Bildningspodden

Till vardags möter vi statistik överallt – i tidningen, reklam och politiska debatter, på sociala medier och i sportsändningar. Det är lätt att tro att statistik bara är självklara siffror och data, men statistik är också en egen vetenskaplig disciplin. Varför behövs den? Med vilka metoder går statistiker tillväga för att ta fram och analysera statistiska resultat? Hur förhåller sig statistik till frågan om sannolikhet? Och vilka är de vanligaste misstagen när exempelvis media använder statistik? Jessica Franzén och Olle Häggström gästar Bildningspodden och ger en grundkurs i statistisk vetenskap. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou.

Alla drabbas ibland av dåligt samvete. En röst gnager inom oss och får oss att tvivla. Men idag tyder mycket på att samvetet står lågt i kurs. Starka åsikter och tvärsäkerhet fyller i det offentliga samtalet. Samtidigt har samvetet som begrepp gjort en historisk resa, från att gälla omsorgen om närstående till att också handla om omvärlden och vår planet. Filosofen Cecilia Sjöholm reflekterar över samvetet i vår polariserade samtid. Manus och inläsning: Cecilia Sjöholm. Regi och ljudläggning: Lars in de Betou Redaktör: Hedvig Härnsten Producent: Magnus Bremmer

Få saker är så förknippade med Sveriges moderna historia som ”folkhemmet”. Ordet brukar få sammanfatta 1900-talets socialdemokratiska välfärdspolitik och svenska rekordår. Men som begrepp är det både vagt och fluffigt. Och perioden beskrivs inte sällan antingen med ett nostalgiskt skimmer eller för onyanserad kritik. Vad är egentligen sant om folkhemmets Sverige? Vilka var folkhemmets viktigaste reformer och vilka inkluderades ? Hur svensk var egentligen den ”svenska modellen”? Och varför har begreppet fått förnyad aktualitet i dagens politiska landskap? Jenny Björkman, Nils Edling och Anders Neergaard gästar Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Redaktör: Elin Sahlin.

Fiskforskning har länge handlat om bestånd, storfiske och andra miljöfrågor. Men på senare år har nya rön och perspektiv börjat förändra forskningen om fisk. Vad gör det med vår syn på fiske när vi vet att fiskar känner mer smärta än vad vi tidigare har förstått? Hur förändras vår bild av fiskar när vi lär oss att vissa arter tillhör den exklusiva skara djur som känner igen sig själva i en spegel? Och vad händer egentligen med flugfisket om man tar bort kroken? Bildningspodden håvar in fiskforskningens nya kunskaper. Gäster i avsnittet är filosofen Jonna Bornemark, zoofysiologen Albin Gräns och idéhistorikern Karin Dirke. Även designforskaren Erik Sandelin medverkar i ett inslag. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou

Självhjälpsböcker hör till vår tids mest lästa, men är också djupt omtvistade. Många avfärdar dem som nyliberal smörja med ett naivt fokus på individen. Men måste det verkligen finnas en motsättning mellan strävan efter social rättvisa – och viljan att förbättra sig själv? Historikern David Larsson Heidenblad läser en bespottad genre och konstaterar att stora delar av litteraturhistorien har haft ”självhjälpande” inslag. -------- Manus och inläsning: David Larsson Heidenblad. Regi och ljudläggning: Lars in de Betou Ljudproduktion: Peter Roslund, Lunds universitet Textredaktör: Hedvig Härnsten Producent och redaktör: Magnus Bremmer

Humor kan väcka samförstånd och sympati – men också raka motsatsen. Uttrycket ”det var ju bara på skoj” är ett effektivt skydd mot det faktum att humor också kan såra. Får man verkligen skämta om allt? I månadens ljudessä reflekterar filosofen Stina Bäckström kring humorns ambivalens med hjälp av antikens tänkare. Inläsning och manus: Stina Bäckström Regi och ljuddesign: Lars in de Betou Inspelningsteknik: Marcel Littek, Universität Leipzig. Textredaktör: Hedvig Härnsten Producent: Magnus Bremmer Ljudessän är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond.

Kärnkraften väckte redan från början en hätsk debatt. Idag är den återigen hett omdebatterad. Nästan alla har en uppfattning om kärnkraften. Är den en lyckad eller misslyckad teknik? Hur bör vi förhålla oss till de många oförutsedda konsekvenser och katastrofer som kärnkraften ger upphov till? Varför var 1700-talets ångmaskinsteknik avgörande för kärnkraften? Och vilken plats har energikällan i vår framtid? Vetenskapshistorikerna Anna Storm och Per Högselius gästar Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou.

