Discover
Världsekonomin med Katrine Kielos och Claes Måhlén
Världsekonomin med Katrine Kielos och Claes Måhlén
Author: EFN Ekonomikanalen
Subscribed: 67Played: 2,110Subscribe
Share
© EFN Ekonomikanalen
Description
Världsekonomin har aldrig varit viktigare - eller hur? Katrine Kielos och Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén hjälper dig förstå varför saker och ting är som de är när det kommer till de stora ekonomiska frågorna. Världsekonomin med Katrine och Claes är en podd från EFN Ekonomikanalen. Nytt avsnitt varje vecka!
EFN Podcasts (via Podcaster och applikationer för podcasts) | Ansvarig utgivare: Anders Hägerstrand | EFN Ekonomikanalen AB
EFN Podcasts (via Podcaster och applikationer för podcasts) | Ansvarig utgivare: Anders Hägerstrand | EFN Ekonomikanalen AB
92 Episodes
Reverse
Krigets dimma ligger kvar över världsekonomin – men den stora frågan är inte bara vad oljepriset gör med inflationen, utan vad det gör med tillväxten. Katrine Kielos och Claes Måhlén pratar om guldet som plötsligt beter sig som en ”meme trade”, OpenAI:s tvära kursändring och varför ekonomer verkar märkligt oförberedda på månen.
Vissa bolåneräntor höjs redan med hänvisning till krisen i Mellanöstern, och på marknaden har svängningarna varit så stora att det i vissa länder pratas om flera räntehöjningar i år. Katrine Kielos och Claes Måhlén frågar sig om marknaden springer före centralbankerna – och om den verkligt stora risken i stället är att räntorna drivs upp för mycket i onödan. Dessutom: varför 2022 fortfarande spökar i varje ränterörelse och varför Storbritannien är extra sårbart. Veckans lista handlar om bolag med olyckligt valda namn, apropå Jeff Bezos AI-satsning Project Prometheus.
Förra årets tullkaos klarade världsekonomin av – men den här oljesmällen kan bli betydligt svårare att ta sig ur. Katrine Kielos och Claes Måhlén pratar om varför marknaden fortfarande hoppas på en snabb lösning, varför räntesänkningar nu hotas och varför Kina rustar för en mer fientlig omvärld.
Kriget i Iran får oljepriset att svänga – och plötsligt hotas räntesänkningar som nyss såg ganska självklara ut. Katrine Kielos och Claes Måhlén pratar om Hormuzsundet, varför marknaden nu tänker mer på energikrisen 2022 än på 1970-talet och hur en energichock kan bli ett mardrömsscenario för centralbanker som redan famlar efter rätt väg. Samtidigt sitter Katrine i Warszawa, mitt i Europas snabbast växande ekonomi, och försöker förstå det polska tillväxtmiraklet. Dessutom: varför Europa riskerar att bli den stora förloraren igen – och veckans lista om varför vi en dag kanske kan sluta stirra på oljepriset och i stället blicka mot solen.
USA och Israel har slagit till mot Iran – och frågan marknaden ställer är om det här är början på nästa energichock. Hormuzsundet är en flaskhals för omkring 20 procent av världens oljeproduktion och risken är ett kraftigt underskott om flöden stoppas. Samtidigt: Katrine och Claes frågar sig hur man i tider av krig, kris och förändring pratar om pengar och marknaden utan att verka cyniska? Dessutom: Dubai som skakig “safe haven” och veckans lista om ekonomier som blev rika för att de låg nära faran.
Trump bygger upp sin tullmur igen efter att Högsta domstolen stoppat den förra versionen. Samtidigt räcker en fiktiv AI-berättelse på Substack för att skaka mjukvaruaktier och visa hur ett starkt narrativ kan påverka marknaden. Katrine Kielos och vikarien Gabriel Mellqvist pratar tullkaos, roboträdsla och Blue Owl Capital – är private credit en kanariefågel i skuggbankens kolgruva? Dessutom: krypto i skilsmässor och tre uppbrott som faktiskt förändrade kapitalets historia.
AI-oron har tagit ny fart. Efter nya genombrott inom programmering varnas det för att jobben kan försvinna snabbare än under pandemin – men vad säger egentligen makrosiffrorna? Katrine Kielos och Claes Måhlén dissekerar AI-skräcken, obligationsmarknadens möjliga reaktion och varför teknikhistorien är full av exempel där det robusta överlever det nya. Samtidigt: kinesiskt nyår och eldhästens intåg. Exporten rusar men konsumtionen haltar, bostadspriserna faller och en felproducerad “ledsen häst” har blivit symbol för överarbete och överproduktion i världens näst största ekonomi.
