Det Ringer In!

Elevinflytande och delaktighet är oerhört viktigt. Elever behöver få känna att de kan påverka, att de har en röst, att de bjuds in att tycka och tänka kring sin skolgång. En del i det arbetet är klassrådet. En utmaning jag hade med klassråden var att de blev ganska enformiga. Vi gick igenom våra punkter, men det blev ytligt. I det här avsnittet vill jag tipsa om några kooperativa strukturer som jag gillar att använda på klassrådet för att få fram fler elevers röster och få fram mer genomtänkta förslag och tankar. Häng med!Mer om demokratiarbete i avsnitt 56: Mer än bara klassråd

Små saker kan göra stor skillnad. Små förändringar kan ge stora effekter över tid. Förändringsarbete handlar sällan om att göra om helt, eller att förändra något stort. Ibland gör det det, men ofta kan små saker leda till stora förändringar. Det här är något jag ofta pratar om, när jag håller utbildningar, i handledning med lärare, och i poddavsnitt. Och jag vill börja det här året med att dela några små saker som har gjort stor skillnad för mig. Kanske är det något av det som kan hjälpa dig en bit på vägen. Häng med!Avsnitt som ger mer stöd:4: Vikten av tack6: De viktiga första minuterna7: Tänk positivt28: Jag faller tillbaka i gamla hjulspår44: Jag heter Jennie, vad heter du?59: Hej på dig!

Kooperativt lärande kan se ut på olika sätt. Det handlar inte om att eleverna ska samarbeta hela tiden, utan om att använda korta samarbetsmoment när det stärker lärandet. I detta avsnitt får du följa med in i några av mina lektioner för att se hur jag använder kooperativt lärande, med elevernas lärande i fokus. Häng med!

Den tysta läsningen, den enskilda läsningen, bänkboken. En så viktig del av läsundervisningen, men också så svår. Hur får vi eleverna att faktiskt läsa och inte bara sitta av tiden? Hur får vi eleverna att läsa klart boken och inte byta hela tiden? Hur gör vi lässtunden till en mysig stund att se fram emot och inte ett måste som eleverna suckar om? Det ska vi prata om i det här avsnittet. Häng med!Fler poddavsnitt om läsning:12: Den magiska högläsningen25: Var en läsande förebild33: Hur håller vi igång läsningen över sommaren?46: Väck läshjärnan!48: Jag kan läsa, och jag vill läsa!49: Kolla vad jag har läst!51: Inte en bokrecension till!83: Elever som läsande människor85: Minska sommarens lästapp107: Bästa läsplatsenLivat på Lingonvägen: LärarhandledningNycklar till en god undervisning: LÄS!

Vad tänker du när du hör ordet grupparbete? Vilka känslor och minnen väcks i dig? Kanske minnen av att själv få göra allt, eller av att inte få vara med. Kanske bilder av elever som hamnar i konflikt, ojämnt deltagande och frustration. Samarbete är svårt. Men det finns strategier som gör att samarbeten kan fungera effektivt. I detta avsnitt berättar jag om vad som skiljer kooperativt lärande från traditionellt grupparbete. Häng med!Några poddavsnitt kopplat till de kooperativa grundprincperna:Avsnitt 17: SamarbetsfärdigheterAvsnitt 18: Samarbetsfärdigheter: T/Y-kortAvsnitt 94: Vi hann inte reflektera idag heller!Avsnitt 71: Jag kan bättre själv!Avsnitt 81: Enskilt, med vem då?Avsnitt 102: Jag behöver dig! - positivt ömsesidigt beroende

En strategi inom kooperativt lärande är roller. Jag använder roller för att stärka elevernas lärande och samarbete. Roller är både ett individuellt ansvar och ett gemensamt ansvar, där målet är att dessa förmågor - som att fördela ordet, ta hand om materialet och uppmuntra varandra - ska bli en naturlig del av elevernas handlingsrepertoar. I detta avsnitt får du stöd kring hur du kan använda roller i undervisningen. Häng med!Du kan läsa mer om roller i “Grundbok i kooperativt lärande”, i “Kooperativt lärande i praktiken - handbok för lärare i grundskolan”, och i “Kooperativt lärande i praktiken - grupputveckling och ledarskap”. Till de böckerna finns också rollkort att skriva ut som du kan använda i undervisningen.

