”Att få en chock, att få en kris, att känna sorg är ju fullt naturliga reaktioner. Men det är också något som kan kännas olika mycket för olika personer. Det är helt och hållet upp till individen vad den känner att den behöver. De flesta jag träffar har aldrig haft kuratorskontakt tidigare, så det kan vara någonting ganska skrämmande på så vis. Att öppna upp sig för en främling i sig är också någonting väldigt stort att be om, så om man har minsta undran om det här kanske är någonting som kan hjälpa en så tycker jag att det kan vara värt att ta kontakt och att prova ett samtal.” De flesta cancerpatienter blir någon gång erbjudna att träffa en kurator. Det är dock inte alla som vill ha eller behöver den hjälpen - ibland kanske för att man inte riktigt vet vad en kurator ska kunna hjälpa en med. I det här avsnittet träffar vi Christoffer, som är kurator på onkologen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
- Martin gjorde en bucket list och folk förväntade sig att han skulle vilja hoppa fallskärm och resa jorden runt. Men hans bucket list var “fria till Kamilla”, “gifta mig med Kamilla”, “skaffa barn med Kamilla”, “bygga hus med Kamilla”. Alltså det som alla andra också vill ha. Det vi drömde om mest när det var som värst var bara vardagen. Vi kunde känna total eufori av att sitta en tisdagskväll i soffan framför någon trött tv-serie. Det svåraste var att se hur han började tycka mindre om sig själv. Det tyckte jag var väldigt, väldigt jobbigt. Kamillas man Martin dog tidigare i år, bara 31 år gammal. I det här avsnittet berättar Kamilla om en stark kärlek mellan två unga personer, och om hur hon klarar av att leva vidare med sorgen.
När man drabbas av en allvarlig sjukdom är det lätt att man känner att hela livet rasar ihop. Men kan man själv påverka hur bra man klarar att hantera svåra besked och kriser i livet? För att diskutera detta och få tips om vad man själv kan göra för att må bättre har vi bjudit in Gunnar Söderström, som har lång erfarenhet av att hjälpa människor att hantera negativa tankar och känslor.
1 500 fall av cancer per år i Sverige sägs vara direkt kopplade till matvanor. Men vad ska man äta för att minska risken för att få cancer? Och framförallt, kan man påverka sin chans att svara på behandling genom kosten om man redan har cancer? Är det till exempel sant att ”socker göder cancer” och därför bör undvikas? Informationsflödet är enormt när det gäller kostvanornas påverkan på cancer, och idag ska vi försöka ta reda på vad som är myter och vad som vi faktiskt vet är sant. För att få hjälp med detta har vi bjudit in dietisten Maria Berglund, som jobbar med cancerpatienter på Akademiska sjukhuset.
- Jag försöker att leva efter ”lev idag, men planera för framtiden”. Jag är faktiskt rätt glad att vara frisk idag och sedan veta jag kommer nog vara frisk om tre månader också. Behandlingen är till för att man ska fortsätta leva. Det är lätt om man får en cancerdiagnos att tänka att ”nu ska jag behandlas och så ska jag bli frisk, och sen så ska jag…”. Och visst ska man fira om man någon gång skulle bli friskförklarad, men det viktiga är verkligen att leva nu, jag tror att det är så för alla.” Sommaren 2016 var Fredrik Johansson vår allra första gäst i En podd om cancer. Han hade då fått diagnosen lungcancer tre år tidigare och hade fått veta av sin läkare att det inte fanns någon bot utan endast bromsande behandling. När vi träffade Fredrik den gången levde han fortfarande ett normalt liv och - fantastiskt nog - gör han det fortfarande. I det här avsnittet berättar Fredrik om sitt liv under de senaste fyra åren. Det är ett lite längre avsnitt än vanligt, men vi lovar att det är värt att lyssna på hela vägen. Medverkande: Fredrik Johansson, patient. Lotten Blomqvist, programledare och cancersjuksköterska.
”Vi har haft patienter som har haft klar nytta, sedan får vi titta på exakt hur många. Det är det vi måste sammanställa och följa upp hos de som nu behandlas. Hur mycket gör immunterapin egentligen? Vi kommer genom de sammanställningar vi gör att veta mer under hösten.”
