Discover
Moderna tider
Moderna tider
Author: Stefan Hjalmarsson
Subscribed: 1Played: 17Subscribe
Share
© Stefan Hjalmarsson
Description
Moderna tider är en podcast som avhandlar historiens gång och utveckling från 1750 fram till våra egna dagar. Med hjälp av diverse experter dissekerar vi händelserna och företeelser från denna period.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
108 Episodes
Reverse
Den svenska musikrörelsen, ofta kallad proggen, växte fram
under slutet av 1960-talet som en politiskt medveten motkultur.
Den betonade kollektivt skapande, svenska texter och oberoende
från kommersiella skivbolag. Artister som Hoola Bandoola Band,
Nationalteatern och Blå Tåget kritiserade kapitalism, krig och
klassamhälle. Rörelsen påverkade festivaler, musikdistribution
och kulturpolitik, och lämnade bestående spår i svensk populärmusik.
Gästar Moderna tider gör David Thyrén. Han är lektor i musik
och samhälle vid Kungliga musikhögskolan i Stockholm.
2009 disputerade han medavhandlingen Musikhus i centrum:
två lokala praktiker inom den svenska progressiva musikrörelsen:
Uppsala Musikforum och Sprängkullen i Göteborg.
Länk till avhandlingen:
https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:209126/FULLTEXT01.pdf
Moderna tider-året avslutas med ett titt på året 1867.
Raoul Wallenberg var en svensk diplomat som 1944
räddade tiotusentals ungerska judar från Förintelsen
genom skyddspass och skyddade byggnader.
Med mod och kreativitet trotsade han nazisterna och
organiserade omfattande räddningsinsatser i Budapest.
I januari 1945 greps han av sovjetiska trupper och försvann.
Hans exakta öde är fortfarande okänt. Hans insatser har
gjort honom till en internationell symbol för civilkurage.
Ulf Zander återvänder som gäst i Moderna tider. Han är
professor i historia vid Lunds universitet och har bland
annat skrivit böcker Förintelsens röda nejlika -
Raoul Wallenberg som historiekulturell symbol och
Raoul Wallenberg : liv och legend
Chiang Kai-shek var en 1900-talets mest
inflytelserika asiatiska politiker. Han ledde
Kinas nationalistparti, Kuomintang.
Han försökte ena landet, bekämpade
krigsherrar, kommunister och japansk
invasion men fick efter att ha förlorat
inbördeskriget 1949 fly till Taiwan där
skulle styra som auktoritär president fram
till sin död 1975.
I och med sitt andra äktenskap
konverterade han till kristendomen och
föredrog privat ett spartanskt liv.
Ännu en gång gästar Hans Hägerdal
Moderna tider. Han är professor i historia
vid Linnéuniversitet med inriktning mot
Öst- och Sydostasiens historia.
Ännu ett år ska avhandlas och den här gången är det 1927 som gäller.
Karl Gerhard var en av Sveriges främsta revykungar och satiriker.
Han utmanade makten med sina kupletter, tog tydlig ställning
mot nazismen under kriget och blev en central gestalt i svensk
nöjeshistoria. Med elegans, mod och kritik förnyade han revyn
som konstform. Hans kvickhet och skarpa penna gjorde honom
både älskad och kontroversiell i sin samtid. Privat levde han i
en regnbågsfamilj med sambon Göthe och adoptivdottern Fatima.
Det här är del två om Karl Gerhard.
Kalle Lind är hjärtligt välkommen tillbaka till Moderna tider. Han är
bland annat poddare och författare. 2022 utkom han med boken
Karl Gerhard: estradör och provokatör.
Moderna tider firar 100 avsnitt!
Vi ser tillbaka på vad som varit
hittills och för ett samtal kring
historiens återkomst.
Den här gången tittar vi närmare på vad som skedde år 2000.
Och så blir det en efterlängtad återkomst.
När det har reflekterats över Sveriges roll under
andra världskriget har fokus varit på händelserna
i Europa. Men kriget utspelade sig också i allra
högsta grad i östra Asien. Sverige har haft
förbindelser med den här delen av världens
sedan länge, vilket fortsatte under 1930-talet,
med handel och kristen mission.
