Bli säker-podden

(Veckans avsnitt av Bli säker-podden innehåller ett inslag som handlar om självmord. Hjälp till dig som har självmordstankar finns på 1177.se. Vid akuta situationer: ring 112.) Förra veckan meddelade OpenAI att ChatGPT ska få nya hälsofunktioner. Enligt ett officiellt blogginlägg ska AI-boten stödja, inte ersätta, vård från kliniker. OpenAI förklarar att det innebär att AI-boten kan hjälpa till med förberedelser inför läkarbesök, tolka testresultat, jämföra hälsorelaterade försäkringsalternativ samt ge kost- och träningsråd. Enligt OpenAI:s egna siffror är det varje vecka över 230 miljoner människor som ställer hälsorelaterade frågor till ChatGPT. AI-botens nya hälsoläge ska skydda dessa konversationer genom att isolera dem från övriga konversationer och tillämpa något som OpenAI kallar ”specialbyggd kryptering”. Den exakta innebörden är ännu oklar, men OpenAI skriver inte att datan är vare sig totalsträckskrypterad eller krypterad på klientsidan. Kryptering av chatthistorik på klientsidan är något som OpenAI överväger att implementera på sikt. I samband rättstvisten mot New York Times (OpenAI kan tvingas lämna ut 20 miljoner privata chattar) skrev OpenAI att kryptering på klientsidan låg med i deras långsiktiga roadmap. Konkurrenter såsom Proton Lumo har redan implementerat sådan kryptering som säkerställer att Proton (tjänsteleverantören) inte kan komma åt användarnas chatthistorik. Den nya ChatGPT Health-tjänsten lanseras först i USA. Där föreslår nu OpenAI att användarna ska ladda upp sina journaler och länka samman diverse hälsoappar med sina ChatGPT-konton. I veckans podd resonerar Peter och Nikka kring hur klokt det verkar. Podduon lyfter både dataskyddsaspekten och risken för att ChatGPT hallucinerar ihop felaktiga hälsoråd. Den sistnämnda risken är värd att ta på allvar. I början av året avslöjade The Guardian hur Googles AI-sammanfattningar gav direkt farliga råd till personer med bukspottkörtelcancer och leversjukdomar. Högen med rättsärenden där ChatGPT anklagas för att ha drivit människor till självmord växer också för varje månad som går. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd335.

2015 inträffade den så kallade dieselgate-skandalen som fick ringar på vattnet i hela bilindustrin. Bilkoncernen Volkswagen hade manipulerat mjukvaran i sina dieselbilar så att mjukvaran skulle känna igen testmiljöer och anpassa avgasutsläppen därefter. Det gjorde att bilarna klarade miljökraven vid testtillfällena trots att de inte gjorde det i praktiken. Under den senaste månaden har två techjättar ertappats med att agera på samma vis. Deras tjänster beter sig på ett sätt när de granskas och ett annat sätt för vanliga användare. I slutet av december släppte Youtube-journalisten Megalag sitt efterlängtade uppföljningsavsnitt om Paypals webbläsartillägg Honey. Webbläsartillägget marknadsförs som en automatisk lösning för att hitta de bästa rabattkoderna till butiker på nätet. 2024 avslöjade Megalag att tillägget gjorde mer än så. Honey stal också ersättningen som skulle ha gått till butikernas samarbetspartners. I decembers uppföljningsavsnitt visade Megalag hur Paypal dessutom hade programmerat tillägget för att minimera risken att bli ertappade. Dagen före årsskiftet släppte nyhetsbyrån Reuters ytterligare ett avslöjande baserat på dokumenten som läckte från inifrån Meta. Enligt dessa dokument manipulerar Meta sitt eget annonsbibliotek, det vill säga transparensverktyget som tillsynsmyndigheter, utredare och journalister drar nytta av för att granska Metas annonsmoderering. I veckan poddavsnitt pratar Peter och Nikka om hur Paypal och Meta gjorde som Volkswagen och nu har ertappats i sina egna dieselgate-skandaler. Nikka berättar också om sin ändrade syn på Metas annonsbibliotek. Tidigare trodde han att annonser försvann spårlöst på grund av buggar i annonsbiblioteket, men dokumenten som Reuters har tagit del av indikerar annorlunda. Meta har medvetet gjort sitt transparensverktyg otillförlitligt. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd334.

