Energikontoretpodden

Elektrifieringen är avgörande för transportomställningen. Men vad händer om utvecklingen går så snabbt att andra energilösningar får svårare att växa – just när vi kan behöva dem som mest? I avsnittet möter vi Olle Gunnarsson från BioDriv Öst. Han pratar om en scenarioanalys som utreder hur el, biogas och vätgas kan utvecklas fram till 2040 och vad som krävs för ett robust energisystem. Om efterfrågan på exempelvis biogas minskar snabbt kan det bli svårare att utveckla produktionen när behovet av inhemsk och regional energiförsörjning ökar. Kommuner och regioner kan påverka utvecklingen genom långsiktiga beslut, offentlig upphandling och genomtänkta krav som förbättrar förutsättningarna för investeringar. Budskapet är enkelt: energidiversifiering är riskhantering. Rätt lösning på rätt plats kan både minska klimatpåverkan, stärka försörjningstryggheten och göra samhället mindre sårbart.

Ett transportföretag kan vara berett att investera i nya fossilfria fordon. Men vågar man göra det om kommunerna ställer helt olika krav? Och vad ska man investera i: el, biogas, vätgas eller biodiesel?  Vi möter Felix Ek och Lovisa Gustafsson på BioDriv Öst, som arbetar med att få omställningen från fossila till fossilfria transporter att fungera i praktiken. Ett av verktygen är upphandlingsöverenskommelser. När kommuner och regioner ställer likartade och långsiktiga krav blir marknaden mer förutsägbar. För ett transportföretag kan det vara skillnaden mellan att avvakta och att våga investera i nya fordon. Men hur offensiva krav går det att ställa utan att kostnaderna blir för höga eller leverantörer slås ut? Och vilket drivmedel ska prioriteras? BioDriv Östs DRIV-modell sätter el, vätgas och biogas före etanol och biodiesel. Men varför? Det förklarar Felix och Lovisa i dagens avsnitt. Hör även deras samtal som handlar om hur offentlig upphandling kan påverka vilka investeringar företagen gör, och i förlängningen hur snabbt hela transportmarknaden ställer om.

I det här avsnittet möter vi Ian Hamilton från Cleantech Östergötland, Åsa Lyckström från Siemens Energy och Mikael Andersson från Finspångs Tekniska i ett samtal om industriell symbios i Finspång. Sedan 2022 har Finspångsnätverket samlat industri, kommun, energibolag, Energikontoret Östergötland och Linköpings universitet för att hitta nya sätt att ta tillvara resurser som annars riskerar att gå förlorade. I nätverket medverkar bland annat Siemens Energy, Finspångs Tekniska, Gränges och Hydro. Det mest konkreta exemplet är samarbetet mellan Siemens Energy och Finspångs Tekniska, där överskottsel från Siemens Energys gasturbintester ska användas för att värma vatten som sedan kan gå ut i Finspångs fjärrvärmenät. Lösningen stärker både resurseffektivitet, ekonomi och lokal energiförsörjning. Industriell symbios handlar om teknik och att bygga långsiktiga relationer, återkommande dialog och en struktur där företag vågar dela behov, hinder och möjligheter. På så sätt kan idéer som tidigare varit svåra att räkna hem stegvis bli möjliga. Finspångsnätverket visar hur en industristad kan bygga konkret samverkan kring cirkulär ekonomi, konkurrenskraft och lokal robusthet. Slutsatser • Industriell symbios kräver relationer, inte bara teknik. Det avgörande är att aktörer möts regelbundet, lär känna varandras verksamheter och bygger förtroende över tid. • Spillenergi kan bli både klimatnytta och affärsnytta. När överskottsel från Siemens Energys tester blir värme i fjärrvärmenätet skapas nytta för både industri, energibolag och invånare. • Finspångsnätverket är bredare än ett enskilt case. Arbetet omfattar flera industrier och öppnar för nya frågor inom exempelvis energi, transporter, materialflöden och framtida etableringar. • Finspång visar värdet av lokal industriell samverkan. När industri, kommun, energibolag, universitet och regionala aktörer arbetar tillsammans kan små och medelstora industristäder bli föregångare i praktisk cirkulär omställning.   Programledare är Tomas Tränkner

Frövi är en liten ort som blivit ett uppmärksammat exempel på hur resurssamarbete kan skapa både hållbarhet och tillväxt. Här används spillvärme från kartongbruket Billerud för att driva en av Sveriges största tomatodlingar. Martina Björck och Simon Tullstedt från Lindesbergs kommun berättar om hur mod, samverkan och ett tydligt ja i rätt tid blev startskottet för en industriell symbios. Genom ny teknik och nya arbetssätt och en stolthet på orten skapas en attraktionskraft för etableringar.   Slutsatser: Säg ja oftare – stora möjligheter börjar ofta med ett öppet sinne Samverkan är avgörande – ingen klarar den här typen av projekt ensam Resurssamarbeten skapar mer än hållbarhet – de bygger attraktiva platser

Vad innebär egentligen cirkulär ekonomi? Varför är den avgörande för företag och samhälle i framtiden? I det här avsnittet berättar Lena Ring om hur företag kan skapa värde av sina restflöden och varför cirkularitet inte bara är en miljöfråga utan också en affärsfråga. Hon ger exempel på industriell symbios där avfall blir nya resurser, från biogasproduktion till växthus som värms av spillvärme. Samtidigt diskuteras utmaningarna: varför omställningen går långsamt, och vad som krävs för att få fler företag att tänka cirkulärt. Slutsatser Cirkulär ekonomi handlar om att skapa värde av resurser som idag betraktas som avfall – något som både kan stärka konkurrenskraften och minska klimatpåverkan. Samverkan mellan företag, forskning och offentlig sektor är avgörande för att hitta nya lösningar kring restflöden och resurser. Potentialen är stor: i Sverige uppskattas värdet av resurser som idag går förlorade i den linjära ekonomin till hundratals miljarder kronor varje år.