Pedagog Norrköping

Det här är den andra delen av två om AI och avsnittet fördjupar sig i hur lärare och skolor kan förhålla sig till AI i praktiken, med utgångspunkt i Norrköpings kommun: undervisning om AI, undervisning med AI, samt AI ett säkert och etiskt sätt. Katarina betonar att AI inte får underminera lärarens yrkeskunnande och att skolan har ett viktigt demokratiskt uppdrag att värna om mänskligt lärande och kritiskt tänkande. Diskussionen omfattar även komplexa frågor som upphovsrätt, energiförbrukning och de utmaningar som uppstår när nationella strategier saknas.

I det avsnittet, den första delen av två, samtalar Caisa med strategen och forskaren Katarina Sperling om AI:s roll i skolan ur ett brett perspektiv. Fokus ligger på begreppet AI-litteracitet – de förmågor lärare och elever behöver för att förstå och hantera tekniken kritiskt. Särskild vikt läggs vid riskerna med kognitiv avlastning, där vi riskerar att lägga ut själva tänkandet på tekniken, vilket kan urholka både lärandet och lärarprofessionen. Avsnittet belyser även hur elever redan idag använder AI som en "kompis i fickan" för att navigera i skolarbetet.

Ola Helenius och Linda Ahl, vid Göteborgs universitet och NCM pratar med Caisa om matematikundervisning i grund- och gymnasieskolan. I samtalet utforskar de hur fler elever kan nå målen i matematik och identifierar flera utvecklingsområden för undervisningen. De pratar bland annat om kursplanernas utformning, undervisningsformer och vikten av hållbara matematiska modeller och studiestrategier.

Caisa samtalar med Maria Henriksson, regionchef på Binogi, som berättar om bakgrunden och forskningen som stödjer utvecklingen av den flerspråkiga och multimodala tjänsten Binogi. Norrköping har varit med i Språkprojektet sedan 2017 och idag har alla elever och lärare i Norrköpings kommunala grund- och gymnasieskola tillgång till tjänsten. 

I poddavsnittet berättar läraren Maria Wiman om värdeskapande lärande i undervisningen. Hon ger exempel på hur undervisningen blir som mest motiverande när elever får skapa verkligt värde för någon utanför klassrummet. Genom att låta elever jobba med autentiska mottagare och verkliga uppdrag väcks deras engagemang, ansvar och lärande. Maria berättar om förutsättningar och att våga utmana strukturer för att arbeta mer ämnesövergripande samt om planering av undervisningen och bedömning av elevernas kunskaper.    Länktips för vidare läsning och lyssning: Pedagog Norrköping  - Framgångsrik undervisning (2024) Värdeskapande lärande.  Pedagog Norrköping - Podcast (2024) Värdeskapande lärande, med Martin Lackéus.   

I det här avsnittet av Språket med Lotta och Caroline får du ta del av ett samtal med Margareta Öhman. Margareta pratar om vikten av lek och hur betydelsefull leken är för språkutveckling. Hon beskriver att all lek per automatik inte är språkutvecklande utan att det har stor betydelse hur pedagogerna organiserar och stöttar i leken. Hon pratar också om skillnaden i leken utifrån barns ålder hur viktigt det är att leka aktivt med de allra yngsta barnen, benämna saker och att även utmana i leken. Hon lyfter att vi behöver reflektera kritiskt kring hur vi organiserar för lek. Hur viktigt det är att det finns goda miljöer för lek och vad det finns det för material som förstärker och förtydligar i leken och då främst med fokus på att utveckla språket hos barnen. Hon beskriver vidare att barn som håller på att utveckla leken och språket behöver föreställande konkret material för att språket ska stärkas men också ge stöttning i hur man kan leka. Det är särskilt viktigt om barnet är flerspråkigt och att hela tiden benämna saker så barnet får höra språket i ett sammanhang. Margareta Öhman är barnkulturvetare och legitimerad psykolog och familjeterapeut, och författare till en rad olika böcker bland annat Samspelsbar och samtalsklar- om samtal i förskolan och skolan, Låt leken främja språket och När leken inte fungerar m.fl. Margatera har lång erfarenhet av att stötta på olika förskolor med fokus på lek och språk och är även en välkänd föreläsare. ( foto boken Låt leken främja språket). Här finns ett frågebatteri som du kan använda dig av när du har tagit del av podden. Samtala gärna med dina kollegor för att vidga tankar och arbetssätt. · Vilka tankar får du när du lyssnar på podden? · Hur brukar du stötta i leken på förskolan? · Hur brukar du stötta språkligt i leken? · Hur organiserar ni leken på er förskola? · Hur ser era miljöer ut på förskolan vad det gäller lek? Stimulerar de till lek? På vilket sätt? · Hur ser det ut med konkret föreställande material som stöttar i leken på er förskola? · Vad tycker du var viktigast/mest intressant av det Margareta lyfter i podden? · Vad behöver du/ni arbeta vidare med utifrån det du har hört i podden?   Länktips: Margareta Öhman pratar om lek https://www.gothiakompetens.se/omraden/forskola/temasidor/sprakutveckling-i-forskolan

