I kapten Enquists bibliotek

I 13e avsnittet av ”I Kapten Enquist bibliotek” sänder vi från bokmässan. I detta specialavsnitt diskuterar vi Enquist som kulturjournalist med fokus på artiklar han skrev i samband med valrörelser i Expressen från 1973 till 2010. Gäst är Rasmus Landström, litteraturredaktör på Aftonbladet.I avsnittet behandlas Enquist engagemang i 1970-talets kulturdebatten, hans hat mot parkeringsautomater, miljöpartiets riksdagsinträde 1988 och hans syn på den framväxande populismen.Nästa ordinarie avsnitt kommer handla om Sekonden (1971) och publiceras om cirka en månad.

I tolfte avsnittet av «I Kapten Enquists bibliotek» gör vien sammanfattning av det gångna årets samtal om Enquist romaner och diskuterar hans novell ”Mannen i båten”.”Mannen i båten” är Enquist första riktigt självbiografiskaalster som förebådar kommande romaners både teman och ton. Vi har inte kunnat identifiera var den först publicerades så vi tar tacksamt emot tips!I övrigt diskuterar vi hur det har varit att marineras iEnquist 1960-tal, om insikter och nya infallsvinklar på Enquist författarskap. Till fonden av fågelsång.Novellen ”Mannen i båten” går att hitta här: ⁠livispraket.wordpress.com/wp-content/uploads/2015/09/mannen-i-bc3a5ten.pdf

I elfte avsnittet av «I Kapten Enquists bibliotek» fortsätter vi diskutera romanen Legionärerna utgiven 1968 av P. A. Nordstedts & Söners Förlag Stockholm. Gäst är Aftonbladets litteraturredaktör Rasmus Landström.I tionde avsnittet gjordes en längre presentation av huvuddragen i Legionärernas handling och mottagandet av boken. Lyssnaren rekommenderas att höra detta först!I detta avsnitt dissekeras Legionärerna som dokumentärroman och dess litteraturhistoriska kontext, vi plockar även upp några missade trådar från förra avsnittet. Vi diskuterar Litteraturens förändrade roll under 1960-talets slut, om Legionärerna egentligen inte är en rapportbok, Enquists influenser och vilka han inspirerat samt mycket mer.Legionärerna är 414 sidor lång, utgiven i kartonnage.Omslaget är designat av Leif Zetterling, omslaget till Legionärerna går i krämvitt med samma fågelfigur som på Hess omslag, denna gång överkorsat med tvåojämna svarta fält. Fågelfiguren är designad av Krystyna Redziejowska, Invägningen gav 589 gram.Nästa avsnitt blir ett sommaravsnitt där vi sammanfattarförsta läsåret med ”I Kapten Enquists bibliotek” och diskuterar novellen ”Mannen i båten”. Novellen går att hitta här: livispraket.wordpress.com/wp-content/uploads/2015/09/mannen-i-bc3a5ten.pdf

I tionde avsnittet av «I Kapten Enquists bibliotek»behandlas boken Legionärerna utgiven 1968 av P. A. Nordstedts & Söners Förlag Stockholm. Gäst är historikern, författaren och akademiledamoten Peter Englund.Legionärerna är Enquist stora genombrott och det går attsammanfatta boken relativt kort och formellt:Det är en bok om utlämningen av 146 baltiska Legionärer, deflesta av lettiskt påbrå, till Sovjetunionen 1946. De hade stridit i tysk uniform och flytt till Sverige i krigets slutskede. Grundfrågan: Var det rätt att lämna ut dem, vad hände med dem efter de utlämnats, var de alla oskyldiga eller var de alla krigsförbrytare och blev samtliga avrättade som var den allmänna sanningen i flera decennier? Hur stor var skandalen? Boken skildrar Legionärernas ankomst till Sverige, deras internering i läger i Hvadhem på Gotland och sedan Ränneslät i Eksjö, den media- och opinionsstorm som blåste upp mot utlämningen, legionärernas hungerstrejk, den politiska processen, mediedreven och kampanjerna och själva utlämningen och i sista delen av boken, deras vidare öden i Sovjetlettland. Det är det hela, men också så himla mycket mer.I avsnittet dissekeras Legionärerna och bland mycket annat diskuteras romanformatet som historieskrivning, Baltutlämningen som historiskt fenomen, den politiska processen och resultatet: är Baltutlämningen verkligen ett svenskt trauma?Legionärerna är 414 sidor lång, utgiven i kartonnage. Omslaget är designat av Leif Zetterling, omslaget till Legionärerna går i krämvitt med samma fågelfigur som på Hess omslag, denna gång överkorsat med två ojämna svarta fält. Fågelfiguren är designad av Krystyna Redziejowska, Invägningen gav 589 gram.I nästa avsnitt kommer vi fortsätta diskutera Legionärena.

I nionde avsnittet av «I Kapten Enquists bibliotek» behandlas romanen Hess utgiven 1966 av P. A. Nordstedts & Söners Förlag Stockholm. Gäster är författarna och Lyra Eriksson Lindbäck och Stefan Lindberg.Hess är en på alla sett och vis en mycket okonventionell roman. Ramberättelsen utgörs av ett pågående avhandlingsarbete om Rudolph Hess. Det är alltså en slags pågående skiss. Romanen är en slags textmobil skriven i fem avdelningar med avslutande kommentarer/innehållsförteckning. Varje avdelning är uppbyggd av kortare eller längre kapitel, handlingen i dessa följer ingen ordning utan blandar skenbart biografiska utdrag ur avhandlingens författarens liv, kommentarer om den pågående avhandlingens inriktning och texter om Hess ibland kallad Hs göranden.I avsnittet diskuteras bland mycket annat om Hess som den stora postmoderna romanen, om att misslyckas på ett intressant sätt, om killars 30-årskriser och om Hess som ett Enquist träningsmontage på vägen till att bli en stor författare.Hess är 308 sidor lång, utgiven i mjukband med ett vitt omslag med en slags fågelfigur designad av Krystyna Redziejowska, Invägningen gav 420 gram.I nästa avsnitt kommer vi läsa och diskutera romanen Legionärena.Hess finns utgiven i sin helhet av tidskriften essä. Numret går att beställa från nedanstående länk:⁠⁠https://tidskriftenessa.se/products/nr-24-hess⁠⁠Ellerström har också gett ut en antologi om PO Enquistsförfattarskap med titeln «Tillsammans var vi en människa» under redaktörskap av Louise Almqvist och Karl-Fredrik Olsson. Denna hittar ni här:⁠⁠Tillsammansvar vi en människa |ellerströms förlag