Claim OwnershipModerna tider
Subscribed: 1Played: 3
Subscribe
© Stefan Hjalmarsson
Description
Moderna tider är en podcast som avhandlar historiens gång och utveckling från 1750 fram till våra egna dagar. Med hjälp av diverse experter dissekerar vi händelserna och företeelser från denna period.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
101 Episodes
Reverse
Den här gången tittar vi närmare på vad som skedde år 2000.
Och så blir det en efterlängtad återkomst.
När det har reflekterats över Sveriges roll under
andra världskriget har fokus varit på händelserna
i Europa. Men kriget utspelade sig också i allra
högsta grad i östra Asien. Sverige har haft
förbindelser med den här delen av världens
sedan länge, vilket fortsatte under 1930-talet,
med handel och kristen mission.
Frågan är hur det förhöll sig med den svenska
neutraliteten när krig bröt ut.
Ännu en gång välkomnar vi Ingemar Ottosson
välkommen till Moderna tider. Han är docent i
historia vid Lunds universitet. 2025 utkom han
med boken Sverige och andra världskriget i Östasien.
Karl Gerhard var en av Sveriges främsta revykungar och satiriker.
Han utmanade makten med sina kupletter, tog tydlig ställning
mot nazismen under kriget och blev en central gestalt i svensk
nöjeshistoria. Med elegans, mod och kritik förnyade han revyn
som konstform. Hans kvickhet och skarpa penna gjorde honom
både älskad och kontroversiell i sin samtid. Privat levde han i
en regnbågsfamilj med sambon Göthe och adoptivdottern Fatima.
Det här del ett av två om Karl Gerhard.
Kalle Lind är hjärtligt välkommen tillbaka till Moderna tider. Han är
bland annat poddare och författare. 2022 utkom han med boken
Karl Gerhard: estradör och provokatör.
Dags att kollar närmare på året 1963.
Theodor Herzl, den politiska sionismens fader, lade i slutet
av 1800-talet grunden för idén om en judisk stat.
Som österrikisk journalist och visionär drömde han om en
fristad för judar där trygghet, självbestämmande, demokrati
och social rättvisa stod i centrum. Hans idé fick starkt
genomslag men väckte också tidig kritik. Många varnade
för konflikter med den arabiska befolkningen i Palestina,
en oro som skulle bli avgörande för regionens framtida utveckling.
Vi välkomnar Ingmar Karlsson tillbaka till Moderna tider. Han är
författare och före detta diplomat. 2025 utkom han med boken
"Om ni vill det är det ingen dröm: Om sionismens historia."
Efter andra världskriget började på allvar processen
för skapandet av ett mer jämlikt skolväsende i Sverige.
Ett steg mot detta var att ersätta det differentierade
utbildningssystemet med en enhetsskola.
1949 testades inleddes försöksverksamhet med den
nya ordningen i fjorton kommuner. Grundskolan
infördes succesivt från 1962 och fanns på plats i
samtliga kommuner 1972.
Gästar Moderna tider gör Åsa Melin.
Hon är filosofie doktor i historia,
verksam vid Karlstads universitet.
Hennes doktorsavhandling från 2022 heter
Olika vägar till enhetlig skola? En studie av
grundskolans etablering på kommunal nivå, 1950-1968.
Vi fortsätter med våra år och denna här gången är det 1954 som står i fokus.
Den här gången kollar vi närmare på året 1831.
Ännu en årtalspodd är här!
Den här gången pratar vi om saker och ting som skedde 1789.
Vi kollar närmare på vad som skedde under året 1901.
I augusti 1945 fällde USA två atombomber över de japanska städerna
Hiroshima och Nagasaki. Det var hittills de enda gånger som denna
typ av vapen använts i krig. Attackerna, som syftade till att tvinga
Japan till ovillkorlig kapitulation, orsakade förödande död och
förstörelse, och ledde till att Japan kapitulerade den 15 augusti,
vilket markerade slutet på andra världskriget.
Ingemar Ottosson är välkommen tillbaka till Moderna tider.
Han är docent i historia vid Lunds universitet. Senare i år utkommer
han med boken Hiroshima och Nagasaki : Atombomberna 1945.
När den svenska tryckfrihetsgrundlagen reviderades 1971
släpptes pornografin fri. De lagstiftande politikerna valde
då att inte begränsa detta när det gällde barnpornografi.