Frågan är hur det förhöll sig med den svenska
neutraliteten när krig bröt ut.
Ännu en gång välkomnar vi Ingemar Ottosson
välkommen till Moderna tider. Han är docent i
historia vid Lunds universitet. 2025 utkom han
med boken Sverige och andra världskriget i Östasien.
Karl Gerhard var en av Sveriges främsta revykungar och satiriker.
Han utmanade makten med sina kupletter, tog tydlig ställning
mot nazismen under kriget och blev en central gestalt i svensk
nöjeshistoria. Med elegans, mod och kritik förnyade han revyn
som konstform. Hans kvickhet och skarpa penna gjorde honom
både älskad och kontroversiell i sin samtid. Privat levde han i
en regnbågsfamilj med sambon Göthe och adoptivdottern Fatima.
Det här är del ett av två om Karl Gerhard.
Kalle Lind är hjärtligt välkommen tillbaka till Moderna tider. Han är
bland annat poddare och författare. 2022 utkom han med boken
Karl Gerhard: estradör och provokatör.
Dags att kollar närmare på året 1963.
Theodor Herzl, den politiska sionismens fader, lade i slutet
av 1800-talet grunden för idén om en judisk stat.
Som österrikisk journalist och visionär drömde han om en
fristad för judar där trygghet, självbestämmande, demokrati
och social rättvisa stod i centrum. Hans idé fick starkt
genomslag men väckte också tidig kritik. Många varnade
för konflikter med den arabiska befolkningen i Palestina,
en oro som skulle bli avgörande för regionens framtida utveckling.
Vi välkomnar Ingmar Karlsson tillbaka till Moderna tider. Han är
författare och före detta diplomat. 2025 utkom han med boken
"Om ni vill det är det ingen dröm: Om sionismens historia."
Efter andra världskriget började på allvar processen
för skapandet av ett mer jämlikt skolväsende i Sverige.
Ett steg mot detta var att ersätta det differentierade
utbildningssystemet med en enhetsskola.
1949 testades inleddes försöksverksamhet med den
nya ordningen i fjorton kommuner. Grundskolan
infördes succesivt från 1962 och fanns på plats i
samtliga kommuner 1972.
Gästar Moderna tider gör Åsa Melin.
Hon är filosofie doktor i historia,
verksam vid Karlstads universitet.
Hennes doktorsavhandling från 2022 heter
Olika vägar till enhetlig skola? En studie av
grundskolans etablering på kommunal nivå, 1950-1968.
Vi fortsätter med våra år och denna här gången är det 1954 som står i fokus.
Den här gången kollar vi närmare på året 1831.
Ännu en årtalspodd är här!
Den här gången pratar vi om saker och ting som skedde 1789.
Vi kollar närmare på vad som skedde under året 1901.
I augusti 1945 fällde USA två atombomber över de japanska städerna
Hiroshima och Nagasaki. Det var hittills de enda gånger som denna
typ av vapen använts i krig. Attackerna, som syftade till att tvinga
Japan till ovillkorlig kapitulation, orsakade förödande död och
förstörelse, och ledde till att Japan kapitulerade den 15 augusti,
vilket markerade slutet på andra världskriget.
Ingemar Ottosson är välkommen tillbaka till Moderna tider.
Han är docent i historia vid Lunds universitet. Senare i år utkommer
han med boken Hiroshima och Nagasaki : Atombomberna 1945.
När den svenska tryckfrihetsgrundlagen reviderades 1971
släpptes pornografin fri. De lagstiftande politikerna valde
då att inte begränsa detta när det gällde barnpornografi.
Det var tydligen ett pris som var värt att betala för att ha
en långt gången yttrande- och tryckfrihet.
Lagen skulle ändras först 1999.
Vi välkomnar Mikael Svanberg tillbaka till Moderna tider.
Han är docent i historia vid Karlstads universitet och har
försökt få svar från de politiker som var ansvariga för
beslutet och hur dagens riksdagsledamöter ser på
frågan kring skadestånd för de som föll offer för lagstiftningen.
Den här gången försöker vi reda ut en del
av det som skedde i världen under året 1993.