Simon Hjort och Pether Sundström berättar i poddavsnittet om hur lärare kan analysera och utveckla sin undervisning genom att identifiera förbättringsområden med hjälp av sju olika dimensioner som de lyfter fram som centrala. De ger exempel på klassrumsnära strategier och knyter an det till ett kognitivt perspektiv; hur elevernas minne och tänkande fungerar och hur kunskapsstrukturer byggs upp i hjärnan. Samtalet utgår från deras senaste bok "Fördjupa elevers lärande - handbok i undervisningsanalys".

Therese Björnstam från Barn- och elevhälsopodden och Caisa Skoglund från podden Utveckling och pedagogik gör podd tillsammans! I avsnittet pratar vi med Kata Nylén, leg. psykolog och specialist inom arbets- och organisationspsykologi. Mycket i skolan är under pågående utveckling och förändring varje läsår och många processer sker samtidigt. Vilka förutsättningar behövs för lyckad implementering och hur får vi med alla på tåget, så att arbetet ger frukt. Tillsammans samtalar vi om våra erfarenheter grundat i implementeringsforskning.

I det här poddavsnittet samtalar Norrköpings kommuns utvecklingslärare Helena Fälting och utvecklingsstrateg Annika Karlsson med Anna Karlefjärd, sakkunnig och expert på betyg och bedömning, om implementeringsarbetet av gymnasieskolans nya läroplan, GY25. I samtalet tar de upp hur Norrköpings kommun tillsammans med förstelärare, processledare och rektorer arbetar med implementeringen. Anna pratar också om vikten av undervisning, lärande och kunnande och väsentliga kunskaper. Avsnittet riktar sig till gymnasieskolan men kan med fördel också lyssnas på av personal även i andra skolformer.

Anna Tebelius Bodin, pedagog och talare, intervjuas i podden om hjärnan och lärandet. Hon berättar att vi lär oss genom att medvetet tänka på något medan vi gör det och hur vi medvetet behöver reflektera över intryck för att det ska ske en lärandeprocess. Vikten vid att ha fokus på en sak i taget vid inlärning och att vara aktiv producent i lärandet, även om det kräver ansträngning. Anna berättar också om dopamin, stimulans och meningsfullhet.

I poddavsnittet möter Caisa forskarna Martin Karlberg, universitetslektor vid Uppsala universitet och Marcus Samuelsson, biträdande professor vid Linköpings universitet. De pratar bland annat om lärarrollen som ständigt är i en pågående utvecklingsprocess där ledarskapet aldrig blir helt färdigformat. Om relationer och tillit, och lärares reflektioner över sitt eget ledarskap. Samtalet handlar också om skolans organisering, i klassrummen samt om hur kollegor kan vara en ovärderlig resurs för utveckling av undervisning.

