Det Ringer In!

Blir dina elever stressade inför prov? I det här avsnittet delar jag några saker jag gjorde med mina elever för att stötta dem att klara av stressiga provsituationer bättre. Häng med!

Ibland får jag frågan om det går att arbeta kooperativt när man är ämneslärare och möter många olika klasser. En idrottslärare som möter en klass bara en lektion i veckan, eller en mattelärare som har tre lektioner i veckan. Går det? Eller går det bara när man har samma klass hela tiden, så att man har tillräckligt med tid för att jobba in samarbetet? Är du nyfiken på svaret? Häng med!Avsnitt 6: De viktiga första minuternaAvsnitt 101: Turas omAvsnitt 80: Rörelsepaus - med fokusAvsnitt 114: Sträck på benen!Avsnitt 94: Vi hann inte reflektera idag heller!

Elever skriver ofta själva i skolan. De skriver för att träna på att skriva, för att visa att de kan, för att utvecklas. Det behövs. Men att för ofta skriva själv kan påverka motivationen, uthålligheten och skrivutvecklingen negativt. Elever behöver också få skriva tillsammans. De behöver få skriva tillsammans med andra, där deras tankar får spela roll direkt, där någon annan läser och påverkas av det de skriver, och där de kan bli ett stöd för varandra att ta steg framåt. Hur kan vi göra det? Häng med!Avsnitt 70: Jag vill inte skriva!Avsnitt 77: Varför skriver vi?Avsnitt 99: Jag kan skriva!Avsnitt 101: Turas om

Hur vet jag vad eleverna redan kan? Hur vet jag vad eleverna faktiskt förstår? Hur kan jag hjälpa dem att minnas och plocka fram förkunskaper, samtidigt som jag väcker intresse och lärglädje? I detta avsnitt vill jag dela några kooperativa strukturer som jag gillar att använda för att synliggöra lärandet, plocka fram förkunskaper och hjälpa eleverna att minnas det de lär sig. Häng med!

Hur får jag en årskurs 4 att bry sig om engelsk fonetik? Hur får jag en årskurs 3 att traggla algoritmer? Hur får jag en årskurs 8 att träna på instuderingsfrågor? Hur får jag eleverna att hålla fokus och anstränga sig även när vi jobbar med tråkig repetition? Det pratar jag om i detta avsnitt! Häng med!Mer om meningsfullhet:Avsnitt 19: Att lära sig är tråkigt!Avsnitt 20: Varför ska vi göra det här?Avsnitt 35: Mätbart eller meningsfullt?Boktips:Meningsfullt lärande - demorkati och samtal i skolanMeningsfull undervisningAlla mina böcker

Elever möter mycket text i skolan. Text de ska läsa och förstå, med innehåll de ska lära sig. För att stärka lärandet och minska stressen vid läsning kan vi göra eleverna till resurser för varandra genom att de får läsa i par. När kan man parläsa? Hur kan man parläsa? Vilket stöd behöver jag som lärare ge så att eleverna lyckas i sin parläsning? Det utforskar vi i detta avsnitt. Häng med!

Handuppräckning. En samtalsmetod som för med sig en hel del utmaningar.I det här avsnittet vill jag tipsa om tre enkla strategier som jag kan använda istället för handuppräckning. Tre strategier som får allas röster hörda, som ser till att eleverna får tänka och gör dem aktiva och delaktiga i undervisningen. Tre strategier som skapar motivation och engagemang, och som synliggör lärandet för både mig och eleverna. Tre strategier som kan underlätta för dig och påverka din undervisning positivt. Häng med!

Det är snart alla hjärtans dag och vänliga veckan, och på många skolor tänker vi lite extra på att vara snälla mot varandra. Vi har snällkalender, vänlighetsbingo och andra aktiviteter i klassrummet för att sätta fokus på vänlighet. Vi kan göra på många olika sätt. Jag vill i detta avsnitt dela några tips på hur vi kan lyfta fram vänlighet nu under februari, men också under hela året. För det räcker inte att vi säger: Var snälla! Vi behöver göra mer än så för att eleverna ska få goda möjligheter att lyckas. Häng med!Mer om att modellera: Avsnitt 104Mer om T-kort: Avsnitt 18Mer om att tacka: Avsnitt 4

