Geosnack med Svenska Geotekniska Föreningen

Martin Heljedal och Elke Myrhede berättar om hur Norrköpings kommun arbetar med hållbar masshantering. Det handlar om att se jord- och bergmassor som en resurs snarare än avfall, att minska schaktning genom smart planering och att återanvända material lokalt. Norrköping har tagit fram riktlinjer och planerar noder för effektivare hantering, vilket sparar pengar och minskar klimatpåverkan. Det finns dock tekniska och regelmässiga utmaningar, behov av ny kunskap och samarbeten med andra kommuner. Slutsatsen är, gräv inte i onödan. Slutsatser Den bästa masshanteringen är den som inte sker – planera för att minimera schaktning. Återanvänd lokalt: se massor som en resurs, inte avfall. Hållbar masshantering sparar både pengar, klimatpåverkan och markyta.  

I den andra delen om SKB:s bergkartering berättar Peter Hultgren Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) och Jesper Petersson från GEOS hur det digitala karteringssystemet RoCS (Rock Characterization System) används i praktiken. Fotogrammetriska 3D-modeller som används som underlag för att kartera bergväggar i tunnlar. Geologerna arbetar i par under jord och data förs in i SKB:s databaser. Jesper och Peter beskriver också varför utbildning, metodbeskrivningar och noggrannhet är viktiga delar av arbetet, och hur systemet har utvecklats under de senaste tio åren. De berättar om vad vi har att vänta oss av framtiden, bland annat möjligheten att använda AI för att identifiera sprickor i bilder.   Slutsatser * RoCS används för att kartera bergväggar digitalt med hjälp av fotogrammetriska 3D-modeller. * Systemet gör det möjligt att digitalt dokumentera bergarter, sprickor och vatten * SKB arbetar kontinuerligt med att utveckla metoden och undersöker framtida användning av AI.  

Peter Hultgren från Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) och Jesper Petersson från GEOS berättar om digital geologisk kartering på SKB i samband med slutförvaring av använt kärnbränsle. Peter Hultgren berättar om slutförvaret i Forsmark, de tre skyddsbarriärerna – kopparkapslarna, bentonitleran och urberget – och varför förståelsen av berggrunden är central för hela projektet.  Jesper och Peter berättar också om utvecklingen från papperskartering till det digitala karteringssystemet RoCS (Rock Characterization System), som används för att kartera sprickor och bergarter i tunnlar.

Ulf Lindfors berättar om två stora infrastrukturprojekt, Citybanan i Stockholm och Karlatornet i Göteborg. Han beskriver hur olika metoder – empiriska, analytiska och numeriska – användes i Citybanan för att skapa standardiserade men flexibla förstärkningslösningar, vilket bidrog till projektets framgång. När det gäller Karlatornet handlade utmaningen om djupa pålar genom 40–50 meter lera ner i berg, där riskerna minskades genom detaljerade analyser och optimerade pållängder. Båda projekten visar vikten av tidiga omtag, platsunika lösningar och nära samarbete mellan projektering och byggande. Vi pratar också om svensk bergprojekterings starka internationella rykte och framtida möjligheter. Slutsatser Citybanan blev en modell för senare infrastrukturprojekt tack vare kombinerade metoder och tydliga riktlinjer. Karlatornet krävde innovativa lösningar för att hantera djup lera och minska riskerna med pålar. Framgångsfaktorer är tidiga omtag, flexibilitet i lösningarna och stark samverkan mellan projektering och byggande.

Bergsingenjören Ulf Lindfors berättar om sin mer än 30-åriga erfarenhet av bergprojektering inom gruvor, infrastruktur och energi. Det handlar om vad bergprojektering innebär, vilka risker och möjligheter som finns, skillnader mellan branscherna samt betydelsen av tidiga och detaljerade undersökningar. Ulf förklarar hur standardisering och platsunika analyser kan påverka både ekonomi och säkerhet, och betonar vikten av att följa projekten hela vägen – från idéfas till drift. Framtidens utveckling med digitala verktyg, ökade krav på miljöhänsyn och behovet av nya gruvor i Europa gör att bergprojektering ses som en framtidsbransch. Slutsatser Tidig och platsunik bergprojektering minskar risker, sparar pengar och ökar säkerheten. Standardisering kan förenkla men riskerar att missa kritiska platsförhållanden. Framtiden präglas av digitala verktyg, hållbarhetskrav och ökat behov av gruvor och tunnlar.