I det här avsnittet av Språket med Lotta och Caroline får du ta del av ett samtal med Karolina Larsson. Karolina pratar om sina pågående studier kring TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) Hon lyfter att vi behöver reflektera kritiskt kring hur TAKK och bildstöd används i undervisningen. Vi pratar bland annat om att det inte finns forskning som visar att TAKK är språkutvecklande för flerspråkiga barn och att de didaktiska frågorna behöver vara i fokus i användandet. Vi pratar också om barn som använder engelska i förskolan när de leker, även om engelskan inte är deras modersmål.  Karolina Larsson är legitimerad logoped med lång erfarenhet av att arbeta med barns språk-, läs och skrivutveckling inom förskola och skola. Sedan 2020 är hon doktorand vid Lunds universitet där forskningen handlar om förskolans språkmiljöer och flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Karolina har skrivit boken Att få barnets språk att växa- strategier för språkutveckling i förskolan, skola och hemma. Hon har dessutom skrivit Språklig förebild i förskolan- språk och kommunikation som påverkar barns lärande. Den boken finns på alla förskolor i Norrköpings kommun och används även i utbildningen för flerspråkig personal i förskolan som bedrivs av Norrköpings kommun. Den senaste boken som hon skrivit heter Svenska som andraspråk i praktiken red Polly Björk Willén. Hon driver också en blogg Språkutveckling tillsammans med Erica Eklöf. Hon har även skrivit några barnböcker (privat foto). Här finns ett frågebatteri som du kan använda dig av när du har tagit del av podden. Samtala gärna med dina kollegor för att vidga tankar och arbetssätt. • Vilka tankar får du när du lyssnar på podden? • Har du själv erfarenhet av att barn använder engelska i förskolan trots att de inte har det som modersmål? Vilka tankar väcker det som Karolina lyfter? • Hur brukar du stötta språkigt i leken på förskolan? • Vilka tankar väcker det Karolina lyfter kring TAKK? • Använder ni TAKK, på vilket sätt använder ni det på förskolan? • Används TAKK till hela barngruppen?  Och hur stöttar det varje barn i deras språkutveckling? Hur vet du att det stöttar barnen? • Vilka fördelar ser du med TAKK?  • Vilka risker kan det finnas? • Vad tänker du kring det Karolina lyfter kring bildstöd? Hur använder ni bildstöd på er förskola?  • Vad tycker du var viktigast/mest intressant av det Karolina lyfter i podden? • Vad behöver du/ni arbeta vidare med utifrån det du har hört i podden?

I poddavsnittet pratar Caisa med Lena Boström, professor i pedagogik vid Mittuniversitetet. Hon berättar om sin forskning om studiemotivation ur olika perspektiv, elevernas och lärarnaas. Lena berättar om vad elever tycker är viktigt när det gäller motivation, lärande, strategier och nyfikenhet. Samt vad lärare bör tänka gällande arbetssätt och didaktiska metoder.

På Djäkneparksskolan har Carina Axelsson, förstelärare och Maria Österlund, speciallärare, arbetat med intensivundervisning i matematik. I avsnittet berättar de om hur de har höjt elevernas resultat i matematik genom att analysera och välja ut några elever i årskurs 8 och 9 som fick extra undervisning. De berättar också om vikten av tidiga insatser och hur projektet kommer att fortsätta även nästa läsår.

Siw Osen och Veronica Stuhrmann Thor från Parksskolan berättar om sitt arbete med kooperativt lärande, i det egna klassrummet, med kollegor och i Erasmusprojekt. De beskriver hur de implementerade förhållningssättet på sin skola och hur de sprider det vidare. De ger också konkreta tips från sin egen undervisning och ger exempel på hur lärare kan använda kooperativa strukturer i klassrummet. 

