Det Ringer In!

Detta är avsnitt 100 av “Det ringer in!”. För snart två år sedan startade vi den här resan, med målet att stötta lärare i er vardag. Hur har det gått? Vad har vi lärt oss? I det här avsnittet ser vi tillbaka och ringar in lite lärdomar. Tack för att ni har varit med på resan! Tack för att ni lyssnar!Era mest lyssnade på avsnitt:Av 13, Av 6, Av 14, Av 43, Av 5 Mina favoritavsnitt:Av 7, Av 50, Av 56, Av 72

Att lära sig skriva är stort. Tänk att de krumelurer jag ritar på ett papper betyder något för dig! Eleverna kommer in med olika känslor och upplevelser kring skrivande när de börjar skolan. Aavsett vad de har med sig, vill jag hjälpa dem att erövra skriftspråket. Då behöver jag skapa skrivglädje och skrivmotivation. Jag behöver få eleverna att vilja skriva, att kämpa fast det är svårt, att vilja göra sin röst hörd genom det skrivna ordet. I det här avsnittet vill jag dela några tips på aktiviteter som skapade skrivglädje och skrivmotivation hos mina elever. Häng med!

I skolan möter eleverna många ord och begrepp som de behöver förstå och lära sig. En del är enklare att förstå och göra till sina egna, en del är svårare. Det räcker inte att jag förklarar och stöttar. Det räcker inte att bearbeta begreppen i helklass-samtal eller samtal en och en. Om eleverna ska få chans att använda begreppen tillräckligt mycket för att införliva dem i sin vokabulär, behöver jag använda eleverna som lärresurser för varandra. I det här avsnittet vill jag ge tips på några kooperativa strukturer som jag gillar att använda för att stärka elevers begreppsförståelse, där vi också ökar motivationen och bygger en god gemenskap i klassen. Häng med!

Kooperativt lärande är ett väldigt strukturerat sätt att arbeta på. Struktur skapar tydlighet och förutsägbarhet, och hjälper eleverna att lyckas. Men ibland kan för mycket struktur leda till handlingsförlamning. I det här avsnittet ger jag stöd kring hur vi kan ha struktur när vi jobbar med kooperativt lärande men också ge plats för eleverna att ta ansvar, våga agera och vara kreativa.

Har du använt den kooperativa strukturen Berätta mera? I det här avsnittet berättar jag om hur den går till, vad den kan leda till och hur man kan tänka för att stötta eleverna att lyckas. Häng med!

Frågorna eleverna ska bearbeta i skolan är ofta frågor de själva inte har ställt. Det är lärarens frågor, eller läromedlets frågor, eller kanske chat gpt:s frågor. Det kan vara bra frågor, men eleverna har ofta andra frågor de bär på. För att öka motivation, lärglädje och lärande behöver vi skapa plats för elevernas frågor och funderingar i undervisningen. Hur kan vi göra detta? Häng med!Mer om frågor i avsnitt 53. Som vi frågar får vi svar

Svårt att få till reflektionen? Det var det för mig! Det kändes ofta för stort och komplicerat, vilket gjorde att det föll bort. Men det är så viktigt! Elever behöver få chans att reflektera kring sitt lärande och sitt samarbete - ofta! I detta avsnitt delar jag tips på hur du enkelt kan få till den viktiga reflektionen. Häng med!

Det är viktigt att eleverna får vara delaktiga i att utforma sin lärmiljö. Men ibland har vi också regler som redan finns, kanske skolans regler eller regler från kommunen - regler som eleverna behöver förstå och följa. Det räcker inte med att vi läser upp reglerna eller ger eleverna en lista att skriva på. I detta avsnitt ger jag tips på hur du kan bjuda in eleverna kring de regler som finns, och se till att deras röst får plats - för att stärka demokratiarbetet, gemenskapen och ansvarstagandet. Häng med!

Skolan är elevernas. Det är deras klassrum, deras arbetsmiljö, deras vardag. I detta avsnitt delar jag exempel på hur vi kan stötta eleverna att känna gemenskap och stolthet - och vilja vara världens bästa klass. Häng med!

Ännu ett läsår har vi nu bakom oss, med allt vad det innebär. Nu landar vi i några dagar innan det är dags för ledighet. Tack för att du har lyssnat på podden det här läsåret! I detta sista avsnitt innan sommaruppehåll vill jag säga tack, och dela några lärdomar från läsåret som gått.

Att vara lärare är bara ett jobb, men det är också mer än ett jobb. Vi som jobbar i förskolan och skolan brinner ofta för lärande och barns utveckling. Vi vill bidra, vi vill göra skillnad. Att vara lärare blir ofta en del av vår identitet som människor också, och det gör att det ibland kan vara svårt att sätta gränser, ta paus, och inte ta slut på sig själv. Känner du igen dig? Häng med!

Är du ny lärare? Ska du snart få din första klass? Välkommen till världens bästa yrke! I detta avsnitt delar jag några insikter du kan ta med dig in i höstterminen. Även du som jobbat ett tag kan må bra av dessa påminnelser. Fler tips inför att få din första klass (och få nyexade kollegor) hittar du i avsnitt 41.

När vi jobbar med människor kan vi alltid göra mer. Behoven tar aldrig slut. Men att kunna göra mer innebär inte alltid att vi ska göra mer. Vi måste hitta balans. I detta avsnitt funderar jag kring två aspekter av balans i läraryrket: balans mellan att utvecklas och att vila i det vi gör, och balans mellan det långsiktiga och här och nu. Häng med!