Ytterligare ett år är slut. Ett nytt år är kommet. Det är dags för Bli säker-poddens traditionsenliga nyårsspecialavsnitt. Inför varje nytt år spanar Peter och Nikka in i framtiden. De presenterar fem händelser som de tror (eller är rädda för) att inträffar. 2025 spådde de att Proton Pass skulle utmana Bitwarden, att det transatlantiska dataöverföringsavtalet skulle falla, att Apple skulle lansera en egen sökmotor, att användandet av nycklar skulle fördubblas samt att Microsoft skulle fortsätta hålla Windows 10-datorer säkra. Tre av profetiorna inföll. I veckans poddavsnitt presenterar podduon fem nya spaningar för 2026. Användandet av den säkerhets- och integritetsfokuserade webbläsaren Brave fortsätter att växa medan tillväxten har stagnerat för konkurrenten Firefox. Under 2026 finns det därför chans att Brave blir större än Firefox i popularitetsmätningar. Det världspolitiska läget och den bevisade skalbarheten talar för att den öppna samarbetsplattformen Nextcloud fortsätter vinna mark bland europeiska organisationer. Peter och Nikka spår att flera större svenska företag eller myndigheter byter från Microsoft 365 till Nextcloud under året. Podduon varnar därefter för två risker. För det första oroar de sig för att främmande makt kommer att utnyttja AI-videoklipp för att påverka det svenska valet. Under julen rapporterade nyhetsbyrån Reuters om en sådan desinformationskampanj på Tiktok som vände sig till den polska befolkningen. Vackra AI-genererade tjejer spred EU-kritisk propaganda. För det andra oroar podduon sig för att något svenskt parti föreslår förbud mot VPN-tjänster för privatpersoner. I den pågående debatten kring åldersverifiering och legitimeringskrav på sociala medier utgår partierna från att svenska folket fortsätter ansluta till plattformarna från Sverige. Men vad blir nästa steg om svenskarna gör som britterna och tunnlar ut sin trafik från landet i stället för att acceptera åldersverifieringen och ID-kraven? Avslutningsvis tror både Peter och Nikka att Microsoft behöver upprepa sitt fjolårsbeslut om ytterligare ett år av kostnadsfria säkerhetsuppdateringar för Windows 10. Det är fortfarande bara hälften av världens Windows-datorer som har uppgraderats till Windows 11. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd333.

Världens största porrsajt har råkat ut för ett dataintrång. Den ökända hackergruppen Shinyhunters påstår sig ha stulit 94 gigabyte data med användares mejladresser, sökhistorik och listor över filmerna som användarna har tittat på. Pornhub har erkänt intrånget. Shinyhunters har skickat delar av den stulna datan till nyhetsbyrån Reuters som i sin tur har verifierat äktheten. Nu råder förhöjd risk för så kallad sextortion (sexutpressning). Företeelsen är långt ifrån ny. Genom åren har bedragare skickat kopiösa mänger sexutpressningsmejl. Dessa mejl har nästintill alltid varit tomma hot. Dagens situation är annorlunda. Nu finns risk för att utpressarna hotar med att läcka data som de har stulits på riktigt. Pornhub skriver att de ”är medvetna om att individerna som är ansvariga för incidenten har hotat att kontakta berörda Pornhub Premium-användare”. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om konsekvenserna av intrånget. Nikka berättar om hur sextortion-attacker har utvecklats genom åren. Podduon varnar också för att nyhetsrapporteringen kring Pornhub-läckan höjer risken för copycat-attacker. Det finns ingenting som hindrar andra kriminella aktörer från att påstå sig ha tillgång till den stulna datan, även om de i själva verket inte har det. Copycat-bedragarna kan skicka ut stora mängder mejl till mejladresser som har läckt från andra webbplatser i hopp om att nå mottagare som också har registrerat sig på världen största porrsajt. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd332.