Det är svårt att sitta still och lyssna långa stunder. Det är svårt att sitta stilla och jobba själv långa stunder. Det är svårt för våra elever, men det är också svårt för oss vuxna. Om jag vill hålla kvar fokus och motivation, och stärka lärandet, behöver jag tänka på det när jag planerar. Jag behöver se till att deltagarna - vare sig det är barn eller vuxna - får chans att sträcka på benen och vara aktiva. I det här avsnittet ger jag tips på kooperativa strukturer som ger möjlighet för rörelse med fokus.Mer i avsnitt 80: Rörelsepaus - med fokus!Lär dig mer om strukturer i:Grundbok i kooperativt lärande - vägen till det samarbetande klassrummetKooperativt lärande i praktiken - handbok för lärare i grundskolanKooperativt lärande i praktiken - grupputveckling och ledarskapKooperativt lärande i förskolan och skolans första år

Elevinflytande och delaktighet är oerhört viktigt. Elever behöver få känna att de kan påverka, att de har en röst, att de bjuds in att tycka och tänka kring sin skolgång. En del i det arbetet är klassrådet. En utmaning jag hade med klassråden var att de blev ganska enformiga. Vi gick igenom våra punkter, men det blev ytligt. I det här avsnittet vill jag tipsa om några kooperativa strukturer som jag gillar att använda på klassrådet för att få fram fler elevers röster och få fram mer genomtänkta förslag och tankar. Häng med!Mer om demokratiarbete i avsnitt 56: Mer än bara klassråd

Små saker kan göra stor skillnad. Små förändringar kan ge stora effekter över tid. Förändringsarbete handlar sällan om att göra om helt, eller att förändra något stort. Ibland gör det det, men ofta kan små saker leda till stora förändringar. Det här är något jag ofta pratar om, när jag håller utbildningar, i handledning med lärare, och i poddavsnitt. Och jag vill börja det här året med att dela några små saker som har gjort stor skillnad för mig. Kanske är det något av det som kan hjälpa dig en bit på vägen. Häng med!Avsnitt som ger mer stöd:4: Vikten av tack6: De viktiga första minuterna7: Tänk positivt28: Jag faller tillbaka i gamla hjulspår44: Jag heter Jennie, vad heter du?59: Hej på dig!

Kooperativt lärande kan se ut på olika sätt. Det handlar inte om att eleverna ska samarbeta hela tiden, utan om att använda korta samarbetsmoment när det stärker lärandet. I detta avsnitt får du följa med in i några av mina lektioner för att se hur jag använder kooperativt lärande, med elevernas lärande i fokus. Häng med!

Den tysta läsningen, den enskilda läsningen, bänkboken. En så viktig del av läsundervisningen, men också så svår. Hur får vi eleverna att faktiskt läsa och inte bara sitta av tiden? Hur får vi eleverna att läsa klart boken och inte byta hela tiden? Hur gör vi lässtunden till en mysig stund att se fram emot och inte ett måste som eleverna suckar om? Det ska vi prata om i det här avsnittet. Häng med!Fler poddavsnitt om läsning:12: Den magiska högläsningen25: Var en läsande förebild33: Hur håller vi igång läsningen över sommaren?46: Väck läshjärnan!48: Jag kan läsa, och jag vill läsa!49: Kolla vad jag har läst!51: Inte en bokrecension till!83: Elever som läsande människor85: Minska sommarens lästapp107: Bästa läsplatsenLivat på Lingonvägen: LärarhandledningNycklar till en god undervisning: LÄS!

Vad tänker du när du hör ordet grupparbete? Vilka känslor och minnen väcks i dig? Kanske minnen av att själv få göra allt, eller av att inte få vara med. Kanske bilder av elever som hamnar i konflikt, ojämnt deltagande och frustration. Samarbete är svårt. Men det finns strategier som gör att samarbeten kan fungera effektivt. I detta avsnitt berättar jag om vad som skiljer kooperativt lärande från traditionellt grupparbete. Häng med!Några poddavsnitt kopplat till de kooperativa grundprincperna:Avsnitt 17: SamarbetsfärdigheterAvsnitt 18: Samarbetsfärdigheter: T/Y-kortAvsnitt 94: Vi hann inte reflektera idag heller!Avsnitt 71: Jag kan bättre själv!Avsnitt 81: Enskilt, med vem då?Avsnitt 102: Jag behöver dig! - positivt ömsesidigt beroende

