Claim OwnershipVärldsekonomin med Katrine Kielos och Claes Måhlén
Subscribed: 46Played: 1,227
Subscribe
© EFN Ekonomikanalen
Description
Världsekonomin har aldrig varit viktigare - eller hur? Katrine Kielos och Handelsbankens chefsstrateg Claes Måhlén hjälper dig förstå varför saker och ting är som de är när det kommer till de stora ekonomiska frågorna. Världsekonomin med Katrine och Claes är en podd från EFN Ekonomikanalen. Nytt avsnitt varje vecka!
EFN Podcasts (via Podcaster och applikationer för podcasts) | Ansvarig utgivare: Anders Hägerstrand | EFN Ekonomikanalen AB
EFN Podcasts (via Podcaster och applikationer för podcasts) | Ansvarig utgivare: Anders Hägerstrand | EFN Ekonomikanalen AB
67 Episodes
Reverse
Priset på guld har aldrig varit högre. Politisk osäkerhet i Japan, Frankrike och USA bidrar till att den mytomspunna metallen är dyrare än någonsin.I veckans Världsekonomin analyserar Katrine Kielos och Claes Måhlén orsakerna till att guldpriset rusat till rekordartade nivåer. Politisk turbulens och stora skulder i tre länder – USA, Frankrike och Japan – lyfts fram som en del av förklaringen. Hur är det makroekonomiska läget egentligen i de här tre länderna?I världens största ekonomi saknas data på grund av nedstängningen av statsapparaten. I Japan och Frankrike har det varit politiska överraskningar och stort fokus på vad som händer med statsskulderna. Vilka är de ekonomiska konsekvenserna av allt detta?
Donald Trump ville bekämpa det kinesiska handelsöverskottet. Nu ser det istället ut att gå mot det rekordartade 1,2 biljoner dollar när kinesiska bilar, bubbeltéer och labubudockor far ut i världen som aldrig förr. Kinachocken 2.0 pratar man om.I veckans Världsekonomin talar Katrine Kielos och Claes Måhlén om att Kina har flyttat fram positionerna som det viktigaste motpartslandet inom handel för stora delar av världen. Efter att landet blev medlem i världshandelsorganisationen WTO 2001, talades det om Kinachocken 1.0, men vad skiljer den från 2.0? En sak är den nya kinesiska kulturella dominansen, genom till exempel labubudockor och bubbelté.Mensamtidigt som kinesisk export går som tåget, är den kinesiska ekonomin ingen solskenshistoria just nu. Vad får Kinachocken 2.0 för effekter på landets egen ekonomi?
Donald Trump har de senaste sex månaderna gjort saker som i normala fall borde skapa panik på marknaden och bland amerikanska storföretag. Men de har inte riktigt reagerat. Varför? Är marknaden blind? Och i så fall på vilket sätt?Det brukar ju heta att näringslivet älskar tydliga regler och förutsägbarhet. Samtidigt har Trumps första sex månader vid makten präglats av motsatsen. Trots det är marknaden lugn.I veckans Världsekonomin analyserar Katrine Kielos och Claes Måhlén skälen till det. Blickar man bakåt i historien har marknaden och storföretagen varit blinda förr, men är de det nu?
Amerikansk ekonomi under Joe Biden var betydligt svagare än vad ekonomerna trodde. Bara hälften av de jobb som man antog skapades 2024-2025 visade sig faktiskt existera. Hur fel kan man egentligen räkna? Och hur kom det sig att vanligt folk faktiskt verkade känna på sig detta?I veckans avsnitt av Världsekonomin djupdyker Claes och Katrine i den senaste veckans världsekonomiska snackis: felräkningen gällande hur många jobb som skapades i USA under perioden april 2024-mars 2025 – och att den amerikanska ekonomin då inte alls var så stark som man trodde. Håller historien om Bidens ekonomiska eftermäle på att skrivas om? För Trump innebär felräkningen goda nyheter, han har fått vatten på sin kvarn och kan fortsätta sätta press på Fed om att sänka räntan snabbare.
Världens största marknad, obligationsmarknaden, ger sig i allt högre grad på stater. Och i världens största ekonomi ökar arbetslösheten – är det Trumps fel?Och landet som genom sin olja äger 1,5 procent av alla världens börsbolag, funderar på om det är för rikt.I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om att skuldernas andel av BNP för OECD-länderna har gått från 70 procent 2007 till 110 procent 2023. Det har visat sig politiskt svårt att skära i de här skuldbergen. Samtidigt har vi just nu en situation där obligationsmarknaden verkar slumra och inte riktigt sätter den press som den kan göra. Varför är det så?I Norge har det varit val och just nu pågår en paradoxal ekonomisk debatt i vårt grannland. Har Norge blivit för rikt? Och hur undviker landet att smittas av det ekonomiska fenomenet "holländska sjukan”, då rikedom leder till fattigdom?
