Nördarnas podd

I detta avsnitt av Nördarnas podd drar vi igång vår stora valårsgenomgång inför valet 2026. David och Patrik djupdyker i det svenska valsystemets mekanik – från hur mandaten fördelas till vad som egentligen händer bakom de stängda dörrarna i vallokalen efter klockan 20:00.Vi pratar om skillnaderna mellan riksdag, region och kommun, och Patrik delar med sig av sina personliga erfarenheter som röstmottagare. Dessutom diskuterar vi varför kommunalvalet ofta är det viktigaste för din vardag, trots att det har lägst valdeltagande.Lyssna för att lära dig mer om:De tre valen: Skillnaden på riksdag, region och kommun och vad de olika instanserna faktiskt beslutar om.Bakom kulisserna vid rösträkningen: Hur det går till när rösterna räknas manuellt och varför systemet är så säkert.Mandat och spärrar: Hur de 349 platserna i riksdagen fördelas och debatten kring 4-procentsspärren.Övriga val: En snabb genomgång av kyrkovalet och EU-valet.Valdeltagande: Varför Sverige har ett av världens högsta valdeltagande och varför vi hoppas på 98 % i år.Länkar och resurser:Besök vår nypiffade hemsida: www.nordarnaspodd.se Gå med i diskussionen i vår Facebook-grupp! https://www.facebook.com/groups/3394483107523406Kolla in vår nya merchshop: https://nordarnaspodd.myspreadshop.se/

I veckans avsnitt av Nördarnas podd gräver David och Patrik (bokstavligen) ner sig i ett av vår tids mest laddade ämnen: kärnavfall. Vad gör vi egentligen med de använda bränslestavarna när de har gjort sitt i reaktorn? Och stämmer det verkligen att varje person bara producerar en hockeypuck med högaktivt avfall under en hel livstid?David bjuder på en nostalgisk resa till barndomens Ludvika och Bergslagen, där djupa gruvhål och blåskimrande slaggsten satte fart på fantasin. Vi får också höra om de senaste nyheterna från "Västkustkontoret" i Lysekil, där Patrik funderar på om han vill ha ett kärnkraftverk som närmaste granne.Fission för nybörjare: Hur man klyver atomer för att koka vatten och driva turbiner.Chernobyl & Simpsons: Hur populärkultur som HBO-serier och Homer Simpson har format vår bild av kärnkraft.Sveriges dolda historia: Visste du att Ågestaverket i Farsta var Sveriges första civila kärnkraftverk som gav både el och fjärrvärme?.SKB och Slutförvaret: Planerna på att kapsla in avfallet 500 meter ner i urberget i Forsmark och låta det vila där i 100 000 år.Framtidens återvinning: Kan vi faktiskt börja recirkulera gammalt kärnavfall med ny teknik?.Oavsett om du är en kärnkraftsentusiast eller bara nyfiken på hur vi hanterar våra mest långlivade sopor, så är det här ett avsnitt du inte vill missa.Lyssna nu och bli lite klokare på atomer, urberg och hockeypuckar!Glöm inte att följa oss på sociala medier och prenumerera på podden i din favoritapp

Välkomna till ett nytt avsnitt av Nördarnas podd! Idag lämnar vi de soliga klipporna på västkusten och kliver in i en mörk, dystopisk del av den svenska historien. Vi pratar om händelserna i Ådalen 1931 – en tid då klyftorna var enorma, arbetslösheten slog i taket och militären öppnade eld mot sin egen befolkning.Året är 1931. Sverige befinner sig i en djup ekonomisk depression med extremt höga arbetslöshetssiffror. Vid sågverken i Ådalen rasar en infekterad arbetskonflikt efter att lönerna sänkts kraftigt, från 1,20 kr till 1,04 kr i timmen. När arbetsgivarna bussar in strejkbrytare (ofta studenter på jakt efter extrapengar) kokar det över för lokalbefolkningen.I avsnittet går vi igenom:Demonstrationståget: Hur 3 000 personer marscherade mot Lunde i ett försök att stoppa strejkbryteriet.Militärens roll: Varför landshövdingen kallade in soldater istället för polis, och den bristande rutinen hos de unga befälseleverna på plats.Eldupphör: Den osannolika hjälten Tore Andersson (Alespong), trumpetaren som med sin signal fick militären att sluta skjuta – och som senare blev misstänkt för brott för att han "tagit kommando".Tragiska konsekvenser: Fem personer dog, däribland den 20-åriga Eira Söderberg som bara stod och tittade på.Visste du att Ådalen -31 var startskottet för den moderna svenska polisen? På den tiden fanns bara lokala styrkor och inrikes pass-tvång mellan län. Eftersom polisen inte fick jobba över länsgränserna använde man militären som "ordningsmakt" – ett misstag som Sverige lovade att aldrig upprepa.Självklart hinner vi med lite "housecleaning" och nördande också!Patrik brottas med logiken bakom snöplogning av en 150 meter lång grusväg. Hur vinklar man bladet bäst för att inte stänga in svärmor? David har dykt ner i nätverksträsket och bygger brandväggar för att få ordning på sina IP-ranges. Infrastruktur kan faktiskt vara spännande om man skrapar på ytan! Lyssna på avsnittet nu via Spotify, Apple Podcast eller YouTube!Glöm inte att prenumerera och ge oss ett betyg (vi siktar på att behålla våra 4,9 på Spotify!). Har du stenkoll på Länsstyrelsens historia? Hör av dig till oss – vi letar alltid efter nya expertnördar till podden.

