EBA-podden

Regeringen har presenterat sitt budgetförslag för 2026. I det här avsnittet av EBA-podden analyserar och diskuterar Jan Pettersson, kanslichef på EBA och Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA, budgetpropositionen. Första delen av samtalet blickar bakåt: Hur fördelades biståndet 2024, och vad vet vi om resultatet? Sedan diskuteras vad regeringen aviserar för 2026, och vad det kan betyda för Sveriges internationella bistånd.

Korruption – där människor utnyttjar sin makt för egen vinning – är ett av de största hindren för utveckling och ett komplext problem att tackla. Får bistånd verkligen effekt när det riskerar att hamna i korrupta miljöer? I detta avsnitt av EBA-podden går vi på djupet med antikorruptionsarbetet. Vi reder ut skillnaden mellan korruption med biståndsmedel och korruption som ett fundamentalt utvecklingshinder. Vi diskuterar varför korruption är så svårt att komma åt och vilka metoder som har visat sig vara mest effektiva. I studion: • Jamie Smith, metod och ämnesföreträdare för antikorruption på Sida. • Anna Persson, docent vid Göteborgs universitet och en av författarna till EBA-rapporten ”Evidence‐Based Anti‐Corruption? Evaluation of Sida’s Efforts to Reduce Corruption in Partner Countries”. Samtalet leds av Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA.

Antalet väpnade konflikter i världen är högre än någonsin med hela 61 dokumenterade konflikter under 2024, den stora merparten inomstatliga inbördeskrig. I avsnittet diskuteras konfliktläget i världen, varför konfliktfrågorna ofta förbises i fredsförhandlingar och hur fredsprocesser borde designas för att i större uträckning uppnå varaktig fred. I studion: Johan Brosché, Docent vid Uppsala universitet och en av författarna till en ny EBA-rapport som djupdyker i inbördeskrig och kartlägger vad olika stridande parter faktiskt slåss om och vad det betyder för konfliktlösning och fredsförhandlingar. Mimmi Söderberg Kovacs, senior rådgivare i stöd till fredsprocesser vid FBA, myndigheten för fred, säkerhet och utveckling Samtalet leds av Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA.

Regeringen har beslutat om en ny strategi för jämställdhet, kvinnor och flickors frihet och egenmakt. Den kommer i en tid då jämställdhetsutvecklingen i världen möter allt mer motstånd. Auktoritära regimer, religiösa ledare och konservativa grupper arbetar aktivt för att begränsa tidigare framsteg, samtidigt som nya givare knyter sin finansiering till andra värderingar. I avsnittet diskuterar Sofia Orrebrink, Sidas verksföreträdare för jämställdhet, och Petra Tötterman Andorff, Generalsekreterare för organisationen Kvinna till Kvinna, vad den nya strategin innebär, vilka målen är, vad som är nytt samt utmaningar och möjligheter för jämställdhetsarbetet och för Sveriges bistånd framöver. Samtalet leds av Númi Östlund.

I en tid då det humanitära läget i världen är allvarligare än någonsin, har regeringen beslutat om en ny strategi för det humanitära biståndet som kommer att forma Sveriges humanitära arbete de närmaste fem åren. I avsnittet diskuterar Jakob Wernerman, chef för Sidas avdelning för humanitärt bistånd, Sofia Karlsson, gruppchef på Utrikesdepartementets grupp för humanitär politik och Anders Pedersen, ledamot i EBA och internationell chef för Röda Korset i Sverige, vad den nya strategin innebär, vilka målen är, vad som är nytt samt utmaningar och möjligheter inom det humanitära området och för Sveriges humanitära arbete framöver. Samtalet leds av Númi Östlund.

I detta avsnitt av EBA-podden sammanfattas den senaste tidens förändringar av Sveriges internationella bistånd. Vi diskuterar regeringens beslut och uppdrag, inklusive den senaste ändringsbudgeten och nya strategier för biståndets inriktning. Gäst är EBAs kanslichef Jan Pettersson.

I detta avsnitt av EBA-podden sammanfattar vi lärdomar från 2024 och blickar framåt mot 2025. Med EBAs årsrapport Biståndsanalys 2025 som fond diskuteras den geopolitiska maktkampens påverkan på biståndet och de viktigaste utmaningarna och möjligheterna för svenskt bistånd framöver. Gäster är EBA:s ordförande Torbjörn Becker och vice ordförande Malin Oud.

