Claim OwnershipAldrig Mehr podden
Subscribed: 12Played: 309
Subscribe
Description
Rivningarna av Stockholm och andra stadskärnor under efterkrigstiden är ett ämne som aldrig slutar att uppröra och fascinera. I Aldrig Mehr podden samtalar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz om försvunna platser och rivna byggnader med människor som på ett eller annat sätt försöker förklara hur det kunde ske och varför eller varför inte det ”aldrig mehr” borde hända igen. För det kan det väl inte göra?
Producerat av Figaro Music & Media Group.
Producerat av Figaro Music & Media Group.
43 Episodes
Reverse
Sedan 2015 driver Wille Crafoord projektet Tbaxtstan, där målet är att skriva hundra låtar om Stockholms historia för att skildra stadens förändring – från 1500-talets rivningar under Gustav Vasa till 1900-talets Norrmalmsreglering. I det här avsnittet berättar Wille om arbetet med Tbaxtstan, om låten ”Sluta mobba Hjalmar” och varför han tycker att Hjalmar Mehr förtjänar en mer nyanserad plats i historien. Vi pratar också om hans essä ”Slagen om Stockholms hjärta” som publicerades i Svenska Dagbladet tidigare i år där Norrmalmsregleringen sätts in i ett längre historiskt sammanhang – som en del av en återkommande vilja att förändra, modernisera och stundtals riva det gamla. Länk till Willes musikprojekt Tbaxtstan och City: https://open.spotify.com/album/5F3q5q1O2p7jSsFkW4oxJx?si=40JyeFeTRj2cJlJYqIaP1w Bild: R. Gustavsson, 2025. Producerat av Podhouse
Vad händer när staten vill styra hur du ska bo – och med vem? Och vad gör det med den lokala identiteten om nationella mål får gå före det kommunala självbestämmandet? Är dagens stadsbyggnadspolitik egentligen en förlängning av miljonprogrammet – eller är det till och med en parallell till Norrmalmsregleringen? I detta avsnitt samtalar vi med Daniel Källenfors – kommunstyrelsens ordförande på Lidingö – om den så kallade ”tvångsblandningen” – en idé som väckt debatt långt utanför huvudstaden. Vi diskuterar vad som står på spel när staten vill ”blanda” bebyggelsen, hur arkitektur och gestaltning påverkar platsens sociala liv och om vi egentligen lärt oss av modernismens svepande lösningar. Samtalet rör sig mellan historia, ideologi och praktisk kommunpolitik – från rivningarna i city till dagens bostadsmål i villaområden. Hur balanserar man framtidstro och förnuft i stadsbyggandet? Och vad säger egentligen den byggda miljön om vår syn på människan? Bild: R. Gustavsson. 2025. Producerat av Podhouse
Vad är det som egentligen gör en stad levande? Hur påverkar stadsplaneringens strukturer vår vardag? Varför känns vissa stadsmiljöer självklara att vistas i – medan andra upplevs som ödsliga eller otillgängliga? I detta avsnitt gästas vi av arkitekten Ronnie Forsberg, vars Instagramkonto The Urban Archives med stor noggrannhet dokumenterar både det gamla och det nya Stockholm – med särskilt fokus på stadsrum, byggnadsskala och arkitektonisk helhet. Vi pratar om rivningarna i city, det sena 1900-talets stadsplaneringsideal och den ofta bortglömda frågan om ägandestrukturens betydelse för stadslivet. Samtalet rör sig mellan 1950-talets storskaliga visioner, dagens exploateringslogik och framtidens möjliga vägar – från Sergels torg till Norra Djurgårdsstaden, från platsens själ till politikens roll i formandet av staden. Varför blev det som det blev? Går det att reparera det som revs? Och vad krävs för att skapa en fungerande blandstad där arkitektonisk kvalitet, mänsklig skala och historisk förankring samverkar? Bild: R. Gustavsson. 2025. Producerat av Podhouse