En strategi inom kooperativt lärande är roller. Jag använder roller för att stärka elevernas lärande och samarbete. Roller är både ett individuellt ansvar och ett gemensamt ansvar, där målet är att dessa förmågor - som att fördela ordet, ta hand om materialet och uppmuntra varandra - ska bli en naturlig del av elevernas handlingsrepertoar. I detta avsnitt får du stöd kring hur du kan använda roller i undervisningen. Häng med!Du kan läsa mer om roller i “Grundbok i kooperativt lärande”, i “Kooperativt lärande i praktiken - handbok för lärare i grundskolan”, och i “Kooperativt lärande i praktiken - grupputveckling och ledarskap”. Till de böckerna finns också rollkort att skriva ut som du kan använda i undervisningen.

Var läser du? Var kan man läsa? Vad är den bästa läsplatsen? En del av vår läsidentitet är våra läsvanor - hur, när och var vi läser. Vår läsidentitet formas genom hela livet. Vi lärare kan påverka våra elevers läsidentitet positivt och hjälpa dem att forma goda läsvanor. I detta avsnitt ger jag tips på hur man kan vidga elevernas bild av var man kan läsa och hjälpa dem att hitta sina favoritläsplatser.Här finns ett dokument med stöd för att arbeta med läsplatser.

“Talängslan ökar lavinartat i skolan” läste jag i en artikel i Vi lärare för ett tag sedan. För en elev som tidigt utvecklar talängslan blir det svårt att komma ur det. Det är läskigt att prata inför andra, speciellt om jag som lärare kräver att en elev ska gå från att sitta stilla, lyssna och jobba själv, till att ställa sig inför alla och hålla ett tal. Då har vi gjort steget så stort. Vi säger tyst, prata inte, stör inte, jobba själv, och sen blir vi förvånade när de inte vill prata inför hela klassen. Jag tror inte att vi kommer tillrätta med talängslan genom att fokusera på talängslan och att stötta elever individuellt att våga prata inför klassen. Jag tror att vi istället behöver se över elevernas talutrymme i den dagliga undervisningen. Häng med!Praktiska tips:Avsnitt 5: Samtal i klassrummetAvsnitt 6: De viktiga första minuternaAvsnitt 50: Svara, jag drog ju din glasspinne!Boktips: Kooperativt lärande i praktiken - handbok för lärare i grundskolan

Jag har alltid varit tveksam till belöningssystem i skolan. Först hade jag svårt att sätta ord på varför. Petra Krantz Lindgrens texter har hjälpt mig förstå och sätta ord på min tveksamhet. I detta avsnitt vill jag prata om några av utmaningarna med belöningssystem, och varför jag rekommenderar att inte använda det i skolan.Petras hemsida: https://petrakrantzlindgren.se/En av hennes texter om belöningssystem i skolan: https://petrakrantzlindgren.se/2013/11/25/beloningssystem-i-skolan-utgor-grogrund-for-mobbning/En till text: https://petrakrantzlindgren.se/2013/03/25/darfor-ar-jag-kritisk-mot-beloningssystem-for-barn/Hur kan man göra istället?Avsnitt 4: Vikten av tackAvsnitt 7: Tänka positivtAvsnitt 17: SamarbetsfärdigheterAvsnitt 18: Samarbetsfärdigheter: T-kort/Y-kortAvsnitt  82: Kingrutan: Förbjuden!

Det är mycket elever ska klara av i skolan. Det räcker inte med att vi har förväntningar på hur de ska göra, vi behöver också tydliggöra, konkretisera och synliggöra förväntningarna och ge exempel, så att eleverna får större chans att lyckas. Vi kan tydliggöra och konkretisera på olika sätt. Vi kan ge muntliga instruktioner, skriva upp exempelfraser, visa bilder - men också visa med kroppen. Vi kan modellera. Hur vi gör det vill jag ge tips kring i detta avsnitt!

När elever ska lösa matematiska problem är inte fokus på att snabbt få rätt, utan på att tänka, resonera, undersöka, testa olika lösningar och tänka kreativt. Därför görs problemlösning bäst tillsammans med andra, där eleverna får chans att utforska problemet i samarbete. I det här avsnittet vill jag dela lite tips på kooperativa strukturer som passar bra för problemlösning i matematik. Häng med!Jag pratar mer om matematik i avsnitt 24: Jag hatar matte! och avsnitt 26: Jag hatar fortfarande matte!