AI-hajpen har gått in i en ny fas. Från – “är det en bubbla?” till “vilka bolag kommer bli överflödiga?”. I veckans Världsekonomin diskuterar Katrine Kielos och Claes Måhlén hur AI-narrativet har skiftat från Nvidia-eufori till mjukvaruoro, och varför det verkliga produktivitetslyftet fortfarande kan dröja. Samtidigt samlas EU-ledare för att hantera efterdyningarna av Grönlandskrisen, Kinas ökande konkurrens och Europas beroende av amerikansk tech. Hur rustar sig Europa ekonomiskt i en mer osäker värld?Och så den kanske största makrofrågan av alla: fallande fertilitet. Med utgångspunkt i Nobelpristagaren Claudia Goldins forskning diskuteras varför könsroller och arbetsmarknadens incitament kan vara en underskattad ekonomisk risk.
Trump har nominerat en ny Fed-chef – Kevin Warsh – och marknaden tolkar det som ett lugnande besked i en annars nervös tid. Katrine och Claes går igenom varför valet av en relativt traditionell centralbanksfigur kan minska oron för politisering av penningpolitiken, samtidigt som guldet tvärvänder från rekordnivåer och bitcoin rasar utan att riktigt leva upp till rollen som “digitalt guld”. Dessutom: silver som guldets stökiga kusin, hockeyhetta från Kanada – och om Elon Musks allt mer öppna flört med astrologi. Veckans lista spinner vidare på tematiken och listar tre astrologiska finansfenomen.
Dollarn faller och “sälj USA”-snacket tilltar. Samtidigt pressas japanska yenen till extremnivåer, med spekulationer om valutaintervention – en påminnelse om att när Japan skakar, så stänker det också på dollarn och resten av världsekonomin. I veckans avsnitt reder Katrine och Claes ut räntor, kapitalflöden och guldfeber. Och så den oväntade rädslomätaren: peak sneaker – när loafers och kavaj gör comeback kanske det säger något om arbetsmarknadens nya nervositet.
Dollarfall, börsoro, rekordguld och stigande amerikanska räntor – marknaden skakar efter Trumps hot om tullar mot Europa om USA inte får köpa Grönland. I veckans Världsekonomin analyserar Katrine Kielos och Claes Måhlén varför just den här geopolitiska eskaleringen slår hårdare än tidigare, vad den farliga “sälj USA-trippeln” betyder och hur Japans räntekaos spiller över globalt. Dessutom: Elon Musk, Ryanair – och tre gånger bättre teknik inte vann.
När Donald Trumps administration går till juridisk attack mot Fed-chefen Jerome Powell borde det skaka om marknaden, men hittills har dollarn och börsen inte reagerat nämnvärt. I veckans Världsekonomin diskuterar Katrine Kielos och Claes Måhlén hotet mot centralbankens oberoende, vad marknaden egentligen har prissatt – och om detta är ett stresstest som USA:s institutioner klarar. Dessutom: Brexit-baksmälla, Japan-val och tre personer som ”sabbat festen” genom att vara för bra på sitt jobb.
Donald Trump har precis ritat om världskartan. Vad som nyligen avfärdades som satir i New York Post har nu blivit till en hård geopolitisk realitet genom den så kallade Donroe-doktrinen. Med amerikanska trupper i Venezuela och ett järngrepp om den "västra hemisfären" står den globala ekonomin inför sitt största skifte sedan kalla krigets slut.I veckans avsnitt av Världsekonomin tittar Katrine Kielos och Claes Måhlén närmare på de ekonomiska drivkrafterna bakom Trumps senaste drag. Varför är det viktigt för USA att kontrollera Venezuelas råolja och vad kan det rättsligt snåriga tillfångatagandet sända för signaler till t.ex. Kina apropå Taiwan? För att inte prata om Danmark och Grönland.
Gott nytt år! Vi tittar framåt på det världsekonomiska året 2026. Vad är osannolikt? Och vad är osannolikare?Det vanliga när det gäller nyårsavsnitt brukar vara att komma med felaktiga spådomar kring ekonomin. Men i Världsekonomin har det blivit en tradition att göra tvärtom, och istället diskutera vad som är mest sannolikt av två osannolika scenarion. Som till exempel: Storbritannien tvingas ta nödlån från IMF första gången sedan 1976…ELLER amerikanska Fed inför Yield Curve Control?Vi på Världsekonomin ser fram emot att bjuda på ytterligare ett år av smarta, roliga, djupa och ytliga diskussioner där vi vrider och vänder på vad som pågår i världens ekonomier och hur det påverkar omvärlden.