I det här avsnittet möter vi antikexperten Henrik Birkeland Åberg – släkting till vinhandlaren och samlaren Hilmer Åberg, som under tidigt 1900-tal lät uppföra ett praktfullt privatpalats på Malmskillnadsgatan 23 i Stockholm. Byggnaden var inspirerat av Hallwylska palatset med vinkällare i tre våningar och salonger fyllda av konst, antikviteter och tidstypisk elegans – men revs i samband med Norrmalmsregleringen. Vi pratar om Hilmer Åbergs liv, hans förmögenhet, den mytomspunna auktionen 1928 och vad som hände med alla föremål – många med ursprung i andra rivna stockholmsmiljöer. Henrik berättar om vad som kan bevaras när en byggnad går förlorad och hur minnen kan leva vidare genom föremål. Vi pratar också om samlandets drivkrafter, vad som gör en interiör intressant och om konsten att se vad som inte längre syns. Avsnittet rör sig mellan Malmskillnadens förlorade praktvåningar, antikhandelns värld och de skiftande idealen för vad vi tycker är värt att bevara – då och nu. Bild: R. Gustavsson. 2025 Producerat av Podhouse
Vad är det egentligen som formar våra städer? Är det ekonomi? Behov? Estetik? Eller ideologi? I det här avsnittet möter vi Lars Anders Johansson – skribent och författare för ett samtal om stadsbyggnadens osynliga drivkrafter. Vi pratar om vad som händer när politiken tar plats i ritningsrummet, om varför en viss arkitektur premieras framför en annan och hur makt, idéer och ideal har format både vår samtid och vår historia. Det blir ett samtal om Norrmalmsregleringen, modernismens anspråk på det goda samhället – och vad som händer när eftervärlden ser med andra ögon på samma miljöer. Vi pratar också om småstadsideal i storstadskropp, om tradition som protest – och om behovet av att tala klarspråk om vad som gick fel. Varför blir vissa platser älskade, medan andra känns som genomfartsleder? Hur påverkas vi av miljöer som är byggda för att instruera – snarare än inspirera? Och viktigast av allt – hur bygger vi en stad som vi faktiskt vill leva i? Bild: R. Gustavsson. 2025 Producerat av Podhouse
Det finns krogar som öppnar, gör sitt, och försvinner – och så finns det Tennstopet. Med anor från 1800-talet, klassisk husmanskost och en atmosfär som andas gamla Klara är det här en av Stockholms verkliga kroginstitutioner. När det ”ursprungliga” Tennstopet på Vattugatan 8 revs – plockades restaurangen ned och fick ett nytt liv på Dalagatan 50. I detta avsnittet möter vi Christian Olsson och Kristoffer Sandström – ägarna bakom den klassiska restaurangen – för att prata om tradition, förnyelse, klassisk husmanskost och om Tennstopet som en levande del av Stockholms själ. Vad innebär att förvalta ett sådant arv? Hur mycket kan man egentligen förändra utan att något går förlorat? Och vad är det som gör att Tennstopet fortsatt är så älskat – i en stad där det mesta annars byts ut i rasande takt? Bild: R. Gustavsson. 2025 Producerat av Podhouse
Vad händer när man skildrar en av Stockholms mest omstridda och mytomspunna stadsdelar – Klarakvarteren – genom en barnbok? I detta avsnitt möter Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz serieskaparen och illustratören Fabian Göranson – aktuell med boken Tvättbjörnarnas stad. Samtalet rör sig kring varför just Klara valdes som scen för berättelsen, om barns sätt att förhålla sig till historia och plats samt hur man kan gestalta stadsplanering, rivningspolitik och kollektivt motstånd i en form som både är lekfull och allvarlig. Vi diskuterar förlorad arkitektur, stadens osynliga logiker och viljan att väcka frågor snarare än ge svar. Hur berättar man om en stadsdel som inte längre finns – för en generation som inte visste att den en gång existerat? Bild: R. Gustavsson Producerad av Podhouse
Hur skildrar man en stad med kameran? Vad är det fotografens öga fångar – det som för de flesta av oss bara flimrar förbi? I det här avsnittet möter Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz fotografen Bruno Ehrs i ett samtal om Stockholm – om att dokumentera en stad i förändring, men också om att stanna upp inför det som ännu består. Vi talar om Ehrs relation till Lennart af Petersens och hur stora delar av hans ovärderliga bildskatt kom till helt på eget initiativ – långt innan några institutioner uppmärksammade deras betydelse. Samtalet rör sig mellan rivningstomter och fasader, mellan det privata och det offentliga och om fotografen Henry B. Goodwins så unika skildring av Stockholm på bild. Podhouse 2025.
