Svenska med Kalles Podcast

Poddversionen av texten som går att läsa på svenskamedkalle.substack.com This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

Poddversionen av texten som går att läsa på svenskamedkalle.substack.com This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

En poddversion av samma text på svenskamedkalle.substack.com This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

Du kan läsa texten här: https://open.substack.com/pub/svenskamedkalle/p/att-anpassa-sig-och-passa-in?r=1sdzi4&utm_campaign=post&utm_medium=web&showWelcomeOnShare=false This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

En poddversion av texten 11 förslag på vad vad du kan skriva om som du kan läsa på Svenska med Kalles substack: Betygssätt gärna podcasten och skriv en recension där du lyssnar på poddar. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

Det här är en poddversion av texten som går att läsa på svenskamedkalle.substack.com.Länkar som nämns i liven är:Pojkarne av Anna Maria Lenngrenhttps://runeberg.org/lenngren/1_04.html This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

Lyssna på texten Spret 1 - Varken bas eller bana. Du kan läsa texten på svenskamedkalle.substack.com This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

En poddversion av texten Bana väg och bryta ny mark som du kan läsa på svenskamedkalle.substack.com This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

En poddversion av texten Hemsökelser från svenskamedkalle.substack.com This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

Poddversionen av texten med samma namn som är publicerad på min Substack.Du hittar alla texter på svenskamedkalle.substack.com This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

En poddversion av texten Utflykter utanför bekvämlighetszonen som du kan läsa här:https://open.substack.com/pub/svenskamedkalle/p/utflykter-utanfor-bekvamlighetszonen?r=1sdzi4&utm_campaign=post&utm_medium=web&showWelcomeOnShare=true This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

Det här är en poddversion av texten: https://svenskamedkalle.substack.com/p/100-hemFörsta delen av mitt försök att hitta hundra olika ord som bygger på “hem”. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

Idag ger jag mig själv en liten utmaning. Och du får chansen att lära dig nya ord. Jag ska försöka hitta hundra ord som bygger på ordet hem. Det här blir första delen med 20 ord. Jag vet inte om det kommer att gå. Men jag ska försöka. Hjälp mig gärna med förslag.Du får exempelmeningar med orden. Jag ger också några förslag på musik och texter där du kan hitta orden.Träna på att använda ordenVill du träna på att skriva och uttrycka dig? Ett förslag:* Väckte ett av orden en känsla eller ett minne?Skriv ett stycke eller flera och berätta om situationen eller minnet. Skriv enkelt eller svårt. Välkommen att använda språket här.Hur säger man hem på ditt språk? Hur säger man “jag är hemma nu”?Vi börjarett hem: en plats där man bor, en lägenhet, ett hus. Det här landet är mitt hem nu.hemma: att vara i sitt hem. Jag är hemma nu.hem: i riktning mot hemmet. Jag går hem nu. Jag längtar hem. Konkret om rörelse eller mer som fokus för tanken. komma hem, åka hem, köra hem, flytta hem, vända hem, längta hem.hemåt: rörelse i riktning mot hemmet. De promenerade hemåt från caféet. Mer konkret än bara “hem”. Brukar handla om fysisk rörelse.hemifrån: från hemmet. De gick hemifrån tidigt på morgonen.hemland: det land man är född i eller det land där man känner att man har sitt ursprung. De återvände till hemlandet efter många år.hemlängtan: en längtan efter hemmet, hemstaden, hemlandet… Jag hade alltid hemlängtan fast jag trivdes i det nya landet.hemort: den stad, by, ort där man är hemma. Göteborg är Kalles hemort. Ort används också som slang om svenska städers förorter/socialt utsatta områden.hemstad: som ovan fast specifikt en stad. Musiktips: My hometown av bandet Wannadies från Skellefteå i norra Sverige.hemvist: där man bor eller mer allmänt en plats där man ofta är. Gamlestads torg, där har jag min hemvist (mitt kontor ligger där).Hem är ett mjukt ord: h - e - m.hembygd: en plats på landet där någon har växt upp. Används mer allmänt om ett område på landet med kulturella värden. Lästips: Strövtåg i hembygden av Gustaf Fröding. Läs och lyssna på dikten.hembygdsgård/hembygdsmuseum: en gård med en eller flera byggnader där bygdens (områdets) kultur och historia visas upp. Det kan vara mer eller mindre som ett museum. Hembygdsgårdar har ofta caféer och små butiker. Ibland fungerar de som samlingsplatser för lokalbefolkningen. Besök en hembygdsgård om du turistar i Sverige. De är ofta mysiga och fina.hemtrakt/trakt: mer allmänt om ett område där man är hemma. Traditionellt används det framförallt om landsbygden. I slang används det även om ens hemområde i staden. Musiktips: Trakten med rapparen Yasin Byn. Lyssna här.hemväg: den väg som leder hem. Jag köper mjölk på hemvägen. Musiktips: Hemvägen med punkbandet Vånna inget. Lyssna här.hemkomst: att komma tillbaka hem till hemlandet, hemstaden eller annan plats som är hemma. Hon blev hyllad vid hemkomsten.hemvändare: (se även participen: hemvända/hemvändande) någon som kommer tillbaka till sitt hem, land osv. Skolan arrangerade en hemvändardag dit gamla elever som flyttat till andra städer träffades och pratade minnen.hemtrevlig: en trevlig och mysig känsla som att man är hemma. Kontoret var hemtrevligt med fin inredning och bekväma möbler.hemkänsla: att en plats känns som hemma, trevlig, fin, mysig, trygg. Det är ett café med hemkänsla.hemlagad: mat som är lagad hemma hos någon, inte lagad på restaurang eller halvfabrikat från mataffären. Ingenting går upp mot hemlagad mat.hembakad: om bröd och bullar som man har bakat hemmaVad känner du när du säger hem? Vad ser du?Meningen är inte att du ska memorera alla orden (om du inte vill). Vi bygger gemensamma referenser här. Vi har ett år och ett tema tillsammans. Vi samlar ord. Vi samlar tankar. Orden är som nycklar, spadar och stjärnor. Vi kan öppna dörrar med dem. Vi kan gräva upp skatter. Vi kan se dem blinka en evighet bort.Välkommen att sätta dem i bruk!Och ha en ordrik söndag!/KallePS. Liveschema:Ons 15/1 - Snacka med KalleOns 22/1 - Intervju med Tobias (från Göteborgs universitet)Ons 5/3 - Intervju med Rebecka (coach och föreläsare)Ons 19/3 - Intervju med Vinh (föreläser om inkludering) This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