95 procent av all ny AI i näringslivet har ännu inte gett någon vinst, visar ny forskning från MIT. Till och med Sam Altman varnar för en bubbla. Står vi inför nästa IT-krasch? ELLER är det något med dagens AI-teknik som gör den annorlunda?I veckans avsnitt av Världsekonomin gör Katrine Kielos och Claes Måhlén en djupdykning i AI, en bransch där enorma summor investeras just nu. Börskurser har rusat och det råder FOMO-stämning. Är det en bubbla vi ser? Och går det i så fall att förutspå när den spricker?Tankarna går osökt till tiden runt millennieskiftet då IT-bubblan sprack. Vilka likheter och skillnader finns mellan de två bubblorna? Genom historien har man ofta hittat anledningar till att kunna säga “Det är annorlunda, den här gången”. Så… Hur revolutionerande är AI? Och hur mycket pengar finns det att tjäna?Och om, eller när, AI-bubblan spricker, vad blir konsekvenserna för världsekonomin?
Amerikanska staten går in som ägare i Intel som om den vore – tja… kinesiska staten…. Trump ger sig på centralbanken för att få dem att sänka räntan, vilket leder till att han straffas med högre ränta av … obligationsmarknaden.Dessutom: varning för statsfinansiell dödsspiral i Storbritannien? Och vad pågår egentligen i Frankrike? I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om hur hösten har rivstartat med den amerikanska statskapitalismens framåtmarsch. Förutom det sensationella intåget i Intel har Trump även fortsatt sätta politisk press på Fed. Vad har Jerome Powell egentligen antytt och sagt om att sänka räntan? Och vad innebär det att Trump genom sitt agerande hotar Feds oberoende?
Putin åker bil med Trump. Kina handlar allt mer söderut. Och alla pratar om att handelspolitiken har kollapsat in i säkerhetspolitiken.I veckans avsnitt av Världsekonomin diskuterar Katrine Kielos och Claes Måhlén ordet som alla diskuterar just nu: Geo-ekonomi!Tanken att säkerhetspolitik och ekonomi bör hållas isär har länge varit rådande, åtminstone som princip. Men något har hänt de senaste åren – vem som handlar med vem har plötsligt blivit en förlängning av säkerhetspolitiken.Är den här nya världen, där handelspolitik används som säkerhetspolitiskt vapen, här för att stanna?
USA:s finansminister Scott Bessent har blivit något av börsens snuttefilt. Wall Street har fått för sig att han ensam kan tygla Trumps mer extrema ekonomiska impulser. Men nu visar det sig att Bessent i själva verket har en keps på sitt kontor med texten “Trump hade rätt om allt”.Det är säsongspremiär för Världsekonomin efter sommaruppehållet, och i veckans avsnitt pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om den fundamentalt förändrade relationen mellan USA och Europa. Har Europa lagt sig platt för USA…eller i själva verket i smyg vunnit första ronden i tullkriget?När det gäller Scott Bessent framställer han sig själv som Trumps ödmjuka tjänare. Men har han en egen agenda? Och i så fall – vilken?
Marknaden säljer det som brukar kallas för ”världens säkraste tillgång”, det vill säga amerikanska statsobligationer, som om det brann. Trump-kraschen verkar vara här. Eller är det bara en brandövning?I det här avsnittet av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om det fortsatta kaoset med tullarna. Donald Trump lade 104 procents tullar på Kina. Bjässen i öst svarade med att börja sälja av lite av de amerikanska statsobligationerna som landet äger. Det som såg illa ut tidigare kan snabbt eskalera till något ännu värre om ingen bestämmer sig att vara den vuxna i rummet.Det här avsnittet är en repris från 9 april 2025.
Ordinarie avsnitt av Världsekonomin har sommaruppehåll och ersätts av tre specialavsnitt på temat ”Återkomster”. Det senaste året har Europa gjort någon form av återkomst och en stor anledning är förstås euron.Mellan sommaren 2024, då de amerikanska turisterna flockades till Europas museum och badstränder, och sommaren 2025 när de gör det igen, har euron stärkts runt 6,5 procent mot dollarn. I det här sommaravsnittet av Världsekonomin analyserar Katrine Kielos vad som ligger bakom den här utvecklingen.
I det här avsnittet av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om handelskriget som varken ser ut att avta eller försvinna. Snarare tvärtom. USA införde 50-procentiga tullar mot Kanada bara för att några timmar senare backa. Osäkerheten kring vad USA skulle göra härnäst fick dessutom den amerikanska börsen att rasa. Programmet är en repris från den 12 mars 2025.
Ordinarie avsnitt av Världsekonomin har sommaruppehåll och ersätts av tre specialavsnitt på temat ”Återkomster”. Den här veckan handlar det om 1800-talets återkomst, rent världsekonomiskt. Att Donald Trump i hög grad driver världsekonomin just nu går nog att belägga, men vad som i sin tur driver Trump är mycket svårare att slå fast. En sak som han verkar vilja är att vrida tillbaka den amerikanska ekonomin till 1800-talet. I det här sommaravsnittet av Världsekonomin analyserar Katrine Kielos orsakerna till det.