Det var tydligen ett pris som var värt att betala för att ha
en långt gången yttrande- och tryckfrihet.
Lagen skulle ändras först 1999.
Vi välkomnar Mikael Svanberg tillbaka till Moderna tider.
Han är docent i historia vid Karlstads universitet och har
försökt få svar från de politiker som var ansvariga för
beslutet och hur dagens riksdagsledamöter ser på
frågan kring skadestånd för de som föll offer för lagstiftningen.
Den här gången försöker vi reda ut en del
av det som skedde i världen under året 1993.
Adolf Hitler svors in som Tysklands rikskansler
den 30 januari 1933 av president Paul von
Hindenburg. Detta efter ett cyniskt maktspel av
aktörer som trodde sig kunna använda Hitler
som en tillfällig marionett som snart kunde
svepas bort och samtidigt ta sig framåt i en
minst sagt kaosartat parlamentariskt läge där
nyvalen duggade tätt.
Ett feldrag med minst sagt ödesdigra konsekvenser.
Gästar Moderna tider gör Erik Åsard.
Han är professor emeritus i Nordamerikastudier
med inriktning mot statskunskap. 2025 utkom
han med boken “Hitlers väg till makten:
Weimarrepubliken från demokrati till diktatur “.
Den 29 oktober 1923 grundades republiken Turkiet.
Hjärnan bakom det hela hette Mustafa Kemal.
Historien har dock gjort honom mer känd som Atatürk
och han blev landets första president.
Han ville göra Turkiet till en europeiserad, sekulär stat
av modernt snitt.
Även om han gick bort redan 1938 så kan hans
eftermäle knappast underskattas vilket politiker,
än i dag, behöver förhålla sig till.
Klas Grinell är varmt välkommen tillbaka till Moderna tider.
Han är docent i idéhistoria med inriktning mot
islamisk tradition, kulturarv och filosofi.
Den här gången fokuserar vi på året 1933.
Ofrånkomligen handlar det mycket om vad som sker i Tyskland.
Men även en del annat får plats.
I dag ser vi polisen som en självklar samhällsinstitution.
Den specialiserade polisen växte dock fram först under
andra halvan av 1800-talet. I samband med
kommunreformen 1862 skulle även polisen
organiseras och finansieras av kommunerna, vilket fick
stora lokala skillnader som konsekvens.
Genom decennierna utvecklades polisväsendets
successivt vilket 1965 ledde fram ledde fram till att
polisen blev statlig 1965.
Gästar Moderna tider gör Josefine Berndt.
Hon är doktor i historia vid Stockholms universitet.
2023 disputerade hon med avhandlingen
”Polisfrågan i svensk politik. Reformer och
institutionell förändring 1875–1965”.
Det talas om ofta om det glada 20-talet. Då syftas det på 1920-talet.
Tiden efter katastrofen som första världskriget var där naivitet och
lättsamhet fick utrymme. Åtminstone är det den bild som projicerats
för eftervärlden.
Nu lever vi i vårt eget 20-tal. Hur kan vi spegla vår egen tid mot den
som varade för hundra år sedan?
Klas-Göran Klasson, professor i historia, vid Lunds universitet,
återvänder till Moderna tider och gästar tillsammans med
Kim Salomon, professor emeritus i historia vid Lunds universitet.
De utkom 2024 med boken 1920-talet: en spegel för vår tid.
Vi reser tillbaka till året 1771.
En kung dör. En träder till.
Och en del annat!
Mellan 1965 och 1980 pågick en debatt i Sverige om de
omfattade författningsförändringar som väntade.
Bland annat skulle 1809 års regeringsform bytas ut mot
en ny. Riksdagen skulle gå från två kammare till en.
Och statschefens framtida roll skulle utredas,
Men det fanns också frågor som var svårare nötter
att knäcka. Däribland fanns vilken funktion rättsväsendet
skulle ha och hur tronföljden skulle se ut.
Gästar Moderna tider gör Mikael Svanberg.
Han är docent i historia och verksam vid Karlstads universitet.
År 2020 utkom han med boken
Partierna och demokratin under författningsdebatten 1965-1980.
Comments
Download from Google Play
Download from App Store
United States