Delmi-podden

Att återvända till sitt ursprungsland efter avslag på en asylprövning eller negativt besked rörande uppehållstillstånd är en svår upplevelse för de flesta. För barn är återvändandeprocessen och -upplevelsen ännu svårare. Hur kan man bemöta barn i återvändandeprocessen? Avsnittet är det andra av sex som ingår i Delmis AMIF-finansierade projekt ”Återvändande som internationell migrationspolitik: samordning inom och över nationella gränser”.

Personer som inte har laglig rätt att vistas i Sverige, bland annat efter ett avslag eller kanske för att de inte har sökt uppehållstillstånd ska återvända till sina hemländer. Vissa vill återvända frivilligt medan andra måste återvända under tvång. Hur fungerar det egentligen när en människa ska återvända till sitt hemland? Vilka myndigheter är inblandade och hur arbetar de? Vilka svårigheter finns i processen, sett från myndigheternas, de återvändandes och mottagarländernas perspektiv? Hur kan man fånga upp och stötta sårbara personer? Och vilka diplomatiska verktyg fungerar bäst för att underlätta återvändande till tredjeland?Avsnittet är det första av sex som ingår i Delmis AMIF-finansierade projekt ”Återvändande som internationell migrationspolitik: samordning inom och över nationella gränser”.

Detta avsnitt av Delmi-podden tar avstamp i den sjätte publikationen i serien Avhandlingsnytt och handlar om olika trygghetsskapande åtgärder på lokal nivå. Vilka verktyg använder sig olika aktörer av för att skapa trygghet i utsatta områden och finns det risker för att vissa grupper lämnas utanför det trygghetsskapande arbetet?

Sverige är ordförande i EU:s ministerråd fram tills den 30 juni 2023. Delmi har därför bjudit in tre kunniga gäster till studion för att diskutera vad svenska EU-ordförandeskapet innebär för områden såsom asyl och migration och hur mycket påverkan Sverige egentligen har som ordförandeland när det gäller dessa områden. Klas Jansson, tillförordnad chef på Europaparlamentets kontor i Sverige, berättar om hur Europaparlamentet har hittills arbetat med frågan om asyl och migration under svenska ordförandeskapet. Bernd Parusel, fil.dr. i statsvetenskap och forskare på Svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS), pratar om EU:s migrations-och asylpakt som håller fortfarande på att förhandlas fram, medans Louise Dane, doktor i offentlig rätt med inriktning barnrätt och migrationsrätt, och jurist på Asylrättscentrum, berättar om vilka utmaningar som kan uppstå utifrån ett rättsperspektiv när det gäller nationell lagstiftning på området samt EU-rätten. Anna Hammarstedt, utredningssekreterare på Delmi, kickar igång podden genom att berätta om Delmis arbete kring svenska EU-ordförandeskapet. Programledare är Ann-Louise Rönestål.

Delmis nya kunskapsöversikt Climate Change, Displacement, Mobility and Migration: The State of Evidence, Future Scenarios, Policy Options visar att naturkatastrofer och klimatförändringar har, och kommer fortsätta ha, en stor påverkan på människors liv, förutsättningar och mobilitet. Men även om naturkatastrofer och klimatförändringar påverkar människors mobilitet har det inte, tidigare uppskattningar till trots, drivit internationell migration hög utsträckning. I avsnitt 19 av Delmi-podden intervjuas Rainer Münz, en av författarna till kunskapsöversikten, om vad vi tidigare antagit om framtidens klimatrelaterade migration, vad vi faktiskt vet just nu, vad vi kan förvänta oss och vilka alternativ framåt det finns för att mildra och anpassa oss till effekterna av klimatförändringar. Rainer Münz är expert på demografi och internationell migration. Han är just nu gästprofessor vid Central European University och the Diplomacv Academy i Wien, Österrike. Tillsammans med Mathias Czaika, professor i migration och integration och prefekt vid institutionen för migration och globalisering vid Danube University, Krems, Österrike, har de skrivit Delmis senaste kunskapsöversikt.Programledare: Daniel Silberstein och Anna Hammarstedt

