Lärare & Forskning

Att redovisa, hänvisa och resonera om källtexter kan utvecklas med undervisning om så kallad referenshantering. För att utveckla elevers akademiska skrivande genomförde en forskare och två lärare en studie där de tillsammans planerade, genomförde och analyserade undervisning i referenshantering. Tester före och efter undervisningen visade att eleverna bland annat behöver förstå att sättet man använder och redovisar källor på varierar beroende på ämne och texttyp och att det finns olika regler för hur referenser skrivs och för hur man visar på skillnaden mellan egna tankar och andras. Josefin Hellman, forskare vid Södertörns högskola och utbildad gymnasielärare i svenska och psykologi, är tillsammans med Viktor Björklund, lärare i svenska och religion på Anna Whitlocksgymnasium i Stockholm, det här avsnittets gäster. De berättar om slutsatser från studien som exempelvis att det finns vissa kritiska aspekter för lärandet och hur undervisning kan utformas för att göra aspekterna synliga. Studien beskrivs också i artikeln Referenshantering i gymnasieskolan – undervisning för skrivutveckling och diskursiv flexibilitet, i den vetenskapliga tidskriften Forskul, volym 13, nr 1, 2025. Även Cecilia Oskarsson, lärare på Anna Whitlocks gymnasium, är författare till artikeln. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag. 

Vad är undervisningsutveckling och vad ska utvecklas? Ska elevernas eller lärarnas lärande utvecklas och varför vill forskare att lärare ska engageras i forskningsprocessen redan i ett tidigt skede? Vilka mål ska undervisningsutvecklingen sikta mot och hur ska det gå till i praktiken när lärare redan har fullt upp med sin undervisning? Ulrika Bergmark och Ola Uhrqvist år båda tidigare gymnasielärare, men har nu lång erfarenhet av forskning och arbetar nära lärare och klassrum. I det här avsnittet delar de med sig av inspiration, kunskap och erfarenheter som kan hjälpa lärare att ta del av forskningsresultat och kanske själva ta ett första steg mot att delta i forskning. Ulrika Bergmark är professor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet och vetenskaplig ledare vid utbildningsförvaltningen i Piteå kommun. Hon är tidigare gymnasielärare i svenska och religion. Ola Uhrqvist är är tidigare gymnasielärare i historia, religion och filosofi och arbetar i dag med undervisning och kursutveckling på Linköpings universitet där han har lärande för hållbar utveckling i fokus för sin forskning. Ulrika och Ola är det här avsnittets gäster och samtalet spelades in i samband med Lärarnas forskningskonvent – STEM, vid Linköpings universitet i Norrköping den 4:e februari 2026.    

Hur kan känslor användas i NO-undervisning om evolution och det naturliga urvalet? Den frågan har tre forskare undersökt tillsammans med en lärare på en högstadieskola. Teori varvades med praktik där elever i årskurs 7 i ett rollspel fick uppleva hur förutsättningarna att överleva skiljer sig åt beroende på hur fåglars näbbar ser ut. I stället för näbbar fick eleverna en viss tång och skulle sedan plocka upp så många föremål som möjligt på en viss tid. Frustration, förundran och stolthet var några av känslorna som eleverna uttryckte. Bodil Sundberg, professor i naturvetenskapernas didaktik vid Linnéuniversitetet och Magdalena Andersson, lektor i Örebro kommun och tidigare forskare vid Örebro universitet är det här avsnittets gäster. De berättar om studien och resonerar bland annat om hur lärare kan planera för att känslor ska få plats i undervisningen och hur de kan användas av lärare. Studien beskrivs också i den vetenskapliga tidskriften Forskul. Artikeln heter Att skapa en känsla för evolution – högstadieelevers epistemiska känslor och meningsskapande om naturligt urval och publicerades i Forskul, volym 13, nr 2, 2025. Även Christina Ottander, professor i naturvetenskapens didaktik vid Umeå universitet är medförfattare till artikeln.  Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Berättelseskrivande är en del av grundskolans svenskundervisning. Men hur kan elever i årskurs 3 och 4 bli bättre på att använda beskrivningar i berättelser? Det ville forskaren Anja Thorsten ta reda på och genomförde tillsammans med en grupp lärare en undervisningsutvecklande studie med över 50 elever i årskurserna 3 och 4. Eleverna fick dels skriva fritt utifrån tre inspirationsbilder (en lång hängbro, ett spökslott och luftballonger i luften), dels till temat "Min nya granne". Anja Thorsten är docent vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet och gäst i det här avsnittet av Lärare & Forsknings podd. Hon berättar bland annat om sex kritiska aspekter: det som elever behöver kunna för att göra mer utvecklade beskrivningar i berättelser.  Artikeln heter "Jag har ju bilder i huvudet så då försöker jag beskriva så mycket jag kan" – hur elever erfar beskrivningar i berättelser och vad undervisningen behöver synliggöra och publicerades i Forskul, volym 13, nr 3, 2025. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

