Den nya ekonomin

Kommer Gävlebocken att brinna i år? Kommer Donald Trump ställa upp för en tredje mandatperiod? Kommer Sverige gå till VM? Prognosmarknader har snabbt blivit en snackis i USA. Är det här bara gammalt hederligt spel och dobbel, eller är det en innovation som kan förändra finansmarknader för alltid?

Det hånas av programmerare som mossigt, förlegat och osexigt, och kritikerna hävdar att det kommer att dö. Samtidigt hanterar det varje dag transaktioner värda 30 000 miljarder kronor och är grundbulten i världens banker, försäkringsbolag och flygbolag. Utan det skulle den globala ekonomin kollapsa – och nu pratar man om att ingen snart kan hantera det. Hur ser en värld utan programmeringsspråket COBOL ut? Efter avsnittet följer ett sponsrat inslag med Rivertys vd Dennis Blennskog.

En marknad värd 60 miljarder kronor. En krasch som raderar hälften av värdet över en natt. Men det handlar inte om aktier eller fonder – utan om digitala knivar och handskar i datorspelet Counter-Strike 2. I veckans avsnitt av Den nya ekonomin undersöker vi den spektakulära kollapsen på marknaden för "skins". Hur kunde kosmetiska, funktionslösa föremål i ett spel bli värda miljonbelopp? Vad säger det om vår tids ekonomi, varufetischism och artificiell brist? Och vilken roll spelar skin-gambling och misstänkt penningtvätt i den virtuella ekonomin? Hör tradern Thomas Eriksson som befann sig mitt i stormens öga, och forskaren Aykut Tamir som förklarar hur Valve, med hjälp av en grekisk finansminister, byggde – och sedan medvetet skakade om – en hel industri. Ett avsnitt om en digital bubbla som sprack, och vad den avslöjar om den helt vanliga, verkliga ekonomin.

Vi tipsar om Den nya ekonomins systerpodd Den gamla ekonomin, också känd som "En rik historia". Viktor Ahldén och Weje Sandén berättar historien om Stålverk 80: Skrytprojektet som skulle ta Sverige till nästa steg i näringskedjan, men som blev ett av svensk industrihistorias största fiaskon. 

När EU presenterade sina senaste sanktioner mot Ryssland vad det de nittonde (!) i ordningen. Varje nytt paket har innehållit ännu hårdare tag mot det finansiella systemet, mot enskilda företag och mot oljeindustrin. Ändå fortsätter Ryssland att finansiera sitt anfallskrig i Ukraina. Hur är det möjligt? Torbjörn Becker och Rebecca Harding förklarar vilka av sanktionerna som funkat, hur grekiska redare kom att spela en nyckelroll i att undvika sanktionerna, och hur en bortglömd Nato-paragraf kan rädda hela Europas ekonomi. 

Oxfordprofessorn Carl Benedikt Frey stör sig på en sak. När man pratar om AI-racet mellan USA och Kina så låter det som att länderna befinner sig i tider av aldrig förr sedd innovation och produktivitet. Men så är verkligen inte fallet. Faktum är att vi befinner oss i en värld där vi har allt svårare att öka vår produktivitet, ett slags post-produktionssamhälle. Hur hamnade vi här? Carl tittar på historiska civilisationer som en gång varit överlägsna, men sedan slutade vara det, för att se om vi kan lära oss något om hur framsteg upphör, och vad som kommer efter det.

Amerikanska polisen var nöjd: Världshistoriens största tillslag hade gjorts, och en Kinesisk bedragare hade fått tillgångar värda 15 miljarder dollar frysta. Men hur kunde en scammer tjäna lika mycket som några afv världens största företag? Vi berättar historien om Sydostasiens scam-bunkrar: platser där människor tvångsarbetar och där grisar slaktas i jakt på offrens pengar.

Vill vill ha sex! Vi vill ha sex timmars arbetsdag! Det har låtit likadant sedan 70-talet, ändå jobbar vi fortfarande 40-timmarsveckor – för vi har ju inte råd. Eller? Hur kan vi inte veta huruvida förkortad arbetstid skulle skada ekonomin, eller om den faktiskt skulle gynna den?

Christer Ulfbåge var upprörd. Skulle inte Sveriges television sända ishockey-vm? Sport på TV hade i Sverige blivit en mänsklig rättighet, och Jan Stenbecks köp av ishockeyn blev starten på en bubbla som exploderade 2023.  Olof Lundh berättar historien om hur Norden blev en av världens högst värderade rättighetsmarknader – från engelsk rävjakt till krashade teknikaktier.