Termen ”totalsträckskryptering” (end-to-end encryption) har blivit ett riktigt modeord. Allt fler tjänsteleverantörer marknadsför att de skyddar sina användares data med just totalsträckskryptering. Det innebär att datan krypteras så att enbart användarna själva kan komma åt den. Tjänsteleverantören saknar åtkomst. Det gör att tjänsteleverantören varken kan spionera på användarnas data eller råka läcka datan ifall de skulle drabbas av ett cyberintrång. Problemet är att långt ifrån alla tjänsteleverantörer tillämpar totalsträckskryptering trots att de påstår sig göra det. 2020 tvingades Zoom gå ut med en ursäkt efter att de hade påstått sig erbjuda totalsträckskrypterade möten trots att Zoom hade nycklarna som krävdes för att dekryptera trafiken. Microsoft Teams stödjer totalsträckskrypterade möten men det är enbart röst- och videotrafiken som totalsträckskrypteras. Chattmeddelanden och uppladdade filer gör det inte. Apples meddelandetjänst är alltid totalsträckskrypterad med undantag för säkerhetskopiorna. De lagras utan totalsträckskryptering om inte alla deltagare i konversationen har aktiverat funktionen Avancerat dataskydd, vilken är avstängd som standard. I veckans poddavsnitt belyser Peter och Nikka missbruket av termen totalsträckskryptering. Podduon fokuserar framför allt på två konsumentprodukter med tillhörande molntjänster. Boox och Kohler tillverkar läsplattor respektive toalettkameror (!). Båda tillverkarna påstår att de skyddar sina användares data med totalsträckskryptering. Tillverkarnas definition av totalsträckskryptering är dock den motsatta. När de två tillverkarna säger att de totalsträckskrypterar datan menar de i själva verket att de inte alls totalsträckskrypterar datan. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd331.

Under 90-talet var Malmös äventyrsbad Aqvakul (”aq-va-kul”) ett välkänt utflyktsmål i Skåne med omnejd. Från mitten av 00-talet kantades anläggningen av återkommande problem med alltifrån legionellabakterier till söndervittrande betong. 2015 stängdes äventyrsbadet för gott. På tiden då Aqvakul var öppet låg anläggningens webbplats på en egen domän. När verksamheten lades ned gjorde webbplatsen likaså. Besökare som gick till den gamla adressen skickades vidare till en ny webbsida på Malmö stads webbplats, åtminstone under det första året. 2017 upptäckte någon att Malmö stad hade låtit bli att förnya den gamla domänen. Personen registrerade domänen och återpublicerade en kopia av den gamla Aqvakul-webbplatsen, fast med en nämnvärd skillnad. Längst ned på Aqvakuls startsida ligger numera orelaterade reklamlänkar för belysning, akustikplattor och flyttstädstjänster. Dagens sökmotorer prioriterar sökresultaten efter en mängd olika parametrar. En av parametrarna som väger tyngst är hur många andra välrenommerade webbplatser som länkar in till webbplatsen i fråga. Det har skapat en marknad för så kallade spamlänkar. Företag som vill få sina webbplatser att ranka högre kontaktar andra sajtägare i hopp om att få köpa länkar på deras webbplatser. När någon, likt Malmö stad, låter en gammal domän förfalla kan en aktör i spamlänksbranschen registrera den gamla domänen. Aktören kan dra nytta av att många andra webbplatser fortfarande har länkar till den övergivna domänen, vilken därför har ett gott sökmotorsrykte. Det innebär att aktören kan publicera en ny webbplats på den gamla domänen och ta bra betalt för länkar till andra webbplatser. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om den ljusskygga handeln med länkar. Trots att länkspam är förbjudet enligt Google finns det stora nätverk som säljer, köper och byter länkar med varandra. En typ av verksamhet som gärna betalar för Google-förbjudna länkar är kasinoföretagen, framför allt företagen som inte vill följa lagar och regler. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd330.

