Våra bästa liv

Att byta riktning mitt i livet kan kännas både omtumlande och livsviktigt. Allt fler behöver – eller vill – göra en karriärväxling i takt med ett föränderligt arbetsliv och ett allt längre yrkesliv. Men hur gör man när man inte vet vart man vill, känner sig för gammal eller tvivlar på sin kompetens?I veckans avsnitt av Våra bästa liv möter programledaren Lisa Bjerre, journalist och författare, Linda Lekander som är personalvetare och omställningsrådgivare på Trygghetsrådet TRR. Linda guidar oss genom den ofta skakiga resan att byta yrkesbana.Hon delar med sig av en metod i tre steg: inåt, utåt, framåt. Först blickar vi inåt och utforskar vår erfarenhet, våra styrkor och drivkrafter. Därefter vänder vi blicken utåt för att undersöka arbetsmarknaden, möjliga yrkesroller och vägar framåt. Slutligen formuleras ett konkret nästa steg.Vi pratar om olika karriärstilar – som ”episodiker”, som drivs av nyfikenhet snarare än strategi, och ”utvidgare”, som bygger vidare på tidigare erfarenheter. Linda betonar vikten av att inte fastna i att söka jobb via annonser, utan istället nå ut, ställa frågor och våga ta kontakt. ”En informationsintervju kan vara helt avgörande,” säger hon.Avsnittet ger också en inblick i hur omställningsorganisationer fungerar, hur du söker det nya omställningsstudiestödet från CSN, och var du kan få hjälp – även om du inte omfattas av kollektivavtal.Det är fullt av konkreta råd för dig som vill, måste eller funderar på att byta bana. Du får både inspiration att våga drömma och praktiska tips för att navigera en osäker arbetsmarknad med mod och struktur. ”Du har fortfarande kvar din kompetens – den är inte borta bara för att du är mellan jobb,” påminner Linda.👉 Läs mer om omställningsstudiestödet på csn.se och om omställningsorganisationen TRR.🎧 Lyssna och låt dig inspireras till nya perspektiv på hur du kan leva ditt bästa liv. Följ oss gärna på Instagram: @vara_basta_liv. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inget känns så avgörande – och ändå så lätt att förlora greppet om – som vår nattsömn. I detta samtal med Christian Benedict, sömnforskare och professor vid Uppsala universitet, får vi en insiktsfull guidning i varför sömnen är avgörande för hur vi mår, utvecklas och lever våra liv fullt ut.Christian förklarar vad som händer när sömnen rubbas, och hur vanliga stressmönster i arbetsliv och privatliv kan påverka både hjärna och kropp negativt. Han menar att allt fler arbetsgivare börjar förstå att ständig uppkoppling, press dygnet runt och skiftarbete utgör ett allvarligt hinder för medarbetares återhämtning och välbefinnande.Men att hitta ett sundare förhållningssätt till sömn handlar inte om att prestera bättre – utan om att ge kroppen de rätta förutsättningarna för att fungera optimalt, må bra och ha energi kvar även efter arbetsdagens slut.Samtalet rymmer flera konkreta insikter. Insomni handlar inte bara om svårigheter att somna, utan är ofta kopplad till underliggande faktorer som stress, hormonförändringar, sömnapné eller smärta. Därför krävs ofta både livsstilsförändringar och professionellt stöd för att förbättra sömnkvaliteten.Christian betonar också att sömnens längd visserligen är viktig, men att regelbundenhet, tajming och sömnens djup är minst lika betydelsefulla. Som han uttrycker det: "Gå till sängs samma tid varje kväll – din inre Sandmann (John Blund) älskar regler."Han påminner oss också om att inte jaga sömn som en prestation – att kunna vila, även om man inte sover perfekt varje natt, är också en värdefull förmåga.Christian Benedict är en internationellt erkänd forskare som i en lång rad publikationer undersökt hur sömnbrist och rubbad dygnsrytm påverkar bland annat viktreglering, insulinresistens och hjärnans hälsa.I sin bok Sov dig till ett bättre liv delar han med sig av vetenskapligt grundade verktyg för att förbättra sömnen – från regelbundna rutiner och fysisk aktivitet till att förstå när det är dags att söka professionell hjälp.Lyssna och låt dig inspireras till nya perspektiv på hur du kan ge din sömn – och därmed hela ditt liv – de bästa möjliga villkoren. Följ oss gärna på Instagram @vara_basta_liv för fler insikter om hur vi tillsammans kan leva våra bästa liv. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan vi möta våra barn med mer nyfikenhet, lyhördhet och tillit – och samtidigt stå kvar som trygga och tydliga vuxna? I det här samtalet med beteendevetaren och föräldrarådgivaren Petra Krantz Lindgren utforskar vi hur föräldraskapet kan bli en kraschkurs i personlig utveckling.Petra Krantz Lindgren är författare till bästsäljaren Med känsla för barns självkänsla samt den nya boken Kramar och ramar, där hon visar hur vi kan kombinera empati med tydlighet i vardagen. Hon är en av Sveriges mest respekterade röster inom föräldraskap och relationer, och möter varje år tusentals föräldrar genom föreläsningar, kurser och artiklar.Petra delar med sig av både forskning och egna erfarenheter från möten med föräldrar. Vi pratar om hur vi kan få barn att samarbeta utan hot, mutor eller skuldbeläggning – genom att förstå deras grundläggande psykologiska behov: att känna sig kompetenta, uppleva samhörighet och få självbestämma inom trygga ramar."Vi tänker ofta att vi måste lösa situationen i stunden, men egentligen behöver vi arbeta med det som ligger bakom," säger Petra.Vi samtalar också om konflikter, relationer med tonåringar, barns skärmanvändning och vikten av att våga låta barn känna alla sina känslor – utan att skynda vidare till en lösning. Föräldraskap handlar inte om perfektion, utan om relation. Och ibland kan ett syskonbråk vara det bästa träningslägret inför livet.Läs mer om Petra och hennes arbete på petrakrantzlindgren.se och om Self-Determination Theory på selfdeterminationtheory.org.Lyssna