I veckans avsnitt av Nördarnas Podd går David och Patrik tillbaka till rötterna – bokstavligt talat. Vi dyker ner i den process som lade grunden för (nästan) allt liv på jorden: Fotosyntesen. Det blir en resa från kloroplaster och solljus till sci-fi, rymdkolonier och hur vi kan lösa energikrisen med artificiella löv. Dessutom bjuder vi på en rättelse om gamla magnetband och grottar ner oss i KVM-switchar.Fotosyntesen: Naturens solcellsdrivna sockerfabrik Utan fotosyntes, ingen mat och inget syre. Vi bryter ner hur växter, alger och bakterier omvandlar ljus, vatten och koldioxid till socker och syre.Ljusreaktionen: Klorofyllet fångar solljus, spjälkar vatten och skapar energibärarna ATP och NADPH.Mörkerreaktionen (Calvincykeln): Koldioxid byggs om till glukos (socker) som växten använder som byggstenar och energi.Framtidens odling och artificiell fotosyntes Forskningen står inte stilla. Vi diskuterar hur vetenskapen försöker effektivisera fotosyntesen för att möta klimathotet och energikrisen:GMO: Att genmodifiera grödor för att klara torka och sämre jordar.Artificiell fotosyntes: Kan vi bygga maskiner som härmar naturen för att skapa bränsle och fånga in koldioxid?.Urban Farming: Odling i städer, källare och på hotell (som David såg på ICA!) för att minska transporter.Odling i rymden – Från The Martian till verklighet Hur ska vi överleva på långa rymdresor eller på Mars? Vi pratar om slutna ekosystem, syreproduktion i rymdskepp och refererar till både The Martian, Project Hail Mary och Avatar.Patrik har fastnat i YouTube-träsket och tittar på 90 minuter långa videos om restaurering av Rolex-klockor som varit med om husbränder.David försöker lösa sitt ljudproblem med två datorer och en skärm. Diskussionen landar i ljudmixers, lödning av egna kretsar och jakten på den perfekta KVM-switchen för 3–4 datorer.Glöm inte att betygsätta podden (minst 5 stjärnor!) i din poddapp.

I det här avsnittet är David och Patrik tillbaka för att djupdyka i världens största ö, som inte är en kontinent: Grönland. Det blir en resa från de första bosättarna för 4 500 år sedan till dagens geopolitiska dragkamp.Världens kortaste krig: Vi pratar om det humoristiska "Whiskey-kriget" mellan Danmark och Kanada om Hans ö, som äntligen fick sin lösning 2022.Nuuk – Världens nordligaste huvudstad: En genomgång av vad man faktiskt kan göra i Nuk enligt TripAdvisor (spoiler: det involverar en hel del vandring och kanske lite julmagi).Erik Röde och marknadsföring: Hur en bannlyst viking lyckades "sälja in" en isig ö genom att döpa den till det lockande namnet Grönland.Relationen till Danmark: Varför Grönland fortfarande får miljarder i bidrag och vilken strategisk roll ön spelar för NATO och USA:s missilförsvar.Yta: Cirka 2,16 miljoner kvadratkilometer (fyra gånger större än Sverige).Is: Ungefär 80 % av ytan täcks av inlandis.Befolkning: Cirka 56 000 invånare totalt, varav 19 000 bor i huvudstaden Nuuk

Jens, som till vardags skådespelare som bor i Vimmerby, delar med sig av sin passion för spel och hur allt började med ett samtal till Karlavagnen i P4. Med en samling på runt tusen spel i sitt dedikerade "spelrum" hemma, guidar han oss genom allt från strategiska rymdäventyr till kreativa konstspel.Jens och podden Avbockat: Vi lär känna Jens och hör mer om hans egen populärkulturella podd där allt från Jönssonligan till tidsresor dissekeras.Vad definierar ett brädspel? Är det brickor, kort eller ett fysiskt bräde som räknas? Vi diskuterar gränserna och varför glädjen i spelet alltid bör gå först.Monopol – En familjesplittrare? Vi tar en titt på klassikern Monopol, dess ursprung som "The Landlord Game" och varför det kanske inte är Jens absoluta favorit.Speltips för alla smaker:Vinnarskallar och dåliga förlorare: David, Patrik och Jens diskuterar balansen i spel och hur man hanterar en förlust (eller en vinst som stiger en åt huvudet).Missa inte att se detta avsnitt på YouTube för att faktiskt få se de fantastiska spelen Jens visar upp under samtalets gång!Prenumerera på Nördarnas podd där du hittar poddar, och glöm inte att spana in Jens podd Avbockat för mer nördig populärkultur.Länk till Jens podd, Avbockat:https://poddtoppen.se/podcast/1332899852/avbockat-podcasten-med-den-langa-listan

I detta actionfyllda avsnitt tar David och Patrik ett djupt dyk in i Japans skuggvärld för att avslöja sanningen bakom de legendariska ninjorna! Vi navigerar genom historiska fakta och slår hål på Hollywood-myter för att förstå vilka dessa hemlighetsfulla krigare verkligen var.Ninjorna föds ur kaos: Lär dig om den turbulenta Sengoku-perioden i Japan (cirka 1467–1600) – en tid av inbördeskrig där makten skiftade snabbt, vilket skapade ett behov av spioner och infiltratörer.Inte bara i svart: Vi krossar myten om den svarta ninjadräkten! Ninjor klädde sig efter situationen för att blända in, ofta i mörkblått på natten. Den svarta dräkten har sitt ursprung i Kabuki-teatern.Iga och Kōga: Upptäck de två mest kända centra för ninja-verksamhet – Iga och Kōga – områden med svårtillgänglig terräng där lokala klaner utvecklade unika stridstekniker, oberoende av samurajernas hederskodex.Yrket: Spion och Sabotör: En ninjas primära roll var spionage, informationinsamling och sabotage, inte främst öppen strid. De var mästare på förklädnader och att smälta in i omgivningen.Samurajens motsats: Lyssna på hur ninjor och samurajer relaterade till varandra. Samurajerna med deras strikta hederskodex kunde ibland vara ninjornas uppdragsgivare, eftersom ninjorna kunde utföra "dirty work" som soldatkoden inte tillät.Historiska Kändisar: Hattori Hanzo nämns som en av de mest kända klanledarna, som tjänade Tokugawa Ieyasu.Fading out: Ninjornas era minskade när Japan enades under Edoperioden (började 1603) och behovet av krigare och spioner minskade gradvis.David avslöjar vilken mytomspunnen 8-bits karaktär han och Patrik delar med ninjorna! (Hint: Turtles-delen är tveksam) En viktig diskussion: Tänker alla män på Romarriket? David och Patrik reder ut mysteriet och jämför antalet ninjor med befolkningen vid Romarrikets höjdpunkt.David delar en nördig anekdot om VD:n för Last Ninja-serien och den kommersiella rätten till spelets logga.Patriks senaste nördighet: Att välja mellan olika typer av garagegolv – betsimpregnering, enkomponents- eller tvåkomponentsepoxy?.Davids senaste nördighet: Att bygga ihop en dator från grunden och använda programmet Spinrite för att återskapa magnetismen på hårddiskar.Glöm inte: Vi ses i nästa avsnitt där vi fortsätter våra nördigheter! Har du egna ninja-historier eller fakta? Dela dem gärna i vår Facebook-grupp!📜 Vad du får lära dig i avsnittet:🔥 Även i detta avsnitt:

I det här avsnittet av Nördarnas Podd dyker vi ner i historien och kulturen kring Kungen av Rock 'n' Roll, Elvis Presley. Dessutom får du höra om Patrik och Davids senaste nörderier, från hockeyträning för 8-åringar till sökandet efter den perfekta europeiska e-postleverantören.Elvis Presley, född 1935 i Mississippi, växte upp fattigt men i ett musikaliskt hem. Han var en omedelbar hit, influerad av gospel, blues och country, men skapade sin helt egna stil. David och Patrik diskuterar hur Elvis kom som ett fenomen och snabbt blev en myt.Genombrottet: Elvis slog igenom 1956 efter att ha spelat in musik på Sun Records som 19-åring.Censur och Höftvickningar: Hans dansrörelser på TV var så chockerande för dåtidens USA att kameramännen ibland fick panorera upp kameran för att undvika att filma hans "höftvickningar".En Cross-Artist: Utöver musiken gjorde han otaliga filmer (som Patrik skämtsamt noterar kanske inte var hans bästa stunder).Militärtjänst och Kärlek: Mellan 1958 och 1960 gjorde Elvis lumpen i Västtyskland, där han träffade Priscilla.Comeback och Stil: Hans comeback 1968, klädd i svart skinn, visade att han fortfarande var en kraft att räkna med. Patrik delar att hans favoritstil är de "tajta, goa glitter-dräkterna" och jumpsuitsen från Las Vegas-eran.Fenomenet Lever Vidare: Elvis var en av de mest sålda artisterna någonsin. Hans död 1977 ledde till en explosion av försäljning och, precis som med Michael Jackson, konspirationer om att han fortfarande lever. Idag är han en symbol för amerikansk nostalgi och kitch.David delar sina intryck av att se Abba-tarerna i London och hur den tekniska showen rent sinnesmässigt var otroligt cool. Detta leder till en diskussion om möjligheten att skapa en billig Elvis-konsert från hans bästa år med samma teknik. Patrik spekulerar i att The King borde få en uppsättning i Las Vegas nya The Sphere med hologram och laser.Vi pratar även om:Kung Sune: Patrik delar ett nostalgiskt minne om en eventuell Elvis-imitatör från Landvetter som han minns som "Kung Sune".Rockens Kulturella Brytpunkt: David reflekterar över hur Elvis bröt kulturella barriärer, särskilt kring rasfrågor, genom att introducera vad som då ansågs vara svart musik (blues) till en vit publik på sitt eget unika sätt.👑 Elvis – Kungen av RockAbba-tarer, Elvis Hologram och The Sphere

I veckans explosiva avsnitt dyker David och Patrik ner i allt som rör fyrverkerier – från forntida traditioner till modern pyroteknik och framtida ljusshower. Vi gräver i historien, kemin bakom de färgstarka effekterna och diskuterar säkerhet, miljö och de höga smällarna! 📜 Från Kina till Nyårsfesten – Fyrverkeriets Historia Rötter i Kina (800-talet): Fyrverkerier har sitt ursprung i Kina runt 800-talet e.Kr. Originalsyfte: De första fyrverkerierna, som bestod av krut i bamburör, var tänkta att skrämma bort onda andar och bringa lycka, inte bara för underhållning som idag. Ingredienser: De tidigaste experimenten använde bland annat träkol, svavel, salpeter, bambu och pappersrör. Modernt bruk: Idag används fyrverkerier främst för att fira högtider (som nyårsafton) och andra festliga tillfällen som bröllop. 🧪 Kemin Bakom Färger och Ljud Fyrverkerier skapas genom en serie kemiska reaktioner som ger ljus, färg och ljud. Gult: Natrium Grönt: Barium Blått: Koppar Lila: Strontium och koppar Vitt: Magnesium Rött: Strontium (Patrik reder ut uttalet av Strontium 🤣). Höga Smällar/Boom: Kaliumklorat skapar en högsmäll som Patrik älskar, särskilt på stadsfyrverkerier. Sprakande/Poppande: Vismut ger ett sprakande och poppande ljud. Visselljud: Att packa "stjärnorna" (kulorna) väldigt tätt ger en långsammare bränning, vilket ofta skapar det klassiska visselljudet när raketen sticker iväg. Mekanik: En stubin tänder en krutladdning som skjuter upp fyrverkeriet, och sedan antänder en tidsinställd tändsäkring de små stjärnorna i olika kemikalier för att skapa den önskade effekten på himlen. Fabriker som tillverkar fyrverkerier har hög risk för olyckor och explosioner. I Sverige small en fabrik i Ljungby 2021 på grund av ett åsknedslag. Vi diskuterar också de tragiska (och dumma) olyckor som kan ske med felaktig hantering av fyrverkerier. Allt fler kommuner och arrangörer blir restriktiva med fyrverkerier på grund av brandrisk, säkerhet, miljöpåverkan och hänsyn till djur. Drönarshowar är ett växande alternativ: Hur det fungerar: Hundratals eller tusentals LED-utrustade drönare flyger i förprogrammerade, synkroniserade banor för att skapa geometriska former, bilder, logotyper eller text på himlen. Fördelar: De är tysta (inga rädda djur), de släpper inte ut kemikalier (mindre miljöpåverkan) och har nästan obegränsade grafiska möjligheter. Exempel: En show i Singapore använde hela 7000 drönare! 🎨 Färgerna:📢 Ljudet och Effekterna:🚧 Säkerhet och Risker💡 Framtidens Ljusshower: Drönare vs. Fyrverkerier