Ett läsår går i hög fart, där mycket händer hela tiden. Ibland kan det vara svårt att hänga med i svängarna. Men det finns saker som har hänt under året som vi inte vill tappa bort. Steg vi tagit, nya rutiner vi hittat, insikter vi fått. När vi utvecklar vår undervisning med hjälp av kooperativt lärande lär vi oss hela tiden. Så här i slutet av terminen är det därför bra att stanna upp och försöka få ner detta på papper. Vad vill jag komma ihåg? Vilka lärdomar vill jag ta med mig in i nästa läsår? I detta avsnitt ger jag tips på två olika mallar du kan använda för att runda av ditt kooperativa läsår.Mallarna finns att ladda ner på www.cooperative.coach/resurser/materialMer stöd för att utvecklas som lärare:Avsnitt 21: Det blev inte som jag villeAvsnitt 28: Jag faller tillbaka i gamla hjulspårAvsnitt 34: Gör det till ditt eget

Slutet på vårterminen är ofta stressigt av många olika anledningar. Det är mycket att hinna med, samtidigt som det är mycket känslor hos både elever och vuxna. Det kan kännas “klart” efter nationella prov och utvärderingar, men vi har ändå tid kvar. Ibland kan det vara svårt att hålla ihop allt när solen lockar. I det här avsnittet får du några tips på hur vi kan göra för att hålla uppe motivationen och orken de sista veckorna. Häng med!Fler tips hittar du i:Avsnitt 32: Hur ska jag orka till lovet?Avsnitt 33: Hur håller vi igång läsningen över sommaren?Avsnitt 36: Vad har vi lärt oss?Avsnitt 85: Minska sommarens lästapp

“Läsundervisning syftar alltså inte enbart till att lära barn att läsa, utan att forma barn som vill läsa, som väljer att läsa och finner nöje i det.” Nycklar till en god undervisning: LÄS!Hur kan vi göra för att stötta elever att vilja och välja att läsa, så att de läser även utanför skolan, även på det stundande sommarlovet? Hur kan vi stötta eleverna att hitta texter och böcker som tilltalar dem och som griper tag i dem? Hur ger vi plats för genuina läsupplevelser som lockar fram läsaren i varje elev? Häng med!Mer om läsning hittar du i avsnitt 12, 25, 33, 48, 49, 51 och 83.Håll utkik efter kommande boken: Nycklar till en god undervisning LÄS!

Hur kan kooperativt lärande användas för att stärka lärandet i slöjdundervisningen?I grunden handlar kooperativt lärande om att aktivera elever som resurser för varandra, där de får möjlighet att stötta varandra i lärandet. Ibland fastnar vi i att det ska vara stora grupparbeten där eleverna ska jobba länge med varandra och skapa en produkt tillsammans, men det handlar mer om de små mötena, de små interaktionerna, där de får möjlighet att bearbeta innehållet och fördjupa lärandet. I detta avsnitt undersöker vi några av dessa möjligheter för stödjande interaktioner i slöjdundervisningen. Häng med!Även om du inte är slöjdlärare kan du få med dig saker från det här avsnittet. Lyssna och inspireras, fundera på vad som är relevant för dig, förändra, ta bort, bygg ut och gör det till ditt eget. Mer om att stötta elever direkt på lektionen hittar du i avsnitt 6: De viktiga första minuterna.

Vad läser dina elever? När läser de? Vad tänker de om sin läsning?I skolan behöver vi stötta våra elever att bli läsande människor och forma en positiv läsidentitet. Då måste vi vara intresserade av dem som läsare. Vi behöver vara nyfikna på deras läsvanor, deras läsintressen, hur de ser på sig själva som läsare, vad de gillar och inte gillar. För meningen är inte bara att vi ska lära elever att läsa, att de ska ha den tekniska färdigheten. Meningen är att vi ska hjälpa dem att hitta sig själva som läsare. I detta avsnitt undersöker vi hur vi kan göra detta. Häng med!Mer om läsande förebilder hittar du i avsnitt 25.För mer stöd om läsning: Nycklar till en god undervisning: LÄS

Kingrutan, fotbollsplanen, den stora gungan i sandlådan... ibland känns det som att vissa platser på skolgården drar till sig konflikter. Fler gånger än jag kan räkna har jag spenderat lektionstid till att reda ut vem som egentligen åkte ut och varför Olle aldrig passar bollen, förstökt lugna frustrationen, torka tårar och reparera relationer. Ibland kan det kännas frestande att förbjuda. Att tänka att om vi bara tar bort platsen, aktiviteten, så får vi bukt på det. Men är det långsiktigt en bra lösning? Eller kan vi göra på andra sätt? Det utforskar vi i detta avsnitt! Häng med!Mer om T-kort hittar du i avsnitt 18.

När jag sa till mina elever att de skulle jobba enskilt en stund sa en av dem: “Enskilt, med vem då?” Det var så naturligt för dem att stötta varandra i lärandet. Elever som vill samarbeta - vad fantastiskt! Men elever måste också kunna jobba själva. I detta avsnitt ger jag tips på hur vi kan använda samarbete för att stärka det individuella arbetet, där samarbete och enskilt arbete går hand i hand. Häng med!