och låt dig inspireras till nya perspektiv på hur du kan bygga starkare relationer – och leva ditt bästa liv, tillsammans med dina barn.Följ oss på Instagram @vara_basta_liv för mer inspiration och samtal om hur vi skapar friska, meningsfulla och hållbara liv. Copyright/fotograf: Ylva Sundgren Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bastubad är mer än bara avkoppling – det kan vara ett kraftfullt verktyg för hälsa och livskvalitet. I det här avsnittet möter journalisten och författaren Lisa Bjerre läkaren och bastuexperten Hans Hägglund i ett samtal om hur värme, gemenskap och stillhet påverkar både kropp och själ.Hans Hägglund är överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, adjungerad professor vid Uppsala universitet och styrelsemedlem i Svenska Bastuakademien. Han är också författare till boken Bastuboken – Heta fakta om bastu och hälsa, där han förklarar forskningen bakom bastubadets effekter på ett lättillgängligt sätt.I vårt samtal övervinner vi myterna kring bastun och får insikt i hur bastubadet fungerar i kroppen – hur värmen vidgar blodkärlen, hur svettkörtlarna aktiveras och hur hjärnan tar kommandot över kroppens kylsystem. Det blir tydligt att bastun inte bara är avkoppling utan en form av träning för kärlen: “kärlgymnastik”, som Hans uttrycker det. Vi får också ta del av studier som visar hur regelbundet bastubad kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom med upp till 50 procent.Men hälsovinsterna stannar inte vid kroppen. Hans lyfter fram bastuns kraft att främja återhämtning, förbättrad sömn och känslan av sammanhang. En plats där vi får vara utan prestation, utan skärmar och status – där samtal uppstår och närvaro blir möjlig. “Bastubadare skattar sin fysiska och mentala hälsa högre än icke-badare”, säger Hans och pekar på aktuell forskning från norra Sverige som visar just detta.I samtalet får vi med oss tre enkla råd för att komma igång: börja försiktigt, hitta en bastu nära dig och testa gärna kombinationen av värme och kyla i vacker natur – kanske tillsammans med en vän. Det handlar inte om prestation, utan om att bygga in små stunder av återhämtning i vardagen.Om du söker inspiration att leva friskare, mer hållbart och med större mening, så är det här ett samtal som ger både värme och verktyg. Lyssna och låt dig inspireras till nya perspektiv på hur du kan leva ditt bästa liv.Glöm inte att följa oss på Instagram @vara_basta_liv för fler reflektioner och inspiration.Bildtext: Bastubad i Bjurbäcken, Mangskogs socken, Värmland, 1911. En man och tre kvinnor vilar i bastun; en kvinna kammar varsamt en annan kvinnas hår. Foto: Nils Keyland. Nordiska museets arkiv. Identifikationsnummer: NMA.0051797. Licens: Public Domain Mark (PDM) / CC0 1.0.Bastun har haft en central plats i nordisk badkultur som en plats för både renlighet och socialt umgänge. Att kamma håret i bastun var ett naturligt inslag i den kroppsliga vården. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det inte är mängden arbete som avgör vad vi åstadkommer – utan vad vi faktiskt väljer att lägga vår tid på. Det mesta i livet är brus, säger enligt historikern David Larsson Heidenblad, och verklig framgång kommer först när vi vågar välja bort.Hur gör man för att få mer gjort – utan att jobba mer? Det är frågan som journalisten och författaren Lisa Bjerre ställer till historikern och författaren David Larsson Heidenblad i detta avsnitt av Våra bästa liv. Han ser planering om nyckeln till frihet.Samtalet kretsar kring praktiska strategier för ökad produktivitet, men också kring de stora frågorna: Vad är egentligen viktigt? Hur skapar vi ett meningsfullt arbetsliv – utan att springa snabbare? Med utgångspunkt i sin uppmärksammade bok Ta din tid delar David konkreta tips, personliga insikter och reflekterande tankesätt som hjälper dig att hitta din rytm i livet.David Larsson Heidenblad är docent vid Lunds universitet och en av Sveriges mest tänkande röster kring tid, arbete och mening. I podden berättar han hur reflektion och medveten prioritering blev nycklarna till ett mer hållbart arbetsliv. Han menar att det inte är mängden arbete som avgör vad vi åstadkommer – utan vad vi faktiskt väljer att lägga vår tid på. Det mesta i livet är brus, säger han, och verklig framgång kommer först när vi vågar välja bort.Planering och struktur är inte motsatsen till frihet, utan dess förutsättning. Genom att schemalägga fokusblock och skapa luft i kalendern kan vi både prestera bättre och frigöra kreativitet. Att sätta egna, inre deadlines minskar dessutom stressen av yttre krav – och ger oss möjlighet att arbeta i vår egen takt. Samtidigt krävs mod att säga nej, skydda sin tid och våga stå kvar i det som är viktigt – även när det skaver.Ett återkommande tema i samtalet är självsabotage – den där inre rösten som säger att vi inte räcker till eller måste göra mer. För att hantera detta, säger David, behöver vi knyta an till våra kärnvärden. När vi vet vad som verkligen betyder något för oss blir det lättare att navigera oro och osäkerhet. Relationer, meningsfullt arbete och långsiktiga mål blir då inte bara mål i sig – utan också vägvisare.Intervjun leds av Lisa Bjerre, journalist som i samtal med framstående experter utforskar livsstil, psykologi och teknikens påverkan på våra liv.Det här är ett avsnitt för dig som vill leva mer fokuserat, mer medvetet – och mindre utmattat. Tryck på play och ta första steget mot ett liv där du får mer gjort utan att göra våld på dig själv.Läs meraBoken Ta din tid – gör mindre men bättre av David Larsson Heidenblad (Volanté)David Larsson Heidenblads substack Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rädsla för obehagliga känslor – som ilska, skam eller stolthet – kan få långtgående konsekvenser för vår hälsa, våra