Äntligen dyker David och Patrik ner i en av julens absolut nördigaste och mest traditionsrika symboler: Julbocken! Gör dig redo för en resa genom tusen år av myter, folktro och pyromani.I detta julspecial gräver vi djupt i Julbockens fascinerande historia. Allt började inte med halm och röda band – ursprungligen hittar vi bocken i den nordiska mytologin, tätt kopplad till åskguden Tor och hans par av kraftfulla dragbockar, Tanngnjóstr och Tanngrisnir. Följ med när vi spårar figurens metamorfos från hedniskt väsen till ett skräckinjagande sändebud på 1600-talet, som snarare delade ut straffris än presenter. Vi tar även en avstickare till Centraleuropa för att möta julbockens rysligare, horndäckade kusin: Krampus. Lär dig mer om hur Krampus-parader i Alperna bär på slående likheter med gamla, nästan bortglömda svenska julboksupptåg och vad det säger om våra skandinaviska jultraditioner.Men ingen diskussion om julbockar är komplett utan att avhandla vår moderna nationalklenod: Gävlebocken. Vi reder ut den smått surrealistiska sagan om den 13 meter höga halmbocken som byggs av bland annat Gävle brandkår och sedan, nästan som en ritual, brunnit ner över 35 gånger sedan den först restes 1966. Vi diskuterar det populärkulturella fenomenet, spänningen i luften i Gävle varje december, och varför du inte längre kan betta på bockens överlevnad efter att den svenska spellicensen kom 2019 (och den där gången oddsen gav 1:5 att den skulle brinna). Frågan är om Köpmannaföreningen i Gävle ibland har tveksamma incitament för att hålla bocken intakt, då uppmärksamheten den genererar är enorm, även när den blir aska.Som en diagonal kontrast till julhistorien bjuder David på en nördig fördjupning i webbserievärlden med XKCD av geniet Randall Munroe. Han är skaparen bakom den bästsäljande boken What If? där han ger seriösa vetenskapliga svar på absurda hypotetiska frågor (som vad som skulle hända om man slog en baseball i 90% av ljusets hastighet!). David förklarar varför XKCD är ett "rabbit hole utan dess like" och hur den hängivna Reddit-communityn hjälper till att dechiffrera de allra mest komplexa skämten som ibland kräver en doktorstitel i kärnfysik för att förstå. Patrik, som nyligen dök djupt i politikens värld, passar på att drömma om en framtida gäst – ingen mindre än astronauten Christer Fuglesang. Dessutom avslöjas det gamla, hemliga namnet på podden: Nördarnas krig.Missa inte detta avsnitt fullt av nördkultur, djuplodande historia och skratt!

I det här avsnittet av Nördarnas podd dyker David och Patrik ner i historien bakom den banbrytande svenska innovationen Tetra Pak. Upptäck hur den pyramidformade kartongen och dess grundare, Ruben Rausing, inte bara revolutionerade mjölkdistributionen utan även förändrade livsmedelsindustrin globalt.Tetra Pak, grundat 1951, har sitt ursprung i Rausing vision om att skapa en hygienisk, kostnadseffektiv och transportvänlig förpackning som kunde ersätta tunga glasflaskor.Vi diskuterar:Innovationsresan: Från den tidiga, svårhanterliga tetraedriska formen till succén med den rektangulära Tetra Brik-kartongen.Aseptisk teknik: Hur Rausing-systemet möjliggjorde sterilisering och distribution utan en obruten kylkedja, vilket transformerade mjölk från en lokal vara till en global handelsvara. Denna svenska innovation har blivit en nyckelspelare inom hållbara förpackningslösningar.Ingenjörsnörderi: Vi nördar ner oss i företagets filosofi – att kombinera maskinteknik och förpackningsmaterial i ett enda system, samt hur kartongens dimensioner optimerades för standardiserade fraktpallar.Avsnittet innehåller även personliga anekdoter och intressanta sidospår:Kaninkaoset: Patrik ger en dramatisk uppdatering om den senaste utvecklingen i kaninfamiljen, där en "Snickers" visade sig vara en hane, vilket ledde till rejäla problem.Språknörderi: David reflekterar över betydelsen av ord och skiljetecken, inspirerad av AI och Large Language Models (LLM). Han tar upp det klassiska exemplet med det saknade kommatecknet i Morsekoden: "Avrätta ej benåda".Förpackningskritik: Patrik vädrar sin frustration över de nya, fastsittande plastkorkarna på kartongerna och saknaden av de gamla, smidiga flikarna.I veckans nördighet pratar David om det ökande intresset för säker data och öppen källkod (Open Source) bland globala myndigheter och länder som vill minska beroendet av kommersiella jättar som Microsoft.Avsnittet kulminerar i en världspremiär när David tillkännager lanseringen av sitt nya projekt som fokuserar på IT-säkerhet och integritet.Lyssna på veckans avsnitt för att lära dig mer om Tetra Pak och nörda ner dig i allt från kaniner till kod!

Välkomna till ett väldigt speciellt och annorlunda avsnitt av Nördarnas Podd – det är nämligen vår 100:e gång i etern! Patrik och David reflekterar över de första 99 avsnitten och dyker ner i sina mest minnesvärda ögonblick, gäster och nördigaste ämnen. Enligt plan skulle det bli en topp fem-lista, men David kunde inte välja ut färre än elva favoriter av alla "barn" (avsnitt). Introduktioner & Reflektioner:Patrik definierar sig nu som Familjefar , medan David kallar sig för Detaljist.Vi firar att ha gjort 100 avsnitt, vilket inte är alla poddar förunnat.Nördhål & Fascinerande Ämnen: Vi delar med oss av de ämnen som verkligen fick oss att ramla ner i ett rabbit hole av detaljer:Björndjuren (Trögkryparna) (Avs. 43): Vår älskade favorit, som Patrik hävdar orsakade en rejäl bump i lyssnarsiffrorna. Vi diskuterar den mikroskopiska varelsen som kan överleva på de mest extrema platser, från Himalaya till månen, och David uppmanar alla att lyssna på det avsnittet direkt! Orremål: Samtalet med Ann-Kristin som dokumenterar och katalogiserar den utrotningshotade dialekten Orremål, som endast talas av omkring 300 personer i Nordvästra Dalarna.Baka Rullband: Bengts otroliga kompetens kring digitalisering av gammalt material, inklusive hur gamla rullband från vissa tillverkare måste bakas i ugnen på låg temperatur i upp till ett dygn för att rädda magnetismen.Flugfiske (Avs. 24): Historien om gästen Tobbe som binder flugor på sin semester och testar deras flyt- och sjunkhastighet i badkaret med specialtempererat vatten.Möten & Gäster Vi Minns:Starstruck: När Patrik träffade hårdrockare som gjorde en egen podd, och hur kul de tyckte det var att vi hade ett avsnitt om skiftnyckeln.Kändisar: Intervjun med genuine kändisen Fredrik Paulun om Biohacking (Avs. 22).Lyssnaresynpunkter: Ögonblicket då lyssnaren Jens (Reptil- och D&D-nörden) skickade in ett meddelande och bad David sluta uttala intressant med ett kort a.Framtida Gäster: David hoppas på att en nördig expert på gitarrplektrum hör av sig. Vi tar också gärna emot Lena Philipsson!Övriga Höjdpunkter: Vi minns även episoder om: konstsamlaren med oregistrerade original av Picasso och Chagall , Flygplatser vi minns (Avs. 56), EU-parlamentet, och Gustav Vasas tidiga år.Avslutning: Patriks favoritögonblick av alla: Davids oförberedda och underhållande intron. Vi tackar alla lyssnare och lovar att sikta mot minst 100 avsnitt till!Tack för att du lyssnat på alla de här 100 avsnitten!

