Claim OwnershipBowenpodden
Subscribed: 1Played: 1
Subscribe
© Copyright 2026 All Rights Reserved
Description
Om Bowens teori och relationerna som styr oss.
- ett nytt sätt att tänka om individer, grupper och samhälle.
- ett nytt sätt att tänka om individer, grupper och samhälle.
65 Episodes
Reverse
Att se hur konflikter i ens barn familjer påverkar de vuxna men särskilt barnen är smärtsamt. Hur kan jag som far- eller morförälder, vän eller anhörig - påverka situationen till det bättre - för jag står inte ut med det jag ser och hör?
Vad är Bowens teori och vad är det för nytta med att lära sig mer om sin släkt och sitt sammanhang. I det här omklippta avsnittet berättar Inez Abrahamzon och Kerstin Sofia Andersson om vad som fick dem att starta en podd och hur kunskaperna de lärt, påverkar dem i vardagen.
När en relation blir ansträngd söker och försöker vi skapa pakter för att endera lugna ner oss själva eller få hjälp att skylla på den andre. Men finns det en triangel även när det bara är två i rummet? I det här avsnittet pratar vi om den "osynlige tredje parten" i triangeln och om hur det kan utspela sig.
När syskon bråkar hör det nära nog alltid ihop med andra personer, emotionella reaktioner och nästa aldrig om fakta. Föräldrar ser ofta inte sin roll konflikterna. I de flesta familjer finns pakter mellan familjemedlemmar som vi inte är medvetna om. Föräldrar som varit räddare och gett bort mycket av sig själv till en egen förälder kompenserar ofta detta genom att själv upprepa samma mönster mot något av sina barn. I det här avsnittet berättar vi om det och om några sätt att hantera konfliktfyllda situationer. För bråk som pågått när barnen varit små, fortsätter ofta även i vuxen ålder.
Det finns inte något riktigt bra svenskt ord för att ringa in betydelsen av vad emotionellt betyder i Bowens teorin. Bowen beskriver emotionella reaktioner som instinktiva och ofta omedvetna. Det är något helt annat än de tolkningar vi gör i svenska språket.
I det här avsnittet fördjupar vi oss i det här ämnet och berättar bland annat om de medvetandenivåer som skiljer känslor från emotionella reaktioner.
Vad är det som gör att vi alltid möts med respekt eller dess motsats? Hur mycket styrs bemötandet vi får av våra förväntningar och de medfödda strategier som vi bär med oss?
De frågorna vänder och vrider vi på i det här avsnittet.
Familjebildningar med bonusbarn och bonusföräldrar är vanliga i den tid vi nu lever. När paret i den nya familjen får ett gemensamt barn, eskalerar ofta underliggande konflikter.
Barn från tidigare relationer kan uppleva att det nya barnet blir bättre bemött än de själva blivit och de känner sig ratade eller osynliggjorda. I det här avsnittet fördjupar vi oss i det ämnet, både utifrån föräldrarnas och barnens perspektiv.
Ibland måste vi bara få lämna allt för att få distans och tid att tänka. VI orkar bara inte stå kvar i en relation som blivit för "klistrig". Men när distans övergår till avskurenhet, påverkas alla våra nära starkt. Murray Bowen menar att strategin "cut off" skapar det allra största trycket i ett system. I det här avsnittet berättar vi om varför och om sätt att överbrygga avskurenheten och få kontakt igen.
Om ett barn föds med någon typ av allvarligt tillstånd eller drabbats av sjukdom i tidig ålder påverkas hela familjen. Barnets fokus får konsekvenser, för barnet själv och för alla andra relationerna i familjen. Särskilt tydligt blir det för äldre syskon som då får stå tillbaka. Hur familjer påverkas och hur det emotionella trycket kan utspela sig, i även när barnen når vuxen ålder, pratar vi om i det här avsnittet.
Hör du till dem som sväljer din vrede eller kastar du ur dig den på ett sätt som drabbar andra? Finns det en helig vrede eller är det alltid en reaktion på att vi inte kan bemästra oss själva? Hur ilska och vrede hör samman med ditt system pratar vi om i det här avsnittet.