relationer och vår livskvalitet. Terapiformen KBT har dominerat psykologin i över 15 år, medan den psykiska ohälsan har ökat. I det här avsnittet av podden Våra bästa liv närmar vi oss en möjlig nyckel: våra grundkänslor. Journalisten och författaren Lisa Bjerre samtalar med Deborah Mühlrad, legitimerad psykoterapeut, beteendevetare och aktuell med boken Känslofobi.Deborah Mühlrad liknar känslofobi vid andra fobier: vi undviker känslor för att de väcker ångest. Men till skillnad från till exempel spindelfobi är känslofobin ofta omedveten – och djupt inlärd från barndom, kultur och samhällsnormer. Genom att anpassa oss, tiga eller prestera oss bort från obehaget riskerar vi att tappa bort oss själva – eller gå in i väggen.Samtalet berör hur känslor fungerar biologiskt som signaler om våra behov, och varför det kan kännas hotfullt att sätta gränser eller uttrycka stolthet. Vi introduceras till känslotriangeln, ett verktyg som hjälper oss att identifiera våra försvarsbeteenden och börja närma oss de känslor vi lärt oss att frukta. Och vi får höra varför stress inte går att vila bort, om vi inte också vågar känna."Det är inte farligt att känna – men det kan vara ovant", säger Deborah och uppmanar oss att öva, steg för steg, med värme och förståelse för vår egen historia. Först då kan vi leva mer i linje med oss själva.Deborah Mühlrad föreläser ofta om stress, känslor och psykisk hälsa.Läs mer om hennes bok Känslofobi här:Ett djupt och mänskligt samtal om hur vi kan förstå våra känslor – och därigenom leva friare, helare och mer hållbara liv.Lyssna och låt dig inspireras till nya perspektiv på hur du kan leva ditt bästa liv – med dina känslor som vägvisare.Följ oss gärna på Instagram: @vara_basta_liv Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en värld där skärmarnas lockrop aldrig tystnar – finns en väg tillbaka till fokus, närvaro och inre lugn. I det här avsnittet av Våra bästa liv samtalar journalisten och författaren Lisa Bjerre med terapeuten, coachen och författaren Patrik Wincent, aktuell med boken Dopaminfasta: Lär dig styra hjärnans belöningssystem och få bättre fokus, närvaro och tålamod (Bonnier Fakta, januari 2024).Fokus ligger på hur vi kan ta tillbaka kontrollen över vårt belöningssystem i en tid mobilskärmens oändliga scrollande alltför ofta tar över – ibland utan att vi ens tänker på det. Patrik förklarar hur ständiga överraskningsmoment som likes i sociala media, en inbox som plingar och snabba meddelanden triggar dopamin, det belöningshormon som håller oss fast i det digitala ekorrhjulet. Samtidigt ökar adrenalin- och kortisolnivåerna, vilket gör oss hyperkänsliga och stressade. Resultatet? Koncentrationen brister, multitasking ökar och vårt mentala välbefinnande sjunker.Men det finns hopp. Patrik beskriver dopaminfasta som ett kraftfullt verktyg: att medvetet avstå från intryck under begränsade perioder, som en ”helgfasta” eller en hel veckas stillhet. Genom att stänga av bruset tar vi chansen att känna och förstå våra obehag, utmana tomheten och upptäcka en ny klarhet – med mer fokus, närvaro och energi.Det digitala bruset har krympt vårt uppmärksamhetsspann från tolv till bara åtta sekunder, ibland ännu kortare, men dopaminfasta kan ge hjärnan en reboot. Vi lär oss tolerera tristess och hitta tillbaka till djup koncentration och kreativitet. Patrik delar med sig av konkreta verktyg: att sätta upp skärmfria zoner, fasta mejltider, identifiera triggers, journalföra känslor och göra dopaminfasta tillsammans med en vän.Tre nyckelinsikter du får med dig från avsnittet:1.    Belöningssystemet är utformat för att svara på överraskningar – och teknologin utnyttjar det.2.    Dopaminfasta är inte straff, det är en återställning – med tydliga fördelar som bättre sömn, ökat fokus och lugnare nervsystem.3.    Det är fullt möjligt att genomföra praktiska åtgärder – med en plan, journaling och stöd, utan att bli slav under tekniken.Patrik Wincent erbjuder en tydlig och varm guide till hur vi bryter mönstret, skapar återhämtning och återfår vår förmåga att vara närvarande – inte bara online, utan också i de verkliga mötena omkring oss. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tänk om vi inte lider brist på tid – utan snarare på närvaro. I detta avsnitt av Våra bästa liv möter vi Bodil Jönsson, fysikern, författaren och tidstänkaren som i decennier hjälpt oss att förstå vår relation till tid, stress och livskvalitet.Bodil Jönsson delar tankar som kan förändra ditt sätt att leva – på riktigt. I ett varmt och insiktsfullt samtal med journalisten och författaren Lisa Bjerre talar Bodil om varför multitasking gör oss dummare, hur ställtid ger hjärnan vila och varför ostyckad tid är nyckeln till fördjupning.Bodil menar att vi inte behöver stressa för att hinna med – istället behöver vi hitta vår egen gångart. ”Vi har gott om tid”, säger hon. ”Det är vår upplevelse av tiden som brister.” Avsnittet rör sig mellan filosofi och vardag, mellan barns behov av rytm och vuxnas behov av återhämtning.Vi diskuterar hur hjärnan fungerar bäst i ostörd koncentration, varför vi måste sluta jaga nuet och istället vila i tiden. Bodil introducerar begrepp som ”fladdret” och ”ställtid” – och förklarar hur vi kan skapa mer frid i ett samhälle som premierar ständig tillgänglighet.Bodil Jönsson bok Tio tankar om tid har sålt i över 650 000 exemplar och översatts till mer än 20 språk. I detta samtal delar hon med sig av insikter från ett liv av forskning, skrivande och reflektion – och bjuder på konkreta råd för hur vi kan leva klokare, långsammare och mer i samklang med oss själva.Lyssna och låt dig inspireras till nya perspektiv på hur du kan leva ditt bästa liv – i rätt takt och med rätt närvaro.Följ oss på Instagram @vara_basta_liv för mer inspiration och kloka tankar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vänskap är inte bara något som gör livet roligare – det är också en avgörande faktor för vår hälsa och vårt välbefinnande. I det här avsnittet av Våra bästa liv intervjuar journalisten och författaren Lisa Bjerre psykologen och mindfulnessläraren Daniel Ek, som driver Vänskapslabbet och är medförfattare till boken Länge leve vänner.Vi djupdyker i vad forskningen säger om vänskapens betydelse för hälsan, varför det kan kännas svårt att hitta nya vänner i vuxen ålder – och vad du faktiskt kan göra för att skapa djupare, mer meningsfulla relationer. Daniel delar praktiska tips, övningar och insikter om hur vi kan bli bättre lyssnare, skapa kontakt och ge våra relationer utrymme att växa.