I ett decennium har det ramlat in rapporter om att en av världens vanligaste saker – sand – är på väg att ta slut. Hur är det möjligt, och varför verkar det aldrig hända något? 

Ju mer artificiell intelligens tar sig in i våra liv, desto fler frågor ställer den. Är det rätt att använda ai på ett sätt som gör att folk blir av med sina jobb? Är det rätt att använda maskiner tränade på stulet, upphovsrättsskyddat material? Är det rätt att låta några av världens största företag skapa en allvetande robot utifrån mänsklighetens samlade kunskap och sälja tillbaka den till oss, utan att säga hur det går till?

Det ska göra oss effektivare, ta bort allt som är tråkigt, och rädda världen. Men kanske förslappar artificiell intelligens våra hjärnor, och gör oss till dumma drönare, oförmögna att tänka. Finns det ett sätt att undvika AI-brainrot? HÄR finns ett kanonerbjudande för att prenumerera på Dagens industri!

Det nya försvaret del tre: När Ryssland invaderade Ukraina fanns en rådande sanning: Det här kommer bli ett annat typ av krig, och internet kommer att vara en avgörande del av det. Men ju längre kriget har pågått, desto mindre har det rapporterats om hackers och internets betydelse för modern krigföring. Vad hände egentligen?

Det nya försvaret del två: Kärnkraft, armbandsuret och internet – hundratals uppfinningar härstammar från det militära. Men håller den gamla sanningen om slagfältet som en plats för innovation på att bli förlegad? I dagens krigszoner blir privatutvecklad drönarteknik, AI och molntjänster allt viktigare, och Pentagon pumpar in pengar i några av världens största techbolag. Vad händer när det offentliga blir beroende av det privata även i krig?

Det nya försvaret del ett: Den 18 mars 2025 var en historisk dag. Efter decennier av restriktiv ekonomisk politik släppte Tyskland sin skuldbroms. Helt plötsligt fanns det inte längre något tak för hur mycket Europas bjässe kunde spendera. Men hur ska EU, med hög skuldsättning och ansträngda statsbudgetar, finansiera ett helt nytt försvar? Ser vi en ny europeisk skuldkris eller kan det kanske vara hotet om krig som får fart på Europas ekonomi? 

De pryder kungakronor, värderas till miljardbelopp och är obligatoriska på förlovningsringar. I ett århundrade har diamanter varit den ultimata ädelstenen. Men faktum är att de varken är särskilt ovanliga, eller har egenskaper som andra ädelstenar inte har. Så varför är vi så upphängda på genomskinliga kolbitar? Svaret börjar i Sydafrika med en man, och ett företag som uppfann en marknad. 

Vi avslutar vårterminen med att låta några av våra favoritpersoner spå resten av året. Om vad vi köper, betalar med, och vilka scams vi går på 2025. Dessutom: Var nästa unicorn skapas. Reporter: Gunnar Harrius Medverkande: Mikael Olsson - Dagens industri, Niklas Laninge - Opti, Moa Johansson - Chalmers, Cecilia Gave - Stockholms Auktionsverk, Malin Wennberg - Stockholms universitet, Helene Groth - Gaia, Olof Hallonsten - Lunds universitet.

Konstnestorn Lars Nittves uppdrag är enkelt: Han ska dubbla värdet på en portfölj med konstverk. Men är han utlämnad till en av världens märkligaste marknaders nycker, eller finns det faktiskt en formel för att få värdet på konst att växa? Reporter: Jonas Leijonhufvud Programledare: Gunnar Harrius

Plötsligt bryr sig Donald Trump om dollarns position som världens reservvaluta. Att landet dragit oerhörd nytta av att världens bankvalv är fyllda med amerikansk statsskuld blir allt viktigare, och att förlora dollarns privilegium vore att likställa med att förlora ett krig.  Men med en ny "big beautiful bill" på väg genom senaten, ett Kina som utmanare och en nyfunnen entusiasm för Bitcoin höjs nu röster om att dollarns tid kanske är över. Hur ser en post dollar-värld ut? Före detta IMF-toppen Kenneth Rogoff har svaret. Reporter: Gunnar Harrius

I Dagens industris podd Technokratin förstår vi tech och startup-världen genom människorna som skapar den. I Technokratin i dag: Mattias Miksche och Sabina Wizander resonerar kring rimligheten i att jobba ”996” – 09.00-21.00, sex dagar i veckan. Work-life-balance är åtminstone inte trendigt i startupkretsar längre, säger de. Det är också en intensiv mingelsäsong, där politiker blandas med det nya näringslivet. Vi har snappat upp vad det snackas om mellan bubbelklunkarna.