Discover
ORF Roma Podcast
ORF Roma Podcast
Author: ORF Radio Burgenland
Subscribed: 2Played: 4Subscribe
Share
© 2026 ORF / Radio Burgenland
Description
Adaj laken tumen barikane reportaschtscha taj interesanti vakeriptscha fatreterenca la flogoskera grupnatar le Romendar andi burgenlanditiki Romani tschib. O redojengere Podcasts jek khetan kedipe la radijosendungatar Roma Sam hi, savi hetvinate kiratiske 20.50 orenge ando radijo Burgenland te schunel hi. Die folgenden Podcasts sind eine Zusammenfassung der Radiosendung Roma Sam, die jeweils Montagabend um 20.50 Uhr in Radio Burgenland zu hören ist.
177 Episodes
Reverse
Rock taj Romengeri-muschika, nisaj sako diveseskeri kombinacijona muschikakere riktschendar. Ham i banda Romantic Death adala duj hangoskere thema khetan phandel. I suditiki burgenlanditiki New-Metal-Romengeri-banda ando foro Hartberg upre lakere arte cidiptscha pre probalintschage tel likerel.
Jek keverinipe andar tradicija, temperamento taj dschivipeskero voja. Ada o Roma taj o gadschi imar sajt 33 berscha uso Romano Mulatintschago terdschin. O schukar flogosker grupnengero mulatintschag te adabersch jek barikano punkto ando burgenlanditiko mulatintschagoskero kalenederi hi. O reporteri Adi Gussak telal o kherodaschtscha gelo, o barikano hango and te astarel.
But Roma taj Sinti andar muschikakere familiji an. Afka te o Raklo Weinrich. Leskero phral Zipflo Weinrich ojs barikano jazziskero hegedujaschi prindschardo sina. O Weinrich dschi adi na schofintscha o baro muschikakero jerinipe, ham akan neve te kesdinel kamla. O reporteri Adi Gussak le gitaraschi Betschiste kher rodija.
Ando aktujeli ardipe la sendungatar Roma sam, i Renate Holpfer pedar lakero but berschengero phandipe uso Romengero khetanipe vakerel. La ando bersch 1961 Ujvarate upro them ali suditiki burgenlanditika, imar ande lakero tschavoripe erschti kontaktscha Romenca sina taj lengero khetanipeskero entviklinipe sajt oja cajt barikane vodintscha.
Angle 31 berscha use jek bibastalo atentato Erbate, schtar Roma murdarde ule. Uso sako berschengero gondolipeskero mulatintschago, organisirim la Romengera pastoraltar la diöcesejatar Tikni Martona, upro opfertscha pal gondolim ol.
Ande amaro sendungakero redo „Naschade Romengere sidlungtscha le Burgenlandistar“ akan o reporteri Adi Gussak upro jomakero rodipe ando gav Lackenbach pe kerel. Odoj resel te le phure biro Heinrich Dorner, savo ande Lackenbach upre bartschino.
I Eva Schwarzmayer Rochoncate upro them ali taj upre bartschini. Vasch lakere familijakere khetan phandliptscha, kesdinel lakero donde bescharipe la dschidovtschengera historijaha lakere hajmatakere gavester taj le holocaustiha, imar ande lakero ternipe.
Ande amari adiveseskeri sendung phukavas le mulatintschagostar „Betschitiki dschili resel Gypsy Swing“. But barikaniptscha la betschitika muschikakera scenatar adale kiratiske te schunel taj te dikel sina. Bulhardo ulo o mulatintschago jeke genipeha le Rubino Reinhardtistar.
I andar i Tschechija ali taj sajt but berscha andi Austrija dschivdi pisimaschkija i kenva „Loschande pamaristscha jeka latscha ratake“ ar del. O historiji asajipe te anen, o vodschi aun te astaren taj o pharo sako diveseskero dschivipe eknaj pobisterdo te muken. Lakere pamaristscha na vakeren tschak le ternen aun, on te le phuren aun vakeren, save meresch ande jek fantasijakero them ande usinen.