I detta speciella nummer 99 av Nördarnas Podd tar värdarna Patrik Stenberg och David Stavegård ett djupt kliv in i ishockeyns mytologi och pratar om ingen mindre än Wayne Gretzky – ”The Great One”. Med en grundlig research och lättsam poddpraxis får du med på resan genom Gretzkys liv, karriär, rekord och mänskliga sidor.Vi börjar med Gretzkys uppväxt i Kanada – född 26 januari 1961 i Brantford, Ontario. Patrik berättar om hur Gretzky som sexåring redan spelade mot tio–elvaåringar och hur fadern Walter såg till att han fick tid på isen genom att spola en rink på bakgården. Familjen spel har en central plats i berättelsen och vi får höra om hur Gretzkys mamma stod i fåtöljen som målvakt medan han sköt puckar i vardagsrummet.Redan som tonåring blev han kallad ”The Great One” – ett smeknamn han skulle bära genom hela sin karriär. Vi går igenom hans första seniorår i Indianapolis Racers (WHA) och övergången till Edmonton Oilers där han kom att bli ett fenomen. Han debuterade i NHL 1979 och vann fyra Stanley Cup med Oilers: 1984, 1985, 1987, 1988.Gretzkys statistik är häpnadsväckande: 1 963 assist, 2 857 poäng och 894 mål under grundserien. Även 55 av hans 61 officiella NHL‑rekord består än idag. Patrik förklarar vad assist och poäng innebär i objektiv termer och jämför för att sätta siffrorna i perspektiv. Ett exempel: 92 mål på en säsong och 163 assist. Att han gjorde mer än dubbelt så många assist som mål visar på hans unika spelförståelse och lagkapacitet.1988 skedde övergången till Los Angeles Kings – en chock för många hockeyfans – och där blir Gretzky en katalysator för att etablera hockey i södra USA. Vi berättar om varför bytet kom till och hur hans närvaro förändrade spelkulturen. Senare blev det korta sejourer i St. Louis Blues innan avslut i New York Rangers 1999. Nummer 99 pensionerades av hela NHL – ingen annan spelare får använda det numret längre.Bortom siffrorna lyser Gretzkys ödmjukhet igenom. Vi diskuterar hur han – trots att ha varit den största genom tiderna – alltid lyfte fram familjen, lagkamraterna och sina tränare. Patrik och David reflekterar över vad det innebär att ha sådan framgång – och ändå förbli jordnära.För dig som älskar sport, statistik, människoporträtt eller bara vill höra en bra berättelse fungerar detta som både underhållning och kunskap. Vi guidar dig genom en av ishockeyhistoriens största profiler, med anekdoter, fakta och helt nya vinklar. Dessutom får du höra två nördar som går loss på detaljer – och det är något du sällan upplever i vanliga sportpoddar.Gör dig redo att luta dig tillbaka och njuta av en läcker djuplodande hockeyresa. Sätt på dig dina hörlurar, sätt kaffet på bryggning och låt oss tillsammans gå in i världen med Wayne Gretzky.Lyssna, dela – och addera gärna din favoritdel på vår Facebook‑grupp eller via mejl. Vi ses i avsnitt 100 och firar tillsammans!

I veckans avsnitt av Nördarnas podd öppnar David med ett resonemang om vänskap över gränserna – från Uzbekistan till Facebookgruppen där lyssnarna tipsar om nya serier. Men snart tar samtalet en ny riktning när Patrik och David äntligen får besök i poddstudion: Pontus Roos, känd från LinkedIn och älskad för sin målmedvetna personlighet och sin passion för musik.Pontus beskriver hur livet som fritidsgårdsrockare på 90-talet formade honom – från bandet Welfare till den ikoniska Ibanez RG 570 och ett arv av VHS-inspelningar som nog borde förbli osedda. Efter många års paus från musiken hittar han tillbaka, tack vare dotterns nyväckta intresse för piano och Kents låtar. Det blir en berättelse om att återupptäcka glädjen i att skapa, och om att jaga perfektion i något som egentligen inte går att bli färdig med.Han berättar om sitt nördprojekt att lära sig spela Pachelbels “Canon in D major” – utan att kunna noter, bara med hjälp av YouTube och en rejäl dos envishet. Fyra år senare sitter stycket, till familjens både stolthet och irritation. Sedan följer gitarrens återkomst: Gary Moore-solo i “Out in the Fields”, utan hörlurar och med maximal ljudvolym. Perfektion är aldrig målet – men drivet att klara det omöjliga är alltid där.Samtalet rör sig vidare in på mål, motivation och mänsklighet. Pontus berättar hur han som entreprenör jobbar målstyrt ända in i detaljnivå – ner till exakt klockslag, plats och företagsnamn för sin framtida “exit”. David, å andra sidan, erkänner att han inte har ett enda mål i livet – och att det faktiskt fungerar alldeles utmärkt. Det blir en öppen och humoristisk diskussion om varför vissa människor behöver mål för att drivas framåt, medan andra hämtar sin energi ur nyfikenhet, glädje och passion.Dessutom hinner de prata om människans bristande självdisciplin, om Ozempic och att det faktiskt “måste vara okej att ge upp ibland”. Och såklart – om nörderi på allra högsta nivå: från Dalarna som kunskapsområde till YouTube som musiklärare.Mot slutet bjuder Patrik på sin egen nördhistoria: kampen för att bygga ett trådlöst surroundsystem i ett hus där projektorduken går ner framför dörren. Det blir ett samtal om smarta högtalare, Sonos, Google Home och den eviga kampen mellan design och teknik. David avslutar med sitt eget projekt – att platsbygga möbler med IKEA Ivar – och konstaterar att det är minst lika mycket nörderi i en perfekt passad låda som i ett gitarrsolo.Ett avsnitt för dig som älskar att förlora dig i passionen för något – stort eller smått.För dig som vet att det ibland är helt okej att bara vara “medioker nörd” på ett kvarter i Mora, men med full inlevelse.🎸 Länkar från avsnittet:Gary Moore - Out in the Fields: https://youtu.be/xsKpazeA5L8?si=y0b7iG6s0BHtfVYW Pachelbels - Canon in D major: https://www.youtube.com/watch?v=0MlVjAH7F1I&list=RD0MlVjAH7F1I&start_radio=1Gary Moore - Still Got The Blues: https://www.youtube.com/watch?v=HtmV2I4Fl7Q

