Energikontoretpodden

Det här avsnittet handlar om biogas och biogödsel och hur det blir en integrerad kretsloppslösning i samhället. Forskarna Hans Andersson och Madeleine Larsson från Linköpings universitet och entreprenören bakom Biototal AB, Tomas Kjellquist berättar hur matavfall och gödsel blir till både energi och näringsrik biogödsel. Biogödsel kan ersätta importerad handelsgödsel, minska klimatpåverkan och stärka vår livsmedelssäkerhet. Utmaningarna handlar om logistik, ekonomi och långsiktiga beslut, men potentialen är stor. Gästerna uppmanar politiker, producenter och lantbrukare att samarbeta – och att fler ska våga testa biogödsel i praktiken. Det är då vi kan göra det till ett hållbart cirkulärt resursflöde i praktiken. Slutsatser Biogödsel gör avfall till värdefull näring och stärker svensk matproduktion. För att lyckas krävs bättre logistik, mer kunskap och stabila politiska beslut. Biogasbranschen måste börja se biogödsel som en lika viktig produkt som själva gasen.

Vi möter plaståtervinningsexperten Martin Strååt. Han beskriver potentialen och utmaningarna med återvinning av verksamhetsplast, plast från handel, industri, bygg och logistik m.m. Trots Sveriges starka insamlingssystem återvinns idag under 10 % av plasten. Det finns både ekonomiska och miljömässiga vinster med att öka materialåtervinningen menar han. De kortsiktiga utmaningarna är dock låga priser på importerad plast, brist på politiskt stöd och behovet av fler sorteringsanläggningar. Lösningen ligger i långsiktighet, tydliga mål, investeringar i infrastruktur och att inkludera plast i EU:s CBAM-system (Carbon Border Adjustment Mechanism). Slutsatser Sverige använder 1–1,3 miljoner ton plast per år, men återvinner under 10 %. Bara verksamhetsplast kan ge 300 000–500 000 ton återvunnet material. Prisfall, import av billig plast från Kina/USA och brist på politiska styrmedel minskar incitamenten för återvinning. För att öka återvinningen krävs nationella mål (t.ex. 200 000 ton återvunnet), bygga fler sorteringsanläggningar, öka betalningsviljan samt inkludera plast i CBAM för rättvis konkurrens.

Vi besöker besöker Ragn-Sells nya anläggning i Örebro – Nordens första fullskaliga satsning på cirkulär återvinning av planglas. Conny Hjärtedal och Christina Stålhanske berättar om processen där gamla fönster (planglaset) förvandlas från avfall till nytt råmaterial för glasproduktion. Cirkulär återvinning av planglas ger minskat energibehov, bevarar råvaror och minskar exploatering av sand – en naturresurs som håller på att ta slut. Trots att anläggningen kan hantera hela Sveriges behov är den stora utmaningen att få in mer glas, eftersom inte alla känner till möjligheten med cirkulär återvinning. Fler borde ställa krav vid fönsterbyten och efterfråga återvunnet glas.   Slutsatser Cirkulär återvinning av planglas sparar upp till 30 % energi och minskar behovet av sand. Ragn-Sells anläggning i Örebro kan hantera hela Sveriges återvinningsbara planglas – men inflödet är för lågt. Privatpersoner och företag kan bidra genom att ställa krav på cirkulär återvinning vid fönsterbyten.

Gymnasieelever från Anders Ljungstedts gymnasium i Linköping harvarit med och byggt om en nedlagd förskola till bostäder för unga vuxna. Projektet genomfördes i samarbete mellan Stångåstaden, Teknikbyggarna och skolan – och det kombinerade återbruk, handledning och socialt engagemang. Eleverna deltog i hela byggprocessen, från rivning till inflyttningsklart resultat, vilket gav dem värdefull erfarenhet och stolthet. Flera delar av den gamla byggnaden kunde återanvändas, och vissa installationer hämtades även från återbrukshubbar. Gäster är Marcus Mattsson och Olle Kroonder på bostadsbolaget Stångåstaden och Per Törnström på Teknikbyggarna. Slutsatser Riktig praktik ger riktiga resultat – När elever får delta i hela byggprocessen stärks både yrkesskicklighet och framtidstro. Social hållbarhet är minst lika viktig – Att inkludera unga i byggprojekt ger både kompetensförsörjning och samhällsnytta. Återbruk börjar med att se värdet i det som redan finns – Från wc-stolar till fönster, det finns resurser att ta tillvara i nästan varje projekt.