Delmis nya rapport Nyanländas integration: En enkätstudie om språkstuderandes erfarenheter av livet i Sverige understryker vikten av att förstå den självupplevda integrationen hos nyanlända i Sverige utifrån flera olika dimensioner: social, psykologisk, ekonomisk, språklig och politisk integration. Delmi har därför bjudit in tre kunniga gäster till studion för att diskutera den viktiga frågan: hur arbetar vi i Sverige med nyanländas integration? Bi Puranen, docent i ekonomisk historia, forskare vid Institutet för framtidsstudier, och generalsekreterare för World Value Surveys (WSV), pratar om behovet av att ställa rätt frågor och problemen som kan uppstå utifrån hur vi mäter integration. Linn Karlsson, samordnare för nyanlända på Arbetsmarknadsförvaltning i Stockholms stad, förklarar värdet i att arbeta lokalt och med flera aktörer när det gäller integrationssatsningar, och Mardin Baban, verksamhetschef på Nya Kompisbyrån, diskuterar hur matchningar mellan nysvenskar och etablerade svenskar kan främja en lyckad integrationsprocess utifrån flera dimensioner. Anna Hammarstedt, utredningssekreterare på Delmi, kickar igång podden genom att berätta om Delmis nya rapport. Programledare är Ann-Louise Rönestål Ek.

I vilken utsträckning röstar olika grupper av utrikesfödda och deras barn, och vilka partier röstar de på? I september 2022 är det val i Sverige där asylmottagande, arbetet med integration och konsekvenserna av segregation står högt på dagordningen. Tidigare forskning från Delmi, Valdeltagande och representation - om invandring och politisk integration i Sverige (2017:7), bekräftar att utrikesfödda deltar i betydligt lägre grad än inrikesfödda i allmänna val. Pieter Bevelander, professor i internationell migration och etniska relationer på Malmö universitet och ledamot för Delmi, diskuterar forskningsresultatet samt hans nya Policy brief Vilka är mest benägna att rösta i svenska lokala val? Lokalt valdeltagandet bland utrikesfödda i Sverige (2022:7). Daniel Wohlgemuth, ämnesråd på Enheten för medier och demokrati, Kulturdepartementet, delar med sig av valdeltagarinsatser för att jämna ut skillnader i valdeltagande mellan olika befolkningsgrupper och valdistrikt. Zaynab Ouahabi som arbetar som teamledare med projektet ”Gör din röst hörd” på ABF Sverige berättar om hur de fick utrikesfödda att rösta i valet 2018 och strategier för årets val.

Bistånd och migration hör ihop. Därför är det inte konstigt att Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) och Delegationen för migrationsstudier (Delmi), två statliga kommittéer som var och en är specialister på den ena frågan, gör ett poddavsnitt ihop. För när två olika perspektiv bryts mot varandra föds nya insikter. Ämnet för avsnittet är dessutom högaktuellt: Avräkningar – att ta pengar från biståndsbudgeten för att finansiera flyktingmottagande. Jan Pettersson, kanslichef på EBA, pratar om hur avräkningar beräknas, hur det har varierat över tid och vilken effekt det har haft på övrigt bistånd. Henrik Malm Lindberg, tillförordnad kanslichef på Delmi, lyfter den historiska dimensionen av avräkningar och hur migrationskostnader hänger ihop med migrationsprognoser.

Hur påverkar migrationen såväl anpassning som sårbarhet för migranterna själva, för ursprungsområdet samt för området de flyttar till? En ny kunskapsöversikt från Delmi undersöker hur migration och remitteringar påverkar anpassning och sårbarhet i relation till klimatförändringar. Forskaren François Gemenne presenterar sitt forskningsresultat med fokus på strategier för klimatanpassning. Mats Hårsmar, biträdande kanslichef på Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), pratar om svenskt bistånd ur ett klimatperspektiv och hans erfarenheter av att arbeta i Burkina Faso. Melissa Siegel, professor i migrationsstudier och chef för avdelningen för migrationsstudier vid Maastricht Graduate School of Governance och UNU-MERIT, fokuserar på vilken betydelse remitteringar har för viljan att migrera och hur det är kopplat till utveckling. Elisabeth Arnsdorf Haslund, UNHCR:s talesperson för Sverige, Danmark, Estland, Finland, Island, och Lettland, pratar om kopplingen mellan klimatförändring och människor som fördrivs från sina hem. *Avsnittet är på engelska.

Hur många kan förväntas fly till just Sverige och hur ser mottagningskapaciteten ut? Sedan 2014 har Ryssland annekterat Krim-halvön och den 24 februari 2022 invaderades Ukraina. Det har resulterat i den största flyktingvågen i Europa sedan andra världskriget. Forskaren Mikael Elinder presenterar resultatet om ukrainarnas migrationsbenägenhet i Delmis nya policy brief Hur många kommer fly från Ukraina och vilka EU-länder kommer de söka sig till? Anna Lindblad, biträdande rättschef på Migrationsverket, ger ett juridiskt perspektiv på implementeringen av EU:s massflyktingsdirektiv, vad det innebär i praktiken och hur det skiljer sig mot de som kommer till Sverige som asylsökande. Erika Löfgren, Senior Durable Solutions Associate på UNHCR, informerar om flyktingarnas tillvaro och behov samt risken med människohandel. Magnus Önnestig, chef för nationella operativa avdelningen på Migrationsverket, bidrar med sin kunskap om Migrationsverkets olika scenarier och hur flyktingarna kommer fördelas inom Sveriges kommuner.