🎧 Lyssna och få svar på:Varför vänskap kan vara viktigare än kolesterolvärdetHur vi bygger starka relationer med närvaro och nyfikenhetVad en dopaminkick från en vän kan göra för din hälsaHur du hittar nya vänner – även som vuxenVarför det räcker med 5 minuter aktivt lyssnande för att någon ska känna sig sedd👥 Daniel Ek förklarar också hur vi kan undvika vanliga fällor i vänskap: att tro att vi måste vara perfekta för att duga, eller att vi måste "bli någon" för att förtjäna vänskap – när det i själva verket är vår autenticitet och sårbarhet som skapar tillit.💬 "Att lyssna och ställa följdfrågor är en mirakelkur för att skapa kontakt", säger Daniel.Bild: Daniel Ek, Länge leve vänner, fotograf Eva Lindblad📚 Mer från avsnittet:Boken Länge leve vänner (Natur & Kultur) –Vänskapslabbet med Daniel Ek – www.vanskapslabbet.seAppar för att hitta nya vänner: GoFriendly, Meetup, Citypolarna, Timeleft Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När återhämtning känns som ännu en punkt på att göra-listan är det dags att tänka om. I det här avsnittet av Våra bästa liv möter journalisten och författaren Lisa Bjerre återhämtningsforskaren Lina Ejlertsson, aktuell med boken Energireceptet: Din dagliga dos återhämtning för ett gladare, piggare och friskare liv. Samtalet handlar om hur du med små medel – mikropauser, ny inställning till vardagssysslor och en bättre förståelse för dina egna behov – kan skapa ett liv där du både presterar och mår bra.Lina Ejlertsson är doktor i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet och en flitigt anlitad expert inom stress, hälsa och återhämtning. På Instagram är hon känd som @återhämtningsforskaren, där hon delar forskningsbaserade råd för att hitta balans i vardagen. I det här avsnittet visar hon hur återhämtning inte behöver vara långa yogapass eller spahelger – det kan räcka med några sekunder av närvaro.Du får ta del av Linas modell med sju olika batterier – mentalt, fysiskt, emotionellt, socialt, sensoriskt, kreativt och själsligt – som alla kan bli urladdade och behöver laddas på olika sätt. Genom att känna igen vilket av batterierna som behöver energi, kan du välja rätt typ av paus eller aktivitet. Att lyssna på musik, ta en kort promenad eller till och med vika tvätt kan vara precis det du behöver – om du gör det med rätt intention.Lina betonar också vikten av att lyssna på signalerna. Om du känner att du "inte har tid att pausa", då är det precis då du ska göra det. Mikropauser behöver inte ta mer än några sekunder men kan göra stor skillnad både i stunden och på lång sikt. Återhämtning handlar om att bygga in kontraster i vardagen – “randiga dagar” där du omväxlande använder och aktiverar olika delar av dig själv.Du får också höra om verktyget Tankekompassen, som hjälper dig strukturera snurriga tankar, få överblick och släppa det som inte behöver ta plats. Det handlar om att skapa en känsla av hanterbarhet – en grundbult för mental återhämtning.Oavsett om du jobbar hemma, springer mellan möten eller känner dig fast i ett stressmönster, så bjuder detta avsnitt på insikter och konkreta verktyg för att skapa ett mer hållbart liv. Du får med dig forskningsbaserad kunskap, personliga exempel och enkla tips som kan förändra ditt sätt att tänka – och leva.🎧 Lyssna nu på Spotify, Apple Podcasts eller där poddar finns. Låt detta bli startskottet på din nya vardag – med mer energi, lugn och balans. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hälsa når du enklast genom små, hållbara livsstilsförändringar som faktiskt blir av enligt doktorn och författaren Jesper Salén. Steg ett är att definiera vad hälsa egentligen betyder för dig själv.I det här avsnittet av Våra bästa liv intervjuar journalisten och författaren Lisa Bjerre läkaren och författaren Jesper Salén, aktuell med boken Doktorns no bullshit-guide till hälsa. Det är ett varmt och ärligt samtal om hälsa, oro, rörelse – och varför små steg ofta gör större skillnad än stora livsomställningar.Jesper Salén har mött tusentals patienter under sina år som allmänläkare. Det han gång på gång ser är hur oro blockerar förändring. Oro får oss att fastna i huvudet, ta sämre beslut och missa möjligheter att må bättre. I boken – och i samtalet – gör han upp med svartvita hälsotips och moraliserande pekpinnar, och guidar oss mot ett mer hållbart förhållningssätt till hälsa.Jesper berättar om vikten av att skilja på hjälpsam och ohjälpsam oro, varför vi dras till förenklade lösningar och hur sömn, rörelse och beroenden påverkar vår fysiska och psykiska hälsa – på riktigt. Du får veta varför kaffe inte är farligt (så länge du inte dricker det efter kl. 15), varför lite rörelse räcker långt och hur vi kan minska stress utan att riva upp hela livet.Det handlar inte om att bli perfekt. Det handlar om att våga vara människa, lyssna inåt och ställa frågan:Vad vill jag orka med i livet? För Jesper är det att få skratta med sin dotter och vara med när hon tar studenten. Vad är det för dig?Fyra saker du lär dig i avsnittet:• Varför oro ofta är det största hindret för bättre hälsa – och hur du hanterar den.