Inför årsskiftet slutför Sveriges operatörer nedsläckningen av sina 3G-nät. Tele2 och Telenor släcker också sitt gemensamma 2G-nät, och Tre har aldrig haft något sådant nät. Telias 2G-nät blir därmed det enda 2G-nätet som lever vidare. Telia har meddelat att de skjuter upp nedsläckningen av sitt 2G-nät till årsskiftet 2027/2028. Genom att släcka gamla mobilnät frigörs plats åt nya mobilnät med högre kapacitet och snabbare överföringshastigheter. Nedläggningen är dock inte helt oproblematisk. 2G- och 3G-mobiler är inte framåtkompatibla med 4G-näten. Många äldre 4G-mobiler saknar också stöd för att ringa 4G-samtal, vilket gör att dessa mobiler förvandlas till små surfplattor när 2G- och 3G-näten försvinner. (SOS-samtal går, oavsett operatör, att ringa via Telias 2G-nät så länge det finns kvar.) Problemet berör inte enbart mobiler. Många äldre larmsystem och andra mobilnätsuppkopplade prylar har inbyggda 2G- eller 3G-modem. Sådana modem kan inte kommunicera via 4G- eller 5G-nätet över huvud taget. Sveriges bilflotta berörs likaså. Trots att många uppkopplade bilar har moderna 4G-modem förlorar bilarna nödfunktionen Ecall samma dag som Telia stänger av sitt 2G-nät. Fram till i år har nämligen alla uppkopplade bilar förlitat sig på 2G-nätet för Ecall-funktionen även om de har använt 4G- eller 5G-nätet för övrig funktionalitet. I veckans podd reder Peter och Nikka ut vad händer med svenska mobiler och bilar när de gamla mobilnäten släcks. Podduon pratar också om att Utgivarna har polisanmält Metas chef Mark Zuckerberg på grund av att Meta inte har tagit itu med bluffannonsproblemet. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd329.

Molnbaserade AI-chattbotar används för att diskutera många typer av frågor, inklusive frågor om känsliga ämnen. Detta är ChatGPT:s ägare OpenAI väl medvetna om. I mitten av november publicerade OpenAI ett blogginlägg där de skrev att det nu är över 800 miljoner människor som använder ChatGPT varje vecka. Enligt blogginlägget för användarna känsliga samtal med ChatGPT, och de delar allt från minnen och filer till inloggningsuppgifter och betalningsinformation. På grund av en pågående rättstvist försöker New York Times tvinga OpenAI att lämna ut 20 miljoner privata chattsamtal. Eftersom OpenAI har designat molntjänsten utan totalsträckskryptering har OpenAI åtkomst till chattarna och kan därmed tvingas lämna ut dem. ChatGPT är inte den enda chattboten som har hamnat i blåsväder under de senaste veckorna. Förra veckan avslöjade Crowdstrike att den kinesiska modellen Deepseek-R1 genererade programmeringskod som, med högre sannolikhet, innehöll sårbarheter om användaren nämnde ämnen som är politiskt känsliga för kinesiska kommunistpartiet. Faktumet att Deepseeks molntjänst är hårt censurerad är ingen nyhet (lyssna på avsnitt 286 av Bli säker-podden), men Crowdstrikes avslöjande gällde inte molntjänsten utan själva modellen. Crowdstrike körde modellen i egen regi och kunde därmed påvisa att det är modellen i sig som är problematisk. I veckans podd pratar Peter och Nikka om dessa orosmoln som nu har visat sig vara befogade att ta på allvar. Podduon bekymrar sig också över ett nytt orosmoln som Microsoft har skapat: Windows-chefen har precis twittrat att Windows ska bli ett AI-agentbaserat operativsystem. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd328.

Angripare behöver inte besitta någon större teknisk kompetens för att utföra sofistikerade nätfiskeattacker. Kriminella aktörer säljer färdiga nätfiskeverktyg som angriparna kan utnyttja för att försöka stjäla inloggningsuppgifter. Under hösten har det rapporterats om hur två kommersiella nätfiskeverktyg har lagt till stöd för så kallade browser-in-the-browser-attacker. Det är en attacktyp där en webbsida skapar en ruta som ser ut som ett riktigt webbläsarfönster. I själva verket är rutan bara grafik som visas ovanpå resten av webbsidans innehåll. Eftersom den falska rutan inte är något äkta webbläsarfönster kan angriparna anpassa allt som visas däri, inklusive domänen i rutans falska adressfält. Den här typen av attack går att avslöja genom att försöka dra det falska webbläsarfönstret ut från webbsidan som det visas ovanpå. Om webbläsarfönstret är falskt är det omöjligt. Genom att använda en lösenordshanterare minimeras risken för att falla offer. En lösenordshanterare föreslår bara inloggningsuppgifter som är kopplade till domänen för webbsidan som visas. Eftersom det falska webbläsarfönstret är en del av en aldrig tidigare besökt webbsida har lösenordshanteraren inga sparade inloggningsuppgifter att föreslå. Microsoft har också noterat att de så kallade Clickfix-attackerna blir alltmer sofistikerade. Angripare har bland annat börjat dra nytta av webbsidor som visar falska blåskärmar. Webbsidorna efterliknar de blå Windows Update-skärmarna och öppnas i helskärmsläge. För ovana datoranvändare är det svårt att se skillnad på en riktig Windows Update-skärm och en webbsida som simulerar en sådan men i själva verket instruerar användaren att infektera sin egen dator. I veckans podd pratar Peter och Nikka om de innovativa webbläsarattackerna och vad användare bör göra för att inte falla offer. Podduon pratar också om vad som orsakade tisdagens stora internetproblem. Nikka går även igenom Nordpass lista över Sveriges vanligaste lösenord och konstaterar att listan är helt orimlig. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd327.