På julafton 1965 anlände en ung bulgarisk lingvist till Paris med 50 francs på fickan. Hon hette Julia Kristeva och landade mitt i 68-vänsterns blomstrande intellektuella, politiska klimat. Snart var hon en av sin generations mest inflytelserika intellektuella röster. Med en unik blandning av lingvistik, psykoanalys och feminism formulerade Kristeva banbrytande tankar om jaget, språket och kroppen. Som tänkare ville hon göra upp med sin tids kollektivism, till försvar för människans singularitet och komplexitet. Filosofen Fanny Söderbäck gästar Bildningspodden och introducerar en tänkare som är högst levande än idag. ///// Fanny Söderbäck är docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon disputerade vid The New School for Social Research på avhandlingen Revolutionary Time: On Time and Difference in Kristeva and Irigaray och är föreståndare för The Kristeva Circle, ett akademiskt sällskap tillägnat Kristeva tänkande. ///// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou ///// Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jublieumsfond. Fler poddar, essäer och filmer hittar du på anekdot.se

Det brukar heta att vi lever i postsanningens tid. Att falska nyheter, filterbubblor och allmän värderelativism alltmer definierar vårt samhälle. Med jämna mellanrum dras ”postmodernismen” fram som en bov i dramat. Men vad var egentligen postmodernismen? Det korta svaret är: en konstriktning och en filosofisk tanketradition som växte fram under 60-, 70- och 80-talen och som på olika sätt utmanade föreställningen om givna sanningar. Men vad gick allt egentligen ut på? Hur förhöll sig den postmoderna konsten till den postmoderna teorin? Vilka är de viktigaste postmoderna idéerna? Och vad innebär det egentligen att leva i en postmodern tid? I veckans avsnitt går Bildningspodden går till botten med postmodernismen. Gäster i studion är idéhistorikern Anders Burman och litteraturvetaren Frida Beckman. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i april 2018.

Kabaréer, ett blomstrande kulturliv och en radikal syn på könsroller och sexualitet. Men också nervositet, politiska spänningar och brutala mord. Tiden mellan första världskriget och Hitlers maktövertagande, den så kallade Weimarrepubliken, är en av de mest omvälvande perioderna i Tysklands historia. Tiden odlade ett makalöst kreativt kulturliv, men var också perioden som banade väg för en av världshistoriens värsta regimer. Hur ska man förstå den här epoken i Tysklands och Europas historia? Vad kan arkitekturskolan Bauhaus, den expressionistiska bildkonsten, Brechts och Weills Tolvskillingsopera, Fritz Langs filmer och annan epokgörande konst från Weimaråren säga om det samtida politiska skeendet? Fanns det någonsin ett alternativ till Hitler och nazismen? Och hur romantiserat är egentligen det bohemiska kabarélivet? Gäster i studion är litteraturhistorikerna Stefan Jonsson och Aris Fioretos. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i mars 2017.

Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror – med Helena blavatsky och teosofin i spetsen – stort inflytande på kulturlivet. Vad berodde det på? Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Vad hände med deras idéer under 1900-talet? Och hur ockult är egentligen vår egen tid? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900. Gäster i studion är religionshistorikern Per Faxneld, idéhistorikern Inga Sanner och konsthistorikern Margareta Tillberg. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i november 2015.

Den industriella revolutionen är historiens mest genomgripande samhällsförändring. Efter 10 000 år av jordbruk blev industrins maskiner på bara några hundra år samhällets motor. Effekterna var dramatiska och handlar om alltifrån förändrade könsroller och radikal urbanisering till konsumtionskulturens framväxt. Genombrottet kom under 1700-talet. Varför hände det just då? Hur snabbt förändrades människors liv? Vad var ”bomullssvälten”? Och kan vi säga att revolutionen fortfarande pågår? Gäster i studion ekonomihistorikerna Malin Nilsson och Klas Nyberg. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i december 2017.

En tid av frihet och fred, demokratisering och blomstrande kulturliv. Så brukar frihetstiden beskrivas, epoken i svensk historia som dateras från Karl XII:s död 1718 till Gustav III:s statskupp 1772. Men vad är egentligen sant om denna mytomspunna tid i svensk historia? Hur fredliga var den svenska statsmaktens intentioner? Hur bakbunden var kungamakten i den nya riksdagen med fyra starka ständer och ”hattar” och ”mössor”? Och var Sverige verkligen ett kulturellt och demokratiskt föredöme internationellt? Säsongsavslutningen av Bildningspodden ger både grundkursen och forskarfördjupningen om frihetstidens politik, samhälle, kulturliv och vetenskapsvurm. Gäster i studion är historikern Jonas Nordin och idéhistorikern Elisabeth Mansén. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i juni 2020.

Storslagna maktambitioner, kostsamma krig och stupade kungar. Ungefär så brukar stormaktstiden sammanfattas. Men det långa 1600-talet i Sverige var också en tid av snabb modernisering, då den moderna statsmakten, byråkratin, pressen och postväsendet började växa fram. Vissa historiker menar till och med att man kan se de första spåren av folkhemsidén under stormaktstiden. Hur ska vi förstå den här komplexa perioden i svensk historia? Hur mäktigt var egentligen Sverige? Vilka var tidens mest fascinerande personligheter? Och hur mycket storhetsvansinne har svenskarna kvar idag? Gäster i studion är historikerna Anna Maria Forssberg, Joakim Scherp och Åsa Karlsson. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i november 2017.