Vi pratar om geoparker, områden med unika och värdefulla geologiska miljöer.  Emma Rehnström berättar om vad en geopark egentligen är och varför UNESCO ser dem som en del av mänsklighetens arv. Sverige ligger efter andra länder vad gäller antal geoparker men i nuläget finns en global geopark i Platåbergen och det finns nationella geoparker i Siljanområdet och Indalsälven. Flera andra initiativ finns också, bland annat Geopark Skåne.

Geologen Emma Rehnström från Skanska Teknik berättar om utmaningen med sulfidförande entreprenadberg. Det är bergmassor som vid fel hantering kan orsaka försurning och metallutsläpp, men som ofta är helt säkra att använda. Samtalet handlar om varför frågan blivit aktuell i stora infrastrukturprojekt, riskerna med överklassning och hur branschen nu utvecklar nya metoder, riktvärden och cirkulära lösningar.   Slutsatser Sulfidberg kan användas hållbart – men kräver rätt hantering. Överklassning leder till onödiga kostnader och klimatpåverkan. Branschen behöver gemensamma riktlinjer och smartare praxis.

Vi möter Thomas Jansson, en erfaren miljökonsult med över 30 års expertis inom förorenade områden och hydrogeologi. Han berättar om certifierad provtagning – vad det är, varför det behövs och hur det har förändrat branschen. Vi pratar om historiken bakom certifieringen, dess koppling till internationella standarder och hur initiativet från 2006 utvecklats till ett omfattande kurs- och certifieringssystem. Tomas beskriver utbildningsupplägg, kravbild, och varför detta är en framtidsfråga för kvalitetssäkrad miljöundersökning.    Slutsatser: Certifierad provtagning säkerställer kvalitet, spårbarhet och jämförbarhet i miljöundersökningar. Initiativet togs av SGF 2006 och har vuxit kraftigt, särskilt efter att Naturvårdsverket införde krav i finansierade projekt. Certifieringsprocessen kräver utbildning, kvalitetssystem och kontinuerlig dokumentation – men ger ökad trovärdighet och konkurrensfördel.

PFAS-experten Niklas Törneman är gäst och berättar om lagstiftning och gränsvärden för PFAS. Vi pratar om reningsmetoder och vad som är på gång inom forskningen. Niklas berättar om hur EU och svenska myndigheter arbetar med att reglera dessa svårnedbrytbara ämnen – och vad som händer när ny forskning utmanar gamla riktvärden. Vi kommer in på olika reningsmetoder, som skumfraktionering och jordtvätt, och hur nya tekniker nu testas i Sverige och Europa. Vi pratar om hur mycket kan vi faktiskt göra för att undvika att få i oss PFAS, till vilken kostnad – och vad är ett rimligt samhällsmål?   Tre lärdomar: Regelverket kring PFAS är under ständig utveckling – flera ämnen kan komma att regleras inom kort, vilket påverkar allt från vattenverk till saneringsstrategier. Det finns reningstekniker för både vatten och jord, men många är kostsamma och tekniskt utmanande – särskilt på storskalig nivå. PFAS är så spritt i miljön att regnvatten i Sverige ofta överskrider gränsvärdena för dricksvatten

Vi miljökemisten Niklas Törneman från Sweco, som i över ett decennium arbetat med att förstå och hantera PFAS-föroreningar. Vi reder ut vad PFAS egentligen är, hur ämnena används i allt från textilier till brandskum – och varför de är så svåra att undvika. Niklas förklarar varför forskarna inte riktigt vet hur farligt PFAS är, men varför försiktighetsprincipen ändå väger tungt. Han ger också konkreta exempel på hur vi får i oss PFAS, vad som går att påverka – och vad som är svårare att undvika. Tre lärdomar: PFAS är en grupp extremt stabila ämnen som finns överallt i vår vardag – i mat, vatten, luft och konsumentprodukter. Forskningen visar påverkan på människors immunförsvar och andra hälsoeffekter, men mycket är fortfarande osäkert. Det går att minska sin exponering genom medvetna val, som att undvika nyproducerade textilier, välja PFAS-fria produkter och testa sitt brunnsvatten.  