I fritidshemmet ska elevernas utbildning i skolan kompletteras samtidigt som elevernas utveckling och lärande ska stimuleras. Fritidshemmets undervisning förväntas också ta hänsyn till elevers intressen, behov och erfarenheter samtidigt som verksamheten ska erbjuda en meningsfull tid utanför skolans undervisning. Hur ska det gå till? Forskaren Alma Memišević, universitetslektor vid Linköpings universitet, har särskilt undersökt utmaningarna med ämnesrelaterad undervisning i fritidshem. Hon berättar bland annat om hur lärare och annan personal i högre grad än i skolan måste anpassa undervisningen till situationer, samtidigt som de undervisar mot vissa mål: "Fritidshem är en frivillig verksamhet till skillnad från skolan och det finns inga uppnåendemål. Samtidigt finns det en läroplan som säger att man ska göra det här och det här. Det skapar en obalans mellan skola och fritidshem. Fritidshem förväntas många gånger ställa upp för skolan, lämna sin undervisning för att stötta skolan på olika sätt, vilket gör det svårare för fritidslärare att leva upp till sitt uppdrag", säger Alma Memišević i det här avsnittet. Alma berättar om spänningsfältet mellan situations- och målstyrd undervisning på två fritidshem där hon i en studie har observerat och analyserat  50 timmars verksamhet under ett och ett halvt år. Alma Memišević, tidigare lärare och i dag universitetslektor vid Linköpings universitet är det här avsnittets gäst. Studien beskrivs också i den vetenskapliga tidskriften Forskul. Artikeln heter Fritidshemmets undervisning som diskurs – Om elevers intressen, målstyrning och pedagogisk praktik och publicerades i Forskul, volym 13, nr 3, 2025. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Hur kan elever lära sig skapa en viss kulturs uttryck när de ska tillverka ett föremål i slöjden? Hur balanserar man elevens uppfattning om vad som är "fint" med slöjdens estetiska och hantverksmässiga krav? Och måste traditionellt samiska material användas när man skapar något "samiskt" eller går det bra med plast? Det är några frågor som får svar i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning. I läroplanerna framgår det tydligt att elever ska arbeta med att skapa estetiska och kulturella uttryck i slöjdundervisningen, men traditionen för en sådan undervisning i svenska skolor är begränsad jämfört med för hantverkskunnande som att sticka, väva och slipa. Forskaren Jenny Frohagen, doktorand och adjunkt på Konstfack, har tillsammans med textilslöjdläraren Janice Wemmenhag och trä- och metallslöjdläraren Andreas Broman i en studie undersökt hur symboler och symboliska uttryck i slöjdföremål kan beskrivas som ett specifikt kunnande som eleverna ska utveckla. Med en så kallad learning study, där lektioner planeras, genomförs, analyseras och sedan utvecklas i flera cykler, hittade man ett lektionsinnehåll som ledde till att de flesta elever efter lektionen kunde tillverka ett föremål med ett förutbestämt kulturellt uttryck – i det här fallet ett samiskt smycke till en nyckelring. Efter en lektion med ett visst innehåll kunde eleverna även resonera om vad som utmärker ett specifikt kulturellt uttryck. Jenny Frohagen och Janice Wemmenhag är gäster i det här avsnittet och studien beskrivs också i den vetenskapliga tidskriften Forskul. Artikeln heter Vad kan man när man kan tillverka ett uttryck i slöjdföremål? och publicerades i Forskul, nr 10, 2013. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Ett sätt att utveckla algebraiskt tänkande, förmågan att förstå strukturer och relationer inom matematik, är att kunna beskriva och generalisera regelbundenheter som mönster i talföljder. Exempelvis när talen ökar med 3 som i talföljden 3, 6, 9, 12, 15. En studie med elever i årskurs två har visat att vissa aspekter är särskilt viktiga i undervisningen för att barnen ska ha möjlighet att utveckla algebraiskt tänkande. Bland annat att eleverna lär sig att alla talmönster är konstruerade enligt en regel som inte ändras och att de vet att talföljder kan vara uppbyggda på olika sätt. Hur läraren tar tillvara inspel och resonemang från eleverna i undervisningen visade sig också ha stor betydelse. Exempelvis att en elevs förslag på svar som visar sig vara fel kan ge goda möjligheter till lärande! Studien genomfördes av Johanna Stjernlöf, utbildad grundskollärare och i dag rektor på Mariehällsskolan i Stockholm och Jenny Fred, utbildad förskollärare och lärare som i dag är adjunkt och doktorand på institutionen för ämnesdidaktik på Stockholms universitet. De är båda gäster i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning. Studien beskrivs också i den vetenskapliga tidskriften Forskul. Artikeln heter "Uppgifter som redskap för mediering av kritiska aspekter i matematikundervisning" och publicerades i Forskul, nr 12, 2014. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Att i undervisningen ge elever utrymme att skriva dikter och sedan framföra dem tillsammans med proffsmusiker inför publik kan visa på möjligheter för social hållbarhet och användas för elevernas språkutveckling. Det visar en studie om ett musik- och poesiprojekt med elever från skolor i områden med olika socioekonomiska förhållanden. Studien bygger på intervjuer och observationer av undervisningen som leddes av klasslärare, en poesipedagog och musiklärare på en lågstadieskola belägen i ett mångkulturellt och flerspråkigt område i Göteborgsområdet. Tillsammans med en symfoniorkester och elever från flera andra skolor – i olika åldrar – framförde lågstadie-eleverna sina dikter vid flera tillfällen och bland annat på Konserthusets största scen. "Alla utmanades språkligt genom att skriva poesi och utforska poesi", berättar Katharina Dahlbäck, tidigare universitetslektor i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet, i det här avsnittet. "Det är så tillåtande. Du kan få skriva roligt, tokigt, skojigt, djupt och svårt. Du kan skriva på så många sätt", säger Katharina som menar att projektet är ett exempel på hur olika former av inkludering – didaktisk, social och rumslig – är en förutsättning för ett socialt hållbart samhälle.
 Katharina Dahlbäck skrev artikeln "Jag vet att man inte kan förändra världen, men man kan ha ambitioner" – sociala hållbarhetsperspektiv på ett musik- och poesiprojekt tillsammans med Catarina Schmidt, docent i pedagogik vid högskolan i Jönköping och den är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Forskul, nr 3, volym 9, 2021. Musik som som hörs i avsnittet: Vitt i världen  Text: Radu Stepanescu, Långmosseskolan  Musik: Eva J. Kristeberg Höst Text: Hakan Kadiroglu, Långmosseskolan Musik: Åsa Ericsson Popcorn Text: Milo Björklund, Bagaregårdsskolan Musik: Alexander Goldmann Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.  

I en lekbaserad, eller som man också kan säga, lekresponsiv undervisning i förskolan behöver läraren kunna föra en ömsesidig dialog och leka med barn på ett sätt som kan både utmana och stödja – för att aktiviteten ska leda till lärande.  I ett praktiknära forskningsprojekt undersöktes bland annat hur barns förståelse för symboler kan stärkas med att låta symboler och text fylla en funktion i leken – som att barn när de leker uppmuntras identifiera logotyper och varumärken som de känner igen från exempelvis syltburkar på matbordet hemma. Leken kan leda till att eleverna kan sortera livsmedlen i lekens affär eller själva skriva innehåll på burkarna. Tack vare att läraren deltar i leken kan den bli lärande för barnen, visar studien som också lyfter fram en kombination av ämneskunskap och förmåga att kommunicera som avgörande.  Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och Maria Magnusson, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet i Kalmar och tidigare förskollärare är gäster i det här avsnittet och har forskat om hur lekresponsiv undervisning är uppbyggd, vilka roller läraren har och hur ämneskunskap och kommunikativ förmåga samspelar. Ingrid och Maria redovisar studien, som ingår i ett större projekt om lekbaserad undervisning, även i artikeln "Att tillägna sig skriftspråkliga verktyg genom att leka affär" som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Forskul, nr 1, volym 7, 2019. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Att kunna skilja mellan fakta och åsikter och förstå att värderingssystem är komplexa och föränderliga är viktigt för att elever ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till opinionsbildande texter. Det visar en studie med gymnasieungdomar som undervisades i samhällskunskap för att utveckla kritiskt tänkande. Studien kom till när forskaren Anja Thorsten och tre lärare i samhällskunskap på gymnasiet ville ta reda på hur undervisningen kan utformas för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt som sträcker sig längre än traditionell källkritik som framför allt fokuserar på vem som har publicerat, var och när – nästan som en checklista. "Vill man påverka så kan man ju fortfarande framstå som väldigt trovärdig och checka i de punkterna ändå ", säger Mikael Scheibel-Sahlin, lärare i samhällskunskap och svenska på Berzeliusskolan i Linköping som deltog i studien. Även om de traditionella källkritiska redskapen och verktygen fyller en funktion behöver de problematiseras för att eleverna ska kunna förhålla sig källkritiska till det omfattande och komplexa informationsflödet från bland annat nyhetsredaktioner, vänner, makthavare och kommersiella aktörer som vill påverka ungdomarnas åsikter och handlingar. I studien fick eleverna analysera opinionsbildande texter, exempelvis ledare och debattinlägg, och resultatet visade att det kritiska förhållningssättet var bristande och att fem kritiska aspekter var särskilt betydelsefulla för hur kritiskt tänkande utvecklas. De kritiska aspekterna presenteras i avsnittet och kan användas av lärare som underlag för planeringen av undervisning.  Anja Thorsten, docent vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet och Mikael Scheibel-Sahlin är gäster i avsnittet. Artikeln i Forskul heter "Det skulle kunna vara fakta, men det vet vi inte" – en studie om kritiskt förhållningssätt i gymnasieskolan och är publicerad i nr 2, 2019, volym 7. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Hur allt hänger ihop på vår planet, från lokalt till globalt och mellan natur och samhälle, kan kopplas till olika former av att tänka geografiskt. Exempelvis att en frukt skördas i ett avlägset land och så småningom hamnar i ett fruktfat i Sverige: hur påverkas samhället och naturen där frukten skördas? Hur påverkar transporten av frukten klimatet och hur påverkas vårt samhälle där frukten är ett livsmedel? "Med hjälp av geografiskt tänkande kan man analysera, förklara, beskriva eller se samband och reflektera kring saker som sker", säger läraren och forskaren Sofie Nilsson i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning. Tillsammans med Gabriel Bladh, professor i samhällsvetenskapernas didaktik vid Karlstad universitet har Sofie Nilsson studerat hur geografiskt tänkande kan utvecklas i undervisningen och är det här avsnittets gäster. Bland annat berättar de om konkreta undervisningsexempel från två olika forsknings- och utvecklingsprojekt och förklarar begrepp som kraftfull kunskap och hur den kan omformas till ett undervisningsinnehåll. De resonerar också om hur geografiundervisningen kan gå till i klassrummet och vad som krävs av lärarna. Forskningen som ligger till grund för avsnittet presenteras i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 1, volym 11, 2023, i artikeln Om att utveckla geografiskt tänkande i skolans geografiundervisning. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Är det bäst att i en lärandesituation uppnå målet på första försöket eller kan det finnas ett värde i att göra fel? Enligt forskarna i en studie med 12 yrkeselever, som skulle lära sig svetsa, kan en djupare kunskap och större förståelse utvecklas om eleven får göra fel och samtidigt resonera med läraren om vilka faktorer som leder till vilka resultat. "För att förstå vad som är rätt så behöver man också veta var gränsen går för när det är fel", säger Nina Kilbrink som är docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Tillsammans med yrkesläraren och forskaren Jan Axelsson gästar hon det här avsnittet av podden Lärare & Forskning. Jan beskriver hur den variationsteorin, att synliggöra kritiska aspekter av ett lärandeobjekt genom att kontrastera fel mot rätt , mötte ett visst motstånd hos yrkeslärarna som var vana att "visa rätt". "Man kan lugnt säga att vi hade lite olika ingångar till det hela," säger Jan Axelsson i podden. "Någon av oss hade lättare att visa det felaktiga, någon av oss tyckte inte om att göra det för att yrkeshedern gick emot." Studien genomfördes som learning study om hur en lektion i svetsning kunde utvecklas för att eleverna skulle få en djupare förståelse för hur ljudet från svetsen och resultatet hängde ihop. Lärarna planerade en lektion som genomfördes och dokumenterades. Tillsammans med forskarna analyserades lektionen och utvecklades för att sedan genomföras på nytt efter några förändringarna. Resultatet visade bland annat att lärarens yrkeskunnande kan omsättas till undervisningsinnehåll genom dialog med eleven. I studien deltog även Stig-Börje Asplund, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, och den presenteras i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 1, volym 11, 2023, i artikeln "Du hör att nu liksom spinner han som en katt" – transformation av ett yrkeskunnande till ett undervisningsinnehåll.  Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Elever i första klass lärde sig nya ord och utvecklade sitt språk på andra sätt i samband med aktiviteter kopplade till högläsning av bilderboken Molnbullar. "Eleverna får upprepa och smaka på ord, de får läsa efter, de får prata om ords betydelse och samla fler ord", säger forskaren Catarina Schmidt som ser flera möjligheter med dialogisk högläsning i språkundervisning. Med så kallad dialogisk högläsning, en lärarledd interaktiv högläsning där eleverna får samtala och genomföra aktiviteter kopplade till innehållet, kan elevernas ordförråd utökas och språket kan utvecklas på flera olika sätt. Inom ett större projekt med elever i förskoleklass och årskurs 1 studerades hur boken Molnbullar kan användas som utgångspunkt för högläsning kopplad till samtal och aktiviteter. Catarina Schmidt, docent i pedagogik med inriktning mot språk- och litteraturdidaktik har tillsammans med Sara Hvit Lindstrand, lektor i pedagogik med inriktning förskola, båda vid högskolan i Jönköping, dokumenterat och analyserat två lärares undervisning med utgångspunkt från bokens handling. Studien som pågick under ett par månader genomfördes i en skola i ett mångkulturellt område i en medelstor svensk stad. Majoriteten av eleverna talade ett annat språk än svenska. "Vi ville möjliggöra att barnen tillsammans med varandra och deras lärare, som hela tiden ledde den här gemensamma tillsammansläsningen, var kvar länge i bilderboken. Det var inte en stund då man öppnade boken, läste den och stängde den", berättar Catarina. Flera av de ord som eleverna lärde sig användes inte i boken, men behövdes för att genomföra aktiviteterna. Catarina och Sara är gäster i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning och berättar om resultaten. I den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 10, volym 1, 2022, presenteras studien i artikeln Dialogisk högläsning i förskoleklassen och årskurs 1: "Jag tycker att molnbullen smakar delikat". Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Kan elever i förskoleklass lära sig att bestämma antal med hjälp av att se talen uppbyggda som delar av en helhet i stället för att räkna varje objekt för sig? Den och andra frågor om matematiklärande har sex forskare försökt besvara i en omfattande studie med 361 elever. Att kunna urskilja relationer inom och mellan tal, exempelvis att fem består av tre och två, och att fem är två mer än tre, kallas att kunna se tal uppbyggda i strukturer, talstrukturer. "Det här är jätteviktigt för att förstå att det finns tal i andra tal. Och också senare när man ska addera och subtrahera, att man också kan använda talens delar för att lösa uppgifterna och inte räkna ett steg i taget framåt eller bakåt", säger Angelika Kullberg, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot matematik på Göteborgs universitet som tillsammans med Camilla Björklund, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, och ytterligare fyra forskare genomfört studien. I studien deltog en del elevgrupper i undervisning där relationer mellan och inom tal synliggjordes särskilt medan andra elevgrupper deltog i vanlig förskoleklassundervisning. Sedan jämfördes hur eleverna bestämde antal. Angelika och Camilla är gäster i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning och berättar om resultaten. I den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 2, volym 12, 2024, presenteras studien i artikeln Förskoleklasselevers användning av talstrukturer. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

När elever som inte behärskar svenska språket får känna på material, redskap och verktyg i slöjdundervisningen och samtidigt möta nya ord och begrepp så ges möjligheter att utveckla språket genom resonemang som tar vara på de resurser som ges i slöjdsalen. Det visar en studie där ett tjugotal nyanlända högstadieelever och två slöjdlärare observerades under en termins slöjdlektioner. I undervisningen användes många ämnesspecifika begrepp som exempelvis "avigsida" och "rätsida" på ett tyg, eller redskapet "svarvstål" för att bearbeta trä, samtidigt som instruktionerna förmedlades verbalt och med gester och blickar. "I den här processen finns det otroliga möjligheter för läraren och eleverna att använda många ämnespecifika begrepp i undervisningen", säger Emma Gyllerfelt som har en bakgrund som lärare i svenska och slöjd och bland annat har forskat om interaktion och kommunikation i slöjdklassrum. En av slutsatserna från studien med de nyanlända eleverna är att de ställs inför olika utmaningar