Temat hem presenteras som ett huvudtema för 2025. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

Hej och välkommen hit! Här hittar du nyheter om Svenska med Kalle. Du får några tips från veckans live. Du får lära dig nya ord. Du får några tips på saker att läsa, se och lyssna på. Enkelt och användbart. Du får brevet en gång i veckan! Hoppas du vill prenumerera.Skriv din mejl här 👇Förutom live på YouTube har jag startat ett TikTok-konto. Du hittar det här: länk.Jag tycker det är kul att göra korta filmer. Jag försöker posta en gång om dagen. Korta filmer passar för att förklara ord. Min favorit är 👉 pillemarisk.YoutubeDen här veckan pratade vi om ord och uttryck på veckans live. Vi pratade bland annat om:* Bli och vara. Skillnaden är att bli beskriver en förändring eller process, medan vara beskriver ett läge eller ett tillstånd. Jämför när jag tränar blir jag trött med jag sov dåligt i natt så nu är jag trött. (länk)* Iväg betyder bort från något. Jag ska resa iväg betyder att du ska resa från ditt hem eller kanske från ditt land. Vad du reser bort från beror på sammanhanget. (länk)* Het potatis säger man om en kontroversiell fråga som kan skapa debatt. Alla försöker undvika frågan. Ingen vill bränna sig på den heta potatisen. (länk)Dessutom fick jag träna på att säga ordet onomatopoetisk. Kommer du ihåg vad det betyder? Skriv ett onomatopoetiskt ord i en kommentar 👇 67% av alla tyckte att det var lätt att säga onomatopoetisk.Veckans ordMin kompis var på en bilverkstad. Killen som jobbade där sa till en kvinna: det är ingen ko på isen. Kvinnan tyckte det var lustigt och gammaldags. Uttrycket betyder att det inte är någon stress. Ett annat uttryck som betyder samma sak är ingen fara på taket. Uttrycket finns med i UR:s serie Hitta hem i det här avsnittet 👉 länkKolla inLätt svenska med Oskar - min elev tipsade mig om den här podden.Snacka Snyggt -en poddcast med Elain Eksvärd som handlar om retorik.Till dikten / Undergången - Malte Perssons två senaste diktsamlingar i en pocket.Ha en fin vecka! Hoppas vi ses i veckans live på YouTube. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

