som finns. Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:Mindre is i ArktisKlimatanpassning inom renskötselSMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Havet fungerar som en buffert för människans uppvärmning av planeten då det absorberar värme och tar upp koldioxid. Havet är dock i konstant förändring och vi kan se trender i de stora havsströmmarna som Golfströmmen och den Antarktiska cirkumpolarströmmen. I dagens avsnitt pratar vi om de trenderna. Vi ställer också frågor som: Varför höjs havet olika mycket på olika platser? Vilka delar av världen påverkas mest av havsnivåhöjningarna? Sen bjuder vi på några ”aha”-upplevelser när forskarna berättar om hur havsytan inte är platt, om hur Sverige påverkas starkare av avsmältningen av inlandsisen i Antarktis än på Grönland, och om hur Antarktis har så mycket inlandsis att det teoretiskt sett skulle kunna höja havsnivån med 58 meter (!). Gäster i avsnittet är oceanograferna och klimatforskarna Magnus Hieronymus och Ralf Döscher. Förklaringar av begrepp som används i avsnittet:Geoid = en fysikalisk yta som sammanfaller med havsytans genomsnittliga nivå och dess tänkta förlängning under kontinenterna.Termohalin cirkulation = det är densitetskillnader i havet till följd av temperatur (termo) och salt (halin) dom driver de djupa havsströmmarnaSterodynamiska förändringar = vattenståndsförändringar som beror av förändringar i havets salthalt, temperatur och cirkulationVill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:Inlandsisar och havsnivåhöjningHavsnivåhöjning i SverigeGlobal havsnivåhöjningLandhöjning och vattenståndSMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Redan nu gör klimatförändringarna att vi kan observera hur extrema väderhändelser förändras både i frekvens och intensitet. Skyfall är en av de extremer som nu ökar - och som förväntas öka än mer i en varmare värld. Redan nu leder skyfallen till stora samhällsekonomiska kostnader varje år. Peter Berg och Petter Lind forskar båda om skyfall, och i avsnittet berättar de om hur skyfallen uppstår, samt de fysikaliska processerna som gör att skyfallen ökar vid ett varmare klimat. Forskarna berättar också om hur den nya generationens klimatmodell kan beskriva skyfallen bättre, och hur viktig kunskapen är för att kunna anpassa våra samhällen efter framtidens allt kraftigare skyfall.Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:SkyfallSkyfallen i GävleSMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Klimatmodellerna har alltid visat samma sak: släpper vi ut mer växthusgaser blir det varmare. Nu har utvecklingen gått framåt och modellerna ger mer komplexa beskrivningar av klimatsystemet, och hur det kan förändras genom mänsklig aktivitet. Klimatforskarna Renate Wilcke och Klaus Wyser berättar om hur arbetet med att ständigt förbättra modellerna går till. Det blir också ett samtal om hur resultaten från klimatmodellerna kan användas: som underlag i klimatpolitiska beslut eller som underlag för annan forskning – vi får bland annat veta hur de kan användas för att beskriva hur populationen av granbarkborrarna kan öka i ett varmare klimat(!). Och så berättar Renate om hur hon använt klimatmodeller i sin studie som visar hur sommaren 2018 kunde bli så extrem just för att människor släppt ut så mycket växthusgaser… spännande!Vill du lära dig mer? Via länken nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:Klimatmodeller och scenarierSMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Världens länder har enats i att hålla den globala uppvärmningen till långt under två grader och att sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. Men nu går världen snarare i en riktning mot en uppvärmning på tre grader. Är det fortfarande möjligt att hålla den globala uppvärmningen till 1,5 grader – och vad krävs i så fall? Och vad blir påverkan på jordens klimat om vi inte når målet? I det här avsnittet utgår vi från IPCCs (FNs klimatpanels) rapporter och sammanfattar den vetenskapliga grunden till klimatförändringarna, hur människor påverkas, hur samhällen kan anpassas och hur klimatförändringarna kan bromsas in. Avsnittet gästas av Camilla Andersson som är Sveriges biträdande kontaktperson för IPCC och klimatforskaren Christophe Sturm. Det blir också ett samtal om hur det gedigna arbetet för att ta fram IPCC-rapporterna – det vill säga att sammanfatta världens klimatforskning. SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Klimatförändringarna är inte bara en framtidsfråga, utan förändringar i klimatet går att observera i detta nu. I det andra avsnittet av poddserien Klimatforskarna ger Abhay Devasthale och Erik Engström exempel på hur klimatet har förändrats. Det blir ett samtal om hur uppvärmningen av Sverige har gått dubbelt så snabbt jämfört med det globala genomsnittet, och hur klimatet förväntas förändras ytterligare i framtiden. Och det blir en massa prat om moln, för det vet Abhay allt om! Vi får lära oss om att man observerat en global minskning av moln och vilken effekt det förväntas att få på klimatet… och molnens effekt på havsisens avsmältning i Arktis… och om hur det svenska jordbruket påverkas av förändrad molnighet… och en massa mer! Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:Hur Sveriges temperatur ökat sedan 1800-taletHur Sverige blivit varmare och blötareSMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.