kopplade till språket, men att slöjd är ett ämne med stora möjligheter att utveckla språk tack vare att undervisningen innehåller multimodala resurser utöver den verbala. Att så kallade multimodala handlingar används i undervisningen: kroppspråk, tal, att använda redskap med mera, blir en resurs för elever och lärare, menar Emma Gyllerfelt som vill problematisera och nyansera uppfattningen att slöjd skulle vara enkelt eller att det är ett ämne med ett "enkelt språk". Emma Gyllerfelt är gäst i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning. I den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 2, volym 9, 2021, presenteras studien i artikeln "Då kallar man den rätsida" – ämnesspecifika begrepp med nyanlända elever i slöjdundervisning. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Vad räknas egentligen som kunskap i ämnet Idrott och hälsa och vad ska läraren bedöma? Trots att det framgår av läroplaner och kursplaner vad elever ska lära sig upplever både lärare och elever att det saknas en gemensam uppfattning om vad detta innebär, visar forskning. I en studie med elever från två klasser i årskurs 2 på en gymnasieskola undersökte forskaren Nina Westrin Modell dels vad eleverna uppfattar att de lär sig, dels vilka kunskaper som de uppfattar bedöms i idrott och hälsa. Resultatet berättar Nina om i det här avsnittet av Lärare & Forskning. Studien presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, volym 12, nr 1, 2024: Idrott och hälsa – ett rum för bildning. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.
    

Hur ska man kunna bedöma en elevs kunskaper i matematik om eleven inte förstår ord och begrepp i uppgiften? När elever i en studie vid Stockholms universitet skulle resonera kring en uppgift i matematik fastnade ett par elever på ordet "drygt". Istället för "lite mer" uppfattade eleverna, som inte har svenska som modersmål, ordet i dess betydelse "otrevlig" och kunde varken förstå eller resonera kring uppgiftens innehåll. I de nationella proven för grundskolan ingår kravet på muntliga resonemang och en av studiens slutsatser är att det är svårt att avgöra vilka matematiska kunskaper en elev har, när det svenska språket inte är väl utvecklat hos eleven. Vilka strategier använder sig eleverna av för att hantera den språkliga utmaningen? Hur ska läraren hantera språksvårigheter i matematikundervisningen? Vad behövs för att kunna bedöma kunskaperna i matematik i en provsituation med muntliga resonemang om eleverna inte har svenska som modersmål? Vad förvånade forskarna och lärarna som deltog i studien? Avsnittets gäster är Eva Norén, docent i matematik vid institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet och tidigare lågstadielärare, Charlotte Ahlström, förstelärare i didaktik och lärare i svenska som andraspråk, SVA, på Bagarmossens skola och Anne-Lie Hellström som är lärare i matematik vid Midsommarkransens skola. Studien presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, volym 12, nr 3, 2024, Det matematiska samtalets utmaningar – andraspråkselever samtalar för att lösa problem i en bedömningssituation. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.


När "kokboksreceptet" för fysiklaborationen övergavs och gymnasieeleverna fick en öppnare instruktion kände sig fler delaktiga och undervisningen förbättrades. Men det krävs mer än en ytlig betraktelse av elevernas arbete för att upptäcka hur effektiv undervisningen faktiskt är, visar studien som det här avsnittet av Lärare & Forskning handlar om. Avsnittets gäster är lärarna och forskarna Helena Danielsson Thorell och Anders Jonsson. Helena är lärare i kemi och matematik, har doktorerat i kemi och arbetar i dag som lektor på Anna Whitlock-gymnasiet, och Anders Jonsson är lärare i kemi och biologi, han är även förstelärare på skolan. I ett forskningsprojekt tog Helena, Anders och ett par andra lärarkollegor fasta på att elevers delaktighet och agens påverkar förutsättningarna för lärande. De valde att undersöka hur en laboration om strålning, och hur aluminiumfolie skyddar mot strålning, kan utvecklas till att bli mer inkluderande. Från instruktioner som liknade ett kokboksrecept förändrades laborationen till en betydligt öppnare instruktion där eleverna själva fick lösa det praktiska. Studien ledde till många oväntade och spännande slutsatser som du kan höra mer om i avsnittet. I den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 13, 2014, presenteras studien i artikeln Är det man ser det som sker? Även lärarna Carina Andersson och Andreas Holst är medförfattare till artikeln. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.