Det var slutet på den mörka medeltiden, en upplyst tid av vetenskapliga framsteg, konstnärliga bragder och en nyväckt förståelse för antikens kultur. Så brukar den åtminstone beskrivas, renässansen. Renässanskulturens epicentrum var 1400-talets Florens, en kulturell och politisk smältdegel utan like i sin samtid. Hur ska vi förstå renässansen idag, bortom romantisering och idealism? Vilka var de viktigaste tankarna, genombrotten och händelserna som definierade tiden? Hur kom det sig att den skapade utrymme för så många framstående kvinnor? Och vad var egentligen det unika med Florens som kulturstad? Gäster i studion är litteraturhistorikern Anders Cullhed och konstvetaren Sabrina Norlander Eliasson. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i juli 2021.

Varför återvänder vi ständigt till de gamla grekerna och romarna? Antiken är en evig referenspunkt i den västerländska kulturen. Vi romantiserar och omtolkar, missbrukar och missförstår den. Men vilket är egentligen det viktigaste arvet efter antiken? Vad ska vi göra med det idag? Och vilka verk från antiken bör varje människa känna till? Bildningspodden försöker sammanfatta antiken och dess arv på en timme. Gäster i studion är antikhistorikerna Lovisa Brännstedt och Ida Östenberg. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i mars 2022.

Kring sekelskiftet 1800 började nya idéer att spridas över Europa. På tvärs mot upplysningstidens förnuftstro betonades nu istället det egna jagets känslor och förnimmelser, med en nyväckt fascination för naturen, fantasi, andlighet och till och med skräck. Åtminstone är det ungefär så som romantiken brukar beskrivas. Idéströmningen och estetiken som sprang ur två källor, en tysk och en engelsk, och som snart var globalt spridd, från Ryssland i öst till Brasilien i väst. Men vad är egentligen sant om romantiken? Innebar den verkligen ett brott mot 1700-talet eller var den allra mest en naturlig följd av seklets idéer? Hur kommer det sig att den är så manligt kodat, trots att många kvinnliga författare satte avtryck i tiden? Och hur mycket av romantikens tankegods finns kvar i vår egen tid? Säsongsavslutningen av Bildningspodden fördjupar sig i en mytomspunnen epok. Gäster i studion är idéhistorikern Elisabeth Mansén och litteraturhistorikern Mattias Pirholt. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Magasinet produceras på Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och medfinansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info om gäster samt fler avsnitt, essäer och andra poddar hittar du på anekdot.se

Miljonprogrammet hör till den svenska välfärdsstatens mest bespottade arv. Bostadssatsningen, som under 60- och 70-talen skulle ge bättre bostäder till fler, har kritiserats för allt från segregation till dålig bostadskvalitet. Ändå var satsningen del av en socialpolitisk strävan mot ett mer demokratiskt och solidariskt samhälle. I dagens bostadsbyggande lyser alla sådana ambitioner med sin frånvaro. Hur misslyckat var egentligen miljonprogrammet? Vilka likheter finns med brittiska "projects" och franska "banlieus"? Vad kan miljonprogrammet lära oss om det svenska 1900-talet – och vägarna mot framtidens bostadspolitik? Arkitekturhistorikern Helena Mattsson och statsvetaren Nazem Tahvilzadeh gästar Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info om podden, gäster och andra avsnitt hittar du på anekdot.se

Francisco de Goya (1746-1828) var tapetmakaren som blev Spaniens främste konstnär. Han var hovets förste målare, som samtidigt spred satiriska skisser på konstmarknaden i Madrid. Döv stora delar av sitt liv, och med en konstnärlig kvarlåtenskap som trotsar all kategorisering. I sina mest kända verk skildrar han ett krigshärjat Spaniens självständighetskamp. Konsthistorikern Juan José Hervias gästar Bildningspodden och fördjupar sig i Goyas krigsskildringar. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou

Alla skeppsvrak har en gång gjort en storstilad första seglats. Sedan gick någonting fruktansvärt fel. Väl på havets botten börjar en ny historia – det sjunkna skeppets efterliv. Varför är vi så fascinerade av skeppsvrak? Har alla förlista skepp en gemensam nämnare?Vad har vraken fått symbolisera i kulturhistorien? Och bör vi alls bärga sjunkna skepp, om vi vill att de ska bevaras till framtiden? Idéhistorikern Thomas Kaiserfeld, litteraturhistorikern Anna Jörngården Galili och etnologen Simon Ekström gästar Bildningspodden och diskuterar havets ruiner. Läs mer om gästerna på anekdot.se ///////////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning & redigering: Lars in de Betou Ljudteknik: SN7 ///////////////// Avsnittet spelades in live på SN7 i Gamla stan i Stockholm, i samarbete med Riksbankens jubileumsfond. Vi beklagar den delvis bristande ljudkvaliteten i avsnittets första hälft. ///////////////// Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stokholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info – liksom fler poddar, essäer och filmer – hittar du på anekdot.se