Var läser du? Var kan man läsa? Vad är den bästa läsplatsen? En del av vår läsidentitet är våra läsvanor - hur, när och var vi läser. Vår läsidentitet formas genom hela livet. Vi lärare kan påverka våra elevers läsidentitet positivt och hjälpa dem att forma goda läsvanor. I detta avsnitt ger jag tips på hur man kan vidga elevernas bild av var man kan läsa och hjälpa dem att hitta sina favoritläsplatser.Här finns ett dokument med stöd för att arbeta med läsplatser.

“Talängslan ökar lavinartat i skolan” läste jag i en artikel i Vi lärare för ett tag sedan. För en elev som tidigt utvecklar talängslan blir det svårt att komma ur det. Det är läskigt att prata inför andra, speciellt om jag som lärare kräver att en elev ska gå från att sitta stilla, lyssna och jobba själv, till att ställa sig inför alla och hålla ett tal. Då har vi gjort steget så stort. Vi säger tyst, prata inte, stör inte, jobba själv, och sen blir vi förvånade när de inte vill prata inför hela klassen. Jag tror inte att vi kommer tillrätta med talängslan genom att fokusera på talängslan och att stötta elever individuellt att våga prata inför klassen. Jag tror att vi istället behöver se över elevernas talutrymme i den dagliga undervisningen. Häng med!Praktiska tips:Avsnitt 5: Samtal i klassrummetAvsnitt 6: De viktiga första minuternaAvsnitt 50: Svara, jag drog ju din glasspinne!Boktips: Kooperativt lärande i praktiken - handbok för lärare i grundskolan

Jag har alltid varit tveksam till belöningssystem i skolan. Först hade jag svårt att sätta ord på varför. Petra Krantz Lindgrens texter har hjälpt mig förstå och sätta ord på min tveksamhet. I detta avsnitt vill jag prata om några av utmaningarna med belöningssystem, och varför jag rekommenderar att inte använda det i skolan.Petras hemsida: https://petrakrantzlindgren.se/En av hennes texter om belöningssystem i skolan: https://petrakrantzlindgren.se/2013/11/25/beloningssystem-i-skolan-utgor-grogrund-for-mobbning/En till text: https://petrakrantzlindgren.se/2013/03/25/darfor-ar-jag-kritisk-mot-beloningssystem-for-barn/Hur kan man göra istället?Avsnitt 4: Vikten av tackAvsnitt 7: Tänka positivtAvsnitt 17: SamarbetsfärdigheterAvsnitt 18: Samarbetsfärdigheter: T-kort/Y-kortAvsnitt  82: Kingrutan: Förbjuden!

Det är mycket elever ska klara av i skolan. Det räcker inte med att vi har förväntningar på hur de ska göra, vi behöver också tydliggöra, konkretisera och synliggöra förväntningarna och ge exempel, så att eleverna får större chans att lyckas. Vi kan tydliggöra och konkretisera på olika sätt. Vi kan ge muntliga instruktioner, skriva upp exempelfraser, visa bilder - men också visa med kroppen. Vi kan modellera. Hur vi gör det vill jag ge tips kring i detta avsnitt!

När elever ska lösa matematiska problem är inte fokus på att snabbt få rätt, utan på att tänka, resonera, undersöka, testa olika lösningar och tänka kreativt. Därför görs problemlösning bäst tillsammans med andra, där eleverna får chans att utforska problemet i samarbete. I det här avsnittet vill jag dela lite tips på kooperativa strukturer som passar bra för problemlösning i matematik. Häng med!Jag pratar mer om matematik i avsnitt 24: Jag hatar matte! och avsnitt 26: Jag hatar fortfarande matte!