   

Poesi kan användas på flera sätt inom undervisning. Den kan gynna ordkunskap, meningsbyggnad och annan språkutveckling och användas för att närma sig frågor om etik, moral, demokrati eller hållbarhet visar forskare i olika studier. Dessutom har andra forskare visat att det är ett bra sätt att gå in på mer känslomässiga aspekter, att poesin kan hjälpa gymnasieeleverna att utvecklas kognitivt och känslomässigt, och poesi kan användas som resurs för att utveckla kulturell hållbarhet Trots alla kända möjligheter inom undervisning anser många lärare på svenska lärarutbildningar att poesin är "svår och abstrakt" att arbeta med, enligt den studie som Karolina Pettersson, forskare vid institutionen för språk, litteratur och lärande på Högskolan Dalarna, har genomfört och som det här avsnittet av podden Lärare & Forskning handlar om. Bland annat intervjuade Karolina universitetslärare inom svenskämnet från åtta olika universitet. Flera av lärarna menade att framförallt kravet på mätbarhet inom gymnasieskolan och inom ämneslärarutbildningen är svårt att förhålla sig till när man undervisar om poesi. Karolina Petterson har själv undervisat som lärare på gymnasieskolan, folkhögskola och Komvux. "Om undervisningen bara fokuserar på enkelt mätbara resultat tror jag att det kan leda till att vissa ämnen och vissa kompetenser prioriteras över andra. Då tänker jag särskilt på estetiska läroprocesser och poesi som är svårmätbart", säger Karolina Pettersson i poddavsnittet och menar att det också kan finnas en osäkerhet från lärarnas sida på grund av en ovana vid genren. Studien presenteras i artikeln Poesididaktik och kulturell hållbarhet – bortom mätbarhetens horisont, i tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, volym 9, nr 3, 2021. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

Att en elev kan reflektera över sin egen upplevelse av fysisk aktivitet har betydelse för elevens hälsa. Men inom ämnet idrott och hälsa är det traditionellt svett, hög puls och att förebygga sjukdom som är i fokus. Andreas Jacobsson, tidigare lärare i idrott och hälsa och matematik, berättar i det här avsnittet av Lärare & Forskning om sin forskning kring samtal om fysiska aktiviteter med ett hälsofrämjande perspektiv. Studien som Andreas gjort tillsammans med Henrik Jakobsson, också lärare i idrott och hälsa, visar att undervisningen kan påverka elevers förmåga att beskriva och resonera kring sin upplevelse av fysisk aktivitet. I studien deltog elever i årskurserna 2–4. "Säg att en elev beskriver att det är astråkigt att spela fotboll. En annan elev säger att allt – förutom fotboll – är astråkigt. Den klassen har vi allihopa!" säger Andreas Jacobsson som i dag är projektledare på forskningsinstitutet Ifous. "Det är en jättebra kunskap att få reda på det, vad eleverna vet om sig själva och vad de tycker om eller ogillar. I det sammanhanget är den fysiska aktiviteten i sig mindre viktig. Det är kunskapen om sig själv i de här fysiska aktiviteterna som vi vill åt." "Det finns framförallt tre incitament för att samtala eller reflektera om hälsa" säger Andreas Jacobsson i poddavsnittet. "För det första så är det uppdraget. Det är tydligt att det är något som vi som lärare ska utveckla hos eleverna. Vi ska ge dem förutsättningar att kunna vara fysiskt aktiva för sin egen skull. Då behöver man kunskaper i hur man värderar hälsa på olika sätt". "Ett annat incitament är att forma hållbara kunskaper. Livslångt lärande på ett eller annat sätt. Lär man sig tidigt att värdera och reflektera över hur man känner i olika situationer så tror jag att det borgar för ett livslångt fysiskt aktivt liv." "Det tredje skulle jag säga har att göra med ämnets legitimitet. Att elever som kan samtala om vad de lär sig i idrott och hälsa kommer att höja ämnets status för sig själv och andra. Det är något vi har sett: att elever har svårt att beskriva vad de egentligen lär sig i idrott och hälsa". Studien presenteras i artikeln Med ett salutogent perspektiv på hälsa - ett sätt att utveckla elevers samtal om upplevelser av fysisk aktivitet i tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, volym 6, nr 1 2018. Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.