Det här är den andra delen av Johannas och Rickards berättelse. Om att lida så kraftigt av tankar och oro kring sitt utseende, att vardagen påverkas. I avsnittet hör vi också Daniel Rautio, psykolog på forsknings och utvecklingscentrum inom Barn och ungdomspsykiatrin i Stockholm. Han är även doktorand vid Karolinska institutet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
De flesta människor har tankar och känslor om sitt egna utseende genom livets gång. Men när man inte klarar av vardagen på grund av att sitt utseende ger oro eller ångest, kan det handla om en psykologisk sjukdom: dysmorfofobi, eller body dysmorphic disorder - BDD.I de två kommande avsnitten möter vi Johanna och Richard som berättar om sina liv med sjukdomen.Och så hör vi Daniel Rautio, psykolog på forsknings och utvecklingscentrum inom Barn och ungdomspsykiatrin i Stockholm. Han är även doktorand vid Karolinska institutet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Det här är det andra avsnittet där vi följer Dina och Jonas berättelser, om hur de överlevde förintelsen och till slut, mot alla odds, finner den stora kärleken i just varandra. I avsnittet hör vi också Julia Sahlström, doktorand på Stockholms universitet som forskar om judiskt minne av förintelsen.Vi kommer också prata med Eva Fahlström Borg, legitimerad psykoterapeut som länge arbetat med traumabearbetning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Föreställ dig att växa upp i en värld där man tidigt får lära sig att man inte har rätt att existera. Att vara jagad och leva gömd för att man är jude. I de kommande två avsnitten möter vi Dina och Jovan som berättar om sina liv och barndomar under andra världskriget.Vi hör också Julia Sahlström, doktorand på Stockholms universitet som forskar om judiskt minne av förintelsen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
När Julie är vuxen förstår hon att hennes mormor och morfar varit aktiva i nazistpartiet under andra världskriget. I det här andra avsnittet hör vi om vad mer Julie lär sig om sin morfars historia när hon gräver i arkiven, och hur hon själv bearbetat sin skam.Vi kommer också höra Eva Fahlström Borg, legitimerad psykoterapeut och specialist på så kallade nedärvda trauman. Och så pratar vi med Julia Sahlström, doktorand på Stockholms universitet som forskar om judiskt minne av förintelsen.Lyssna gärna på låten som hörs allra sist i avsnittet. Det är en låt av Adolphson & Falk, skriven just för Julies historia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Det här är en berättelse om att söka i sitt förflutna. Om att känna att man bär på ett nedärvt trauma och att upptäcka en mörk historia. Som barnbarn förstår Julie att sina morföräldrar varit aktiva i nazistpartiet under andra världskriget. Hon har skrivit om sin berättelse i boken Pendeln.I avsnittet hörs även Eva Fahlström Borg, legitimerad psykoterapeut och specialist på så kallade nedärvda trauman. Och så pratar vi med Julia Sahlström, doktorand på Stockholms universitet som forskar om judiskt minne av förintelsen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Johanna håller på att bli tokig efter månader i häktet och gör allt för att försöka hålla sig i schack inför varje ny omhäktningsförhandling. Brottsutredningen är i full gång, men varför kommer aldrig svaren på DNA-analysen av de narkotikapaket som polisen hittade i hennes källare? Det här är den andra delen av Johannas berättelse om sina 99 dagar i häkte, om hur isoleringen påverkade henne psykiskt och om kampen för att hålla sig stark.Sverige har länge fått internationell kritik mot sina regler för personer som sitter häktade. Både Europarådet och FNs kommitté mot tortyr har riktat kritik mot de långa häktningstiderna och för de hårda restriktionerna som gäller för den som sitter i svenskt häkte. För att förstå mer om häktningreglerna i Sverige och få en djupare inblick i just Johannas fall så pratar vi med hennes advokat Martina Berg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
