Gästabudet

Tillsammans med gästen Victor Malm tar vi oss an en drös lyssnarfrågor! Hur står det till med Aase Bergs estetiska argumentation? När håller vi med varandra som minst? Vilken bok är mest Gästabudet, och hur mycket hinner vi läsa egentligen? Dessutom snackar vi lite Shakespeare, samt förlorar oss i frågan om it-boysen Christian Kracht och Joshua Cohen är överskattade och om man kan somna mitt i ett samlag.

1989 lämnades tidskriften Kris över till en ny redaktion: Daniel Birnbaum, Aris Fioretos, Erik van der Heeg, Hans Ruin och Sven-Olov Wallenstein. Vi pratar med den sistnämnda om hans resa från lärarstudent från Ludvika till filosofiprofessor på Södertörns Högskola, och den roll som tidskriften kom att spela i hans liv. Sven-Olov berättar om sommarfesterna i redaktionslokalen, den avgörande betydelsen som den polska filosofen och förintelseöverlevaren Alexander Orlowski hade för båda Kris-generationerna och när Derrida fick föreläsa i en BRF-lokal. Dessutom frågar vi om hur han ser på kopplingarna mellan tidskriften Kris, filosofin på Södertörn och Svenska Akademiens kris.Foto: Katarina Marković, The European Graduate School

Lider Sverige brist på litterära smakdomare? Vi börjar med årets Augustnomineringar. Mikaela tycker sig se en trend av falskt lärdomsprål. Varför fungerar priset så dåligt som smakdomare? Agri presenterar en essä om auktoritet av den amerikanska kritikern Andrea Long Chu, som analyserar kritikerns roll som smakdomare idéhistoriskt och politiskt, vilket föranleder Lyra till att hålla en andfådd miniföreläsning om Kants estetik. Vad betyder det att fälla smakomdömen som borde angå alla?Prenumerera via http://underproduktion.se/gastabudet eller http://flamman.se för att få tillgång till hela avsnittet!

Horace Engdahl berättar historien om den legendariska tidskriften Kris, som han drev tillsammans på 70- och 80-talet med bland andra Stig Larsson och Anders Olsson. Hur började alltihop? Vilka var tendenserna i deras kulturella samtid, och hur har förutsättningarna för att verka som fri intellektuell förändrats sedan dess? Horace tar oss tillbaka till tidsdagsmötena i redaktionslokalen, ölen efteråt på Wasahof eller Röda Rummet, de omsusade Kris-festerna och stämningen i tryckeriet. Han berättar om hur de lärde känna Derrida, Jon Fosses samröre med tidskriften och hur de fick en mecenat. Ett stycke kulturhistoria, som bäst avnjutes tillsammans med ”Dödsdrinken”: hälften Cinzano Rosso och hälften vodka.Prenumera via http://underproduktion.se/gastabudet eller http://www.flamman.se för att få tillgång till hela avsnittet!

Vad känner vi för Sveriges nya kulturkanon? Allt från raseri till likgiltighet, om allt från budget till Boye.I resten av avsnittet:Vad har författare att vinna eller förlora på att göra grundlig research? Vi pratar fakta och sanningsanspråk i skönlitteraturen, om allt från naturalism och New Journalism till hysterisk realism. På vilket sätt såg Émile Zola litteraturen som en utforskande vetenskap, hur tyckte Tom Wolfe att skönlitteraturens särart slarvades bort under 60- och 70-talen och vilka intressanta författare finns det som arbetar researchbaserat idag?Prenumera via http://gastabudet.se/prenumerera!

Vi hälsar på hos Stig Larsson på Lilla Essingen, för ett vindlande samtal om det förflutna och nuet. Stig berättar om starten av den legendariska tidskriften Kris, när han intervjuade Foucault som tjugoåring i Paris och hur det gick till när han hamnade på Fassbinders trettioårsfest. Vi fördjupar oss i hans problem med kärleksrelationer: är det skrivandet, egoismen, amfetaminet eller kvinnans frigörelse som kommit i vägen? Dessutom berättar Stig vad han skriver på nu, om rädslan för att komma till helvetet, varför han alltid känt sig hemma bland kriminella och så kommenterar han på krisen för Svenska Akademien under Metoo.Gratisavsnitt!Prenumerera via Under Produktion eller Flamman för att få tillgång till alla avsnitt.

Vi kikar in bakom kulisserna på litteratursveriges mäktigaste PR-maskin: Albert Bonniers förlag. Mediekontakterna Janina Rak och Hanna Bäärnhielm Torslund berättar om sitt arbete. Hur påverkar de vilka titlar och författare som uppmärksammas? Vad består deras svartkonster i? Vi snackar nätverkande, BookTok, författarvård, vikten av litterära priser och hur författare ska göra för att underlätta sin egen PR.Prenumerera via Under Produktion eller Flamman för att få tillgång till hela avsnittet.