• Hur du gör små, hållbara livsstilsförändringar som faktiskt blir av.• Varför du inte behöver springa maraton för att förbättra din hälsa – det räcker med en promenad.• Vad hälsa egentligen betyder, och varför du själv måste definiera den.🎧 Lyssna nu på Våra bästa liv och låt Jesper Salén hjälpa dig att sortera i hälsodjungeln – med värme, vetenskap och noll bullshit. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När överviktssprutor som Ozempic slog igenom upplevdes det av många som ett mirakel. En spruta som dämpar aptiten, tystar det ständiga “food noise” och gör hälsosamma val lättare – kan övervikt lösas så enkelt?I Våra bästa liv möter programledaren Lisa Bjerre forskaren Erik Hemmingsson, docent vid GIH och författare till Slutbantat och Kriget mot kroppen. Samtalet nyktrar upp debatten och flyttar fokus från kilo till hälsa.“Kalorier in och kalorier ut förklarar inte varför fetma utvecklas långsamt. Fettmassan regleras trögt – i en dynamisk dialog mellan fettväv och hjärna.”Hemmingsson beskriver två parallella system: ett kortsiktigt där kaloribalans påverkar vikten, och ett långsamt, mer komplext, där hormoner i fettväven samspelar med hjärnan. Det senare styr vår vikt–”set point” – den nivå kroppen söker. Därför blir bantning ofta en återvändsgränd: kroppen svarar på viktnedgång med ökad hunger, lägre energiförbrukning och en stark biologisk drift att återfå fettmassa. Resultatet blir jojo‑bantning och förlust av muskler.Överviktssprutor kan, menar Hemmingsson, vara ett medicinskt verktyg – särskilt vid typ 2-diabetes eller tydliga metabola risker – men inte en kosmetisk genväg. Effekten bygger på långvarig behandling, och frågan om livslång medicinering är central. Biverkningar finns, och även om många är övergående är priset inte bara ekonomiskt: förlust av matglädje och social gemenskap kring måltider är långt ifrån trivial.“Mat är en enorm källa till glädje och gemenskap. Jag vill inte betala priset att förlora den.”Samtalet utmanar även fetischiseringen av BMI. Ett enda gränsvärde säger väldigt lite om faktisk risk. Hemmingsson förespråkar i stället en bred klinisk helhetsbild: blodsocker, blodfetter, blodtryck, låggradig inflammation och levervärden – tillsammans med genetisk belastning och fettfördelning. Så kan man identifiera dem som verkligen behöver behandling, samtidigt som friska individer med “högt BMI” inte stämplas som sjuka.Hemmingsson placerar övervikt i ett livslångt sammanhang. De första 1 000–2 000 dagarna i livet är kritiska. Uppväxtvillkor, bristtillstånd (näringsmässiga, sociala, emotionella) och genetik formar vår viktbana. Lösningen handlar sällan om “karaktär” – desto mer om att minska stigma, förstå stressens roll och vid behov bearbeta traumatiska minnen. Terapins uppgift är inte alltid viktnedgång, utan att lösa underliggande mönster.I en kultur där kroppsideal skärps och kändisar marknadsför viktminskning, varnar Hemmingsson för en kommande backlash – när rask viktnedgång möter biologins krav på återgång till set point. Verkligt radikalt blir då det till synes enkla: att optimera hälsa snarare än att jaga en siffra.Tre riktlinjer – om du är nyfiken på överviktssprutorUtred din hälsa först. Genomlys kroppen: blodsocker, blodfetter, blodtryck, inflammation, levervärden och ärftlighet. Behandling bör grundas på faktisk risk, inte endast vikt.Prioritera hållbara vanor. Satsa på proteinrika, näringstäta måltider, färre snabba kolhydrater, regelbunden rörelse och god sömn – inte som bantning, utan som välmående.Bygg livsbalans. Relationer, meningsfull sysselsättning, återhämtning och stresshantering är grundpelare. Självacceptans är inte resignation – utan förutsättningen för långsiktig förändring.“Fokusera på hälsa och välmående. Du är så mycket mer än ditt midjemått – och definitivt mer än ditt BMI.”Lyssna på avsnittet för ett nyanserat, forskningsförankrat perspektiv på överviktssprutor och varför vägen till ett bättre liv sällan går via snabbspår. Här får du ett ramverk för beslut som håller – för kroppen, vardagen och över tid. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad händer med våra liv när rädslan får styra? I det här avsnittet av Våra bästa liv möter journalisten och författaren Lisa Bjerre psykologen och forskaren Lisa Clefberg, aktuell med boken Rädd och modig – vägen till ett friare liv (Mondial, 2024). Det blir ett djupt och handfast samtal om rädsla, mod, prestation – och varför det ibland är först när vi vågar känna obehag som vi kan börja leva fullt ut.Lisa Clefberg har forskat om rädsla, behandlat allt från fobier till prestationsångest och coachat ledare inom näringslivet. Hennes slutsats? Rädsla är ofta den osynliga kraft som styr våra beslut – utan att vi ens inser det. Vi tror att mod är frånvaron av rädsla, men i själva verket handlar mod om att göra det vi innerst inne vill, trots att vi är rädda.I avsnittet får du lära dig hur vi använder oro för att hantera rädsla – och hur du kan ta makten över den. Du får höra hur våra undvikanden, snuttefiltar och krav kan begränsa oss, och varför det ofta är först när vi utmanar dem som vi känner oss fria. Lisa Clefberg delar med sig av sin forskning om exponeringsterapi, hur vi steg för steg kan arbeta med våra rädslor – och varför verklig förändring sällan sker i huvudet, utan i handling.Fyra insikter du får med dig från avsnittet:Mod handlar inte om att vara orädd – utan om att agera trots rädsla.Oro är tankens version av rädsla – och kan bli ett sätt att undvika verkliga känslor.Det är genom att göra, inte tänka, som vi förändrar våra rädslomönster.Rädsla begränsar våra liv och relationer – men mod öppnar dörrar till frihet.