Den svenska matresan

Inför Knäckebrödets dag den 19 februari knaprar vi oss igenom en central del av svensk historia - den om Knäckebröd. Från runda spisbröd med hål i mitten som bakades två gånger om året till dagens varianter med chiafrön och havssalt försöker vi få en överblick över svensk knäckebrödshistoria. Vi pratar med Annika Sund från Leksands Knäckebröd, vars gammelfarmorsmormor grundade bageriet för sex generationer sedan. Hur blev just detta familjebageri ett av Sveriges största? Varför är Knäckebröd så nyttigt, hur spelar formen och tjockleken in på smaken, och hur smakar en Knäckepizza? Följ med!

Årets första avsnitt tar oss tillbaka till konserveringskonstens början. Hur har fermentering, saltning, torkning och rökning format den svenska mathistorien? I ett land med mer vinter än sommar har konservering varit en förutsättning för att överleva - saltad sill, filmjölk, knäckebröd, torkade ärtor och bacon är bara några exempel på mat med lång hållbarhet före kylskåpets entré. Följ med när vi pratar konserveringsmetoder från nödvändighet till smaksättning - till dagens trender kring hälsa och hållbarhet.

Vi summerar ännu ett år med svensk matkultur - från gröt och semlor till svenska ostar, grillat och surdeg. Under året har en lång rad experter inom svensk gastronomi gästat podden. Vi har fått lära oss om Hushållsostens historia, hur sill gick från vardagsmat till festrätt och hur en svensk stjärnkock tolkar svensk husmanskost. Vill du även veta vilka som var de fem mest lyssnade avsnitten av Den svenska matresan under 2025? Ingen årskrönika utan nedräkning! Vi önskar dig en God Jul och ett Gott Nytt År och ses igen i slutet av januari 2026. 

Visste du att köttbullen gjorde sin entré på julbordet så sent som på 70-talet? Hur många köttbullar som serveras varje år på IKEA? I detta avsnitt fördjupar vi oss i vad många skulle beskriva som Sveriges nationalrätt: Köttbullar. Men denna gyllenbruna lilla boll av köttfärs har inte sina rötter i vårt avlånga land, tvärtom har den rest långt innan den landade bland moset och lingonen på våra svenska tallrikar. Följ med när vi pratar köttbullens historia från köttkvarn till kylkedja, frikadeller och andra varianter på köttbullar. 

Sverige är ett av få länder i världen med fri skolmat - vi har alla en relation till blodpuddingen med lingonsylt eller fiskpinnarna med potatismos. Men när började skolmatens historia i Sverige, hur har menyn utvecklats genom tiderna, och vilka krav ställs på skolmaten idag? Vi tar avstamp i 1800-talets skolbespisning med matvakt, pratar med Veronica som gick i skolan på 1960-talet och med Elias som går i förskoleklass år 2025. Följ med på en tidsresa i skolmatens värld som tar dig från gröt via leverpudding och sillbiffar till fajitaskrydda, salladsbufféer och schnitzel med bea. 

Den 14 november firar vi Ostkakans dag – och i det här avsnittet gräver vi ner oss i allt som har med den älskade efterrätten att göra. Från medeltidens första recept till dagens klassiska småländska och hälsingska varianter. Vi tar reda på hur mycket Frödinge ostkaka som säljs per år, hur vi svenskar föredrar att äta vår ostkaka - och spanar på nya snabbrecept där keso är en central ingrediens. Dessutom: hur hänger egentligen ostkaka och cheesecake ihop?  Tryck på play och fira Ostkakans dag med oss!

När åt du senast mört, braxen, gädda och nors? I det här avsnittet går vi bokstavligen talat på djupet och dyker ner i insjöfiskarnas spännande värld. För att förstå detta ämne till fullo pratar vi med David Ly Bayard, vars passion och intresse för insjöfisk började med ett examensarbete i Grythyttan. David öppnar våra ögon för vilken oupptäckt guldgruva som simmar runt i våra sjöar - insjöfisk är inte bara gott, det är samtidigt en källa till lokal och klimatsmart mat. 

I avsnitt 30 frossar vi i smörgåstårta. Vad döljer sig bakom de eleganta lagren av formfranska, majonnäs och stilfullt skuren gurka? Vi förundras över hur smörgåstårtans intåg i Sverige kan kopplas till cocktailkulturen och festliga bjudningar. Hur de första versionerna var förvånansvärt lika dagens vegetariska smörgåstårtor, och pratar om kopplingen till det klassiska svenska smörgåsbordet. Vill du också vara väl förberedd för Smörgåstårtans dag den 13 november? Då är det här avsnittet för dig.

Varifrån har klassiska rätter som ärtsoppa, kåldolmar och Toast Skagen sitt ursprung? När blev potatis grundstommen i svensk husmanskost, och hur ser en modern tolkning av husmanskost ut? Följ med när vi upptäcker hur svensk husmanskost formats genom tiderna, från medeltid till nutid. Vi pratar med Emma Shields, köksmästare på Freyja Stockholm, som berättar om sin moderna tolkning av svensk husmanskost.

Det är svårt att inte bli glad av kroppkakor. Mjuka, mättande och alldeles oemotståndliga utgör de en del av södra Sveriges gastronomiska identitet - givetvis med fokus på Öland och Småland. Vad finns det för regionala skillnader i recept, vad skiljer palt från kroppkaka, och på vilka restauranger kan du hitta denna klassiska institution i svensk husmanskost? Följ med när vi pratar kroppkakans historia och försöker bena ut dess olika varianter. Med viss risk för att potatisskalaren och lingonsylten åker fram...