Varför är det så många forskare som inte vill eller kan delta i mediesammanhang? Debattklimatet har blivit allt hårdare vilket gör det svårt för många att argumentera kring infekterade migrationsfrågor. Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi och författare av boken ”Mellan forskning och politik: 50 år av samhällsdebatt”, nämner rädslan att prata om invandringens omfattning och sammansättning kopplat till integrationsproblem. Sara Mangsbo, universitetslektor vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet, pratar om avsaknad av differentiering i migrationsdebatten och hur migrationsforskning som kopplas till politik blir väldigt polariserat på sociala medier. De pratar även om hur medicin numera också är polariserat på grund av Covid-19, varför vissa frågor blir eldfängda och vikten av konstruktiva samtal. Detta är det sista avsnittet av Delmi-podden special.

Hur använder sig medierna av forskningen i sin opinionsbildning? Forskare används ofta av medierna för att kommentera olika samhällsproblem samtidigt som det finns en risk för forskningen att bli politiserad. Sofia Wadensjö Karén, VD för Utbildningsradion, säger att journalister har en viktig roll i att bidra med förståelse men att det också finns andra sätt att göra det på än bara genom forskning. PM Nilsson, politisk redaktör på Dagens Industri, pratar om problematiken med statsvetare som politiska kommentatorer och varför opinionsbildningen ofta sker utan källhänvisning. Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, förklarar varför journalisters vinklar gör att han inte längre kommenterar dagspolitik och vikten av trygga anställningsavtal för att forskare ska våga uttrycka sin ståndpunkt. Det är det andra utav tre lösningsinriktade samtal av Delmi-podden special om samverkan med medierna.

Vad finns det för olika syn på vad som är en nyhet och hur den presenteras? Gapet mellan forskare och journalister leder till att relevant forskning inte når ut till en bredare allmänhet. Alice Petrén, utrikeskorrespondent för Sveriges Radio med uppdrag att bevaka migration- och flyktingfrågor, pratar om skillnaden i hur forskare och journalister vill kommunicera forskningsresultat. Göran Rosenberg, författare och journalist, lyfter forskares ökade behov att synas medialt för att få externt medel samt det höga klickvärdet med sensationsnyheter. Johan Eklund, professor i nationalekonomi och VD för Entreprenörskapsforum, uppmärksammar forskarens försiktighet att synas på grund av risk för misstolkning eller att resultatet utnyttjas politiskt. Det är det första utav tre lösningsinriktade samtal av Delmi-podden special om att få forskare att höras i samhällsdebatten.

Hur påverkar skolsegregationen elevers psykiska hälsa, och vilka är mekanismerna bakom? Segregationen i Sverige är en växande samhällelig utmaning samtidigt som skolan utgör en viktig arena för integration. Forskaren Maria Granvik Saminathen har skrivit sin avhandling på ämnet och resultatet presenteras i Delmis nya antologi Nya perspektiv på segregation: skola, psykisk hälsa och bosättningsmönster. Maria berättar varför elever med utländsk bakgrund uppger mindre psykiska besvär i klasser med högre andel andra elever med utländsk bakgrund. Bassem Jerbi, prisad rektor på Hjulsta grundskola i Stockholm, ger tips på konkreta åtgärder för att vända utvecklingen på skolor i socialt utmanade områden. Erik Nilsson, före detta statssekreterare hos utbildningsministern, lyfter hur skolsegregationen har sin grund i bostadssegregationen men även till viss del i det fria skolvalet. Han nämner även vilka politiska verktyg det finns för att motverka segregationen.

Hur påverkar tidsbegränsade uppehållstillstånd nyanländas etablering på arbetsmarknaden? Permanenta uppehållstillstånd har varit huvudregeln i Sverige fram till flyktingkrisen 2015. Den nya utlänningslagen innebär att asylsökande numera beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd. Med oss i studion har vi forskaren Kristoffer Jutvik som delar med sig av sitt forskningsresultat i Delmis antologi Tidsbegränsade uppehållstillstånd, egenföretagande och skolsegregation – Aktuella avhandlingar om utrikes födda på arbetsmarknaden. Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, berättar vilka konsekvenser Covid-19 har haft för nyanlända som har krav på att kunna försörja sig själva för att få permanent uppehållstillstånd. Gästerna pratar om utbildning, vilket typ av arbete tidsbegränsade kontra permanenta uppehållstillstånd leder till och vilka integrationseffekter det har.