🎧 Det här är ett avsnitt för dig som vill leva mer autentiskt, minska prestationsångesten, släppa oron – och våga vara modig på riktigt.Lyssna nu och lär dig hur du kan börja utmana dina rädslor – ett steg i taget. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Våra bästa liv är en intervjupodd för alla som vill leva ett friskt, meningsfullt och produktivt liv. I varje avsnitt möter lyssnaren framstående experter inom områden som mental och fysisk hälsa, personlig effektivitet, träning och livsvisdom – ofta författare till aktuella fackböcker.Med nyfikenhet och intelligens och humor, fördjupar sig podden i frågor som rör både vardagsnära utmaningar och livets stora perspektiv. Samtal om hälsa, stress, vänskap, konsumtion, sömn och existentiella vägval varvas med kritiska granskningar av självhjälpslitteratur och populära trender.Våra bästa liv riktar sig främst till en medveten och vetgirig publik i åldern 35+, som vill reflektera över sina egna livsval och samtidigt inspireras av nya perspektiv.  Podden släpps varje tisdagOm programledaren Lisa BjerreProgramledare för Våra bästa liv är Lisa Bjerre är journalist och deckarförfattare. Hon har ett starkt intresse för personlig utveckling och brinner för samtal som hjälper oss att bli klokare, friare och att leva rikare liv. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Människors strävan att bli omtyckta är en naturlig del av vår mänskliga natur. Vi önskar alla att bli accepterade, uppskattade och omtyckta av människor runt omkring oss. Även om det kan verka som något som är inbyggt eller medfött, finns det faktiskt tekniker och metoder som kan hjälpa oss att bli ännu mer omtyckta av andra. Men frågan poddvännerna i Våra bästa liv ställer sig är om det ändå inte krävs en viss ”musikalitet” för att verkligen bli omtyckt.Björn Hedensjö är psykolog och författare som har skrivit en boken "Omtyckta människor: forskningen, knepen och övningarna som gör dig likeable" som handlar om hur man blir mer omtyckt. Vi kan utveckla dessa färdigheter och bli mer attraktiva för andra, både i våra personliga och professionella liv.En av de viktigaste aspekterna av att bli mer omtyckt, enligt Hedensjö, är att visa värme mot andra. Men vad menar vi egentligen med värme? Det är alla beteenden som signalerar att vi är öppna för andra människor. Det kan handla om vår hållning, röst eller ögonkontakt. Ett trick som Hedensjö nämner är att bete oss som om folk redan tycker om oss. Detta kan skapa en positiv cirkel där vårt beteende får andra att faktiskt gilla oss mer.En annan viktig aspekt av att vara omtyckt, enligt Hedensjö, är att fokusera på andra. Alla människor vill bli sedda och hörda, men ofta är vi inte så bra på att lyssna när någon delar med sig av något. I stället tänker vi på vad vi kommer att säga när det blir vår tur att prata. Eller så går vi direkt till att försöka lösa vår motparts problem eller utmaningar.Hedensjö påpekar att vi borde lyssna mer aktivt och visa att vi verkligen förstår och bryr oss. Genom att göra detta kan vi få andra att känna sig mer uppskattade och sedda, vilket i sin tur kan göra oss mer omtyckta.Att bygga tillit är också en viktig del av att bli omtyckt, enligt Hedensjö. Han menar att det är viktigt att våga öppna upp om personliga erfarenheter eller svagheter för att skapa en djupare förbindelse och ömsesidig tillit med andra.Detta kan vara svårt för vissa, beroende på deras tidigare erfarenheter och uppväxt, men Hedensjö menar att vi inte är fastlåsta i dessa mönster. Genom att aktivt välja att förhålla oss till världen och andra på ett mer positivt sätt kan vi förändra våra beteendemönster och skapa mer givande och tillfredsställande relationer.Bild: Fest i ÖSK:s klubbrum. Afa Törnqvist, Sverkström, Odell och Wijk. 1941 Foto: Gösta Klingberg, Örebro läns museum, Digitaltmuseum, public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En strukturerad vardag med fasta rutiner är en av grundpelarna för att uppnå god psykisk hälsa och välbefinnande. När livet flyter på i en stadig takt utan större rubbningar, upplever vi ofta en inre harmoni och tillfredsställelse.Att aktivt upprätthålla regelbundna vanor och en stabil dygnsrytm främjar vår mentala balans och ger oss en känsla av kontroll över tillvaron.I detta avsnitt skryter Urban ohämmat om sina fantastiska rutiner, medan Lisa är övertygad om att rutiner gör livet urtrist. Martin chockar resten av panelen med att erkänna att han lever ett liv med goda rutiner.I alla vd-ar i Silicon Valley med självaktning upprätthåller en rad utvecklade rutiner som ofta startar så tidigt som fem på morgonen, innefattar meditation, träning, läsning och någon typ av diet. Detta kan vi skratta åt, men forskningen har visat att goda rutiner är bra för oss.Många rutiner etableras nästan av sig själva, utan att vi reflekterar över det. För den som upplever att rutinerna saknas, kan ett första steg vara att registrera sina faktiska aktiviteter under en veckas tid. Detta ger en tydligare bild av vilka möjligheter som finns att byta ut eller öva in nya vanor, en i taget.Samtidigt som rutiner är av största vikt för vår psykiska hälsa, behöver vi också variation i tillvaron. Ibland kan det vara välgörande att hoppa över en träning för att umgås med vänner eller prova en ny fritidsaktivitet. Nya upplevelser stimulerar glädje, nyfikenhet och stärker vårt självförtroende. Precis som med det mesta i livet, handlar det om att hitta en balans.Sömnen utgör grunden för vår dagliga prestation och välmående. Experter betonar vikten av att sova tillräckligt många timmar per natt, men också att hålla sig till ungefär samma vilotider varje dygn. Genom att etablera fasta rutiner för sänggående och uppvaknande, underlättar vi för kroppens naturliga cykler att frigöra de hormoner och signalsubstanser som styr vår vakenhet och trötthet.Regelbundenheten spelar en lika