Vi landar i Ísafjörður för att träffa Eiríkur Örn Norðdahl, romanförfattaren och poeten som alltid bär hatt. Utöver att vara känd från fotografier i de flesta vietnamesiska hem är han också nominerad till Nordiska Rådets Pris för andra gången. Han berättar om uppväxten i det lilla samhället på nordvästra Island, att ta med bomber till skolan, jobben på räkfabriken, manliga häxbränningar och hur det legendariska poesisällskapet Nýhil exploderade. Men framförallt pratar vi om Eirikurs mäktiga roman ”Naturlagarna”, där Gud uppenbarar sig i Ísafjörður, försupna präster raglar omkring och sinnenas vittnesbörd ställs mot allsköns former av masspsykos. Dessutom diskuterar vi Islands schizoida relation till kristendomen, sälar som får barn med människor och isländsk exportnationalism.    Prenumerera via Under Produktion eller Flamman för att få tillgång till hela avsnittet. 

Nationell identitet – vad betyder det för den isländska litteraturen? Vi samtalar med Halla Þórlaug Óskarsdóttir och Haukur Ingvarsson om samtida och historisk litteratur, samt snön, havet och turismen. Har Island verkligen varit en dansk koloni, och var det egentligen islänningar som ”upptäckte” Amerika? Dessutom får vi lära oss om den legendariska Fjölnir-gruppen, tysta isländska fäder och Haukurs identifikation med sköldpaddan Lonely George. Samtalet spelades in på Skálda bókabúð den 20/5 2025.  Prenumerera på http://underproduktion.se/gastabudet eller http//www.flamman.se för att få tillgång till hela avsnittet!

Är poesin den nya romanen? Det menar åtminstone den norska kritikern Eirik Vassenden i en långessä i Vagant. Vi applicerar hans resonemang på den svenska lyriken, och ger exempel på mer eller mindre lyckade försök att skriva berättande poesi. Mikaela berättar om sitt besök på Lillehammers litteraturfestival, som gett henne insikter om svenska kritikers barbarism och Vigdis Hjorths alkoholism. Lyra spekulerar i poesins död, Agri resonerar om vårt cinematografiska tänkande och så beskriver vår huspsykolog de tre personlighetstyperna: poet, prosaist och essäist. Dessutom berättar vi om vår helt operversa sommarläsning. 

Stående utanför ett hus som Halldór Laxness gästat i Ísafjörður börjar vi nysta i den isländska litteraturen. Eftersom Lyra vet mycket lite har hon ringt upp John Swedenmark, en av Sveriges främsta översättare av isländsk litteratur, som förklarar den isländska litteraturtraditionen och det isländska kynnet för oss. På en uteservering i Reykjavik träffar vi sedan författarna och kritikerna Halla Þórlaug Óskarsdóttir och Haukur Ingvarsson, som berättar allt vi behöver veta om den samtida litteraturscenen. Hur många islandströjor kan man köpa för ett recensionsarvode, är det status att prata ”blandinaviska” och vad hände egentligen med litteraturen när amerikanerna kom under andra världskriget?

Vi träffar den ständigt Nobelpristippade danska prosadrottningen Helle Helle, vars sparsmakade romaner förfinat konsten att uttrycka känslor utan att definiera eller analysera dem. Varför är det så viktigt för henne, och hur arbetar hon med form? Vi pratar om skamkänslor, arbetarklassens språkintresse, vad det betyder att hejda sig mitt i livet – och så berättar Helle vad Poul Borum sa till henne på Forfatterskolen 1989 som hon aldrig kunnat sluta tänka på. Prenumerera via Under Produktion för att lyssna! Eller prenumerera på Flamman och få Gästabudet på köpet. Foto: Mikkel Carl

Politiskt skrivande – hur har det sett ut i Danmark och Sverige sedan millenieskiftet? Vi diskuterar med kritikern och litteraturvetaren Tue Andersen Nexø, vars senaste bok ”Fælles liv” handlar om utopiska motbilder till välfärdsstaten i nyare dansk litteratur. Vi pratar om hur kontroverserna kring Yahya Hassan överskred landsgränserna, varför danska författare hellre vill vara aktivister än intellektuella och vilka romaner statsministern Mette Frederiksen ställer i fönstret under sina nyårstal. Dessutom bråkar vi lite: är det fruktbart att tala om en kulturell hegemoni i den litterära offentligheten, eller syftar sådan kritik bara till att tysta vänterförfattare? Samtalet hölls i ideellt drivna Møllegades Boghandel 5/5 2025. Prenumera på http://underproduktion.se/gastabudet eller via Flamman för att få tillgång till alla avsnitt!