Christina Berglund, strateg inom geoteknik på Norrköpings kommun, berättar om de projekt hon arbetar med. De största projekten är Ostlänken, en ny järnvägslinje, och Johannisborgsförbindelsen, en ny trafikled med en öppningsbar bro, båda med stora geotekniska utmaningar som djupa lerjordar,skredrisker och påverkan på grundvatten. Christina arbetar också med ett trettiotal detaljplaner och resultat och vidare utredningsbehov efterMSB:s skredriskkartläggning av kommunen. I sin roll prioriterar hon mellan strategiskt arbete och akuta projektfrågor, och använder digitala verktyg och rutiner för att effektivisera arbetet. Hon samverkar med både interna kollegor och externa konsulter, särskilt kring masshantering, dagvattenhantering och klimatanpassning.   Tre lärdomar: Stora infrastrukturprojekt kräver tidig, detaljerad och strategisk geoteknisk planering – särskilt i städer med lösa jordar och högt grundvatten. Kommunal geoteknisk kompetens gör skillnad – både för samhällsekonomin och för att framtidssäkra stadsutvecklingen. Masshantering och klimatanpassning är växande delar av geoteknikerns ansvar och kräver samverkan över teknikområden.  

Christina Berglund är strateg inom geoteknik på Norrköpings kommun och arbetar med allt från detaljplaner till bygglovsfrågor. Hon har nästan 30 års erfarenhet inom geoteknik och är dessutom ordförande i Sektion Jord inom Svenska Geotekniska Föreningen. I rollen som kommunstrateg är hon en viktig intern rådgivare, särskilt när det gäller riskbedömningar, upphandlingar och tekniska krav. Christina betonar värdet av kommunal geoteknisk kompetens för att fatta kostnadseffektiva, säkra och hållbara beslut. Hennes vardag präglas av både strategiskt utvecklingsarbete och praktisk problemlösning i en geologiskt varierad och utmanande stadsmiljö. Tre lärdomar: Kommunal geoteknisk kompetens skapar stora samhällsnyttor genom bättre upphandlingar, säkrare byggnation och effektivare användning av skattemedel. Geoteknikens roll har blivit mer komplex och central i takt med klimatförändringar, ökad byggtakt och att vi bygger på mer utmanande mark. Kunskapsdelning och samverkan i branschen är avgörande – både internt inom kommunen och externt genom nätverk och föreningar som SGF.

Hydrogeologen Carl-Erik Hjerne från SGU berättar varför vårens torka kan ge låga grundvattennivåer i sommar och vilka platser som riskerar att bli hårdast drabbade. Vi får höra hur små och stora grundvattenmagasin reagerar på vädret – och vad det betyder för dig som har egen brunn. Det handlar om saltvatten, vattenbrist, och vad du faktiskt kan göra för att skydda din vattenförsörjning.  De viktigaste slutsatserna Sveriges grundvattennivåer är mycket under de normala för årstiden – särskilt i södra och sydöstra delarna av landet – vilket gör att risken för vattenbrist i sommar redan nu är stor. Små grundvattenmagasin, som många enskilda brunnar är beroende av, påverkas snabbt av torka och kan ge både sämre tillgång på vatten och försämrad kvalitet. För att minska riskerna behöver både privatpersoner och samhället agera – genom att spara vatten, övervaka brunnars status och planera för alternativa lösningar vid återkommande problem.  

Vi fördjupar oss i geoenergi – den förnybara energin som finns lagrad i marken och berggrunden. Gäst är Mattias Gustafsson, VD för Borrföretagen, som berättar om hur Sverige blivit en världsledande nation inom bergvärme och varför tekniken är så framgångsrik här. Vi får veta hur geoenergianläggningar fungerar, vilka geologiska faktorer som spelar in och vad man ska tänka på vid borrning. Vi pratar om framtidens möjligheter, hur man planerar för flera borrhål i tätbebyggda områden och vad man bör tänka på vid byte av värmepump. Geoenergi framstår som en både miljövänlig och långsiktigt hållbar lösning för både småhus och större fastigheter. Tre lärdomar: Geoenergi är ett förnybart, effektivt och ekonomiskt hållbart sätt att värma och kyla byggnader. Förutsättningarna för geoenergi beror på både berggrundens sammansättning och fastighetens energibehov. En korrekt dimensionerad anläggning och samråd med grannar och kommunen är avgörande för ett lyckat resultat.