Lagom till svampens dag den 7 september beger vi oss ut i svampskogen. Vi utforskar klassiska matsvampar som kantarell och trumpetsvamp, benar ut skillnaden mellan sopp och skivling och tittar närmare på allt ifrån champinjon till fårticka. Visste du att världens största organism är en svamp? Att Karl Johanssvamp kallas för "liten gris" på italienska och hur citrongul slemskivling smakar? Allt detta och mycket mer om skogens guld i detta avsnitt av Den svenska matresan.

I det här avsnittet fördjupar vi oss i två ostar med helt olika uttryck – men med lika starka rötter i den svenska matkulturen. Äggost från Bohuslän är en len, syrlig och mild färskost som tillagas långsamt av ägg och syrade mejeriprodukter, och som ofta serveras med sylt eller sill. Kaffeosten från de norra delarna av landet är en fast, gnisslig ost som skärs i bitar och läggs direkt i kaffet – en tradition med rötter i samisk matkultur och vardagsliv nära fjäll och renhjordar. Vi reder ut ursprung, tillagning och kultur – från kokkärl till kaffekopp.    

Augusti betyder kräfttider – och i det här avsnittet dyker vi ner i en av Sveriges mest älskade sensommartraditioner. Från 1500-talets adel till dagens pappershattar och snapsvisor: hur blev kräftskivan den fest den är idag? Vi reder ut skillnaden mellan insjökräftor och havskräftor, när pappersmånen kom in i bilden, och varför vi egentligen sjunger när vi skålar. Allt detta i avsnitt 25 av Den svenska matresan, om Kräftskiva!

Vad vore en svensk sommar utan bär? I avsnitt 24 av Den svenska matresan plockar vi fram allt från barndomsminnen i hallonsnår till norrländskt guld på myrmark. Vi utforskar bärens betydelse för både smaklökar och samhällsekonomi – via hallon, blåbär, lingon, jordgubbar, svarta vinbär, slånbär, mullbär och hjortron. Vi passar även på att önska alla lyssnare en härlig sommar och hörs igen i augusti, lagom till kräftskivan!

Att packa en filt, en termos kaffe, lite smörgåsar  (och kanske något sött) och ge sig ut i det fria… det är något många av oss förknippar med utflykt, fritid och kanske framförallt svensk sommaridyll. Men var kommer picknicken ifrån? När blev det egentligen en svensk tradition att äta ute i grönskan? Och vad har vi helst i picknickkorgen? I avsnitt 23 av Den svenska matresan lägger vi ut en filt på gräsmattan och dukar upp för att botanisera i picknickens historia – från adliga jaktluncher till termosens guldålder.

Sillen beskrivs ibland som Sveriges nationalrätt - och firas lite extra den 6 juni som både är Svenska flaggans och sillens dag. Vi har bläddrat i sillfiskets historieböcker och försökt förstå hur sillen gått från vardagsmat till att enbart dukas fram på jul, påsk och midsommar. Vi har grävt i skilladerna mellan sill och strömming och hur sillen smakat genom tiderna. Från saltad och rökt till glasmästarsill och brantevikssill via ingefära, lime och brynt smör. Vi pratar Sillens dag, kreativa smaksättningar, och sillens framtid med Jonas Espefors på Salt & Sill, som tillsammans med Klädesholmen Seafood varje år tar fram Årets Sill. För dig som knappt kan vänta till midsommarbordets silltallrik - följ med!

Hur sätter man en surdeg? Är surdegsbröd nyttigare än andra bröd? Och vilket mjöl är egentligen bäst till surdeg? I det här avsnittet pratar vi med David Haendler, surdegsexpert som skrivit två akademiska uppsatser i ämnet. Följ med från surdegsstart till ett nybakat bröd - och lär dig om hur kefir och rakblad kan hjälpa dig i surdegsbaket.

I takt med att vårsolen börjar värma sprids äntligen doften av nygrillat i grannskapet. Oavsett om glöden kommer från kol eller gasol så har grillningen blivit en uppskattad umgängesform -  eller rent av en svensk nationalsport. Men när började vi äta mat tillagad över öppen eld? När slog grillningen igenom på allvar, och vad har vi lagt på gallret genom tiderna? Utöver att försöka svara på dessa frågor pratar vi även grill-tillbehör, marinad, BBQ-krydda, brisket och dryckestips till grillat. Häng med i detta maxade grill-avsnitt tillägnat Grillens Dag!

Ägg, ett livsmedel de flesta tar för givet, som endast blir uppmärksammat en gång om året då påsken nalkas. Hur länge har människan ätit ägg? Hur många ägg äter vi i Sverige varje år? Hur ofta har en höna ägglossning - och hur hör påsk och ägg ihop? Vi pratar ägg som kungamat, skillnaden mellan äggkopp och ägghållare, och äggrätter på restaurang. Med det här avsnittet önskar vi på Den svenska matresan alla lyssnare en Glad Påsk!   

Cajsa Warg är utan tvekan en av tidernas största, och första matinfluencers. Hennes kokbok gavs ut år 1755 och blev en sådan succé att den gavs ut i 14 upplagor, översattes till tyska och är aktuell än idag - trots att priset med dåtidens mått motsvarande en halv månadslön för en smed. Vad var det som gjorde Cajsa Wargs kokkonst så omtyckt att hon förblir en matkändis än idag, 270 år senare? För att få svaren har vi pratat med Ulrica Söderlind, lektor i måltids- och restaurangvetenskap vid Umeå Universitet och författare till boken "Cajsa Wargs kokkonst : fyra gastronomer, mat, dryck och tillagning under svenskt 1700-tal". Följ med för att få veta vad Cajsa tyckte om glass, till vilket recept det krävs "två pigga pigor" och vilka som var hennes främsta konkurrenter.