Hur kommer det sig att två personer som älskat varandra och varit överens om det mesta inte längre kan kommunicera med varandra? Stressen i en relation ökar om någon bestämmer sig för att studera eller när någons anhörig blir sjuk. Vår beredskap att hantera förändringar varierar beroende på vilket kroniskt tryck vi bär med oss, men också på hur vardagen ser ut i nuläget. Vilka strategier tar vi till när vi inte känner igen vår partners reaktioner och vad behöver vi göra för att lugna ner läget?
Hur kommer det sig att vissa uppgifter får oss att helt tappa lust och ork, medan andra ger oss energi? Vad påverkar våra val och hur fria att välja är vi när allt kommer omkring? I det här avsnittet diskuterar vi inre drivkrafter, entreprenörskap och försöker svara på frågan: Varför kan jag inte ta till vara på mina succéer?
En idé om att göra 9 poddavsnitt om Bowens teori ledde till fler än 50 och över 10 000 nedladdningar av lyssnare från flera kontinenter.
I det här jubileumsavsnittet gör Inez och Kerstin Sofia återblickar, berättar om vilka avsnitt som lyssnarna gillat bäst och vad det kan beror på. De kommer också att avslöja vad de planerar att göra härnäst.
Vi har alla hamnat i situationer där vi backat istället för kliva fram och faktiskt göra det vi kan och ska. Kortsiktigt är det rätt så bekvämt, men långsiktigt är det inte bra. Att vi kan backa ifrån uppgifter och ansvar beror alltid på att någon kliver in och gör det i vårt ställe.
Det motsatta gäller också, att vi går in och styr upp saker som vi faktiskt inte har ansvar för. Hur hänger det här ihop och varför blir det här ibland ett självspelande piano som vi inte kommer oss ur?
Vi har alla förstått att de som befinner sig i en missbrukares sammanhang ofta blir medberoende, men det pratas sällan om att medberoende uppstår i många fler typer av situationer. Särskilt när vi sätts under press hakar vi fast i varandra utan att varken se eller förstå att det faktiskt händer. I det här avsnittet berättar vi mer om hur medberoende kan kopplas till högt kroniskt tryck i våra släktsystem.
Vissa tidpunkter i våra liv är mer utmanande än andra. En sak som stressar är när vi ska passera den ålder där någon av våra närmaste dött.
Med automatik gör vi historiska sammanblandningar och tror att andras öden också kan bli våra. Alla gör det i mer eller mindre utsträckning. Frågan är, vad kan vi göra åt det?
Allt för många sätter sitt ljus under skäppan när framgångarna kommer. Att lyckas kan vara svårare att hantera än misslyckande. Framgångar kan innebära att vi behöver ompröva vår självbild och våra strategier och det har ett pris i våra emotionella system.
Att våga kliva fram är att utmana - sig själv och ibland även andra. I teorin vill alla lyckas men i praktiken kan vi bli rädda och obekväma om drömmar slår in.
Distansering är en överlevnadsstrategi som vi alla använder, men i högre eller mindre utsträckning. Vad ska vi titta på för att veta om vi är distanserad eller faktiskt fokuserad - eller kan det rent utav vara samma sak?
I avsnittet ger vi exempel utifrån erfarenheter från handlendingsituationer men också från våra egna liv.
Vi har alla hört det. Acceptans är vägen till att kunna gå vidare. Men vad innebär det i praktiken? Ska jag acceptera att jag blivit slagen som barn och förlåta en partner som ljugit och bedragit? Varför ska jag acceptera något som kränkt mig, nog är det väl ändå viktigare att säga ifrån och tillåta sig att vara arg och ledsen? Hur går det här ihop?
Dragkampen mellan att göra ett bra jobb och vara närvarande i familen brottas de flesta med. Hur vi än försöker så blir det aldrig riktigt bra. Vad ligger bakom att några blir helt besjälade av sina jobb medan andra tycker att det är ett nödvändigt ont?
Och vad händer i familjen och med oss själva när vi inte förmår vara i kontakt med de behov vi själva och andra har.
Comments
Download from Google Play
Download from App Store
United States