Ibland när jag bad elever samarbeta gjorde en allt och en satt och tittade på. För att samarbete ska fungera bra och eleverna ska lära av varandra, behöver de känna att de behöver varandra, att de är beroende av varandra i uppgiften. De behöver känna: “jag behövs och du behövs, vi klarar oss inte utan varandra!” Om de inte känner det, blir det ofta så att en gör allt. I detta avsnitt ger jag exempel på hur vi kan strukturera ett positivt ömsesidigt beroende i samarbeten, så att eleverna får större chans att lyckas tillsammans.

En kooperativ struktur jag ofta använde med elever är Turas om. Turas om stöttar förståelse, bygger gemenskap och gör att eleverna klarar av det enskilda arbetet bättre. Strukturen synliggör också lärandet och gör att jag som lärare räcker till bättre. I detta avsnitt berättar jag om hur “Turas om” kan användas för att stärka både lärande och samarbete. Häng med!

Detta är avsnitt 100 av “Det ringer in!”. För snart två år sedan startade vi den här resan, med målet att stötta lärare i er vardag. Hur har det gått? Vad har vi lärt oss? I det här avsnittet ser vi tillbaka och ringar in lite lärdomar. Tack för att ni har varit med på resan! Tack för att ni lyssnar!Era mest lyssnade på avsnitt:Av 13, Av 6, Av 14, Av 43, Av 5 Mina favoritavsnitt:Av 7, Av 50, Av 56, Av 72

Att lära sig skriva är stort. Tänk att de krumelurer jag ritar på ett papper betyder något för dig! Eleverna kommer in med olika känslor och upplevelser kring skrivande när de börjar skolan. Aavsett vad de har med sig, vill jag hjälpa dem att erövra skriftspråket. Då behöver jag skapa skrivglädje och skrivmotivation. Jag behöver få eleverna att vilja skriva, att kämpa fast det är svårt, att vilja göra sin röst hörd genom det skrivna ordet. I det här avsnittet vill jag dela några tips på aktiviteter som skapade skrivglädje och skrivmotivation hos mina elever. Häng med!

I skolan möter eleverna många ord och begrepp som de behöver förstå och lära sig. En del är enklare att förstå och göra till sina egna, en del är svårare. Det räcker inte att jag förklarar och stöttar. Det räcker inte att bearbeta begreppen i helklass-samtal eller samtal en och en. Om eleverna ska få chans att använda begreppen tillräckligt mycket för att införliva dem i sin vokabulär, behöver jag använda eleverna som lärresurser för varandra. I det här avsnittet vill jag ge tips på några kooperativa strukturer som jag gillar att använda för att stärka elevers begreppsförståelse, där vi också ökar motivationen och bygger en god gemenskap i klassen. Häng med!

Kooperativt lärande är ett väldigt strukturerat sätt att arbeta på. Struktur skapar tydlighet och förutsägbarhet, och hjälper eleverna att lyckas. Men ibland kan för mycket struktur leda till handlingsförlamning. I det här avsnittet ger jag stöd kring hur vi kan ha struktur när vi jobbar med kooperativt lärande men också ge plats för eleverna att ta ansvar, våga agera och vara kreativa.

Har du använt den kooperativa strukturen Berätta mera? I det här avsnittet berättar jag om hur den går till, vad den kan leda till och hur man kan tänka för att stötta eleverna att lyckas. Häng med!

Frågorna eleverna ska bearbeta i skolan är ofta frågor de själva inte har ställt. Det är lärarens frågor, eller läromedlets frågor, eller kanske chat gpt:s frågor. Det kan vara bra frågor, men eleverna har ofta andra frågor de bär på. För att öka motivation, lärglädje och lärande behöver vi skapa plats för elevernas frågor och funderingar i undervisningen. Hur kan vi göra detta? Häng med!Mer om frågor i avsnitt 53. Som vi frågar får vi svar

Svårt att få till reflektionen? Det var det för mig! Det kändes ofta för stort och komplicerat, vilket gjorde att det föll bort. Men det är så viktigt! Elever behöver få chans att reflektera kring sitt lärande och sitt samarbete - ofta! I detta avsnitt delar jag tips på hur du enkelt kan få till den viktiga reflektionen. Häng med!