Förra veckan släppte nyhetsbyrån Reuters ett stort avslöjande. Reuters hade fått tag i interna dokument från Meta. Dessa dokument bekräftade farhågorna som länge funnits kring alla bluffannonser som förpestar Metas sociala medier. Reuters konstaterade att Meta inte bara är medvetna om problemet. Meta väljer att låta det fortgå eftersom intäkterna är större än de sannolika sanktionsavgifterna. Enligt Metas interna dokument kommer omkring tio procent av Metas totala årliga omsättning från annonser för bedrägerier och förbjudna varor. Det rör sig om över hundra miljarder svenska kronor. Metas presstalesperson Andy Stone svarade Reuters att siffran var överinkluderande men ville inte uppge någon annan siffra. I veckans poddavsnitt blickar Peter och Nikka tillbaka på några av de många bedrägliga annonskampanjer som podden har uppmärksammat genom åren. Med Reuters avslöjande i åtanke är Metas agerande mer förståeligt. Faktumet att redan ertappade bedragare får fortsätta publicera nya bluffannonser har sin naturliga förklaring. I stället för att spärra misstänkta annonsörer höjer Meta annonspriserna. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd326.

Under 2010-talet började ett av internets största säkerhetsproblem nå sin lösning. Fram till mitten av 2010-talet var det mindre än hälften av världens webbsidesbesök som gjordes över säkra anslutningar (HTTPS). Det innebar att angripare på publika wifi-nätverk kunde se vad användarna gjorde på nätet. Angriparna kunde till och med ändra i innehållet på webbsidorna som användarna besökte. Värst av allt var att kakorna som höll användarna inloggade ofta skickades i klartext över samma osäkra anslutningar. Genom att avlyssna trafiken och kopiera dessa kakor kunde angripare inte bara se vad användarna gjorde på nätet. Angriparna kunde ta över användarnas konton. Detta var ett av huvudskälen till att alla som anslöt till publika wifi-nätverk behövde en VPN-tjänst för att hålla trafiken säker. År 2025 är problemet nästan löst. Alla stora webbplatser stödjer säkra anslutningar och våra webbläsare uppgraderar automatiskt osäkra anslutningar (HTTP) till säkra anslutningar (HTTPS). De enda problemen som kvarstår är en liten skara webbplatser som slarvar med säkerheten samt risken för så kallade degraderingsattacker (angripare som lurar webbläsare att webbplatser inte stödjer säkra anslutningar). För att råda bukt på de sista problemen har Google precis meddelat att de tänker aktivera ”Endast HTTPS-läget” som standard för alla Chrome-användare. Ändringen träder i kraft om ett år i oktober 2026. I veckans podd pratar Peter och Nikka om hur anslutningssäkerheten på nätet har förbättrats under de senaste 15 åren. Podduon pratar också om ”djupt provocerande” reklam för säkerhetskopiering och om vad som händer med massövervakningsförslaget Chat Control 2.0 nu när kravet på bakdörrar i totalsträckskrypterade meddelandeappar ser ut att strykas. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd325.

Under veckan har det rapporterats frekvent om en ny stor lösenordsläcka. Mejladresser och lösenord till 183 miljoner konton påstås ha läckt ut. Brittiska Independent publicerade en brådskande varning till alla Gmail-användare med anledning av läckan. I själva verket handlade nyheten, som vanligt, om en ny paketering av tidigare stulna inloggningsuppgifter. Säkerhetsföretaget Synthient hade sammanställt dataläckor som florerade i den undre världen och överlämnat samlingen till världens de facto nav för lösenordsläckor, ”Have I Been Pwned”. Dessa inloggningsuppgifter berörde inte enbart Gmail-konton, och det var inte ens Google som hade läckt dem. Inloggningsuppgifterna hade stulits av spionprogram på användarnas datorer. Även om rubrikerna var överdrivna var samlingen av läckta lösenord anmärkningsvärd. Bland de läckta inloggningsuppgifterna fanns nämligen lösenord till över 16 miljoner tidigare okända mejladresser. Dessa mejladresser hade aldrig synts till i någon tidigare läcka som kommit ”Have I Been Pwned” tillkänna. I veckans podd pratar Peter och Nikka om vad lösenordssamlingen innebär för de berörda användarna. Podduon förklarar varför dessa ständigt återkommande lösenordsläckor visar på vikten av att gå över till nyckelinloggning snarast möjligt. Peter och Nikka följer också upp förra veckans diskussion om webbläsaren ChatGPT Atlas, summerar attacken mot Svenska kraftnät och berättar vad som egentligen hände i onsdags när många webbplatser blev oåtkomliga… igen. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd324.

OpenAI har lanserat en ny webbläsare vid namn ”ChatGPT Atlas”. Webbläsaren har en inbyggd AI-agent. Till skillnad från traditionella chattbotar kan AI-agenten göra mer än att bara generera, översätta och summera texter. Den kan också utföra åtgärder på uppdrag av användaren. AI-agenten kan till exempel leta upp det bästa priset på en produkt och klicka sig igenom hela köpprocessen, från start till slut. Ny teknik medför samtidigt nya risker. OpenAI varnar själva för att AI-agenten kan vara sårbar för så kallade promptinjektionsattacker. Det är attacker där angripare lurar AI-agenten att ignorera de ursprungliga instruktionerna och i stället göra något helt annat. I värsta fall kan det leda till att AI-agenten stjäl information eller kapar användarens konton. I veckans podd pratar Peter och Nikka om promptinjektionsattacker. Attacktypen har redan visat sig vara möjlig att utföra mot andra AI-agenter, och OpenAI:s säkerhetschef erkänner öppet att promptinjektioner är ett hittills olöst säkerhetsproblem. Peters och Nikkas rekommendation blir därför, föga förvånande, att inte använda Atlas AI-agent i skarpt läge än. Nikka lyfter också problematiken kring en annan funktion som Atlas erbjuder: webbläsarminnen. Funktionen gör att webbläsarens chattbot minns vad användaren har gjort i webbläsaren, så att chattboten kan ge smartare förslag. Enligt Atlas konfigurationsguide är webbläsarminnena privata, men OpenAI:s supportdokumentation avslöjar att webbinnehållet skickas till OpenAI:s servrar. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd323.

Runt omkring i världen införs krav på åldersverifiering på nätet. Storbritannien gick i bräschen och införde sådana krav innan det ens fanns lämpliga lösningar. Resultatet blev att många britter behövde verifiera sin ålder genom att ladda upp bilder på sina ID-handlingar, vilket föga förvånande har lett till att sådana bilder har hamnat på avvägar. EU vill inte upprepa britternas misstag och har utvecklat en mer genomtänkt lösning. Under sommaren lanserade EU-kommissionen en white-label-app med öppen källkod som kan ligga till grund för medlemsstaternas egna åldersverifieringsappar. Tekniken ska utvärderas av fem länder, däribland Danmark som lanserar en dansk åldersverifieringsapp nästa år. I veckans podd pratar Peter och Nikka om för- och nackdelarna med EU:s föreslagna lösning för åldersverifiering. Appen är designad så att ingen information om användaren läcker till webbplatserna som tillämpar åldersverifiering. Appen intygar att användaren är över 18 år utan att avslöja vem användaren är. Organisationen som går i god för användarens ålder, till exempel användarens bank, får inte heller reda på vilka webbplatser som användaren besöker. När användaren har konfigurerat appen klipps kopplingen till organisationen som verifierade användarens ålder. På så sätt uppnås sekretess i båda riktningar. Appen kan varken utnyttjas för att spåra användarens internetvanor eller för att röja användarens identitet. Tyvärr konstaterar Peter och Nikka att appen har två stora problem. För det första kräver appen en Iphone eller en Android-mobil. Appen har ingen version för Windows, Mac OS eller Linux. För det andra är Android-versionen beroende av Google Play. Det gör att appen förutsätter att användaren kör ett amerikanskt operativsystem och godkänner ett amerikanskt företags användarvillkor. Samtidigt som EU inför krav på åldersverifiering lägger unionen därmed kontrollen över medborgarnas webbplatsåtkomst i händerna på USA. Podduon konstaterar också att EU-medborgare som vill slippa verifiera sin ålder kan göra som många britter redan har valt att göra: använda en VPN-tjänst för att tunnla sin trafik till ett land utan krav på åldersverifiering. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd322.

