Gå vilse och hitta hem

Ruset som kan uppstå i en relation mellan en undvikande och en ambivalent kan ha en oemotståndlig dragningskraft. Man får känna sig hel, fri, trygg, rusig och levande på alla plan för en stund. Ruset kan få dig att gladeligen offra andra relationer som egentligen också är viktiga för dig. Ruset kan ändra dina prioriteringar i grunden så att du gör nästan vad som helst för att få uppleva det igen. Och igen. Men som alla droger så är kicken störst i början. Effekten avtar, men suget är kvar. Det här avsnittet handlar om ruset, hur du förlorar dig själv i jakten på det och hur du kan behöva avstå det för att verkligen finna det i djupet av dig själv. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.   Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se  Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.     

Om du speglar dig i någon annans blick, var då noga med att spegla dig i en hel spegel. En spegel med sprickor kan aldrig spegla dig som den vackra, strålande, djupt älskade människa du är. Det vara dessutom vara bra att upplysa den andre om att du speglar dig, om du vill göra det. Den andre kan annars ha fullt upp med att tänka på något annat eller med att spegla sig själv i dig eller i någon annan. Den enda blicken som kan spegla alldeles sant, är den villkorslösa kärlekens blick och den finns alltid där, djupt inne i det egna hjärtat. Där och i den kärleken faller allt på plats. Att ta sig till den platsen igen och igen, gör blicken klar. Det räcker med att hamna lite utanför kontakten, så försvinner den fulla skärpan. Då får man gå tillbaka till kärleken inom, den villkorslösa, och låta sig bli speglad med den enda blick som kan spegla korrekt. Där är du alltid älskad. Där hör du till. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.   Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se  Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.   

Om jag har ett undvikande anknytningsmönster, är jag van vid att själv reglera avståndet. Jag blir trygg genom att hitta strategier där jag själv kan komma och gå som jag vill. Jag vet hur mycket närhet jag behöver leverera för att sedan kunna hålla den distans som gör att jag kan fungera utan ångestpåslag. Men vad händer när jag som undvikande blir lämnad? Hur blir det inuti mig när jag förlorar kontrollen, när jag inte längre har fri tillgång till den jag släppt-nära-men-håller-på-avstånd? Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.   Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se  Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.   

Att ha barn innebär möten med känslor. Ideligen får du möjlighet att fånga upp och möta en person i de känslor som väcks i en situation. Tar du dig tid, blir du kanske påmind om hur lika vi människor är oavsett ålder. Samma känslor som du möter hos barnet återfinns hos vuxna, om än i tillrättalagd eller uppfostrad form. Ofta kommer de ut maskerade till värderingar, åsikter om hur andra är, försök att påverka andra att bli mer som man själv tycker att de ska vara. Men under allt det där finns känslor, tillrättalagda känslor. För att kunna möta och bekräfta barnens känslor och behov som goda och viktiga, behöver jag göra samma sak med mig själv. När förmågan att mötas inte finns, kan barn hantera den smärtan genom att skapa en allt större känslomässig eller fysisk distans till sin förälder. Ibland kan man själv vara det barn som behöver ta avstånd från sin förälder, eller skapa en känslomässig distans för att överleva. Ingen vill egentligen ha den distansen, men i brist på verktyg tar man till det man kan i stunden. Det är inte varandra man tar avstånd från, det är oförmågan att hantera känslor man vill slippa möta. Ju mer du lär dig forma en empatisk relation till dig själv, desto lättare kommer det att bli att möta de känslor som uppstår i dig och därmed även att få nära och genuina möten med din familj. Du kommer lättare kunna stå kvar i dig själv och det blir inte lika ansträngande när det känns svårt. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.

Exakt var börjar du tappa bort dig själv i relationen till den andre? I det här avsnittet går jag in på detaljer, små saker som du gör i början av en relation utan att kanske ens vara medveten om det. Jag tänker nu främst på ambivalenta, men då mönstren speglar varandra kan det gälla alla. Det här handlar om hur du kan få syn på hur dina egna strategier och självklara reaktioner av att se, älska den andres känslighet. Du går in och är trygg för den andre. Du älskar för två. Du känner dig utvald som får vara nära den andres sköra inre, det som döljer sig under den starka ytan. Och där drar ditt mönster iväg med dig. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.   Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se  Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.   

Det är inte lätt att ha känslomässigt omogna och otillgängliga föräldrar. Du har behövt förhålla dig till dem i hela ditt liv och löst det genom distans eller anpassning. Kanske börjar de bli gamla och behövande, vilket skapar nya utmaningar när du själv kanske inte fått behöva dem. Hur kan man göra för att bevara sig själv i mötet med sina föräldrar när relationen väcker en rad svåra känslor och mönster du inte vill vara i? Om det pratar jag i det här avsnittet. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.   Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se  Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.     