Köpenhamn! Vi träffar Tue Andersen Nexø, kritiker och litteraturvetare, på författarhaket Props Coffee Shop. Tue berättar om hur ekosystemet i den danska litteraturvärlden fungerar. Vi får lära oss att danska författare brukar hålla gästpredikningar i Folkkyrkan, och hur skandalerna under #metoo förändrade Forfatterskolen i Köpenhamn.  I resten av avsnittet besöker vi bland annat den vackra Assistenskyrkogården där två av Danmarks litterära giganter ligger begravda, nämligenSøren Kierkegaard och H.C. Andersen. Mikaela berättar om Kierkegaards brutna förlovning, och Lyra redogör för kulturfejden när Kierkegaard ägnade hela sin debutbok åt att såga en av Andersens romaner.  Prenumerera för att lyssna här! http://www.gastabudet.com/prenumerera

Är den svenska litteraturkritiken inavlad? Den frågan ställer sig Gästabudet utifrån Lars Kullmans bibliometriska analys av gästrecensioner som presenterades i Kvartal, och gav upphov till en kulturdebatt. Kristin McMillen på ETC anklagade DN:s boklista för att favorisera DN:s egna skribenter, varpå Jonas Thente skrev en replik där han intygade sin omutlighet. Men hur står det egentligen till med Thentes kritiska integritet? Lyra gräver fram en mailväxling från när hon skulle gästrecensera för DN, som i princip slutade med att hennes sågning begravdes. Från och med det här avsnittet inleder Gästabudet ett samarbete med tidningen Flamman! Flamman är Sveriges äldsta socialistiska tidning och bevakar allt från nyheter till opinion och kultur. Om du tecknar en prenumeration på Flamman får du numera också tillgång till Gästabudet, tillsammans med deras andra poddar. Du kan också fortsatt prenumerera på endast Gästabudet via Under Produktion.

Vi dricker kaffe hemma hos Martina Moliis-Mellberg, ett stjärnskott i den finlandssvenska samtidspoesin. Hon berättar om sin komplicerade relation till Sverige, att läsa finska som hemspråk när man bara kan säga ”yksi kaksi kolme” och arbetet med antologin ”Bländad av död och kärlek. 130 år med finlandssvensk poesi” som hon har satt ihop tillsammans med Maïmouna Jagne-Soreau och Martin Welander. Dessutom diskuterar vi poetiskt självförtroende, att skriva självbekännande eller helt utan diktjag, renässansen för poeten Larry Silván, som gick bort 1976 vid 21 års ålder, och fördelarna och nackdelarna med att inte få sitt författarskap klassat som ”queert”.  Prenumerera här för att lyssna på hela avsnittet: http://underproduktion.se/gastabudet Foto: Helen Korpak

Är den finlandssvenska litteraturen en ankdamm? Och hur öppna är egentligen dammluckorna mot den rikssvenska pölen? Vi pratar med Ylva Perera, doktorand i litteraturvetenskap och litteraturredaktör för Hufvudstadsbladet, om relationen mellan den finlandssvenska scenen och vår, idag och igår. Hagar Olssons beskrivning av den finlandssvenska författarens situation på 50-talet, Deleuze och Guattaris tankar om en mindre litteratur och Elmer Diktonius besvikelse över sina samtida landsmäns bristande politiska engagemang diskuteras. Panelsamtalet ägde rum på Nordisk kulturkontakts bibliotek i Helsingfors den 27 februari 2025, i samarbete med Nordisk Kulturkontakt och Kritikbyrån. Prenumerera här för att få tillgång till alla avsnitt: http://underproduktion.se/gastabudet

I teasern hör ni ett utdrag ur vårt samtal med kritikerna Daniel Wickström Grönroos och Martina Moliis-Mellberg på den legendariska restaurangen Kosmos, om villkoren i den finlandssvenska litteraturvärlden. Hur stora stipendier kan man få egentligen?  I resten av avsnittet pratar vi nationalromantik nedanför Runebergstatyn, försöker dricka Vichyvatten på Kämp i dagdrivarpoeternas fotspår och besöker skrytbiblioteket Ode och blir deprimerade över Sveriges kulturpolitiska underlägsenhet. Slutligen, över varsin Karhu, hamnar vi i samspråk med en svensk litteraturkritiker som bestämt sig för att emigrera till Helsingfors, och som redan börjat ta deras pengar.  Prenumerera här för att få tillgång till hela avsnittet: http://underproduktion.se/gastabudet

I sista delen från Norge reser vi norr om hela Sverige och landar i Tromsö. Lyra pratar sig varm om ett av den skandinaviska litteraturhistoriens mest undanskymda prosagenier: Cora Sandel. Sedan går vi hem till Henrik Nor-Hansen, i norska litteraturkretsar (o)känd som ”Henrik who??”, en buddhistisk oljekritiker som seglat jorden runt i tio år och karikerar vår tids individualism genom ett helt eget formspråk. Henrik berättar om sin långsamma skrivprocess, och sina försök att förstå vår tids självsvåld och självbedrägerier. Har samhället verkligen ingen framtid? Och hur hemskt är det egentligen i Stavanger? 

Vilka skillnader och likheter finns det mellan den norska virkelighetslitteraturen och den svenska autofiktionen? Tillsammans med Frode Helmich Pedersen, kritiker och professor i Nordisk litteratur, diskuterar vi fiktionskontrakt och verklighetshunger i ett livesamtal från Bergens litteraturhus. Frode förklarar varför verklighetslitteraturen ska ses som en epok snarare än en genre. Och så kastar vi en blick in i kristallkulan: vad kommer efter autofiktionens kanske snart avslutade tidsålder?