I en tid då biståndslandskapet förändras och stora givare som USA drar tillbaka sitt stöd ökar vikten av ett effektivt internationellt bistånd. I detta avsnitt diskuterar vi utvecklingseffektivitet – ett nyckelbegrepp inom biståndet – och hur Sverige jobbar för att värna principer som nationellt ägarskap, resultatfokus, transparens och ansvarsutkrävande i samarbetet med multilaterala organisationer. I studion: Lennart Wohlgemuth, styrelseledamot i FUF, föreningen för utvecklingsfrågor och med en lång karriär inom biståndet från Sida, UD, IMF och UNDP och som chef för Nordiska Afrikainstitutet. Lennart har, tillsammans med Anna Sjöberg Tibblin, skrivit EBAs underlagsrapport om utvecklingseffektivitet och Sveriges multi-bi-bistånd. Annika Otterstedt, biträdande generaldirektör på Sida och avdelningschef för Sidas resultatavdelning, tidigare biståndsråd i Colombia och Kenya. Programledare Helena Hede Skagerlind, utredningssekreterare och Ravneet Singh, biträdande utredningssekreterare på Expertgruppen för biståndsanalys

I det här avsnittet av EBA-podden diskuterar vi global hälsa och hälsobiståndets roll i en föränderlig värld. I studion: Jesper Sundewall, docent vid Lunds universitet, Karin Tegmark Wisell, Ambassadör för global hälsa, och Gunilla Carlsson, styrelseordförande för Sida. Tillsammans diskuterar vi EBAs nya antologi om global hälsa, men också aktuella utmaningar och möjligheter, samt framtidens hälsobistånd. Vi tar även upp USA:s eventuella utträde ur WHO och dess konsekvenser, synergier mellan hälsobistånd och andra politikområden, samt prioriterade teman inom global hälsa, som SRHR och AMR.

I det här avsnittet diskuterar vi regleringsbreven inom biståndet, och vad de kan betyda för det svenska biståndet i år och framöver. Fokus i samtalet är regleringsbreven för Sida och Folke Bernadotteakademin (FBA). Vad är de stora nyheterna för året, och vilka är de viktigaste uppdragen? Framför allt Sida får en diger lista uppdrag att ta sig an under året, med fokus på att förändra myndigheten och hur den arbetar. Medverkar gör Jan Pettersson, kanslichef på EBA och Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA.

2025 har demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer, det så kallade PAO-stödet, funnits i 30 år. Med tanke på de demokratiska tillbakagångarna är det högst aktuellt att diskutera hur Sverige kan arbeta för att främja uppbyggnaden av demokratiska flerpartisystem. Dessutom har PAO-stödet fått ett utökat budgetanslag och i slutet av 2023 beslutade Regeringen om en ny strategi. Men vad är egentligen PAO-stödet? Varför valde man att implementera detta stöd år 1995 och vilka förändringarna har skett sedan dess? Vilka förändringar innebär den nya strategin för PAO-stödet och reflekteras regeringens reformagenda på något sätt? Hur skiljer sig PAO-stödet från övrigt svenskt demokratistöd och vilka typer av insatser är det egentligen man gör i partnerländerna? Har man uppnått faktiskt resultat med PAO-stödet och hur följs det upp och kvalitetsgranskas? Vad har egentligen partier med demokratiutveckling att göra och varför ska just de förmedla bistånd? Finns det några risker med att det är partianknutna organisationer bedriver utvecklingssamarbete? Dessa frågor diskuteras av Helena Bjuremalm, biträdande chef för Sidas demokratienhet med ansvar för PAO-stödet och Edvard Agrell, ledamot i Sidas styrelse med erfarenhet av arbete med PAO-stödet. Programledare är Mikaela Person från Expertgruppen för biståndsanalys.

I det andra avsnittet av "EBA kommenterar budgetpropositionen 2025" fördjupar vi oss i resultatredovisningsdelen. I studion har vi två experter på området: Númi Östlund och Helena Hede Skagerlind. De granskar budgetpropositionens resultatredovisning med utgångspunkt i den EBA-rapport de har författat "Det är resultatet som räknas: För en bättre resultatredovisning av biståndet". EBAs kanslichef, Jan Pettersson, modererar samtalet.

Regeringen har presenterat sitt budgetförslag för 2025. I det här avsnittet av EBA-podden vrider och vänder Jan Pettersson, kanslichef på EBA och Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA, på skrivningarna i budgetpropositionen. Hur fördelas pengarna 2025? Vad kan vi utläsa om utveckling och politisk inriktning under kommande år? Och vad innebär det för det svenska biståndet?