Killen bredvid mig har en stor bok med bruna pärmar. Inget omslag. Bara ett nummer. Ser ut som en bok från UB (universitetsbiblioteket). Och det är det. Jag frågar honom.Det är en bok om sociologisk teori av Robert K. Merton. Killen är doktorand på universitetet, institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Han skriver sin avhandling om nyhetskonsumtion.Vad kännetecknar dagens nyhetskonsumtion då? Fragmentering, säger han. Det är splittrat. Folk hittar sina nyheter på många olika ställen. Man kan inte räkna med att vissa nyheter når alla.Jag berättar om min gamla litteraturprofessor Tomas Forser. Han pratade om dagstidningen som en omnibuss. Det är en buss som alla åker med. En gemensam buss. Dagstidningen var sådan, menade Tomas. I Göteborg läste exempelvis “alla” Göteborgsposten. Det var något man delade.På samma sätt fungerade vissa TV-program. Hylands hörna är ett historiskt exempel. På spåret tror jag har en liknande funktion idag. Väldigt många ser det.I dagens fragmenterade medialandskap kan man inte räkna med att man har sett och läst samma saker. Det är inte självklart vad man kan prata om vid fikabordet.En pjäs på StadsteaternTomas Forser var främst intresserad av dramatik. Under en kurs tog han med oss till en pjäs på Stadsteatern. Det var Samuel Becketts kända pjäs I väntan på Godot som spelades. En av rollerna spelades av Sven Wollter, en riktig veteran. Han var gammal då. Det var inte hans skarpaste prestation. Men Tomas var mycket entusiastisk. Kanske färgades hans upplevelse av nostalgi. Wollter var en viktig och folkkär skådespelare i svenskt teaterliv.Jag har själv spelat en del av I väntan på Godot som skolteater. Det var min klasskompis Joel som upptäckte pjäsen. Vi skrattade åt den bisarra dialogen mellan de två luffarna.Senare såg jag samma pjäs i Slottskogen. Fares Fares spelade i en av rollerna. Senare kom Fares att bli en etablerad filmskådespelare. Han har spelat i både svenska och amerikanska filmer. Nyligen var han med i en svensk TV-serie. Vi kommer i fred heter den. Den ska ha något slags sci-fi-tema. Jag har inte haft tid att se den. Har du?Fares bror Josef regisserade först film. Senare började han skapa TV-spel. Jag och min son spelade hans spel Two Brothers tillsammans. Det är ett ganska allvarligt och sorgset spel. Nu spelar min kompis Josefs senaste spel Split Vision med sin son.Livets trådar tvinnar sig kring varandra.Det absurdaJag tror jag har en dragning till det absurda (det konstiga och samtidigt komiska). Att jobba som sfi-lärare är ofta absurt.Jag tänker på min elev Lul. Hon var en riktig fighter. Hon hade klarat sig genom mödor jag inte kan föreställa mig. Så satt hon där i mitt klassrum. Hon skulle lära sig svenska. Jag skulle lära henne. Det var svårt för oss båda. Vi hade mycket roligt. Men vi skulle nog båda vart någon annanstans.Hon kunde uppfostrat sina barn och tagit hand om sitt jordbruk. Jag kunde hängt över någon bok på Universitetsbiblioteket.Men girigheten vill annorlunda. Den exploaterar, startar krig och driver människor på flykt. Och så hamnar vi där i klassrummet. Vem är lärare och vem elev egentligen. Absurt var det ganska ofta i alla fall. Och samtidigt mänskligt och trevligt.UpprepningarAllt detta berättar jag förstås inte för doktoranden. Men vi pratar om hur saker går igen. Det man oroade sig för förr, det oroar man sig för igen. Historien är en upprepning av mönster med variationer.Mittemot mig sitter en man, till höger i en soffa, vänd utåt. Längst till vänster i soffan, vänd mot honom sitter en kvinna. De är tysta långa stunder, pratar sen lite.Jag funderar på hur jag skulle beskriva mannens mimik (ansiktsuttryck). Han blickar ner, spänner mungiporna, flackar lite med blicken. Sen vänder han upp blicken, säger något och tittar ner igen. En gång ser jag honom le.Samtidigt sitter kvinnan mest och tittar ut i ingenting. Väntar hon på kontakt? Sitter hon i sina egna tankar? Svårt att säga.Hur gör författare egentligen? Det vilar en specifik stämning över scenen. Ansiktets koreografi. De långa pauserna. Men jag vet inte hur jag ska förvandla det till vare sig prosa eller poesi. Att försöka är gott nog. Att beskriva något med precision är svårt även på ens modersmål.Senare på spårvagnshållplatsenJag hör en klar stämma sjunga:My tea’s gone cold, I’m wondering why I Got out of bed at all. The morning rain clouds up my window And I can’t see at all(Mitt te har blivit kallt, jag undrar varför jag alls gick upp ur sängen. Morgonregnet immar igen mitt fönster så jag inte kan se någonting)Det är Dido’s Thank you om du har hört den. Den blev känd när Eminem samplade den. I alla fall – det är nåt speciellt med röster.Tänker du på sånt? Kvinnan på hållplatsen sjunger inte särskilt vackert. Ändå ställer jag mig så jag kan höra. Det är något lugnande och tröstande med den klara rösten. Snart kommer också refrängen: “I want to thank you. For giving me the best day of my life” (jag vill tacka dig för att du gav mig den bästa dagen i mitt liv). Hon sjunger för sig själv och har förstås ingen aning om att en halvsliten kommunarbetare finner lindring i hennes sång.Mer handfast är den mellanmänskliga omsorgen dagen därpå. “Det är glashalt”. Pappan med sin grabb i förskoleålder har nästan stått på öronen (=ramlat). Det har regnat på snön och slasket. Sedan har det frusit igen. Han vänder sig om och varnar mig.Glashalt är en konstig metafor. Glas är ju inte halt. Det måste vara helt blank is som ser ut som glas. Den är väldigt hal. En metafor i två steg alltså.På vagnen igenEn kvinna läser en bok som heter Hundens inre värld, alltså en bok om hundpsykologi. Jag har lust att fråga henne vad hon har lärt sig. Vad tänker hundar på egentligen? Vi pratade ju om att spegla sig i den andra i förra brevet. Hundar och andra djur är verkligen något annat. Ett annat sorts sätt att uppleva och vara i världen. Ändå kan vi vara i kontakt med dem, djuren. I samtida tänkande och konst kallas detta ibland det-mer-än-mänskliga. Det är ett ganska pretentiöst sätt att prata om det som lever och inte är människor. Vad tror du är poängen med att uttrycka sig så?Jag låter kvinnnan vara ifred med sin bok. Tänker att hon kanske inte har lust att prata hundpsykologi på spårvagnen klockan 7 på morgonen. Hade jag gjort det kanske den här texten hade blivit längre. Men nu får du associera vidare själv istället. Välkommen att dela med dig av dina tankar.Jag önskar dig en söndag med oväntad sång!/Kalle This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

Samtal och händelser skulle jag skriva om. Eller inspireras av. Det är första utgångspunkten. Jag söker efter en andra. Det blir dubbelt så mycket att utgå ifrån. Det jag söker är kanske mer filosofiskt.Jag försöker. Och jag tänker på integration. Integration hjälper oss inte att förstå samtal eller möten. Integration är ett sociologiskt begrepp. Man ser integration och segregation i statistik. Det säger inget om att möta en annan människa. Samtal innebär förstås problem. Det är bara andra problem. Problemet är faktiskt den andra. Andra människor är problemet.HelvetetJag vet inte hur det började. Jag tror min son såg en T-shirt. Trycket var Jean-Paul Sartres klassiska citat: “Helvetet är de andra” (l’enfer, c’ést les autres/hell is other people)Det är en gemensam referens för mig och min son. Min uppfostran har varit sartreansk. Det har blivit många intressanta diskussioner.Livet består av relationer (med andra människor). Många av våra svåraste utmaningar handlar om relationer. Det är bra att kunna tala om.Min poäng är att möten är personliga. Inte sociologiska. Självklart kan saker som kultur spela roll. Den största utmaningen med andra människor är just att de är andra människor. Det spelar ingen roll vilka andra kategorier de passar in i.SnökaosI Göteborg har det snöat mycket. I två dagar stod stan still. Bussar och spårvagnar stod stilla. Folk stannade hemma. Eller fick gå till jobbet som jag. Några åkte skidor.Det var tyst. Snön dämpar ljudet. Det var ljust. Snön reflekterar solen.Vädret ger alltid upphov till nya samtal. “Kommer det någon vagn?”, “Sorry, men jag måste stanna hemma.”, “Det är ändå väldigt fint med all snön.”, “Vad ljust det är!”, “Snart blir det slask av alltihop.”.Efter solsken kommer regn. I Göteborg kommer det slask efter snö. Allt blir grått och blött. Himlen är alltid grå. Det regnar nästan alltid. Och när det snöar blir marken grå och blöt också. Det är därför vi är på så gott humör här. Det är som Hegel. Allt innehåller sin motsats.Vad sa de andra då?Min kollega: “jag tittar på längtansfullt på mina parfymflaskor”. Hon saknar alltså sin parfym. På jobbet är det parfymfritt. Ingen bär parfym. Det är ganska typiskt för arbetsplatser här.Hon älskar tydligen parfym. Jag avskyr parfym. Jag är inte allergisk men nästan. Jag tycker det irriterar luftvägarna. Jag har flera vänner som får huvudvärk av parfym. Jag föredrar faktiskt cigarettrök (även om det var längesen jag rökte).Utmaningen är den andra. Han eller hon som inte tycker som jag. Jag är nyfiken på min kollega dock. Vad är det hon uppskattar så mycket med parfym? Där finns ett intressant samtal. Den andra är också en möjlighet. Utmaningar är möjligheter (och andra klyschor).Vad sa de mer?“Det är det som är det äckliga med Sverige...”. Jag önskar att jag kunde hört fortsättningen på den meningen. Det var för mycket ljud på bussen.“Klart man kan kontrollera drömmar”. Det är två unga killar som snackar. Drömkontroll förväntade jag mig inte. Jag har mina fördomar. Tyvärr minns jag inga detaljer om deras drömmar.“Grattis! Vad glad jag är för din skull! Starkt jobbat!”. Någon hade fått ett nytt jobb.Folk pratar om allt möjligt mellan himmel och jord. Jag lyssnar och antecknar. Vi får se vilka texter som kan födas ur detta. Just nu pratar någon bakom mig om sin radioklocka (väckarklocka+radio). Jag trodde de dog på 80-talet. Han fortsätter att prata om sin brist på rutin. På helgerna gör han inget särskilt. Känner sig mållös. Ibland är problemet inte andra, utan en själv.I fredags stötte jag ihop med en kollega på Majornas bryggeri: “kommer du ofta hit?”. Den klassiska frågan. Vi pratade om hur staden gentrifieras. Hans sällskap bodde på Lindholmen. Där bygger de nytt, sterilt och anonymt. Där han bodde hade kinakrogen stängt. Den hade ersatts med en standardrestaurang. Samma på Ringön. Där breder hipsterpubarna ut sig.Och kulturen då?Min kompis tipsade om en låt med det enkla namnet Idag. Sjunger gör Anna Ahnlund på Daniel Ögrens skiva Fastingen -92. Ett tips kan vara att kolla in hans skivbolag Playground Music Scandinavia. På deras artistsida hittar du en blandning av etablerade och mindre kända artister. Många sjunger på svenska. Utforska själv och skippa algoritmerna.En annan kollega nämnde TV-serien Parterapi i Gagnef. Den går på SVT. Hon tyckte visserligen inte om den men den är populär. Jag tror att konceptet är par med problem utanför storstan. Vanligt folk typ. Jag har inte kollat. Berätta vad du tycker om du har.Jag lyssnade nyligen på ett avsnitt av Filosofiska rummet på Sveriges radio. Det handlade om filosofen Hegel och om relationer. Och där var vi tillbaka tillDen filosofiska utgångspunkten...det handlar om dansen och brottningsmatchen med den andra. Språket är meningslöst utan möten. Möten bygger på att omfamna den andras annanhet (=acceptera att andra inte är som jag). Det är i det som skiljer som mötets möjlighet finns.Så vässa öronen, skärp blicken och låt oss se vilka sköna lirare som omger oss. Det är i dialektiken (=växlingar mellan motsatser) med dem som språket föds.Och med det önskar jag dig en annan söndag! This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

Vi vänder blad. Ett uttryck för att vi börjar något nytt. Ett nytt kapitel. En ny bok kanske. Ett nytt år känns som ett nytt kapitel, eller hur? Det är förstås bara fiktion, en berättelse. Men livet består väl av berättelser? Rena fakta säger inte mycket. Det är den betydelse vi ger dem som räknas. Den betydelsen är ofta socialt skapad. Tanken på ett nytt år som nya möjligheter är ett exempel. Vad betyder skiftet 2025 till 2026 i din berättelse?Jag funderar på vad 2026 ska betyda för skrivandet här. Ska jag pröva något nytt? Mejlet om min Stockholmsresa fick positiv respons. Jag tror jag vill pröva att skriva mer så. Jag tror det var beskrivningen av miljöer, skildring av händelser och inte minst av riktiga samtal som uppskattades. Så skulle vara kul att skriva mer. Självklart ska det gynna dig som lär dig svenska samtidigt.Så det blir en hypotes för början av året. Rikta blicken utåt, mot saker som händer och sägs, och platserna, miljöerna, för dessa händelser och samtal. Låter det som en intressant riktning? Fokuserar du på något särskilt i ditt liv, med språket eller något annat?Att antecknaAtt skriva om samtal och händelser kräver minnesanteckningar. Ett samtal på spårvagnen eller på jobbet glöms snabbt bort. Jag behöver bli flitigare (= anteckna oftare). Kanske du också? För att utveckla sin vokabulär behöver man spara och bearbeta information. Jag bollar gärna idéer för det.Jag har redan mitt grundsystem i appen Notion. Jag kanske behöver skapa en plats speciellt för detta skrivande. Eller så får det rymmas i min personliga dagbok. Vi får se. Har du något system för att spara intryck och uttryck?Jag är imponerad av författare som kan skriva detaljerade självbiografiska böcker. Hur minns de allting? Har de alltid fört noggrann dagbok? Eller hittar de kanske bara på? Jag kan ha svårt att minnas vad jag gjorde i förrgår.En gammal kollega och hans smyckenJag tittar i mina blandade anteckningar. För några veckor sedan träffade jag en gammal kollega. När jag var i 20-årsåldern jobbade jag extra som personlig assistent. Jag jobbade med en autistisk kille som var 8-9 år gammal. Jag hämtade honom från skolan 1-2 dagar i veckan. Ibland gjorde vi en utflykt eller aktivitet. Vi gick och simmade, spelade fotboll och sådana saker. Min kollega Dan var ordinarie personal och jobbade med sådant här heltid. Jag tror att han sedan jobbade på olika boenden och liknande.Nu är han pensionär. Jag visste sen innan att han spelar bluesgitarr. Nu berättade han om sin andra hobby, att göra smycken av läder och stenar. Folk har ofta något oväntat i rockärmen. Det hade jag inte gissat. Tydligen passade han inte mina fördomar om smyckestillverkare (som jag inte visste att jag hade).Pappa brukar kalla det tunna band. Folk man har relationer med som inte är så djupa. Men de är ändå viktiga på sitt sätt. Ganska coolt med en kille jag känt i över 20 år som alltid är trevligt att prata med en stund.Dela regnskyddDet började regna på promenaden med en kompis. Vi var i Göteborgs botaniska trädgård. Det ska finnas en pergola någonstans, sa han eller jag. Det var vi överens om. Kan någon förklara vad en pergola är?När vi kom dit satt någon redan där. Vi är ju svenskar. Man vill ju inte dela pergola. Så vi gick vidare till ett annat litet regnskydd en bit bort. Med några vantar under rumpan så blev man inte blöt. Vännen hade med sig finkaffe. Ni som följt mina livestreams kan gissa vem det är.En termos kaffe, hembakade saffransbullar, regn och samtal. Mycket bättre än så kan man inte starta det nya året.En konstig svensk nyårstraditionSom vanligt kollade vi på Ivanhoe med familjen. Det är en märklig svensk tradition på nyårsdagen. En av skådespelarna, Sam Neill, har flera år skickat en nyårshälsning till svenska folket. Han tycker det är lite komiskt att vi fastnat för den gamla rullen. Grejen är att filmen är lång men inte särskilt bra. Den handlar om riddaren Ivanhoe som ska gifta sig med blonda saxiska Lady Rowena men samtidigt är förälskad i mörkhåriga judiska Rebecca. Han ser också till att kung Richard fortsätter vara kung. Robin Hood är med på ett hörn. Omöjlig kärlek och hjältemodiga riddare. Sentimentalt och pekoralt. Och perfekt när man är trött på nyårsdagen. Har du sett filmen?Ja men då drar vi väl igång året eller? Berätta gärna vad du har på lut (=vad du planerar). Eller hur du firade nyår. Jag har en långhelg kvar innan jobbet drar igång. Hoppas du får en lugn start på året också.Och att din söndag ger dig ro att titta på en dålig film eller något annat avkopplande./Kalle This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

En ynnest att få skriva och bli läst. Tack till dig som följt mina texter under året! Det här blir den sista söndagstexten innan 2026.Hoppas du hade en fin jul om du firar det. Och jag önskar alla ett gott nytt år om några dagar.Har något stuckit ut för dig det här året? Hur skulle du sammanfatta 2025? Finns det något eller några ord som beskriver det?Mitt 2025 har dominerats av att byta arbete och bransch. Från kommunikation till administration. Från att marknadsföra till att utveckla verksamhet. Från den privata sektorn till den offentliga.Jag tror jag känner mig mer hemma i det offentliga. Det verkar passa mig bättre. Just nu i alla fall. Vi får se.Var har du känt dig hemma i höst?Minns du att hemma/borta var årets tema. Jag vet inte om jag hållit mig till det så noga. Det har funnits där. Livet kan tänkas och skrivas i rörelser: bort-hem, från-tillbaka, ut-in, lyfta-landa, och så vidare. På olika sätt har vi rört oss från det kända till det okända och tillbaka under året. Ett nytt år kan börja i en huvudsaklig riktning. Börjar ett nytt äventyr? Slår du dig till ro i något hemtamt?En ny serieEn ny svensk serie släpptes på SVT i veckan. Den handlar om en hemkomst. Huvudpersonen Jana Kippo återvänder till sin hemby i norra Sverige. Det är en filmatisering av romanen “Jag for ner till bror” skriven av Karin Smirnoff.Det är en allvarlig och våldsam berättelse. Svår att filma. Serien kan inte ersätta att läsa boken. Så är det kanske alltid. Riktigt bra är dock skådespelarna. Amanda Jansson imponerar i huvudrollen.Jana är en komplex karaktär som plågas av sitt förflutna. Men hon passar inte in i någon enkel bild av överlevare efter övergrepp. I henne bor de motstridigheter vi alla har inom oss, i förstärkt form. Det är starka känslor – sorg, hat, skräck, lust och kärlek - särskilt till brodern som utkämpar en lika tuff kamp med sig själv. De delar sin kärlek och sitt trauma.Trilogin om Jana Kippo är läst och älskad av många. Jag rekommenderar verkligen böckerna till dig som kommit lite längre med svenskan. Serien ger en enklare skiss av karaktärerna och berättelsen men är helt klart sevärd.Jag hittade även en dokumentär om Karin Smirnoff för den som är nyfiken på författaren.Vill du se filmer på SVT Play men bor i ett annat land tror jag att en VPN-tjänst kan lösa problemet.Att fortsätta skrivaAnna Hallberg är en etablerad poet och kritiker i Sverige. I den här podden pratar hon om skrivandets förutsättningar. Hon avslöjar en poetisk yrkeshemlighet. Vad krävs för att skriva poesi? Anna säger: “För att jag ska kunna göra en diktsamling tror jag på allvar att den här boken kommer förändra hela den svenska poesin”. Hon vet förstås att det inte är sant. Men den inställningen krävs för att skriva.Jag känner mig något mer blygsam. Jag tror inte jag kommer förändra särskilt mycket helt ärligt. Men även jag hoppas kunna nå dig som läser. Och det finaste jag kan tänka mig är en läsare som stannar kvar, som fortsätter läsa. Och där hoppas jag förstås kunna utveckla texterna nästa år så att du vill komma tillbaka, läsa och svara med dina reflektioner. Hur ser det ut 2026?De bästa texterna föds ofta ur händelser och samtal. Det är svårt att skriva något intressant om frukost - jobb - middag - sömn. Så lösningen verkar vara att göra saker och prata med folk. En ambition för 2026 alltså. Och precis som text bygger varje samtal på erfarenheter, tankar, möten som är värda att berätta vidare om.IntermezzoPå spårvagnen har en äldre kvinna somnat in. En ung man tittar bekymrat på henne. Han tvekar, sedan går han fram och väcker henne. Ska du kanske av här? Jobbigt att missa hållplatsen. Kvinnan skyndar av med sin rullator. En annan man som passerar utanför lägger en hand på dörren så den inte ska stängas när hon krånglar sig av. Omsorgen om andra finns därute, i vardagens små handlingar.Podden med Anna Hallberg handlar om poeten Gunnar Ekelöf. Hans texter har många hittat hem i. Jag har inte läst jättemycket av honom men har några favoriter. En känd dikt heter Eufori.Kanske har jag skrivit om den här förut. Det får vara okej. Det är en dikt om gemenskap och det som är “lika” för oss alla. Jag avslutar 2025 med att läsa denoch önskar dig därmed en söndag och snart en nyårsafton “där allt som var outsägligt och fjärran är outsägligt och nära”Du kan läsa dikten här och och även lyssna på två andra inspelningar av dikten…… lyssna på Eufori This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com

Här kan du lyssna på poddavsnittet med mig som jag skrev om förra veckan: Uppdrag svenska: Appar och AI för språkutveckling.SYI-telefonenHej, det är Emma, du har ringt till arbetsmarknad och vuxenutbildning, hur kan jag hjälpa dig?I fredags satt jag bredvid min kollega Emma (vi kan kalla henne så). Vi har båda headseats och Emma sitter framför datorn. Det är den så kallade SYI-telefonen. SYI betyder studie- och yrkesinformatör. Det är de på mitt jobb som tar emot frågor först. Man kan säga att de funkar som kundservice. Eftersom min förvaltning gör så många olika grejer behöver de ha koll på många saker.Emma har tre webbläsare igång samtidigt. Hon skiftar mellan kommunens system för fristående gymnasiekurser och regionens system för yrkesutbildningar. Hon skapar ärenden i vårt interna ärendesystem. Hon ställer frågor till kollegor på olika avdelningar i olika chattar. Hon hittar information på våra hemsidor och mejlar till den som ringer. Hon söker upp information i interna dokument för olika frågor. Hon har full koll helt enkelt.Det mest imponerande är att hon är trevlig och avslappnad hela tiden. Hon måste ha svarat på de flesta frågorna tusen gånger. Vissa som ringer har väldigt svårt att göra ansökningar digitalt. Emma guidar dem tålmodigt steg för steg. En del har fått problem med något och är upprörda. Hon lyssnar, bekräftar och försöker hitta lösningar eller vidarebefordra till rätt person.Ett inhopp i vårGrejen är den att jag ska hoppa in i den här rollen på deltid under våren. Jag har inte någon fast tjänst på kommunen. Det här är ett sätt att hålla mig kvar ett tag till. Förhoppningsvis kommer det fler möjligheter och nya tjänster blir lediga. Så det är delvis taktiskt och sen verkar det kul och lärorikt också. Dels får jag mer kontakt med dem vi faktiskt arbetar för, göteborgarna. Dels får jag se hela förvaltningens arbete, inte bara den delen jag jobbar med nu.En fråga till dig: har du eller har du haft en roll där du har fått se många delar av en organisation samtidigt? Vad tycker du att du har lärt dig av det?Det är intressant att få lyssna på alla frågor som kommer in. Även tidigare har jag läst ganska mycket mejl från sökande och studerande. Det ger inblick i människors liv på olika sätt.En kille som ringer in har inte läst färdigt gymnasiet. Han hoppade av i ettan för att han fick jobb. Nu vill han läsa en yrkesutbildning och då behöver han komplettera vissa gymnasiebetyg.En kvinna undrar om var skolorna ligger och om man kan läsa sfi på distans. Hon har ett litet barn och har svårt att komma till skolan flera dagar i veckan.Det finns massa olika fall helt enkelt. Det är folk från hela världen och i alla åldrar. Om man ska vara lite krass kan man säga att nästan alla vill stärka sin konkurrenskraft på den svenska arbetsmarknaden. Vuxna studerar sällan enbart för att det är intressant. Antingen är man arbetslös och vill öka sina chanser att få ett jobb. Eller så handlar det om att man vill byta jobb.På den politiska nivån kallas detta bland annat det livslånga lärandet. Det handlar om att folk måste uppdatera sina kompetenser hela livet. Samhället utvecklas. Arbetsmarknadens krav förändras. Man måste utvecklas för att hänga med. Det är i och för sig realistiskt. Utvecklingen går allt fortare. Samtidigt kan det vara höga krav att ställa på människor. Samhället behöver lösningar för de som har svårt att hänga med i tempot. Komvux är en av dessa lösningar. Men det funkar inte heller för alla. Sådana här tankar kommer och går samtidigt som jag lyssnar på de som ringer och berättar om sina livssituationer.Folk med sina historierJag lär känna folk på jobbet bättre successivt. Jag började här i augusti så nu blir det snart ett halvår på jobbet. Det är mycket folk i rotation. Jag ser nya ansikten nästan varje vecka. Successivt (steg för steg) lär jag känna folk bättre. En kollega är en skicklig hårdrockstrummis. En annan har jobbat som översättare på azerbadjansk tv. En har varit bilförsäljare i tjugo år. En har jobbet med ett SIDA-projekt för utökad kulturell förståelse mellan svenska och thailändska ungdomar. En har jobbat på försäkringskassan i Söderhamn och har en faster i Delsbo.Jag skulle gissa att medelåldern i personalen är högre på det här jobbet än mina tidigare jobb. Det gör också att det finns en större mängd ackumulerad livserfarenhet. Alla bär på sina berättelser och de blir ju fler om man har levt längre. Jag tror det är en anledning till att jag intresserar mig för samtal. Alltså hur man blir bättre på dem. Det är så kul att få höra andra berätta om sina liv. Vägen dit ser olika ut med olika personer.En man från Skövde på John ScottsEfter jobbet går jag till puben John Scotts. Jag frågar ett litet gäng, tre personer, troligen en familj, om bordet bredvid dem är ledigt. Jag sitter där med min öl och läser lite i en diktsamling av Friedrike Mayröcker. Hon var en uppburen österrikisk författare som jag blivit nyfiken på. Hennes arbetsrum var helt fullt av böcker, papper, lappar och saker. Det kallas hennes Zettel Universum, lappuniversum eller anteckningsuniversum. Hennes poesi är också mycket infallsrik (rymmer många idéer). Hon använder personligt material, referenser till litteratur och konst, filosofiska reflektioner, svårtydda metaforer…, you name it. Svårläst men fascinerande.När jag ska gå hejdas jag av mannen i sällskapet bredvid. Han undrar hur kvällen har varit. En sån där ovanligt social och kontaktsökande svensk som inte är allt för vanlig (men som man oftare träffar på pubar). Han frågar lite om vad jag jobbar med. Sedan kommer vi in på hans arbetsliv. Han är något slags chef på Volvo i Skövde men har inte någon formell utbildning. Han började arbeta i byggbranschen och har sedan jobbat sig uppåt och utbildats internt. Hans partner är socionom och jobbar med våldsutsatta barn. Dottern i familjen utbildar sig inom HR. Deras andra dotter är på väg till Göteborg från Köpenhamn där hon jobbar med något. De ska vidare till en kinarestaurang och käka middag.När de får höra att jag jobbat som sfi-lärare kommer ett gäng av de vanliga frågorna. Det handlar om olika invandrargrupper och kulturer. Vill de lära sig då? Detta eländiga de. Vill ni stiga ur er fördomsfulla bubbla, har jag lust att fråga. Jag försöker så gott jag kan trycka på att folk är folk, det vill säga olika fast sammantaget är vi ganska lika allihop. Och inget ont om denna välmenande familj från Skövde. De ser världen från sin horisont precis som vi alla gör. Jag önskar bara mänskligheten att vi kunde vara lite bättre på att utmana våra egna stereotypa uppfattningar. Det kanske är en del av det livslånga lärandet.Vem vet, måhända har Mayröckers poesi några idéer om hur vi kan tänka mer mänskligt om varandra.I väntan på att bli klokare önskar jag dig en skön söndag som bjuder på en ny berättelse eller ett oväntat samtal där du råkar befinna dig./Kalle This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit svenskamedkalle.substack.com