I över 20 år har det talats om ”the year of the Linux desktop”, det vill säga året då Linux börjar plocka stora marknadsandelar från Windows och Mac OS. Linux har sedan länge slagit igenom bland servrar, mobiler och surfplattor (Android), men på vanliga persondatorer har Linux haft svårt att konkurrera. Inför 2026 är Linux förutsättningar bättre än någonsin. Microsoft överger miljontals Windows-datorer när techjätten slutar underhålla Windows 10 och förhindrar uppgradering till Windows 11. Många övergivna Windows 10-datorer blir fullt användbara under många år framöver om de ominstalleras med Linux. I veckans podd pratar Peter och Nikka om vad som talar för att ”the year of the Linux desktop” slutligen inträffar. Avsaknaden på Linux-appar har minskat rejält. Drivrutinsproblematiken är mestadels löst. Användarvänligheten har ökat och det går numera till och med att spela populära spel på Linux. Kan 2026 bli året då Linux slår igenom på skrivbordsdatorerna? Är det i så fall Microsoft själva som har krattat manegen åt konkurrenten? Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd321.

Det tioåriga operativsystemet Windows 10 går snart i pension. Den 14:e oktober slutar Microsoft att förse operativsystemet med kostnadsfria säkerhetsuppdateringar. Privatpersoner och organisationer uppmanas att uppgradera sina datorer till Windows 11 innan dess. Problemet är att långt ifrån alla Windows 10-datorer är kompatibla med Windows 11. På grund av rejält höjda systemkrav saknar många datorer stöd för det nya operativsystemet. Vissa inkompatibla datorer har knappt sju år på nacken. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om vilka lösningar som står till buds för datorer utan Windows 11-stöd. För privatpersoner är det förhållandevis enkelt. I våras meddelade Microsoft att privatpersoner kunde få ytterligare ett år av kostnadsfria säkerhetsuppdateringar om de säkerhetskopierade sina datorer till Microsofts molntjänst. I slutet av september beslutade Microsoft att inte villkora säkerhetsuppdateringarna för europeiska användare. Privatpersoner inom EU behöver bara logga in med ett Microsoft-konto för att få uppdateringarna som håller deras datorer säkra till oktober 2026. När det gäller företag är det desto värre. För det första måste företag betala för säkerhetsuppdateringarna. Priserna börjar på 61 dollar per år och dator. Företagsuppdateringarna erbjuds i tre år, men priserna fördubblas varje år. För det andra saknar många småföretag avtalen som krävs för att köpa säkerhetsuppdateringarna. Nikka avslutar därför veckans podd med att tipsa om en nödlösning som sänker systemkraven för Windows 11 och därmed gör fler datorer uppgraderingsbara. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd320.

I mitten av sommaren tog Danmark över EU:s ordförandeskap. Danskarna började direkt arbeta med en ny version av det kontroversiella massövervakningsförslaget Chat Control 2.0. Förslaget togs ursprungligen fram 2022 och har sedan dess genomgått flera ombearbetningar. Hittills har förslaget stoppats varenda gång av ministerrådet eller Europaparlamentet. Detta på grund av säkerhetsriskerna som det leder till i samhället och för att massövervakning står i strid med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Chat Control 2.0 vill utöka skanningen efter barnövergreppsmaterial. Krypterade meddelandeappar ska tvingas ha bakdörrar som gör att tjänsteleverantörerna kan skanna alla bilder, videoklipp och länkar som skickas. Kravet gäller även de totalsträckskrypterade meddelandeapparna, till exempel Signal, Imessage och Whatsapp. Signal har meddelat att de lämnar EU ifall Chat Control 2.0 blir verklighet, så att inte resten av världens Signal-användare får sin kommunikation övervakad. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om det danska Chat Control 2.0-förslaget. Den danska versionen innehåller bisarra motstridigheter, till exempel både ett förbud mot att kringgå totalsträckskryptering och ett krav på att faktiskt kringgå totalsträckskryptering. Det danska förslaget vill också att användarna lämnar sitt samtycke till att få bilder, videoklipp och länkar skannade. Förslagsförfattarna utgår från att förövare godkänner skanningen i stället för att byta till ljusskygga appar som struntar i EU:s förordningar. På grund av säkerhetsriskerna som bakdörrarna leder till undantas vissa användargrupper från skanningen. Det gäller bland annat användare som arbetar med nationella säkerhetsfrågor eller inom försvaret. Den stora frågan är hur det ska gå till. Vad händer dagen då listan över dessa användare hamnar i fiendens händer? Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd319.