Hur ska man egentligen sammanfatta det världsekonomiska året 2025? Ett sätt – vilket vi i media gärna tar till – är att utse ”årets ord”.I veckans avsnitt av Världsekonomin går Katrine Kielos och Claes Måhlén igenom årets ekonomiska ord och försöker dra slutsatser om det vi har upplevt under 2025. Vad har begrepp som Neijuan, AI-slop och Vibe coding egentligen haft för betydelse?
Det är Kevin mot Kevin i striden om vem som ska ta över den amerikanska centralbanken. Vilken Kevin kommer att vinna – och vad betyder det för oss?I veckans Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om spekulationerna som blossat upp senaste tiden, kring vem ska ta över världens mäktigaste centralbank. För bara några veckor sedan såg det inte ut att bli någon strid. Kevin Hassett, en viktig ekonom i Trump-administrationen, ansågs utpekad av presidenten till att ta över. Men nu har en annan Kevin tittat fram, Kevin Warsh, tidigare Fed-ledamot.Vad är skillnaden mellan Kevin och Kevin, och hur ser deras respektive profiler ut? Och en av de viktigaste frågorna: vem av dem kan tänka sig att sänka räntan mest?
Europa skrämmer upp företag, skrämmer bort investeringar och skrämmer iväg innovation, sa JP Morgan VD:n Jamie Dimon i veckan. Är det så illa ställt på vår kontinent?I veckans Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om att Europa, så här i slutet av 2025, står ganska ensamt och utsatt. Det var ord och inga visor när världens mäktigaste bankman Jamie Dimon nyligen slog fast att Europa, rent ekonomiskt, har problem. Har han rätt? Och hur ska Europas konkurrenskraft kunna öka?Men det finns också hopp – och det kommer norrifrån. I alla fall om man får tro The Economist som I veckan skrev om “Stockholm is Europe's capital of capital” vilket inte går att översätta lika vitsigt till svenska. Och Sverige, konstaterar man, är “obligationshandlarnas paradis”. Hur kommer det sig?
Alla stirrar på sina AI-aktier, men den verkliga faran handlar om exploderande statsskulder. I tysthet ökar risken för statsfinansiella dödsspiraler i världen. Och när obligationsmarknaden attackerar, då kommer ingen undan.I veckans Världsekonomin analyserar Katrine Kielos och Claes Måhlén obligationsmarknadens beteende just nu med utgångspunkt i Sagan om ringen. Katrine driver testen om de uppenbara likheterna mellan obligationsmarknaden och Tolkiens uråldriga trädvarelser enter – lugna och långsamma i grunden, men plötsligt kan de övergå till att krossa allt i sin väg.Mullrar det från obligationsmarknaden just nu? Det är Katrine och Claes inte helt överens om. Det blir en analys av hur USA och Storbritannien hanterar sina respektive statsskulder och de utmaningar som politiker möter när de ska hantera statsskulden och samtidigt blidka väljarna.
Krypto, kackerlackor och en klart svagare arbetsmarknad. Vad händer i amerikansk ekonomi? Nu när den federala nedstängningen är över, och de som styr världens största ekonomi inte längre flyger i blindo.I veckans avsnitt analyserar Katrine Kielos och Claes Måhlén riskerna i amerikansk ekonomi, nu när det har börjat rapporteras siffror igen. Alla väntar på att kunna säga något mer säkert om det ekonomiskpolitiska experiment som Donald Trump hållit på med i snart ett års tid. Så… Vilken ekonomisk betydelse har den svagare sysselsättningssiffran som nyligen presenteras? Och vad innebär det att inflationsdata fortsatt dröjer?I veckan kallade JP Morgan-chefen Jamie Dimon spelarna inom skuggbanksystemet för kackerlackor. Ett annat namn för skuggbanksystemet är private credit-sektorn. Det tycks finnas ett narrativ om att det traditionella banksystemet är överreglerat efter finanskrisen 2008, och att det är i skuggbanksystemet som de verkliga riskerna byggs upp. Men stämmer det?
Är AI inte smartare än en katt? Open AI:s förluster just nu uppgår till runt 40 miljoner dollar per dag. Samtidigt säger en av världens ledande AI-forskare att den underliggande tekniken är en återvändsgränd. Om han har rätt är detta inte bara en bubbla – utan en hallucination. En AI-hallucination kanske? Och är den dessutom för skuldsatt?Veckans avsnitt tar avstamp i en artikel i Wall Street Journal där den prisbelönta AI-forskaren Yann LeCun dömer ut dagens AI-teknik. Har AI redan kört fast? Och vilken typ av produktivitetsökning kan den leda till?