Du kanske har förstått att det är en ung ålder i dig som driver dig in i otrygga relationsmönster igen och igen. Du kanske också någonstans vet att det inte fungerar, men du vet inte hur du kan göra istället. Hur tar man hand om sitt unga jag? Hur hittar man ens in till kontakten? Det glider undan, reagerar genom att ge dig obehag, ångest och smärta, men det är svårt att lösa problemet. Och just där finns en väg. Din inre ålder är inte ett problem som ska lösas. Det är inte något som ska fixas eller komma över. Det är en kontakt som behöver skapas, en empatisk relation som behöver formas. Tillit byggs inte på ett ögonblick. I det här avsnittet pratar jag om hur du kan börja skapa den här typen av trygg anknytning till dig själv. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.   Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se  Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.   

Du har kämpat, vänt ut och in på dig själv, förlorat dig i anpassning och så tar det slut. Det tar slut, men inte riktigt. Inom dig finns en tråd kvar. Du vill inte lämna helt, inte stänga dörren. Du vill hålla kvar på grund av det ni haft. Du håller kvar på insidan, även om alla band är kapade i det yttre. Varför är det egentligen så svårt att klippa bandet när en relation inte fungerar på grund av otrygga anknytningsmönster? Du vet ju någonstans att det inte kommer att fungera, men ändå vill du inte släppa. I det här avsnittet pratar jag om det och om hur man kan förstå sig själv på ett djupare plan. Allt genomsyrat av empati. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.   Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se  Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.   

Du gör allt du kan för att få relationen att fungera. Du anpassar dig, arbetar med dig själv och försöker förstå den andre. Du anpassar dig, kommunicerar dina känslor och behov, låter bli att visa dina känslor och behov, ber om närhet, ger den andre allt space den behöver. Så blir du bortvald, igen och igen. Någon annan kommer plötsligt in från höger och blir viktig utan att ha gjort sig förtjänt av det. Någon annan får platsen du vill ha, platsen där nära.  Vid någon punkt i relationen mellan ambivalenta och undvikande blir det ofta så här. Vad kan man göra i det läget? Välkommen till ett avsnitt som belyser frågan och visar på hur smärtan kan bli en väg hem till dig själv.   Med värme, Evalotta.   Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se  Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.   

Fysisk närhet och intimitet kan vara två helt skilda saker för en undvikande och en ambivalent. Ett kort avsnitt om detta. Välkommen att lyssna. Med värme, Evalotta.   Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se  Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.   

I många familjer, inte minst hos tidigare generetioner, innebär svåra känslor hos den ena att den andre gjort fel. Det finns en stark och omedelbar koppling mellan att någon uttrycker sorg, besvikelse eller ilska och att någon annan då känner skuld eller skam. Det gör det svårt och otryggt att att känna och uttrycka känslor. Att visa och dela känslor blir förknippat med ansvar, krav, skuld och skam. Man blir indragen i varandras känslor och reaktioner och när man som vuxen sedan vill ta sig ur det här mönstret kan det vara svårt att veta hur man ska göra. Ett alternativ kan bli att man håller sina känslor för sig själv för att slippa drama. En vanlig lösning är att bli känslomässigt rationell och hantera känslor genom att förstå. Men hur kan man göra på ett sätt som blir bra på sikt? Hur kan man stanna kvar hos sig själv och slippa bli känslomässigt intrasslad?  Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.   Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se  Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.   

Kanske verkar det som att du har träffat någon med ett tryggt anknytningsmönster. Det kan vara en självständig person som inte är lika emotionell som du. Det kan också vara en person som är väldigt känslomässigt intonad på dig och bekräftar dig så att du aldrig ska behöva känna dig otrygg. Efter en tid kanske du börjar tvivla. Är den här personen verkligen så trygg som jag trodde? Du ser tecken som får dig att fundera. Du märker reaktioner hos dig själv som gör dig osäker eller triggar dina mönster.  I det här avsnittet reflekterar jag kring detta och hur man kan göra i det läget. Välkommen att lyssna. Med värme, Evalotta.   Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se  Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.   

När man har ett otryggt anknytningsmönster med sig, kan det kännas tryggast att vara tillsammans med andra som också har det. Att vara med någon som är tryggt anknuten, kan rentar skapa känslor av stress och obehag. Det kan kännas ointressant och som om man inte connectar. Samtidigt ska det ju vara så bra att vara med en trygg. Att lära sig trivas med en trygg kan innebära att lära sig helt nya spelregler för närhet. Självövergivande och anpassning fungerar inte längre och du förväntas ta ansvar för dina känslor och behov och kommunicera dem. Det är inte lätt, men det är en väg väl värd att orka vandra. Om det här prarat jag i det här avsnittet. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.