avgörande roll när det gäller vårt näringsintag. Genom att äta vid ungefär samma tidpunkter varje dag, hjälper vi kroppen att reglera hunger- och mättnadssignalerna på ett effektivt sätt. Oregelbundna matvanor kan bidra till ökad stress, då hormonnivåerna rubbas och hungerkänslorna blir mer frekventa och intensiva. Detta kan i sin tur leda till nedsatt koncentrationsförmåga och en förhöjd upplevelse av press i vardagen.Regelbunden fysisk aktivitet får kroppen att producera humörhöjande hormoner och signalsubstanser som bidrar till stressreglering. Att bryta upp stillasittande med korta rörelseparade under dagen kan förebygga vanliga smärtproblem och öka vår förmåga att fokusera, bibehålla energinivåer och må bra.När du skapar ditt schema, fundera över vad som är absoluta måsten och vad som enbart är önskemål. Schemat bör ge dig mer ledig tid, eftersom du slipper fundera över vad du ska göra härnäst eller hur du ska prioritera. Men det bör också tillåta flexibilitet när något oförutsett dyker upp eller när behov och preferenser förändras.Med jämna mellanrum, när prioriteringar ändras eller större livshändelser inträffar, är det klokt att se över och justera schemat efter de nya behoven. En rutin som fungerade under en period kanske behöver modifieras när förutsättningarna skiftar. Att vara flexibel och anpassningsbar är en förutsättning för att rutinerna ska fortsätta att främja välbefinnandet.Bild: Stockholm, Skeppsbron 2 Från gamla Skeppsbron, 1960. Interiör. Telemuseums bildsamlingar / Tekniska museet, Digitalt museum, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Känner du ibland att du sprider dig för tunt? I detta avsnitt utforskar vi essentialismen – en filosofi som uppmanar oss att omfamna "mindre men bättre". I en värld där vi ständigt överöses av val och möjligheter, vill essentialismen hjälpa oss att fokusera på det som verkligen betyder något. Genom att prioritera våra viktigaste värden och mål kan vi frigöra oss från onödigt brus och ägna oss åt det som verkligen är viktigt.  Essentialismen lovar inte bara en effektivare hantering av vår tid, utan också en djupare tillfredsställelse i vårt dagliga liv. Varje ja innebär ett nej till något annat. Därför gäller det att göra medvetna val för att inte förlora sikte på det som egentligen skapar mening i våra liv. Essentialism är inte bara ett sätt att hantera tiden bättre, det är ett sätt att leva. Det handlar om att göra medvetna val så att vi spenderar vår tid och energi på det som är mest meningsfullt för oss.Det handlar alltså inte bara om produktivitet, utan snarare om hur vi väljer att leva våra liv som helhet. Konsten att välja, prioritera och eliminera är centrala aspekter av essentialism. Poddpanelen är dock inte helt övertygad – Martin och Urban tycker att det är svårt att välja vilka kärnvärden som är viktigaste för dem, alla är ju så bra. Men vad blir det av livet om man aldrig väljer bort något? Poddvännerna utmanas att svara på frågan: Vilken enskild aktivitet eller förändring skulle göra störst skillnad för ditt liv just nu? Inom yrkeslivet? Relationer? Hälsa? Den visar sig svårare än väntat att besvara. Några konkreta tips för att leva mer essentiellt är: För aktivitetslogg i några veckor och upptäck vad du faktiskt gör av din tid. Eliminera mera. Minska de aktiviteter som känns minst viktiga i ditt liv. Utvärdera och justera regelbundet dina aktiviteter och vanor. Fundera över vad som gör dig glad – och gör mer av det. För den som vill dyka djupare i essentialismens avskalade livsstil rekommenderas boken Essentialism – The Disciplined Pursuit of Less av Greg McKeown.  På svenska finns boken Ta din tid av David Larsson Heidenblad som inspirerats av essentialismen och presenterar dessa och många andra tankar på ett lättillgängligt sätt. Ta din tid diskuterades i ett eget poddavsnitt januari 2024.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad innebär det att vara smart? Vad har man för nytta av intelligens ­– och kan man påverka den? En bred definition av intelligens är att den involverar förmågan att resonera, planera, lösa problem, tänka abstrakt, förstå komplexa idéer, lära snabbt och lära från erfarenhet. Intelligens är med andra ord inte bara akademiska prestationer eller testresultat, utan en djupare förståelse för och anpassning till vår omgivning. Podden Våra bästa liv djupdyker i hur intelligens påverkar våra liv. Professor Martin Ingvar vid Karolinska Institutet presenterar tre olika sätt att vara smart: "street smart", problemlösningssmart och den intelligens man kan få fram genom tester. Vi diskuterar även Howard Gardners teori om flera intelligenser från 1980-talet, som bryter ner begreppet ytterligare till sju olika typer, bland annat språklig, logisk-matematisk och social intelligens. Ett intressant faktum är att intelligens och lång livslängd korrelerar, och forskning visar att personer med högre intelligens generellt har lägre risk att drabbas av sjukdomar och dö i förtid. Det finns också miljöfaktorer som kan påverka vår intelligens, såsom tidig skolstart, lång utbildning och fysisk aktivitet. Just fysisk aktivitet är en av de saker vi själva kan göra för att förbättra intelligensen. Rörelse har en direkt inverkan på kognitiva funktioner som minne och koncentrationsförmåga. Detta kopplas även till hur vi kan motverka kognitiv försämring i äldre ålder genom regelbunden träning och kognitiva utmaningar som kontinuerligt lärande, eller hjärnstimulerande aktiviteter i form av pussel och korsord. Vi ställer oss också frågan om man verkligen kan veta hur smart man egentligen är – och hur smart man egentligen vill vara?Bild: Albert Einstein under en föreläsning i Wien 1921.Fotograf: Ferdinand Dirt, 1921, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I jakten på