Coronasmittan påverkar sjukvården i högsta grad, och även cancervården påverkas förstås. Det pratas om riskgrupper där hög ålder verkar vara den främsta riskfaktorn, i kombination med underliggande sjukdomar. Hur är det då för våra cancerpatienter? Innebär en cancersjukdom att man har ökad risk att drabbas? Hur farligt är det att bli smittad under en pågående behandling med cellgifter? Frågorna är många och erfarenheterna är än så länge begränsade. I det nya avsnittet av En podd om cancer träffar vi Hans Hagberg, som är docent och överläkare på onkologen på Akademiska sjukhuset, för att reda ut en del av de funderingar man kan ha som cancerpatient.
”Det är ofta de enkla sakerna som hjälper mest” - Vi vill ju trösta, men många gånger kan vi inte trösta. Det blev en väldigt tidig erfarenhet här på sjukhuset att det var så svårt eller hemskt det jag mötte, så jag tänkte ”här finns ingen tröst”. Men då vände jag på det och sa att det kan bli till tröst, det jag gör, om det infinner sig lite senare hos den här människan. Och då började jag tidigt fundera på vad som blir till tröst. Och det är ofta väldigt enkla saker; omsorgen, att man inte blir ensam, att de som vårdar visar respekt och varsamhet. Det säger Lars Björklund, som redan 1979 började arbeta som sjukhuspräst på Akademiska sjukhuset och sedan har verkat här under en stor del av sitt yrkesliv. Genom åren har han mött många patienter och anhöriga i behov av stöd och tröst. Men hur gör man för att trösta den som inte har något hopp om att bli frisk? En hel del av svaret ligger i vad man inte ska göra. Medverkande: Lars Björklund, sjukhuspräst Lotten Blomqvist, programledare och cancersjuksköterska
Sjukvården blir allt bättre på att behandla cancersjukdomar. Det blir hela tiden fler som antingen blir helt friska, eller som kan leva i många år med cancer som en kronisk sjukdom. Men även om man överlever kan de fysiska och psykiska ärren göra det svårt att hitta tillbaka till ett normalt liv. De senaste åren har begreppet ”cancerbaksmälla” lanserats som ett sätt att beskriva det här. En som har erfarenhet av det är Emma Skoglund, som har en obotlig hjärntumör och tidigare även har opererats för bröstcancer. Bröstcancern är idag borta och hjärntumören är under kontroll, förhoppningsvis för lång tid framåt. Ändå påverkar sjukdomen och behandlingen fortfarande Emmas liv på många sätt. I det här avsnittet av En podd om cancer berättar hon om hur hennes väg framåt ser ut.
"Jag brukar inte ge tidsangivelser så där som man ser i filmer eller läser i böcker, ”doktorn sa att jag bara har tre månader att leva”. Det gör jag inte av det skälet att vi inte vet exakt, och jag tror även att det är väldigt plågsamt att få en utmätt tid." Det säger överläkaren Nina Cavalli-Björkman, som är gäst i nya avsnittet av En podd om cancer. - Men jag försöker höra med mina patienter: vad är det du vill veta, vad behöver du hinna med, vad är det du tänker när du tänker på den här frågan? Oftast vill människor ha någon slags allmän uppfattning om ”hur allvarligt är det här?”. Och då måste vi kunna prata om det, fortsätter hon. Nina Cavalli-Björkman har många års erfarenhet av att lämna tunga besked till cancerpatienter som inte kan botas. I det nya avsnittet av En podd om cancer berättar hon om sin erfarenhet av svåra samtal. Vad bör man som läkare säga till sin patient - och vad bör man inte säga? Och hur kan man förbereda sig som patient?