Vi möter Mattias Gustafsson, VD för Borrföretagen – branschorganisationen för Sveriges borrentreprenörer. Vi pratar om vattenbrunnar, ett ämne som blir allt mer aktuellt i takt med sommarens torra klimat och ökat behov av privat vattenförsörjning. Mattias berättar om hur processen går till när man borrar en brunn, vad man bör tänka på som fastighetsägare samt hur branschen ser ut och utvecklas. Vi får också en inblick i utbildningar, certifieringar och den tekniska utveckling som förbättrat både kvalitet och säkerhet inom brunnsborrning. Tre lärdomar: Att borra en vattenbrunn är ofta en enkel process, men kräver noggrann planering och förståelse för lokala förutsättningar. Certifierade brunnsborrare ger trygghet – både för kvalitet och arbetsmiljö. Vattenprover och regelbundet underhåll är avgörande för långsiktig hälsa och säkerhet i den egna vattenförsörjningen.

Henrik Möller är gäst och pratar om tågtunnlar i Helsingborg. Helsingborg har stora utmaningar med tunnelprojekt på grund av långsam beslutsprocess och geotekniska utmaningar, menar Henrik. Södertunneln stoppades 2011, och Norrtunneln är fortfarande i en utredningsfas, trots att beslut fattades för över 30 år sedan. Geologin i området ställer särskilda krav på grundläggning och tunnelbyggnad, där både bergmekaniska och geotekniska analyser är avgörande. Genom moderna undersökningsmetoder kan projektet förbättras, men det kräver långsiktig planering och rätt byggmetoder för att hantera Helsingborgs unika bergförhållanden.  

I detta avsnitt pratar vi bergteknik med Tomas Karlberg från Iterio, som har arbetat med det avancerade tunnelprojektet vid Krångede kraftverk längs Indalsälven. Krångede är ett av Sveriges största vattenkraftverk, byggt på 1930-talet, och det var dags för en omfattande modernisering av dess avstängningsfunktioner. Arbetet innebar utmanande tunneldrivning i nära anslutning till befintliga konstruktioner, där precision och försiktiga metoder som vajersågning användes för att minimera vibrationer och risker. Hur bygger man nya tunnlar och schakt i ett aktivt vattenkraftverk utan att störa driften? Vilka tekniska lösningar krävdes för att hantera bergförhållandena? Och vad kan vi lära oss av detta unika projekt?

Clara Alkemark och Andrea Svensson är två unga geotekniker på WSP. De berättar om vägen från studier på Chalmers till arbetslivet, utmaningarna i början av karriären och vad som gör geoteknik så spännande. Vi får höra om deras specialiseringar inom stabilitet och grundläggning, hur det är att arbeta på ett stort teknikkonsultföretag och balansen mellan jobb och fritid – i Andreas fall, en elitsatsning inom orientering. Dessutom pratar vi om framtiden och varför nyfikenhet är en nyckel till att trivas i branschen.

I detta avsnitt tar vi oss tillbaka till natten mellan den 22 och 23 september 2023 när ett massivt jordskred svepte bort delar av E6 vid Stenungsund. Gäster är Karin Odén från SGI och Jonas Axelsson från Trafikverket, två experter som var på plats direkt efter händelsen. De berättar om den dramatiska natten, räddningsarbetet och de geotekniska utmaningarna med att stabilisera området. Vi får också en inblick i hur återställningen av vägen gick till – ett unikt projekt där snabba beslut, innovativa lösningar och samverkan mellan myndigheter och entreprenörer var avgörande för att få E6 tillbaka i drift. Hur hanterar man ett skred i kvicklera? Vilka lärdomar har vi dragit om riskhantering och geoteknisk beredskap? Och vad kan vi förvänta oss framöver i utredningen av orsakerna? Lyssna för att få svar på dessa frågor och mycket mer!   Foto: Anders Rudäng/Lst Västra Götaland

I detta avsnitt pratar vi om AI och dess påverkan på geoteknik. Gäst är Tara Wood, hållbarhets- och innovationschef på Ramboll, som delar med sig av sina 30 år i branschen – från produktion och forskning till hållbarhetsarbete. Vi diskuterar AI:s potential att effektivisera geoteknik, men också utmaningarna med datakvalitet och datadelning. Tara förklarar hur AI redan idag används för att analysera data, sammanfatta möten och förbättra projektledning. Hon betonar vikten av att se AI som ett verktyg, där människan fortfarande har huvudrollen i att ställa rätt frågor och säkerställa kvaliteten. Taras råd är att testa AI i små steg och att inspireras av andra branscher, samtidigt som vi tänker på cybersäkerhet och ökad samverkan.