Vad händer när en stad formas utifrån en bild av hur framtiden bör se ut? När trafik, tillväxt och rationalitet får styra över bebyggelse, historia och minne? I det här avsnittet möter Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz idéhistorikern, författaren och samhällsplaneraren Anders Gullberg, som under flera decennier har undersökt de strukturer och föreställningar som låg bakom Norrmalmsregleringen. Med utgångspunkt i hans mastodontverk ”City – drömmen om ett nytt hjärta” pratar vi om delstadsplaner, Lex Norrmalm, expropriationer, trafikseparering och om 1900-talets starka tro på det rationella samhället – men också om arkitekternas roll, tjänstemännens inflytande och politikens reträtt. Hur kan man förstå cityplanering som ideologi? Är det någon vits med att lyfta fram det som förlorades och är ”Aldrigmehr” verkligen rätt sätt att göra det på? Bild: R. Gustavsson, 2025. Producerad av Podhouse
När den nya Lidingöbron invigdes med pompa och ståt den 7 oktober 1971 klipptes bandet av det forna finansborgarrådet och dåvarande landshövdingen Hjalmar Mehr. När bandet skulle klippas överlämnades saxen av Lena Norberg – historiker och författare till boken Stadsmannen Hjalmar Mehr. I det trettiofjärde avsnittet träffar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz författarinnan för ett samtal om politikern som kommit att bli starkt förknippad med Norrmalmsregleringen och rivningarna i Stockholms innerstad, men som också hade ett brett politiskt register och ett internationellt engagemang. Vem var Hjalmar Mehr bakom de stora visionerna och de hårda besluten? Hur ska man förstå honom i sin tid – och vilken bild har blivit kvar av honom i eftervärldens ögon? Foto: R. Gustavsson. 2025 Producerat av Podhouse
Stockholm förändras i snabb takt, och med varje nytt bygge eller rivning väcks debatten om stadens framtid. Ska vi bevara och bygga vidare på det klassiska arvet, eller ska modernismen fortsätta sätta sin prägel på vår huvudstad? I det trettioandra avsnittet möter Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz gruppledaren för Kristdemokraterna i Stockholms stadshus – Nike Örbrink, som länge drivit frågan om en stadsmiljö där klassisk arkitektur får en mer framträdande roll. Vi pratar om förslaget att inrätta en arkitekturzon för traditionell byggnation i Stockholm, kritiken mot modernistiska inslag i stadsmiljön och hennes tankar kring Läkarhuset vid Odenplan – en byggnad hon ser som en symbol för hur Stockholm kan reparera tidigare misstag. Vad grundar sig Nikes engagemang i? Hur ser hon på de politiska och arkitektoniska krafter som format dagens Stockholm? Och kan en stad verkligen ”återställas”? Foto: R. Gustavsson. 2025. Producerad av Podhouse
Måste man åka häst och vagn för att vilja ha spröjsade fönster, högt i tak och vackra trägolv? Vad kan vi lära oss av att låta moderna stadsdelar växa organiskt? I det trettioandra avsnittet möter Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz fastighetsutvecklaren Martin Lindestreng för ett samtal om arkitekturens riktningar, från ornamentik och byggnadsdetaljer till konsumtionen av vårt stadsrum. Varför bygger vi inte som vi gjorde förr? Vad har modernism, kortsiktighet och synen på hållbarhet gemensamt? Och vad föranledde egentligen den dåvarande prinsen av Wales besök i S:t Eriksområdet på 1990-talet? Foto: R. Gustavsson, 2025. Producerat av Podhouse
Renoveringar och stadsomvandlingar har genom historien ofta inneburit förstörelse snarare än förvaltning. Fönster byts ut, originaldetaljer kastas och tidstypiska miljöer suddas ut – men måste det verkligen vara så? Hur kan vi värna om våra äldre fastigheter och interiörer utan att fastna i en nostalgisk återvändsgränd? I det trettioförsta avsnittet möter Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz journalisten, författaren och byggnadsvårdsaktivisten Alfred Skogberg – en av grundarna till Renoveringsraseriet – organisationen som kämpar för att bevara och lyfta fram byggnadsvård istället för ovarsam renovering. Vilken roll spelar byggnadsvård i dagens stadsutveckling? Varför är det så svårt att övertyga fastighetsägare om att bevarande ofta är den bästa lösningen? Och kan återbruk bli en nyckel till att skapa hållbara och estetiskt tidlösa renoveringar? Foto: R. Gustavsson, 2025. Producerat av Podhouse.
Är klassisk arkitektur bakåtsträvande eller är det just vad vi behöver för att skapa framtidens städer? Vad är skillnaden på att bygga i klassisk stil eller enligt klassisk tradition? I det trettionde avsnittet träffar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz Arkitekturupprorets grundare Michael Diamant för ett samtal om objektiv skönhet, rivningar och framtiden för klassisk arkitektur. Visst är det skillnad på vad som går att bygga och vad som bör byggas, men vem bär egentligen ansvaret för att våra städer blivit så fula? Och hur kommer det sig egentligen att det alltid är de fulaste nybyggena som prisas? Foto: R. Gustavsson. 2025. Producerat av PODHOUSE.