Therese Björnstam från Barn- och elevhälsopodden och Caisa Skoglund från podden Utveckling och pedagogik gör podd tillsammans! I avsnittet träffar vi forskaren Petri Partanen för att prata om metakognition och självreglering. Petri är Fil. dr. i psykologi, leg. psykolog och specialist i pedagogisk psykologi. Vi samtalar om att tänka om sitt eget tänkande och lärande, utifrån perspektiven lärande och hälsa. Petri berättar om metakognitiva kunskaper så som strategier i lärande, hur fungerar vi i lärande och hur går vi tillväga. Han pratar också om självreglering, hur vi klarar av att planera och monitorera i vår vardag. Samtalet berör också hur lärare och skola kan stötta elever att utvecklas för att fler ska lyckas i skolan.   Länktips för vidare läsning: Pedagog Norrköping (2023) Metakognition och självreglering. Partanen, P. (2019) Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan. Skolutvecklarna Sverige (2024) Metakognition och självreglering.

Caisa träffar Helena Wallberg, gymnasielärare, specialpedagog, utbildare och författare, för att samtala om inkludering utifrån olika perspektiv. Helena pratar om att ha ett salugent förhållningssätt och om att göra medvetna professionella val för att skapa en inkludering där alla hör till, kan delta och kan prestera. Hon problematiserar extra anpassningar och hur det möter elevens faktiska behov, samt pratar om hur differentiering kan vara ett stöd vid inkludering. Vidare pratar hon om att komma till en pedagogisk lösning och vikten av att ha det pedagogiska perspektivet.

Caisa samtalar med forskaren Martin Lackéus om Värdeskapande lärande. Martin forskar vid Chalmers universitet och enligt honom handlar värdeskapande lärande om att lära sig något genom att använda sig av sina kunskaper, för att skapa värde för någon annan, än sig själv. Han berättar om ett tankesätt som på ett effektivt sätt skapar motivation hos elever och om att göra skillnad på riktigt. Att kunna ge varje elev förutsättningar för en meningsfull skola och att skapa en skolmiljö där varje elev känner sig delaktig och behövd.

I det här avsnittet av Språket med Lotta och Caroline möter vi Malin Ählström som arbetar på Galaxens förskola i Norrköpings kommun. Malin har deltagit i ett ULF-projekt och gjort en aktionsforskning kring flerspråkiga barns språkutveckling. Malin berättar om sina erfarenheter av forskningen och hur det har resulterat i ett förbättrat språkarbete på förskolan.  Malin arbetar med de yngsta barnen och ger exempel på hur de arbetat med att utveckla språket för de yngsta.   Fundera gärna kring följande frågor under lyssning och diskutera med dina kollegor:  Vilka tankar väcker avsnittet kopplat till ditt arbete på förskolan?  Hur mycket exponeras barnen i svenska språket på din förskola?   Får barnen höra ett rikt och nyanserat språk?   Arbetar ni med fokusord eller är det något ni kan göra?    Hur samarbetar ni i arbetslaget kring barnens språkutveckling?  Hur skulle ni kunna utveckla det kollegiala lärandet kring språkutveckling för att arbeta mot samma mål? 

I det här avsnittet av Språket med Lotta och Caroline möter Caroline Bötrius pedagogerna Carolin ”Carro” Stark och Nahar ”Nanne” Sadik på Tamburinens fritidshem. Pedagogerna beskriver en insats som fritidshemmet har gjort med fokus på språk och läsning. Pedagogerna berättar bland annat hur de konkret arbetat med boken Ensam på fritids och vilka lärdomar de har gjort. De beskriver också vad som har hänt med barnen när de har prioriterat och organiserat för läsning på fritidshemmet.  Använd gärna de här frågorna som underlag för diskussion och reflektion när du lyssnat: Varför anser du att språk och läsning är viktigt på fritidshemmet? Hur fungerar läsning på ert fritidshem idag? Vad behöver förstärkas och utvecklas vad gäller språk och läsning på ert fritidshem? Vad kan du som pedagog bidra med till verksamheten vad gäller läsning på fritidshemmet? Vad tycker du är givande och roligt med läsning på fritidshemmet? Hur ska du få alla barn motiverade till att läsa tillsammans med dig som pedagog men även att läsa själva på fritidshemmet?  Trevlig lyssning!