Micindo taj but soraha sikatscha o Seimen Mettbach leskeri muschika uso Sintijengero kulturakero di ando R&B farajn ando 7to betschitiko gemajndakero becirk. O dschilaschi taj pijanisto leskere dschilenca, i kultura taj ajgeni historiji ande jek barikano koja dschivdon kerel. Leskeri jekoschni ardschumintschagoskeri forma, jazz, swing, soul taj avre andfojiniptscha use jek barikano hango khetan phandel.
Ando bersch 1992 Romengere tschave taj tschaja andar o suditiko Burgenland ando thaneskero schtudijo Tikni Martona, i dschili „Amen sam Roma“ la akcijonake Udud ando schitiknipe dschilade. O Adi Gussak poar tschaven taj tschaja papal lakla, on imar bare hi, taj ov ada phuro uprelipe angle lenge kheltscha – kaj papal but palgondoliptscha dschangarde ule.
I boschitscha uso lek barikaneder sveco ando bersch genel taj le lek buteder familijendar baro mulatim ol. Na tschak la Kedveschna Rat, hatek te la cila adventiskera cajt, jek baro barikanipe ando bersch hi. Ande amari adiveseskeri sendung Roma sam schunen tumen vodschikane Romengere-pamaristscha, save i Susanne Horvath taj o Josef Schmidt genen.
Le Roma Advent imar sajt but berscha tradicija hi. Ov tel likerdo ol, kaj o terdschojipe la flogoskera grupntar le Romendar naschado te na ol, taj kaj i tradicij taj i kultura soraljarde te on. O terdschojipe la flogoskera grupnatar ando pradipe terdschivdo taj sikado te ol.
Na dur pal, Tenu Erbate jek barikano jubilejum mulatim ulo taj odoj papal sikatscha pe, saj koja o but tschibtschakero vakeripe taj i krejativi sikadipeskeri buti ando Burgenland khelen. Jek nevo projekto la organisacijatar UMIZ4KIDS adaj ando maschkarutno punkto terdscholahi, vodim muschikatar, poesijatar taj but terne talentirti tschavendar taj tschajendar.
Ando maschkarutno novemberi ande Lackenbach, o sako berschengero gondolipe le Romenge taj Sintijenge tel likerdo ulo. But eseri manuschenge o logeri Lackenbach i lejcti schtacijona sina, angloda on ande avre logertscha ledschim taj murdarde ule. Uso gondolipeskero mulatintschago te adabersch but fatreterkiji taj fatretertscha la thaneskera- taj la bundakera regirungatar taj le Romengere organisacijendar use sina.
O gendo le manuschendar, save andi cajt la NS-diktaturatar le tradimenge arakipe taj pomoschago denahi, igen tikno hi. O György Gedeon Rohonczy andar i Uprutni Pulja, jek odole tschulendar sina. Ov buteder sar 120 burgenlanditike Roma retintscha. Leske ande leskero hajmatakero foro jek gondolipeskero than kerdo ulo.
I Katharina Graf-Janoska ando bersch 1988 andi Tikni Martona upro them ali. Oj literaturakeri visenschoft taj filosofija andi universiteta Betschi schtudirintscha. Sajt 2015 ojs reporterkija taj moderatorkija le ORF-iske Burgenland butschalinen taj te o flogoskere magacintscha, afka sar „Romano Dikipe“ taj „WIR“ moderirinel.
Ando bersch 1992 erschtivar andi austritiki bare raschajengeri konferenca jeke fatreteriske i buti la Romengera pastoralatar prik dim uli. Akor ando bersch 1996 o referat le etnischi grupnenge andi diöcese Tikni Martona kerdi ulo.
Ando keripe le projektostar „O DROM ANDI CUKUNFT“ le Trendwerkistar, Erbate jek sensibilisirinipeskero workshop usi tema Roma kerdo ulo. O Martin Horvath le farajnistar HANGO Roma taj o Marcel Horvath le projektostar „O DROM ANDI CUKUNFT‘“ le institucijonenge, save use sina, dikiptscha andi historija, kultura taj ando dschivipe la Romengera flogoskera grunatar dine.
Amaro jomakero rodipe pal naschade Romengere sidlungtscha ando Burgenland ando naschipe le berschendar imar ande 15 gava amen vodintscha. Jek lendar Gruna sina. Sajt amari reportascha ando lejcti bersch, jek gondolipeskero bar le murdarde Romenge, save agun ande ada gav dschivnahi, kerdo ulo.