Förlusten av Stockholms gamla stadsmiljöer har inte bara påverkat stadens identitet utan också invånarnas hälsa och välmående. Med boken Ohälsosam arkitektur som utgångspunkt reflekterar barnläkaren Gösta Alfvén över hur den moderna arkitekturen förändrat staden och människors livskvalitet. Vad var det som egentligen gick förlorat när Stockholm omvandlades från en småskalig stadsmiljö till en standardiserad och funktionsinriktad storstad? I det tjugonionde avsnittet möts Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz för ett samtal med Gösta Alfvén om staden som försvann, människorna som blev kvar och hur stadsplaneringen kanske bär på ett större ansvar för vår hälsa än vi först trodde. Hur påverkar dagens arkitektur invånarnas vardag? Vad är det som saknas i dagens stadsmiljö? Och finns det en väg tillbaka? Foto: R. Gustavsson. 2024. Producerat av: Figaro Music & Media Group AB
Rivningen av Brunkebergs hotell sommaren 1969 satte definitivt punkt för det gamla Brunkebergstorg så som stockholmarna känt det i generationer – en plats som rese- och nöjescentrum, men också central för skeenden inom kommunikation, utbildning och handel. Vad var egentligen Brunkebergstorg för sorts plats och hur såg bebyggelsen ut? I det tjugoåttonde avsnittet strålar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz samman med författaren och politikern Stella Fare för att prata om Brunkeberg och torget som försvann. Vad hade politikerna för vision? Vad var det för beslut som ledde till att platsen så hänsynslöst förändrades? Vad fick vi för torg istället? Foto: R. Gustavsson. 2024. Producerat av Figaro Media & Music Group
Hammarby Sjöstad, Norra Djurgårdsstaden och Hagastaden är tre av Stockholms ”nyare” och mer eller mindre lyckade stadsdelar – men hur går det egentligen till när man planerar en ny stadsdel? I det tjugosjunde avsnittet står stadsplanering i fokus där Rikard och Eric har stämt träff med Dominika Andræ – VD för Optimal stadsutveckling och med över 15 års erfarenhet inom fastighetsbranschen – för att diskutera Norrmalmsregleringens effekter. Vad har vi lärt oss? Hur förbättras invånarnas livskvalité av välplanerade stadsdelar? Vilka utmaningar står dagens stadsplanerare inför i dagens snabbt föränderliga värld? Foto: ”Flygfoto byggandet av Norra länken och nya Karolinska sjukhuset, Klocktornet.” J. Stigholt. SSM. 2011. Producerad av Figaro Music & Media Group
Under 1970-talet arbetade Fredric Bedoire som amanuens på Stadsmuseet, där han inventerade och dokumenterade många av de byggnader som stod inför rivning. I det tjugosjätte avsnittet träffar Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz journalisten och arkitekturhistorikern Fredric Bedoire och tar del av hans unika vittnesmål från ett försvunnet Stockholm. Fredrics kritiska syn på rivningarna har varit en viktig röst i debatten om Stockholms utveckling och genom att starkt motsätta sig den omfattande förstörelsen av historiska miljöer har han bidragit till att forma en medvetenhet om bevarandets värde. Foto: R. Gustavsson. 2024. Producerat av Figaro Music & Media Group
I det tjugofemte avsnittet har Rikard Gustavsson och Eric Palmcrantz stämt träff med författaren och journalisten Fredrik Kullberg för att diskutera hur landsbygdens skönhet och stadsmiljöers charm offrats på modernitetens och ekonomins altare. I boken ”Kriget mot skönheten: Ett reportage om förfulningen av Sverige" har Kullberg utforskat konsekvenserna utav decennier av vårdslös behandling av Sveriges byggnadshistoriska kulturarv av svenska myndigheter. Vem är det som bär ansvar? Vilka är det som protesterar? Och kanske framförallt – hur hamnade vi här? Foto: R. Gustavsson. 2024. Producerat av Figaro Music & Media Group
Podden är äntligen tillbaka – men vad har hänt sen sist? I det tjugofjärde avsnittet av Aldrig Mehr podden berättar Rikard om vad han egentligen tycker om Sergels torg och om hur en gris på Karlavägen 43 spelade en viktig roll i lösningen av det så kallade ”Kakelugnsmordet” på Drottninggatan. Eric har hängt på krogen och funnit inspiration inför kommande avsnitt och är glad över att poddinspelningen äntligen har kommit igång igen. Foto: Aftonbladet. 22 juli 1964 Producerat av Figaro Music & Media Group
Comments
Download from Google Play
Download from App Store
United States