Donald Trump har annonserat de mest radikala protektionistiska åtgärder som någon amerikansk president har vidtagit på över ett århundrade. Världen befinner sig i handelskrig. Men vad betyder det för den globala ekonomin?I det här avsnittet av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Claes Måhlén om Donald Trumps planer att införa 25 procentiga tullar på både Kanada och Mexiko. Varför gör han så här och vilken effekt kommer det få? Trump hoppas naturligtvis på att det ska gynna amerikansk ekonomi, men experterna säger tvärtemot.OBS. Direkt efter inspelningen lät Mexikos president, Claudia Sheinbaum, meddela att Donald Trump har gått med på att tillfälligt pausa införandet av handelstullar mot Mexiko i en månad i utbyte mot att Mexiko placerar 10 000 soldater vid landets norra gräns mot USA för att förhindra narkotikahandel.Det här avsnittet är en repris som ursprungligen publicerades 3 februari 2025.
Ordinarie avsnitt av Världsekonomin har sommaruppehåll, och ersätts av tre specialavsnitt på temat ”Återkomster”. För när drygt halva 2025 har gått kan man konstatera att det har varit ett återkomsternas år, rent världsekonomiskt. Och den första och kanske största återkomsten vi har sett måste nog sägas vara obligationsmarknaden. I det här sommaravsnittet av Världsekonomin analyserar Katrine Kielos orsakerna till obligationsmarknadens allt mer ökande makt och inflytande.
Oljepriset är åter i fokus på grund av kriget i Mellanöstern.Är marknadens tystnad om de stora riskerna, det som vi egentligen verkligen bör oroa oss för? Och varför funderar Tyskland på att plocka hem sin guldreserv från New York?I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Henrik Mitelman om olja, tystnad och guld. Europa är ju mer beroende av oljepriset än USA, hur orolig ska man vara för att det stiger?En krönika i Financial Times lyfte nyligen “marknadens oroande tystnad”, den syftade på skillnaden mellan den dystra geopolitiska utvecklingen i världen och en marknad som samtidigt återhämtat sig 20 procent sen början av april, trots tullkriget. Vad säger marknadens tystnad egentligen?I Tyskland pågår en debatt om att plocka hem sin guldreserv från USA. Handlar det om bristande förtroende för Donald Trump – och kan det rentav ha något med “hämndskatten” att göra?
Ett par av världens ledande ekonomier misslyckades med att skriva på ett gemensamt papper under G7-mötet i Kanada. Centralbankerna fortsätter sänka i mycket olika tempo. Och oron växer för Trumps så kallade ”hämndskatt”.I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Henrik Mitelman om det misslyckade G7-mötet. Vad kom egentligen ut av det, och har den här typen av klubbar spelat ut sin roll?I veckan meddelade den stora australiska pensionsfonden AMP att de fryser alla långsiktiga investeringar i USA för tillfället. Det intressanta med detta var att de hänvisade öppet till något som har börjat kallas för “hämndskatten”, den fruktade ”sektion 899” i Trumps budget. Hur orolig ska man vara för 899? Och vad skulle konsekvenserna bli om Trump går från ett tullkrig till kapitalkrig?
Åtta gånger har den europeiska centralbanken sänkt räntan det senaste året. I USA har centralbanken bara sänkt fyra gånger på ett år. Räntan är alltså betydligt högre i USA än Europa, och Trump gillar det inte. Den amerikanske presidenten kräver inte bara en sänkning, utan en dubbelsänkning.I veckans avsnitt av Världsekonomin pratar Katrine Kielos och Henrik Mitelman om Trumps försök att påverka den amerikanska centralbanken. Gör Fed rätt i att vänta med en sänkning?
Trump kommer alltid att backa. Det verkar marknaden ha fått för sig. Fenomenet har förstås fått ett namn: ”Taco-trade”, vilket står för ”Trump Always Chickens Out”. Men gör han verkligen det? Eller är Taco-trade bara ett nytt sätt att stava ”önsketänkande” på?I veckans avsnitt av Världsekonomin vikarierar Henrik Mitelman för Claes Måhlén. Och tillsammans vrider och vänder Katrine och Henrik på Taco-trade-begreppet. Trump hävdar ju att det är en förhandlingsstrategi, men går det att lita på att han alltid kommer banga ur?En annan snackis de senaste dagarna har varit JP Morgan-chefen Jamie Dimons uttalande om att obligationsmarknaden kommer att spricka. Har han rätt i sin förutsägelse?
Donald Trumps handelskrig med hela världen har nu pågått i åtta veckor. Mycket har sagts. Inklusive i den här podden. Men vad har egentligen hänt? Hittills…I det här specialavsnittet av Världsekonomin blickar Katrine Kielos bakåt, och med hjälp av klipp ur tidigare avsnitt analyserar hon de viktigaste vändpunkterna så här långt. Är läget just nu verkligen en så stor seger som Trump hävdar?Nästa vecka är Världsekonomin tillbaka med ett vanligt avsnitt.
Comments
Download from Google Play
Download from App Store
United States