I det här avsnittet av Nördarnas Podd med programledarna Patrik Stenberg och David Stavegård får vi följa med på en riktigt bred resa – från byggvaruhus‑jeans och pappa med elektronikbakgrund till kroppsideal genom historien och medicinska injektioner. Kort sagt: så här ser det ut när nördar möter samhälle, vetenskap och vardag.Ämnet för dagen – ett läkemedel blir viktminskning– De diskuterar hur ett läkemedel, Ozempic, ursprungligen för typ 2‑diabetes (substansen Semaglutid) har fått en massiv omsvängning när viktminskning upptäckts som bieffekt.– Godkänd i USA 2017 för diabetes.– Diskussion om influencers, kändisar och hur detta sprider sig som marknadsföring.– Perspektivet: “Borde detta vara för alla eller bara vissa?” – och vilket ansvar läkemedelsindustrin och marknaden har.– Även biverkningar nämns: illamående, magsmärtor, risk att gå upp igen när man slutar.Kroppsideal genom historien– Vi backar långt i tiden: från cirka 25 000 f.Kr. (t.ex. fertilitetssymboler) till antikens Grekland med muskulösa män och mer återhållsamma kvinnliga former.– Medeltiden: rundare kroppar kunde signalera rikedom. 1700‑ och 1800‑talet: korsetter och timglasform. 1920‑talets “flapper”, 1950‑talets kurviga ideal, 1960‑talets smalhetsideal.– 2000‑talet och sociala medier: trycket ökar, filter används, “beauty fi­­”‑appar skapar orealistiska bilder.– Slutsats: “Det är inte individens kropp som är problemet – det är normen.”Nördig inblick– David delar att han har börjat undersöka stadsutveckling och varför städer växer där de gör (exempelvis vattenvägar, hamnar, träsk­områden). Han nämner att det inte alltid behöver dokumenteras i databaser — ibland får man bara vara fascinerad.– Patrik nämner prototypen av en app som ska analysera smuts på lacken och ge steg‑för‑steg‑guider – ett tydligt nördprojekt med teknologi och vardag ihop.

I detta avsnitt av Nördarnas podd med värdarna Patrik Stenberg och David Stavegård gräver vi ner oss i mätningar, data och tekniska hjälpmedel inom sport och idrott. Patrik tar kommandot då ämnet inte är Davids vardag — men han visar ändå prov på att ha koll. De diskuterar allt från wearable‑sensorer och GPS‑taggar till återhämtning, prestation och etik: Var går gränsen mellan smart träning och digital “doping”? De tar upp hur träning, statistik och algoritmer börjar bli vardag även för motionärer.David berättar att han nyligen gått 10 000 steg varje dag i över 1 100 dagar i rad, och Patrik visar hur han varje måndag sedan 2007 sammanställt sin vikt. Det här blir en bra inkörsport: mätning för att förstå sin vardag, sin kropp, sin träning.– Wearables: klockor, ringar, plåster som mäter puls, steg, VO₂‑max och annat.– Sensorer i skor som analysera löpsteg och belastning.– GPS‑taggar och/eller “BH‑västar” för fotbollsspelare som mäter hur långt och hur hårt de springer.– Algoritmer och AI‑verktyg som bearbetar datan och ger rekommendationer.De ställer frågor som:När går det för långt att tillåta sensorfeedback i realtid under tävling?Vem äger all data som samlas in – spelaren, laget, sponsorn?Kan motståndaren utnyttja dataläckor till sin fördel?Hur skiljer sig ”smart träning” från otillåten fördel?– Även om alla har tillgång till samma teknik så avgörs mycket ändå av genetiska förutsättningar, mental styrka och träningsvilja.– Återhämtning, kost och sömn diskuteras som minst lika viktiga som själva träningen i sin effekt.De blickar framåt: fler sensorer, mer datainsamling, större roll för AI/coacher som jobbar med algoritmer och inte bara “traditionell” coachning. Motionären hamnar också i bilden — tekniken blir för alla, inte bara för eliten.