Vi pratar om återbruk och cirkularitet inom bostadsrenovering. Gäster är Marcus Mattsson och Olle Kroonder på bostadsbolaget Stångåstaden och Per Törnström på Teknikbyggarna. Utgångspunkten är en fastighet på Ödegårdsgatan i Linköping, där en explosion ledde till att Stångåstaden och Teknikbyggarna tillsammans återställde ett helt trapphus och tio lägenheter med återbruk i fokus. Vi pratar om upphandlingens betydelse, hantverkarnas upplevelser, och hur hyresgästernas framtida reaktioner väntas forma kommande satsningar. Utmaningar som måttavvikelser, materialbrist och osäker ekonomi lyfts – men också stoltheten i att skapa något hållbart. Projektet ses som ett viktigt test och lärande för att kunna skala upp cirkulära arbetssätt i framtiden. Slutsatser Testa och lär – Återbruk kräver nya arbetssätt, men att våga prova är avgörande för utveckling. Rätt upphandling är nyckeln – En genomtänkt upphandlingsform möjliggör samarbeten och innovation. Stolthet skapas av mening – När hantverkare förstår varför återbruk är viktigt, växer engagemanget.

Vi möter tre personer som driver på omställningen mot ett mer cirkulärt byggande: Helena Helgegren från Åhlin & Ekeroth Byggnads AB och Bygghubben, samt Malin Ribbenhed och Marcus Mattsson från bostadsbolaget Stångåstaden. De berättar hur Bygghubben i Linköping samlar in och säljer återbrukat byggmaterial – ett initiativ som vuxit snabbt och engagerar både företag och privatpersoner – och om Stångåstadens återbruksarbete. Återbruk skapar både klimatnytta och ekonomiska vinster, men förändringen kräver nya arbetssätt, kompetensutveckling och ett förändrat mindset bland både entreprenörer och hyresgäster. Avsnittet visar att återbruk inte bara är möjligt – det är redan på väg att bli en självklar del av framtidens hållbara byggande. Lärdomar/slutsatser: Återbruk kräver ett nytt mindset – det handlar inte bara om att förändra logistik och inköp, utan om att tänka om hela bygg- och renoveringsprocessen från grunden. Det finns ett brett stöd och efterfrågan på återbruk – både från fastighetsägare, entreprenörer och hyresgäster, förutsatt att kvalitet och funktion motsvarar nya produkter. Små pilotprojekt ger stor effekt – genom att börja i liten skala, lära sig under resan och skala upp stegvis blir återbruk ett realistiskt och lönsamt alternativ även i större organisationer.

Vi möter Nathalie Lindqvist från fastighetsbolaget Sankt Kors och Per Törnström från Teknikbyggarna AB, som berättar om hur de tillsammans genomfört en omfattande hyresgästanpassning med återbruk i fokus. Projektet handlar om att samlokalisera delar av koncernen i en 900 kvadratmeter stor lokal i Ebbepark, Linköping – och samtidigt göra det på ett hållbart sätt. Trots att satsningen blev 15 % dyrare än en traditionell anpassning, ledde den till 21 % lägre klimatutsläpp (CO2e) och många viktiga insikter med potential till ytterligare förbättringar. Medarbetarnas engagemang, lokalens förutsättningar och en stark gemensam vision lyfts fram som nyckelfaktorer för framgång. Tre lärdomar för att lyckas med återbruk: Låt planeringsfasen ta tid – en tydlig vision och noggrann inventering är avgörande för lyckat återbruk. Anpassa projektet efter lokalens befintliga utformning istället för att bygga om i onödan. Satsa på gemensamt lärande och engagemang – det skapar både hållbarhet och sociala värden i projektet.

Vi pratar om byggbranschens klimatomställning med fokus på initiativet "Östergötland bygger klimatneutralt" (ÖBKN). Gäst är Tomas Nord, processledare för ÖBKN och verksam vid Cleantech Östergötland. Han berättar om initiativets mål: att halvera klimatutsläppen i bygg- och fastighetssektorn till 2030 och nå klimatneutralitet till 2045. Byggsektorn står för cirka 20 % av Sveriges totala utsläpp, och ÖBKN arbetar med hela livscykeln för byggnader – från planering och materialval till drift och återbruk. Sedan starten 2019 har ÖBKN vuxit till ett nätverk med över 50 medlemmar, inklusive fastighetsägare, entreprenörer, arkitekter och materialleverantörer. Genom samarbeten, utbildningar och fokusområden som upphandling och materialflöden bidrar ÖBKN till konkreta förändringar i branschen. Tomas delar också framgångsexempel, som bättre materialval och klimatdeklarationer, samt beskriver hur initiativet kombinerar samarbete och lärande för att driva innovation och skapa klimatnytta.