Tjänsteleverantören Miljödata levererar tjänster till cirka 80 procent av Sveriges kommuner och regioner. Den 23:e augusti drabbades Miljödata av ett dataintrång. Angriparna stal bland annat över en miljon svenskars personuppgifter. I lördags meddelade utpressarna att de tänkte läcka den stulna datan om de inte fick betalt. Natten mot söndag gjorde de verklighet av hotet. Utpressarna publicerade ett arkiv med över hundra organisationers nuvarande och före detta medarbetares personuppgifter. Veckans podd inleds med en genomgång av Miljödata-läckan och dess konsekvenser. Därefter gästas podden av David Olgart och Mette Svensson från Cybercampus – en nationell satsning för samarbete mellan svenska universitet, institut, myndigheter och företag. David och Mette berättar hur Cybercampus ska öka höja landets cybersäkerhet, försvarsförmåga och konkurrenskraft. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd318.

I somras förfärades svenska Facebook-användare över ett sorgligt inlägg. En svensk nyhetssajt hade publicerat en bild på den rödgråtna sjuksköterskan Inês. Hon berättade om hur hon under dagen hade följt två patienter till slutet av deras liv, hållit om en mamma som förlorat sin son och tvättat håret på en äldre kvinna. Inês fanns där för andra, men ingen fanns där för Inês. Ingen frågade henne hur hon mådde. Allt hon önskade var att någon hälsade till henne. Svenska sjuksköterskor gör en fantastisk insats. Jobbet som de gör är lovvärt och bör uppmärksammas. Problemet med just sjuksköterskan Inês är att hon inte existerar. Historien är påhittad och bilden på den rödgråtna sjuksköterskan är AI-genererad. Den svenska nyhetssajten är ingen riktig nyhetssajt. Det är en annonsspäckad sajt fylld med AI-genererade artiklar. Svenska Källkritikbyrån uppmärksammade artikeln. Författaren och frilansjournalisten Jonathan Lundberg började undersöka vilka som låg bakom och upptäckte en helt ny bransch med en beklämmande affärsmodell. I veckans avsnitt av Bli säker-podden berättar Jonathan om sina upptäckter och om affärsmodellen bakom AI-nyhetssajterna. Han berättar också avslutningsvis om sin senaste bok där han har djupdykt i ett av världens största internetmysterier genom tiderna: Cicada 3301. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd317.

Lösenordshanterarna Bitwarden och Proton Pass kan inte bara spara lösenord. De kan också generera de sexsiffriga engångskoderna som behövs för att logga in på konton som skyddas med tvåfaktorsautentisering. Trots att lösenordshanterarna har detta som en inbyggd funktion har både Bitwarden och Proton valt att därutöver släppa egna autentiseringsappar. Dessa appar konkurrerar med exempelvis Google Authenticator, Microsoft Authenticator, Ente och Authy. Även om lösenordshanterarna kan generera engångskoder finns det ett specifikt konto som alltid behöver en dedikerad autentiseringsapp: kontot för själva lösenordshanteraren. Engångskoden för lösenordshanterarkontot kan inte genereras av lösenordshanteraren själv eftersom det hade lett till ett moment 22. (För att logga in i lösenordshanteraren måste användaren ha den rätta engångskoden. För att generera den rätta engångskoden måste användaren logga in i lösenordshanteraren.) I veckans podd pratar Peter och Nikka om lösenordshanterarnas egna autentiseringsappar. Nikka är framför allt imponerad över Protons nya autentiseringsapp som synkroniserar hemligheterna mellan alla enheter utan att vara låst till någon operativsystemstillverkares ekosystem. I Nikkas mening utmanar Proton Authenticator den sedan tidigare rekommenderade Ente Auth-appen. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd316.