En dag knackar det hårt på Johannas dörr. Det är polisen som meddelar att hon är misstänkt för grovt narkotikabrott och griper henne. Hur är det att leva i svenskt häkte egentligen? I det här avsnittet berättar Johanna om sina 99 dagar i häktet, om hur isoleringen påverkade henne psykiskt och om kampen för att hålla sig stark. Det ska också handla om hur hon mötte sitt livs stora kärlek, den person som också utförde ett brott bakom hennes rygg.Sverige har länge fått internationell kritik mot sina regler för personer som sitter häktade. Både Europarådet och FNs kommitté mot tortyr har riktat kritik mot de långa häktningstiderna och för de hårda restriktionerna som gäller för den som sitter i svenskt häkte. För att förstå mer om häktningreglerna i Sverige och få en djupare inblick i just Johannas fall så pratar vi med hennes advokat Martina Berg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
De senaste tidens händelser med bland annat gängkriminalitet och våldsamma upplopp har fått oss att se vilket utsatt yrke polisyrket faktiskt kan vara i vissa lägen. I det här avsnittet möter vi därför polisen Tobbe som berättar om hur det är att jobba som polis, om de där upplevelserna man knappt kan föreställa sig att en människa ska vara med om. Han har också skrivit om sina upplevelser i boken Bakom Uniformen.I avsnittet pratar vi också med Agneta Salomonsson, präst i Trelleborgs församling, och som är legitimerad polispräst som agerar samtalsstöd åt poliser. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
År 1966 grundas den religiösa Krishnarörelsen. Medlemmarna är kanske mest kända för sina orange dräkter, rakade huvuden och för radbandet som används när man upprepar ett mantra. Det råder strikta regler, man måste vara vegetarian, får inte röka, dricka alkohol eller kaffe eller ha sexuella förbindelser innan giftemål. I det här avsnittet frågar vi oss det är att vara medlem i Hare Krishna.Det här är det andra avsnittet där vi möter Anders som började följa rörelsen på 70-talet, om vad det var som fick honom att bli intresserad och vad som fick honom att vilja lämna.Och för att lära oss mer om Krishnarörelsen så pratar vi med Peter Åkerbäck, doktor i religionshistoria vid Stockholms universitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
År 1966 grundas den religiösa Krishnarörelsen. Medlemmarna är kanske mest kända för sina orange dräkter, rakade huvuden och för radbandet som används när man upprepar ett mantra. Det råder strikta regler, man måste vara vegetarian, får inte röka, dricka alkohol eller kaffe eller ha sexuella förbindelser innan giftemål. I det här avsnittet frågar vi oss det är att vara medlem i Hare Krishna.Vi möter Anders som började följa rörelsen på 70-talet, om vad det var som fick honom att bli intresserad.Och för att lära oss mer om Krishnarörelsen så pratar vi med Peter Åkerbäck, doktor i religionshistoria vid Stockholms universitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Utskurna figurer av elfenben som liknar små djur är de äldsta konstverken som hittats i Europa. De upptäcktes i grottor i södra Tyskland och beräknas vara omkring 40 000 år gamla. Och nästan dubbelt så länge sen, mellan 70 000-80 000 år, så gamla är de äldsta abstrakta mönstren som ritats på stenar i södra Afrika. Det är någonting med konst som verkar ha en alldeles särskild betydelse för människan och vårt välbefinnande. För vissa kan det rent av fungera nästintill livsviktigt. I det här avsnittet möter vi därför Emilia som berättar om hur konsten räddade henne när det var som svårast.Och så pratar vi med Christina Blomdal, filosofie doktor i vårdvetenskap och arbetsterapeut med magister i bildterapi, om hur bildterapi går till och hur det kan hjälpa personer med psykisk ohälsa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Det här avsnittet ska handla om ERF: elektroniska röstfenomen. Det kan förklaras som ett paranormalt fenomen där man med hjälp av inspelningar upptäcker röster, viskningar eller fraser från en källa som inte syns. I avsnittet möter vi Joel som jobbar med att spela in oförklarliga röstfenomen tillsammans med sin kollega Tobias.Och så ringer vi upp Etzel Cardeña, forskare och professor i psykologi vid lunds universitet, om vad vetenskapen har kunnat visa om ERF. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Maria Farm, KBT-psykolog och psykoterapeut, om hur man kan tänka för att få det lättare som bonusfamilj. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
En följd av att man separerar från sina barns mamma eller pappa är ofta att man får träffar sina barn varannan vecka. Omkring 30 procent av de barn som inte bor med båda sina föräldrar, växlar boende, enligt siffror från Statistiska centralbyrån.I det här avsnittet pratar vi med Elisabeth som vill nyansera bilden av hur det är att vara mamma varannan vecka. Det kan faktiskt vara något som berikar livet, enligt henne. Vi pratar också om skilsmässor och separationer med Maria Farm, KBT-psykolog och psykoterapeut. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Det här är den andra delen av Björns berättelse, som uppträder internationellt som clown för barn, i krisen eller i kriget. Hur förbereder han sig inför sina resor och hur han hanterar de svåra scener han möter? Vi får höra om när han uppträtt för före detta barnsoldater i Nigeria och för flyktingbarn på ön Lesbos.Och för att lära oss mer om hur situationer ser ut övergripande över världen för barn, pratar vi också med Karolina Göranzon, humanitär rådgivare på Rädda Barnen i Sverige. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Runt om i världen lever barn mitt i krisen. Den kan bestå av svält, naturkatastrof eller krig. Till exempel räknar man med att ungefär 450 miljoner barn är på flykt i världen idag. Några av dom får, under en stund, en paus i den tillvaron när de får besök av det här avsnittets huvudperson. Vi möter nämligen Björn som uppträder internationellt som clown för barn, i krisen eller i kriget.Och för att lära oss mer om hur situationer ser ut övergripande över världen för barn, pratar vi också med Karolina Göranzon, humanitär rådgivare på Rädda Barnen i Sverige. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
På 1950-talet grundas Federationen för världsfred och enighet av sydkoreanen Sun Myung Moon. Han hävdade att han var den nya Messias efter att själv ha mött Jesus. Den nyreligiösa rörelsen går även under namnet enighetsskyrkan eller bara Moonrörelsen, och kom senare att bli kända för sina massbröllop.I dessa tre avsnitt ska vi ta reda på hur livet i samfundet är. Vi möter Petra som besöker Moonrörelsen i USA på 80-talet. Och så pratar vi med Hans och Laurentz som är medlemmar idag i Familjefederationen i Sundbyberg utanför Stockholm.I avsnittet tar vi hjälp av Peter Åkerbäck, doktor i religionshistoria vid Stockholms universitet, för att få veta mer om Moon och hans rörelse. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
På 1950-talet grundas Federationen för världsfred och enighet av sydkoreanen Sun Myung Moon. Han hävdade att han var den nya Messias efter att själv ha mött Jesus. Den nyreligiösa rörelsen går även under namnet enighetsskyrkan eller bara Moonrörelsen, och kom senare att bli kända för sina massbröllop.I dessa tre avsnitt ska vi ta reda på hur livet i samfundet är. Vi möter Petra som besöker Moonrörelsen i USA på 80-talet. Och så pratar vi med Hans och Laurentz som är medlemmar idag i Familjefederationen i Sundbyberg utanför Stockholm.I avsnittet tar vi hjälp av Peter Åkerbäck, doktor i religionshistoria vid Stockholms universitet, för att få veta mer om Moon och hans rörelse. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
På 1950-talet grundas Federationen för världsfred och enighet av sydkoreanen Sun Myung Moon. Han hävdade att han var den nya Messias efter att själv ha mött Jesus. Den nyreligiösa rörelsen går även under namnet enighetsskyrkan eller bara Moonrörelsen, och kom senare att bli kända för sina massbröllop.I de följande tre avsnitten ska vi ta reda på hur livet i samfundet är. Vi möter Petra som besöker Moonrörelsen i USA på 80-talet. Och så pratar vi med Hans och Laurentz som är medlemmar idag i Familjefederationen i Sundbyberg utanför Stockholm.I avsnittet tar vi hjälp av Peter Åkerbäck, doktor i religionshistoria vid Stockholms universitet, för att få veta mer om Moon och hans rörelse. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.