produktivitet i kombination med våra digitala verktyg har vi hamnat i en fälla som bränner ut kunskapsarbetare. Men problemet är inte produktivitet i sig, utan vår dåliga förståelse och tillämpning av begreppet, enligt författaren Cal Newport.I svårigheterna att mäta kunskapsarbetarens produktivitet har kunskapsarbetaren hamnat i en pseudo-produktivitet med meningslösa uppgifter och ett hektiskt tempo. Lösningen är att göra färre saker, arbeta i en långsammare takt och prioritera kvalitet över kvantitet.I detta avsnitt av podden Våra bästa liv diskuterar vi boken Slow Productivity av Cal Newport.Till skillnad från traditionella industrier producerar fysiska produkter, trotsar kunskapsarbete enkel mätning. Chefer kämpar för att övervaka och hantera anställda, medan anställda själva brottas med hur de ska definiera sitt arbete. I frånvaro av tydliga mättal värderar vi synlig aktivitet framför faktiskt utfall. Detta har bara förvärrats av kommunikationstekniker som Zoom och Slack, som suddar ut gränserna mellan arbete och personligt liv.Kunskapsarbetaren tror att "kvalitetsarbete" kräver en ökad arbetsinsats – att fler e-postmeddelanden, fler uppgifter och fler möten på något sätt motsvarar bättre resultat. Detta felaktiga tankesätt har lett oss till att värdera synlig aktivitet över verklig produktivitet, vilket ger upphov till pseudo-produktivitet.Den långsamma produktivitetens kärnaLångsam produktivitet, karaktäriserad av ett fokuserat tillvägagångssätt och ett eftertänksamt tempo, ger den perfekta miljön för att omfamna den tredje kärnprincipen: en besatthet med kvalitet.1.    Att uppnå världsklasskvalitet kräver att man odlar ett öga för kvalitét.2.    Fördjupa dig i ditt valda fält, studera dess nyanser och sök inspiration från olika källor.3.    Engagera dig med likasinnade individer genom skrivcirkel eller filmkritikgrupper för att gemensamt finslipa din smak.4.    Investera i högkvalitativa verktyg och material, och erkänna deras roll i att nära både nöje och självförtroende i dina kreativa strävanden.Fotograf: Mickelsson, Hilding (1919 – 2002) Ljusdal Huskasnäs Ramsjö Huskasnäs, 1951, Digitaltmuseum, Erkännande-IckeKommersiell (CC BY-NC)Källor: Newport, Cal: (2024) Slow Productivity. The Lost Art of Accomplishment Without Burnout. Portifolio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kanske går det att leva ett enklare, mindre stressigt liv om du minskar konsumtionen. Samtidigt är konsumtionen en viktig del av vår identitet. I podden Våra bästa liv har panelen olika förhållningsätt till konsumtion. Martin gillar att spara, Lisa har dragit ner pga lågkonjunkturen, Urban brottas med sina onödiga inköp och Anders planerar bort alla onödiga köp, men gillar att köpa märkliga prylar. En rolig och effektiv utmaning för att minska konsumtionen är att testa att leva köpfritt. Det innebär att man försöker undvika onödiga inköp och istället fokuserar på att använda det man redan har. Genom att rensa ut och sälja eller skänka bort saker som inte längre behövs kan man skapa mer utrymme och minska sitt beroende av att köpa nytt. Att köpa second hand och att hyra istället för att äga är också bra sätt att minska sin konsumtion. Varför är det svårt att gå från ord till handling?1. StrukturEn av de främsta anledningarna till att det är svårt att minska konsumtionen är bristen på strukturer och marknader som främjar hållbara alternativ. Till exempel kan det vara svårt att hitta möjligheter att reparera eller byta ut varor istället för att köpa nya. Detta begränsar våra möjligheter att göra mer hållbara val i vår vardag. 2. Last av tidigare valTidigare val kan också påverka vår förmåga att minska vår konsumtion. Till exempel kan en investering i en stor villa göra det svårt att minska energiförbrukningen och transportbehoven senare i livet.  3. Korstryck av kulturella värden och normerNormen att konsumera mer finns fortfarande starkt rotad i samhället och förstärks av politiska budskap, reklam och influencers. Det är svårt att motstå detta tryck och hitta alternativa sätt att leva och konsumera. Det krävs mod och beslutsamhet att bryta sig loss från de normer som omger oss. 4. KunskapsluckorFör att kunna minska vår konsumtion behöver vi kunskap och information om hur vi kan göra det. Tyvärr är denna kunskap ofta bristfällig och fragmentarisk, särskilt när det gäller klimatpåverkan från vår konsumtion. Det är svårt att bedöma hur skadligt ett kilo CO2-utsläpp egentligen är och hur våra individuella handlingar påverkar klimatet. Det krävs mer tillgänglig och lättförståelig information för att underlätta en hållbar livsstil. 5. SocialisationVi lär oss tidigt att konsumera och att materiella saker ger oss lycka och bekräftelse. Det är svårt att bryta sig loss från denna inlärning och att ändra våra beteenden. Konsumtion blir en del av vår identitet och vi strävar efter att vara "normala" genom våra inköp och ägande av materiella ting. 6. Sociala relationerKonsumtion är också förknippad med sociala ritualer och relationer. Att minska konsumtionen kan leda till konflikter inom familjen och en rädsla för att bli utanför eller mobbad. Sociala medier och internet förstärker också jämförelser och konkurrens om konsumtion, vilket gör det svårt att gå mot strömmen och konsumera mindre. 7. NormaliseringMasskonsumtion har blivit normaliserad i samhället och det är svårt att se bortom denna norm. Vi behöver titta tillbaka på tidigare tiders konsumtion för att förstå vad som betraktas som normalt och självklart i vår tid. Genom att ifrågasätta och utmana den rådande normen kan vi öppna upp för nya sätt att leva och konsumera. Bild: Skorea i Trädgårns lokaler i Trädgårdsföreningen i Linköping. 1968. FOTOGRAF Gustafsson, Arne Digitalt museum, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.