Vi pratar om hur Östergötland arbetar för att attrahera gröna investeringar, stärka industriell samverkan och skapa en resurseffektiv region. Gäster är Marianne Lind, Erik Gotborn och Milian Nelzén på Region Östergötland. De ger konkreta exempel på hur samarbete mellan näringsliv, offentlig sektor och akademi banar väg för hållbar utveckling. Östergötland som region har stor potential och attraherar investerare och företag att etablera sig och stanna kvar i. Region Östergötland driver därför ett långsiktigt och brett arbete kring investering och etablering.

Vi befinner oss i Norrköping och pratar om Händelö Eco Industrial Park (HEIP) som ett exempel på industriell och urban symbios. Med oss har vi Ian Hamilton, projektledare på Cleantech Östergötland, Mattias Redeborn, produktionschef på E.ON, och Gunnar Cederberg, strateg på samhällsbyggnadskontoret. De berättar om hur en cirkulär och biobaserad ekonomi kan fungera i ett grönt kretslopp med utgångspunkt industriparken på Händelö.

Vi pratar om något som har fått ett ökat intresse den senaste tiden, nämligen industriell och urban symbios. Det handlar om hur man samarbetar för att dela resurser och minska avfall. För att ge en bild av vad industriell och urban symbios är, vilken potential som finns och vad som redan sker runt om i landet, har vi bjudit in en av landets främsta forskare inom området, Mats Eklund, professor vid Linköpings universitet. Han berättar om hur industrialiseringen och globaliseringen bidragit till uppkomsten av restprodukter, men framför allt hur man kan skapa värde i de underutnyttjade resurser som finns genom ett ökat samarbete.  

I dagens avsnitt träffar vi Gösta Lindmark, hållbarhetsstrateg på Mariestads kommun, och Henrik Unosson, projektledare för Kronoparkens förskola på Nilsson Energy, som berättar om Kronoparkens förskola, världens första förskola som drivs helt på solenergi med hjälp av vätgaslagring. Vätgas har varit på tapeten länge, framför allt inom industrin, men idag ser vi fler och fler nya appliceringsområden för just vätgas. När Mariestads kommun tog beslutet att man skulle jobba med hållbar och klimatsmart politik, tog det därför inte lång tid innan förskolan och vätgasanläggningen började byggas. Är du mer intresserad av Kronoparkens förskola, ta dig till Mariestad och titta på anläggningen! Medfinansieras av Europeiska unionen och samverkanspartners inom projektet Byggnadslyftet som drivs av Energikontoren i Östergötland, Örebro län och Mälardalen.

Som en viktig del av den gröna omställningen lyfter EU upp energigemenskaper, vilket definieras som en grupp aktörer som gemensamt producerar, använder, lagrar och delar energi inom gemenskapen. I dagens avsnitt träffar vi därför Jonas Tannerstad, Teknisk chef på ÖrebroBostäder som berättar om bostadsområdet Tamarinden där man vill minska energianvändningen och ge förutsättningar för att både kunna producera och dela energi. Sverige är bra på mycket, men när det gäller energigemenskaper är vi sämst i klassen, därför är det viktigaste med Tamarinden inte att området byggs utan att det byggs kunskap om energigemenskaper i praktiken. Medfinansieras av Europeiska unionen och samverkanspartners inom projektet Byggnadslyftet som drivs av Energikontoren i Östergötland, Örebro län och Mälardalen.

Idag installeras allt fler solceller i Sverige då det är ett snabbt och billigt sätt att producera el. I dagens avsnitt träffar vi därför Olof Hansson, VD på Elians Group AB, som erbjuder energieffektiva lösningar för både solceller och energilagring. Med tanke på den ökande installerade effekten blir hållbarhetsfrågan kopplat till produktionen av solceller mer och mer aktuell och högre krav ställs därför på konsumenter att ta reda på vart solcellerna produceras. En fråga som också uppkommer är vad man ska göra av den energi som man själv inte använder, där batterier verkar vara lösningen på allas läppar. Medfinansieras av Europeiska unionen och samverkanspartners inom projektet Byggnadslyftet som drivs av Energikontoren i Östergötland, Örebro län och Mälardalen.