Hur kan man göra när orostankarna drar iväg? Känslan av otillräcklighet och oro kan verkligen lägga sordin på tillvaron och göra det svårt att känna sig glad, levande och i kontakt.  Den typen av oro är en signal på att vi tappat kontakten med oss själva och försöker ta kontroll som ett sätt att bli trygga. Oron kan vara en ingång till det vi längtar efter på ett djupare plan. I det här avsnittet pratar jag om hur. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.   Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se  Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.   

Jag fick en fråga om Anknytningsmönster: "Hur vet man om det är ett behov man har (som vuxen) eller om det är en tidigare ålder som behöver uppmärksamhet? Hur kan man hjälpa sig själv? När uttrycker man behovet till sin partner?  Kan man säga något om vilka behov de flesta har?" Så här reflekterar jag kring det . Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.   Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se  Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.   

Jag fick en väldigt bra fråga som jag vet rör många. "Jag tycker ofta det är svårt att veta vad man kan förvänta sig i en nära relation. Alla har ju ett ansvar att ta hand om sina trauma och sina utmaningar men å andra sidan är det något fint att visa sig sårbar och be om hjälp. När man är som mest sårbar och ber om tröst eller stöd - kan man då förvänta sig att ens partner ska finnas och orka? Vad är kärlek och vad kan man förvänta sig? Å ena sidan tänker jag att vi alla bär ett eget ansvar för att ödmjukt läka sina sårade barn. Det är en resa man måste göra själv. Å andra sidan är vi alla ofullkomliga och här för att utvecklas. Vi är helt beroende av andra för att överleva. Att på djupet inse det - att vi alla är ett - innebär väl att det är först när vi vågar vara i vår sårbarhet och erkänna vår ofullkomlighet och vårt beroende av andra som vi kan uppleva Gud. Det kanske inte är någon motsats - är det så att det är först när man gjort sin egna inre resa som man kan vara genuint sårbar inför andra?  Jag vet inte om du förstår vad jag far efter få jag knappt kan sätta ord på det.  Vad är kärlek? Är det först när man gjort som egna inre resa (eller i grunden är trygg) som man kan stanna kvar och hålla rum för någons känslor?" Följ med och lyssna på svaret! Med värme, Evalotta.   Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se  Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.   

Det är lätt att antingen känna ansvar för att alla ska ha det bra eller gå in i anpassning när man har ett otryggt anknytningsmönster i bagaget. Hur kan man göra för att hjälpa sig själv i dessa semestertider? Ett kort avsnitt om det har du här. Värkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.   Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se  Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.   

När man har ett otryggt anknytningsmönster i bagaget, kan semestern med all sin lediga tid tillsammans med familj och vänner innebära en upplevelse av stress, krav och tungt ansvar. Att ha andra människor nära inpå kan dra igång din inre modell för närhet där dina tentakler rör sig mot andras behov och du tappar bort dig själv. I det här ansnittet pratar jag om det och lite om hur du kan hjälpa dig själv. Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.   Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se  Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.   

Tänk dig att du har en dag där du tänkt dig att göra en rad bra saker. Du har tiden, du vet vad du vill, men så blir det ingenting av det. Du försöker läsa, men kan inte koncentrera dig. Du försöker kanske skapa något, men det blir bara dåligt. Du försöker meditera, men känner bara obehag. Stressen växer i systemet. Ångesten tränger sig på inifrån. Självkritiken är ett faktum, antingen medvetet eller omedvetet. Hur kan du ta hand om dig själv en sån här dag? Hur kan du använda en situation som denna eller liknande för att komma närmare dig själv på ett empatiskt sätt och hjälpa nervsystemet att slappna av? Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.   Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se  Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.     

Det är lätt att bli rädd när någon blir arg. Har man växt upp med en förälder som fick plötsliga vredesutbrott eller bar på hotfull passiv aggressivitet kan det vara väldigt triggande för ens nervsystem när man möter något liknande. Man kan bära med sig en inre beredskap på att den andre när som helst kan bli arg på en. Tentaklerna åker långt ut och känner in, känner av och samlar information om vad som triggar ilska hos den andre. Som ett sätt att ta hand om sig själv blir man följsam eller tyst, flyr eller kämpar för sitt liv.  Välkommen att lyssna! Med värme, Evalotta.   Mer information om mig och min verksamhet finner du på www.evalottastiernholm.se  Där hittar du gratismaterial på bloggen, onlinekurser och annat som jag håller på med.