I det här avsnittet av Nördarnas Podd tar värdarna Patrik Stenberg och David Stavegård ett kliv utanför sina sedvanliga “nördiga” ämnen – och ger sig in i det psykologi­tunga och starkt personliga: psykopati.Avsnittet börjar lekfullt men ganska snabbt blir det tydligt att det kommer att handla om något djupare och mer emotionellt. David öppnar upp om sin egen historia, en relation – eller snarare ett komplicerat samspel – med någon som han idag tvekar på om hen var “psykopat eller inte”.Patrik och David diskuterar hur begreppet “psykopat” ofta används slarvigt — i tv‑serier, filmer och populärkultur — och hur verkligheten är betydligt mer nyanserad. T.ex. att det inte alls handlar om att alla psykopater är kriminella eller sitter inne. David säger:“Det är faktiskt fungerande människor i vardagen.”Han refererar till att psykopati ­kan ses som ett personlighet­smönster med drag som ytlig charm, manipulativt beteende, impulsivitet – och stor brist på empati.De nämner även att det finns checklista och skattningsverktyg, som Robert Hare’s “PCL‑R” (Psychopathy Checklist – Revised) med ca 20 frågor och maxpoäng på 40, där över ~30 poäng enligt amerikansk praxis skulle klassas som psykopati.I samtalet går de igenom skillnader och likheter mellan psykopat, sociopat och narcissist.Psykopat: ofta neurologiskt grundade personlighetsdrag, beräknande, ser flera steg framåt.Sociopat: mer formad av sin miljö, oförutsägbar och känslostyrd.Narcissist: behov av ständig bekräftelse, kan visa empati men drivs ofta av makt och beundran.De poängterar att gränserna är flytande – det handlar om ett spektrum, inte svart/vitt.Ett starkt budskap är att sådana personlighetsdrag inte bara finns i filmer eller kriminalitet — utan kan finnas bland kollegor, vänner, chefer, i vardagen. David räknar på: med ~1 % av befolkningen uppskattas ha psykopatiska drag (”1 på 100”) — vilket gör att chansen att stöta på någon är större än man kanske tänker.Höjdpunkten i avsnittet blir Davids egna erfarenheter:Han berättar om ett internet­forum (Helgon.net) där han blev bekant med en person som utåt hade en trovärdig image — men där mycket visade sig vara fabricerat.Personen (benämnd “Katarina” i berättelsen) ljög bland annat om arbete, bostadssituation, relationer.David och en vän började “nysta i” historien och upptäckte stora luckor och felaktigheter.Det hela blev emotionellt tufft för honom: skuld, förvirring, pengar som aldrig åter­lämnades.Han beskriver hur det inte handlade om ett dramatiskt kriminellt fall, men om ett psykologiskt spel där han kände sig manipulerad och lurad — “väldigt väldigt manipulativ och övertygande”.Han reflekterar över huruvida det han upplevde var psykopati — eller något annat – och att “jag vet inte om hon var psykopat eller vad…”Mot slutet av samtalet pratar de om hur man kan vara vaksam, vilka varningssignaler man kan ha i åtanke, och vikten av att inte döma för hårt — då “alla charmiga, karismatiska, självsäkra personer” inte automatiskt är psykopater.Men att om man känner: “det känns fel”, “pusselbitarna stämmer inte” – då är det värt att lyssna på sin inre röst.David berättar om sitt egna nördiga “projekt” med Excel‑dashboards, steg­räknande, YouTube‑kanaler.Patrik reflekterar över hemside­projektet för podden — och hur även i nördig vardag kan man behöva “nörda” ner sig för att förstå det större.Det blir alltså paralleller mellan att “nörda” i teknik eller data – och att “nörda” psykologiska mönster och beteenden.Vad är en psykopat – och hur skiljer det sig från andra personlighetsdragOlika begrepp – psykopat, sociopat, narcissist“De går omkring bland oss”Davids personliga berättelseVad kan man göra?

I detta specialavsnitt av Nördarnas podd ger sig värdarna David Stavegård och Patrik Stenberg in i höstens mörka och lite skrämmande hörn – med både teknik, tradition och ett djupdyk ner i varför vi firar som vi gör. Det börjar med ett tekniskt pirr: David berättar om en IT‑säkerhetspodd där någon riktade en satellitmottagare mot stora satelliter och kunde fånga upp okrypterad data – allt från telefonsamtal till styrsystem för vattenreservoarer. Tekniken är kanske inte spöklik – men att någon kan läsa realtidsdata från rymden ger definitivt rysningar.Men ämnet tar snabbt en annan vändning: på agendan står nämligen högtiderna Allhelgona och Halloween: vad är ursprunget? Vad skiljer dem? Och varför firar vi överhuvudtaget? Patrik – som själv beskriver att han inte varit särskilt engagerad i högtider tidigare – reflekterar över hur traditionerna kommit in i hans liv genom barn och dekorationer, 3D‑skrivna pumpor och levande ljus. David beskriver att – även om han är ateist och inte firar religiöst – så finns det ändå värde i att stanna upp och minnas de som inte är kvar.Ursprung och betydelse av högtiderna– De fördjupar sig i att Halloween härrör från den keltiska festen Samhain, där man trodde att gränsen mellan de levande och de döda var extra tunn – och därför kunde göra sig redo för övergången till vinterhalvåret.– Samtidigt går samtalet in på hur Allhelgona i Sverige blivit en mer stillsam och andäktig tradition – att tända ljus på kyrkogårdar, minnas de döda och skapa en gemenskap i mörkret.– David och Patrik diskuterar hur Halloween och Allhelgona överlappar – i tid, i teman och i hur vi firar – och hur det ibland uppstår förvirring om vad som är vad.Personliga reflektioner och vardagsnörderi– Patrik berättar att han börjat fira Halloween med barnen – dekorationer, pumpor, 3D‑utskrifter och utklädnader. Vardagsnördigt på ett härligt sätt!– David reflekterar över att ha mindre tid för eftertanke i vardagen – men att ­här finns ett tillfälle att faktiskt tända ett ljus och minnas – vilket han själv gör då det råkar vara hans mormors födelsedag.– Samtalet glider även in i boktips‑läget: för yngre läsare (8‑12 år) och för mellanstadieåldern/tonår (12‑15 år) ges exempel på läskiga och spännande böcker – från Spökhusets hemlighet till Lockwood & Company med detektiv‑spöktema.Teknik och säkerhet – ett oväntat sidospår– Det börjar ju med satellitdata‑avslöjandet: alltför många system går okrypterade via satellit och är åtkomliga – vilket skapar en slags modern skräckberättelse i teknikens värld.– David berättar också om sitt “nördprojekt”: att undersöka moln‑plattformar som Nextcloud – ett alternativ till amerikanska molntjänster där du kan äga din data, köra office‑paket, chat, kalender, helt decentraliserat.– Patrik kommenterar hur allt verkar gå i vågor – från att alla skulle ha “allt i molnet” till att vissa myndigheter nu backar och kör eget.Om du tycker att ämnen som traditioner, högtider och varför vi gör som vi gör är intressanta, och om du gillar när teknik och vardagsliv möts – då är det här ett avsnitt för dig. Det bjuder på både kittlande rysningar (satellitdata!), grundlig nördfakta (pumpor, maskerad, boktips) och lite eftertanke (att minnas de döda, att stanna upp). Dessutom är humorn – Patrik och David visar återigen att nördighet kan vara både bred och djup, och att man kan kasta sig mellan bankssystem och Halloween‑pumpor utan att tappa greppet.Huvudpunkter i samtaletVarför lyssna på just detta avsnitt?

I det här avsnittet av Nördarnas podd tar Patrik och David med dig på en djupdykning i Spotifys historia, teknik och framtid. Från ett studentrum i Rågsved till en av världens största musikplattformar – resan är minst sagt fascinerande. Vad började som ett försök att få bukt med piratkopiering har idag blivit en självklar del av vår vardag. Men hur ser vägen dit egentligen ut? Och vart är Spotify på väg?Patrik berättar om en intervju med Daniel Ek, där grundaren berättar att han redan i 20-årsåldern sålde sitt första techbolag och blev ekonomiskt oberoende. Men det var inte förrän Spotify grundades 2006 – och lanserades 2008 – som hans namn började bli känt utanför teknikvärlden. Ek och medgrundaren Martin Lorentzon lyckades inte bara få med sig investerare som Sean Parker (Napster) och Facebooks gäng, utan även övertala skivbolagen att haka på den då nya streamingmodellen.Det blir en livlig diskussion om övergången från att äga musik till att streama den, och David berättar hur han initialt provocerades av Spotifys språkbruk – "mina spellistor" trots att han inte ägde låtarna. Musik är något djupt personligt för honom, och även idag köper han CD-skivor och konsert-DVD:er för att ha ett fysiskt bibliotek.Tekniskt sett har Spotify gjort enorma framsteg. De senaste funktionerna med lossless-ljud ger äntligen audiofiler något att jubla över – även om det snabbt äter upp utrymme på mobilen. David noterar hur Spotifys algoritmer inte bara förbättrats för ljudkvalitet, utan också blivit skrämmande bra på att förutsäga vad du vill lyssna på. Discovery Weekly, DJ-funktionen och "för dig"-spellistor är bara några exempel.Men det finns en baksida: algoritmerna sabbas snabbt om barnen får låna mobilen. "Min dotter förstörde hela min spellista med Demon Hunter", suckar David. Det leder till en annan aspekt av Spotify: deras satsning på familjeabonnemang, exklusiva poddar och framtida innehåll. Vi får höra om poddstudios i Stockholm, investeringar i AI och framtidsvisioner som sträcker sig långt bortom bara musik.Samtalet glider in på affärsmodellen, konkurrensen från Tidal, Apple Music och YouTube – och frågan om Spotify någonsin kommer bli lönsamt. Trots att företaget har miljontals användare och en stark premiumbas, är det först nu man börjar ana vinst i horisonten. Och vad händer om Spotify börjar tillverka egna högtalare? Kommer de gå samma väg som Sonos – eller göra något helt nytt?Avsnittet avslutas med sedvanliga nörderier: Patrik vurpar på hockeyträningen och beställer hjälm för tusenlappar, David spiller kaffe i sitt tangentbord och går all-in på mekaniska switchar. Allt är som vanligt i Nördarnas podd – där nördiga djupdykningar möter vardagens små missöden.Så luta dig tillbaka och följ med på en resa från CD-skivor till algoritmer, från Rågsved till globala AI-satsningar. Vad har Spotify gjort med musikvärlden – och vad gör de härnäst?

I det här avsnittet dyker Patrik och David ner i en spännande historisk och psykologisk resa – de pratar om David Wessler (Wechsler) och hur hans tester har format vår syn på intelligens, IQ och testmetodik. Det som på ytan verkar vara en nördig akademisk djupdykning blir också personligt när Patrik berättar om hur han själv ingått i forskningsstudier.Bakgrund till Wessler / Wechsler:Wessler föddes 1896 i Rumänien, emigrerade till USA, tog doktorsexamen vid Columbia, och utvecklade sina tester i en era där tidigare IQ‑tester hade tydliga begränsningar.Kritik mot äldre IQ‑tester och mental ålder:Patrik och David diskuterar hur tidigare modeller (mental ålder) blev problematiska när man nådde vuxen ålder – och hur Wessler införde avvikelse‑IQ (att jämföra med genomsnittet för åldersgruppen) och standardavvikelse.Struktur i Wesslers tester:Testerna delas ofta i två breda delar (verbal / prestanda eller performance), men i senare versioner kompletteras med arbetsminne och bearbetningshastighet.Moderna versioner:De pratar om hur Wechsler‑testerna har utvecklats: WAIS, WAIS‑III, WAIS‑IV och att WAIS‑V planeras i vissa länder.Praktisk erfarenhet och personliga reflektioner:Patrik berättar om att han ingått i forskningsstudier där han gjort IQ‑tester. Det blir samtal kring hur man tolkar delskalorna när vissa delar glänser medan andra ligger lägre.Begränsningar i IQ‑mått och meningen med att mäta intelligens:Patrik och David resonera kring hur ett enda IQ‑tal är en förenkling – hur intelligens består av flera dimensioner och hur tester också kan peka på inlärningssvårigheter eller ojämn prestationsprofil.Slutreflektion och nördig fråga:Avsnittet avslutas klassiskt när Patrik ställer poddens favoritfråga: “vad är det nördigaste du har påverkat på sistone?”, och David svarar att han jobbar intensivt med sin kommande Excel‑fokuserade bok.Detta avsnitt är guld för dig som:är intresserad av psykologi, intelligensmätning och hur moderna IQ‑tester fungerarvill höra konkreta exempel på hur man tolkar resultat hos barn och vuxnagillar en blandning av akademiskt djup och personliga anekdotervill följa med i hur klassiska testmodeller fortfarande påverkar utbildning, rekrytering och forskningVarför lyssna?