Catja drabbades av lymfom, som trots upprepade behandlingar kom tillbaka. Till sist fick hon hjälp av en ny behandling, som blivit möjlig genom ett stort medicinskt genombrott under senare år - ett genombrott som bland annat belönats med årets Nobelpris i medicin. Catjas egna immunförsvarsceller, s k car T-celler, har modifierats genetiskt i laboratorium och sedan getts tillbaka till henne, nu med egenskapen att de attackerar hennes lymfomceller. Det är alltså hennes eget immunförsvar som bekämpar cancern och resultatet för Catjas del är hittills mycket positivt. I det nya avsnittet berättar Catja om sin sjukdom och hur den nya behandlingen har hjälpt henne. Medverkar gör även Gunilla Enblad, professor och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, som berättar mer om hur den nya behandlingen fungerar. Catja (gäst) Gunilla Enblad, professor och överläkare vid Akademiska sjukhuset Lotten Blomqvist, programledare och cancersjuksköterska
Per och Kerstin (gäster) Ingrid Back, kurator och mediyogaterapeut på Akademiska sjukhuset Lotten Blomqvist, programledare och cancersjuksköterska Yogan har blivit en trygghet och ett sätt att fylla på med energi. Sedan har det för mig också handlat om att ta tillbaka kontrollen över min kropp. Den har varit utsatt för så mycket - strålning, cytostatikabehandling, operation, med mera - och det där har legat utanför min kontroll. Medicinsk yoga kan vara ett effektivt sätt för patienter och anhöriga att minska stress och oro, och ett sätt att må bättre såväl psykiskt som fysiskt. I det här avsnittet av En podd om cancer träffar vi Per, som vårdats för cancer i tjocktarmen, och hans fru Kerstin, som båda berättar om vad yogan har inneburit för deras del. Medverkar gör även Ingrid Back, kurator och mediyogaterapeut på Akademiska sjukhuset.
MEDVERKANDE Roger (gäst) Henrik Lindman, överläkare inom onkologi, Akademiska sjukhuset Lotten Blomqvist, programledare och cancersjuksköterska ”Jag var riktigt obekväm i receptionen på mammografin” Den enda gången jag var riktigt obekväm var när jag stod i receptionen på mammografin och det var någon kvinna som gick, någon kvinna som stod kvar och någon som kom. Och då kände jag: ”nej, det här var inte min avdelning”. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor, men varje år drabbas också knappt 50 män i Sverige av sjukdomen. I det här avsnittet av En podd om cancer träffar vi Roger, som berättar hur det var för honom att drabbas av bröstcancer.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Behandlingen leder ofta till impotens och inkontinens. I det här avsnittet av En podd om cancer träffar vi Christer, som berättar om hur det varit för honom efter hans operation. Medverkar gör även Eva Johansson, överläkare i urologi på Akademiska sjukhuset.
Fabian Bolin var 28 år gammal och hade just lämnat ett jobb i bankvärlden för att satsa på en internationell karriär som skådespelare, när han drabbades av akut lymfatisk leukemi. Nu handlade det om att överleva och allt annat fick stå åt sidan medan han genomgick en tuff behandling, som fortfarande pågår två år senare. Behandlingen har varit lyckad rent medicinskt, men Fabian är samtidigt kritisk mot hur sjukvården har hanterat de mentala bitarna. Medverkar gör även Hans Hägglund, verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar. MEDVERKANDE: Programledaren Lotten Åsén Blomqvist, Fabian Bolin och Hans Hägglund, verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar.
För sex år sedan fick Emma Skoglund, som då bara var 22 år gammal, veta att hon hade en hjärntumör. Den visade sig vara obotlig. Det senaste året har hon även fått diagnosen bröstcancer och har opererat bort båda brösten. I det här avsnittet av En podd om cancer berättar Emma om hur hon med åren har lärt sig att acceptera att hon inte kan bli frisk. Hon berättar också om hjärntrötthet, om hur det är att vara anhörig till någon som är sjuk när man själv är sjuk, och om hur det kan vara svårt att träffa kärleken när sjukdomen tar så stor plats i ens liv. MEDVERKANDE: Programledaren Lotten Åsén Blomqvist och Emma Skoglund.
För fem år sedan fick Kika Jansson bröstcancer och tvingades operera bort ena bröstet. Sedan dess har hon opererats flera gånger för att bygga upp ett nytt bröst, men resultatet har inte blivit vad hon har hoppats på. I det här avsnittet berättar hon sin historia. Vi träffar även plastikkirurgen Maria Mani, som ger en inblick i hur det går till att göra en bröstrekonstruktion och varför det är så svårt att göra en exakt kopia av det bröst som har gått förlorat. MEDVERKANDE: Programledaren Lotten Åsén Blomqvist tillsammans Kika Jansson och plastikkirurgen Maria Mani.