Kunskaper om huruvuda målen med biståndet har uppnåtts, och vad som fungerat och inte fungerat, är helt fundamentala. Det är mycket som står på spel - många miljarder i skattemedel, men framför allt minskad fattigdom och förtryck i världen. Men vad är resultat inom biståndet? Vad finns det för information och hur får man fram den? Uppfyller Sidas och regeringens resultatredovisning sina syften och vilka är förbättringsmöjligheterna? Tre av EBAs utredningssekreterare reder ut frågorna: Markus Burman, författare till rapporten "Vad säger Sidas årsredovisning om biståndets resultat. Exemplet sysselsättning" samt Númi Östlund och Helena Hede Skagerlind, båda författare till rapporten "Det är resultatet som räknas: För en bättre resultatredovisning av biståndet"

Regeringen lägger stor vikt vid synergier mellan utvecklingssamarbetet och handelspolitiken. Ett handelsrelaterat bistånd ska lyfta människor ur fattigdom genom jobb och utveckling, men det ska också främja svensk handelspolitik. Vad vet vi om hur dessa två olika målsättningar kan uppnås i biståndet? I detta avsnitt av EBA-podden diskuterar Johanna Brismar Skoog, UD, Karolina Zurek, Sida och Sara Johansson de Silva, fristående konsult och tidigare ledamot i EBA, vad som fungerar och vilka utmaningar som finns på området.

Lokala och nationella aktörer är de första som kan agera i humanitära kriser och är dessutom centrala i fråga om ett långsiktigt engagemang. Ändå är de strukturellt marginaliserade av det internationella humanitära systemet. I detta avsnitt av EBA-podden diskuterar Sofia H Karlsson, UD, Anna Rahm, Sida och Johan Schaar, tidigare vice ordförande i EBA, vikten av att arbeta med lokala organisationer inom humanitärt bistånd. Vad har vi lyckats med och vilka utmaningar kvarstår?

Ett poddavsnitt om vad som karaktäriserade utvecklingen i världen under det senaste året och betydelsen för det svenska biståndet. Vad EBA fokuserade på, och vilka lärdomar vi kan dra från det. Och om framtiden – vad som syns på horisonten och vad kan det ha för betydelse för Sverige och det svenska biståndet. I studion Torbjörn Becker, EBAs ordförande och direktör för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm Och Malin Oud, ledamot i EBAs expertgrupp och chef för Raoul Wallenberginstitutets Stockholmskontor Och som alltid, Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA

Under 1980-talet spred sig skräcken över dåtidens ”pest” – aids runtom i världen. Idag, 40 år senare är hiv, med rätt behandling, en kronisk sjukdom som man kan leva med, utan risk för smittspridning. Under hela den här perioden har arbetet mot hiv varit en stor och viktig del av det svenska biståndet. Under senare år har vi haft ytterligare en global hälsokris, covid-pandemin, som har haft mycket stora, både direkta och indirekta, konsekvenser för enskilda människor runtom i världen. Bland annat ökade fattigdomen drastiskt under pandemin. Covids konsekvenser kommer att vara en viktig utgångspunkt för det svenska biståndet under lång tid framöver. Och samtidigt finns hela tiden risken för nya epidemier och pandemier, som riskerar människors hälsa och välstånd världen över. I detta avsnitt av EBA-podden pratar vi om pandemier och epidemier och biståndets roll. Vilka lärdomar kan vi dra av det långa hiv-biståndet och den senaste covid-pandemin. Númi Östlund från EBA talar med två experter på folkhälsa och bistånd: Malin Ahrne, utredningssekreterare på EBA och Anders Tegnell, statsepidemiolog under covid-pandemin och nu senior rådgivare på Folkhälsomyndigheten.

I det här avsnittet av podden diskuterar vi en av regeringens målsättningar i utvecklingspolitiken – att bekämpa fattigdom genom jobbskapande. Är ett fokus på sysselsättning och jobbskapande nytt för svenskt bistånd och vilka utmaningar innebär det? Vad är det för skillnad mellan att främja jobbskapande, sysselsättning och försörjningsmöjligheter och hur arbetar Sida med detta idag? I programmet diskuterar vi också möjligheterna att skapa hållbara jobb genom bistånd, utifrån behovet av hållbar sysselsättning för ytterligare 600 miljoner människor till år 2030. Medverkar gör Elisabeth Montgomery, ämnesföreträdare för sysselsättning och marknadsutveckling på Sida och Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA.

Regleringsbrev är regeringens verktyg för att besluta den årliga inriktningen för sina myndigheter. I det här avsnittet diskuterar vi regleringsbreven inom biståndet, och vad de kan betyda för det svenska biståndet i år och framöver. Fokus i samtalet är regleringsbreven för Sida och Folke Bernadotteakademin (FBA). Vad är de stora nyheterna för året, och vilka är de viktigaste uppdragen? Medverkar gör Jan Pettersson, kanslichef på EBA och Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA.