EBA-podden

Ett poddavsnitt om vad som karaktäriserade utvecklingen i världen under det senaste året och betydelsen för det svenska biståndet. Vad EBA fokuserade på, och vilka lärdomar vi kan dra från det. Och om framtiden – vad som syns på horisonten och vad kan det ha för betydelse för Sverige och det svenska biståndet. I studion Torbjörn Becker, EBAs ordförande och direktör för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm Och Malin Oud, ledamot i EBAs expertgrupp och chef för Raoul Wallenberginstitutets Stockholmskontor Och som alltid, Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA

Under 1980-talet spred sig skräcken över dåtidens ”pest” – aids runtom i världen. Idag, 40 år senare är hiv, med rätt behandling, en kronisk sjukdom som man kan leva med, utan risk för smittspridning. Under hela den här perioden har arbetet mot hiv varit en stor och viktig del av det svenska biståndet. Under senare år har vi haft ytterligare en global hälsokris, covid-pandemin, som har haft mycket stora, både direkta och indirekta, konsekvenser för enskilda människor runtom i världen. Bland annat ökade fattigdomen drastiskt under pandemin. Covids konsekvenser kommer att vara en viktig utgångspunkt för det svenska biståndet under lång tid framöver. Och samtidigt finns hela tiden risken för nya epidemier och pandemier, som riskerar människors hälsa och välstånd världen över. I detta avsnitt av EBA-podden pratar vi om pandemier och epidemier och biståndets roll. Vilka lärdomar kan vi dra av det långa hiv-biståndet och den senaste covid-pandemin. Númi Östlund från EBA talar med två experter på folkhälsa och bistånd: Malin Ahrne, utredningssekreterare på EBA och Anders Tegnell, statsepidemiolog under covid-pandemin och nu senior rådgivare på Folkhälsomyndigheten.

I det här avsnittet av podden diskuterar vi en av regeringens målsättningar i utvecklingspolitiken – att bekämpa fattigdom genom jobbskapande. Är ett fokus på sysselsättning och jobbskapande nytt för svenskt bistånd och vilka utmaningar innebär det? Vad är det för skillnad mellan att främja jobbskapande, sysselsättning och försörjningsmöjligheter och hur arbetar Sida med detta idag? I programmet diskuterar vi också möjligheterna att skapa hållbara jobb genom bistånd, utifrån behovet av hållbar sysselsättning för ytterligare 600 miljoner människor till år 2030. Medverkar gör Elisabeth Montgomery, ämnesföreträdare för sysselsättning och marknadsutveckling på Sida och Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA.

Regleringsbrev är regeringens verktyg för att besluta den årliga inriktningen för sina myndigheter. I det här avsnittet diskuterar vi regleringsbreven inom biståndet, och vad de kan betyda för det svenska biståndet i år och framöver. Fokus i samtalet är regleringsbreven för Sida och Folke Bernadotteakademin (FBA). Vad är de stora nyheterna för året, och vilka är de viktigaste uppdragen? Medverkar gör Jan Pettersson, kanslichef på EBA och Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA.

Så har den kommit, regeringens reformagenda för biståndet. Under titeln Bistånd för en ny era: frihet, egenmakt och hållbar tillväxt presenterar regeringen riktningen för det svenska biståndet för kommande år. Men vad är det egentligen för beslut, och vad är de viktigaste innehållet? Vi gör en första analys av beslutet, och diskuterar vad det kan innebära för Sveriges bistånd. Medverkar gör Jan Pettersson, kanslichef på EBA och Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA.

I detta specialavsnitt hör vi ett panelsamtal om svensk utvecklingsforskning, från ett tidigare EBA-seminarium. Samtalet tar bland annat upp hur svensk utvecklingsforskning utvecklats över åren och hur olika intressen och politikområden möts på området. En annan fråga som diskuterades var hur utvecklingsforskning kan komma att finansieras framöver. Deltar gör Veronica Brodén Gyberg (Linköpings universitet) Joakim Appelquist, (KK-stiftelsen), Kerstin Jonsson Cisse (Sida) och Linda Bell (FORMAS). Samtalet modererades av Mats Hårsmar, Expertgruppen för biståndsanalys. I studion, Mats Hårsmar och Númi Östlund, Expertgruppen för biståndsanalys.

Regeringen har presenterat sitt budgetförslag för 2024, det viktigaste inriktningsbeslutet för det svenska biståndet närmaste året. I det här avsnittet pratar vi om budgetpropositionen – och vad den säger om det svenska biståndets framtid. Vi går igenom hur pengarna fördelas, hur utvecklingen ser ut för kommande år och vad som går att utläsa om politikens inriktning framöver. Och lite om vad regeringen säger om biståndets resultat 2022. Medverkar gör Jan Pettersson, kanslichef på EBA och Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA.

Under åtta års tid, mellan 2014 och 2022, bedrev Sverige en feministisk utrikespolitik. Sverige var det första landet i världen att anta en feministisk utrikespolitik. Ett tiotal andra länder har sedan dess följt efter. Men Sverige blev också det första landet att avsluta sin feministiska utrikespolitik. Besluten har diskuterats brett, men tidigare har flera frågor varit obesvarade Vad innebar politiken i praktiken och vilka är de bestående effekterna av den, om några? EBA har låtat ta fram en rapport om politikens genomförande. I avsnittet berättar rapportförfattarna, Ann Towns, Professor vid Göteborgs universitet, Katarzyna Jezierska, docent vid Högskolan väst, och Elin Bjarnegård, docent vid Uppsala universitet, om studiens resultat. Efter författarnas presentation följer ett panelsamtal med FN-diplomaten och fredsförhandlaren Staffan de Mistura, Annika Söder, ordförande för europeiska fredsinstitutet. Annika var kabinettsekreterare på UD under politikens genomförande, och Ylva Berg, företagsledare och tidigare VD för Business Sweden. Samtalet leds av Sara Johansson de Silva, fristående konsult och tidigare ledamot i EBAs expertgrupp. Samtalet lyfter erfarenheter av den feministiska utrikespolitikens betydelse för jämställdhetsarbetet och eventuella bestående effekter. Men också de lärdomar man kan dra från rapporten vad gäller styrningen av utrikespolitiken mer generellt och vilket genomslag utrikespolitiska satsningar och prioritering kan få. Avsnittet är en inspelning av ett EBA-seminarium på Kulturhuset i Stockholm den 31 augusti 2023.

I det här avsnittet utforskar vi frågan om Sveriges inflytande inom EU, med särskilt fokus på utvecklingspolitik och bistånd. Det är i EU en stor del av den utvecklingspolitiska agendan sätts. EU är inte bara en politisk aktör på den globala scenen, utan även en betydande partner på landnivå. EU är också en av världens enskilt största biståndsgivare. EBA har låtit studera Sveriges inflytande under EU:s senaste budgetförhandlingar. Så vad vet vi om möjligheterna att påverka EU:s utvecklingspolitik? Hör Magnus Lundgren, docent vid Göteborgs universitet och Tomas Tobé, Europaparlamentariker och ordförande i EU-parlamentets utvecklingsutskott. Programledare: Númi Östlund.

En form av bistånd som det pratas allt mer om är resultatbaserad finansiering – bistånd där pengarna betalas ut först efter att insatsen åstadkommit resultat. I detta avsnitt pratar vi om vad resultatbaserat bistånd egentligen är och om det är ett effektivt sätt att minska fattigdom? Hör Markus Burman, utredningssekreterare på EBA och Sara Johansson de Silva, utvecklingsekonom och konsult. Programledare är Númi Östlund.

Kriget i Ukraina fortsätter med oförminskad styrka men redan nu planeras för en framtida återuppbyggnad. Ukraina, givarländer och internationella aktörer brottas med allt från hur det ska gå till och hur det ska finansieras till samordning och korruptionsutmaningar. Hör Anders Olofsgård och Maria Perotta Berlin på Östekonomiska institutet, samt Sveriges ambassadör i Kiev, Tobias Thyberg.  Programledare är Númi Östlund.

Fortsatt krig i Europa, ny regering och reformer aviserade inom biståndet. Vad är slutsatserna om biståndet idag och vilka är utmaningarna för framtiden? I detta avsnitt reflekterar EBAs ordförande och vice dito kring rekommendationerna i vår årsrapport samt spanar framåt. Samtalet kretsar kring EU:s bistånd, utvecklingssamarbetets krishanteringsförmåga, jordbruksstödets betydelse och vad som egentligen är realistiskt att biståndet kan åstadkomma. Medverkar gör Torbjörn Becker och Julia Schalk. Programledare är Númi Östlund.

En effektiv politisk styrning av myndigheter kräver ett nära samspel med förvaltningens tjänstemän. Ett fungerande ”förvaltningskontrakt” förutsätter att politiken agerar med förtroende för förvaltningen. Det förutsätter också att förvaltningen är lyhörd för hur, ibland vagt uttryckta, politiska viljor kan omsättas i praktiken. Den som vill genomföra större politiska reformer sätter detta samspel på prov. Vad händer om förvaltningskontraktet mellan politiker och tjänstemän bryts? Med Alliansregeringens biståndspolitiska ”resultatagenda” 2007–2013 som exempel analyserar statsvetaren Göran Sundström i detta avsnitt vad som händer med styrningen om centrala villkor inte är uppfyllda. Utöver statsvetaren Göran Sundström medverkar före detta biståndsminister Gunilla Carlsson och Martin H. Johansson, huvudsekreterare i Huvudmannaskapsutredningen. Moderator är Anders Mellbourn, före detta chef Utrikespolitiska institutet och DN:s tidigare chefredaktör. Avsnittet är en inspelning av ett EBA-seminarium på Kulturhuset i Stockholm den 14 februari 2023.

Stigmatisering, tabu och brist på rena och säkra platser att ta hand om sin mens. Dyra och dåliga mensprodukter, om det ens finns. I det här avsnittet pratar vi om hur något naturligt, mens, kan bli ett problem om du är fattig – och vad som görs i biståndet. Medverkande är Elin Bergenlöv, rapportförfattare till EBAs kartläggning om mens i biståndet och Emilie Weiderud, policyrådgivare på Act Svenska kyrkan. Programledare: Númi Östlund

Nu har Utrikesutskottet behandlat utgiftsområde 7 i budgetproppen. Inför riksdagens omröstning i veckan har vi på EBA läst och jämfört med de andra partiernas biståndsbudgetar. Vi ger dig som ska lyssna på debatten i kammaren koll på vad som skiljer partierna åt. Medverkar gör Jan Pettersson, kanslichef på EBA och Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA.

När pandemin bröt ut frågade sig EBA-podden vad det skulle innebära för världens fattiga. Nu vet vi att farhågorna om ökad fattigdom besannades, men hur har biståndet lyckats ställa om? Nådde det ut när samhällen stängde ner? I det här avsnittet lyfter vi några av lärdomarna efter två år av pandemi. Medverkar gör Johanna Wallmo Wahlgren, avdelningschef på Sida och Anna Tibblin, generalsekreterare på We Effect. Programledare: Númi Östlund.

När den 3 000 sidor långa budgeten släpptes i tisdags var vi många som var extra nyfikna på vad utgiftsområde 7, Internationellt bistånd, skulle innehålla. I veckans avsnitt går vi igenom budgetpropositionen, prioritering för prioritering, och diskuterar vad den säger om det svenska biståndets framtid. Medverkar gör Jan Pettersson, kanslichef på EBA och Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA.

Historiskt har människor på flykt främst fått humanitär hjälp, med tonvikt på mat, säkerhet och tak över huvudet. Men det räcker inte idag, när många är på flykt i åratal, eller till och med årtionden. Hur kan tillgång till utbildning, hälsa och sysselsättning lösas? I det här avsnittet pratar vi om och hur flyktingar får tillgång till sociala trygghetssystem – är det en lösning, och vilka krav ställer det på värdländer och givarländer som Sverige? Medverkar gör Göran Holmqvist, avdelningschef på Sida och Lisa Hjelm, före detta utredningssekreterare på EBA, nu på Sida. Programledare: Númi Östlund.

Hur används våra biståndspengar och vad är resultatet? Det är de vanligaste, och kanske viktigaste, frågorna som allmänheten ställer om det svenska biståndet. I det här avsnittet tar vi ett brett grepp om hur biståndet utvärderas. Vilka är det, utöver EBA, som granskar och utvärderar svenskt bistånd? Hur mycket utvärderingar görs? Och vad används de egentligen till? Medverkar gör Linda Öhman, chef på Stockholm Evaluation Unit på Läkare utan gränser och Markus Burman, utredningssekreterare på EBA. Programledare: Númi Östlund.

Bistånd och migration hör ihop. Därför är det inte konstigt att Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) och Delegationen för migrationsstudier (Delmi), två statliga kommittéer som var och en är specialister på varsin fråga, gör ett poddavsnitt ihop. Frågan är väl snarare varför vi inte gjort det tidigare. För när två olika perspektiv bryts mot varandra föds nya insikter. Ämnet för avsnittet är dessutom högaktuellt: Avräkningar – att ta pengar från biståndsbudgeten för att finansiera flyktingmottagande. Jan Pettersson, kanslichef på EBA, pratar om hur avräkningar beräknas, hur det har varierat över tid och vilken effekt det har haft på övrigt bistånd. Henrik Malm Lindberg, tillförordnad kanslichef på Delmi, lyfter den historiska dimensionen av avräkningar och hur migrationskostnader hänger ihop med migrationsprognoser. Programledare: Númi Östlund.