Energistrategipodden

Föreställ dig en komplex fråga där parterna har starka känslor om vad som är rätt och fel. Kommunikation sker främst skriftligt och direkt, och ofta handlar det om att ena sidan försöker förklara varför den andra har fel. Den här typen av frågeställningar är vanliga i energibranschen, och vi behöver bli bättre på att hantera dem. Martin Sande, som arbetar på den icke-vinstdrivande konsultfirman Dialogues, har lång erfarenhet av att leda dialog i svåra samhällsfrågor. Ett av hans råd för att hantera dessa situationer är: "Gör problemet större, inte mindre." Detta råd är relevant oavsett om det gäller vargjakt eller vindkraftsetableringar. Inför julen reflekterar vi över dessa utmaningar och söker sätt att göra 2025 ännu bättre.

OX2 är en framgångsrik projektutvecklare inom energibranschen som utvecklat projekt inom såväl landbaserad vind, sol och batterier. De har också ett godkänt tillstånd för havsvindsprojektet Galene. Den här gången samtalar vi med Sverige-VD:n Emelie Zakrisson som ger sitt perspektiv på vad som skapar framgång på en riskfylld marknad och vilka utmaningar som vi står inför idag. Dessutom samtalar vi om regeringens beslut att avvisa 13 havsvindsprojekt i Östersjön och vad det får för konsekvenser för Sveriges omställning. Kunde utredningen kring en ordnad prövning för den havsbaserade vinden leda till en konkretisering av hur projekten ska bli av eller ej? Sedan pratar vi också om förutsättningarna för landbaserad vind, solparker och batterier.

Eons Energidistribution står, som alla elnät, inför utmaningar där vi får en "producera här och konsumera där"-logik till ett nätverk av distribuerade produktions-, lager- och flexibilitets-resurser. Peter Sigenstam är en av de som leder utvecklingen på Eon mot en framtid där nätet dels är mer utbyggt men också övervakas och styrs mer genom digitala lösningar. Hur ska Eon tackla den omställningen?

Utredningen Vindkraft i havet - en övergång till en ordnad process, ska hantera de svåra frågorna om att föreslå en struktur (anvisningssystem) för hur det kan gå till, ge alternativ för hur en övergångsperiod ska hanteras och ge lagförslag på hur prövningen ska gå till. Den innehållsrika utredningen har alltså, bl.a. genom att titta utanför Sveriges gränser, sökt en flexibel lösning för att hantera de problem som uppstår vid en projektörsdriven "öppen-dörr-process" som Sverige hittills haft i landet. Däremot svarar inte utredningen alls på själva innehållet i processen vilket lämnar många frågor. Utredningen konstaterar utifrån sin ögonblicksbild att det saknas kommersiella förutsättningar för havsbaserad vind idag. Det skapar såklart många frågor om hur regeringen kommer hantera behovet av, tajmningen i och stödet till en utbyggnad av den havsbaserade vinden. Dagens samtal för vi med utredningens huvudsekreterare Mattias Schain från Regeringskansliet. Tipsa om personer du vill att vi ska intervjua i podden: https://www.sigholm.se/energistrategipodden Podcasten är producerad av Sigholm - din samarbetspartner med energi i fokus: https://www.sigholm.se/

Intäktsregleringen för elnäten är såklart helt avgörande för elnätens affär. Samtidigt som energisystemet förändras så blir också elnätens roll annorlunda. Energimarknadsinspektionen ansvarar för att designa en intäktsram som syftar till att ge elnäten effektiva och långsiktiga incitament att förvalta och utveckla näten effektivt. Samtidigt finns det över 160 elnätsbolag i Sverige med olika förmågor och visioner. En inte helt lätt grupp bolag att styra med ett ramverk alltså. Tommy Johansson är avdelningschef på Energimarknadsinspektionen med ansvar för att intäktsramen. Nästa reglerperiod börjar 2028 och det är flera saker som bör förändras. Tommy hjälper oss förstå hur Ei tänker och vad han tror att branschen behöver. Tipsa om personer du vill att vi ska intervjua i podden: https://www.sigholm.se/energistrategipodden Podcasten är producerad av Sigholm - din samarbetspartner med energi i fokus: https://www.sigholm.se/

Hur formas energipolitik, särskilt när teknikval som SVC:er (Static Voltage Control) och energislag som kärnkraft och vindkraft får politiska färger? Diskussionen pendlar mellan tekniska djup och politiska förenklingar, där politiken ofta försöker vara sina egna sakkunniga. Samtidigt sker för få investeringar i ny energiproduktion, och vi ser hur möjligheter och jobb försvinner utomlands. Som ingenjörer kan vi frustreras över hur tekniska fakta förvrids eller förenklas i debatten, men samtidigt är vi ödmjuka inför att politik handlar om mer än teknik. Ändå är det viktigt att vi fortsätter ställa frågorna och bidrar med kunskap för att skapa en bättre förståelse och en mer hållbar framtid.

Sveriges ingenjörer tycker att Regeringen behöver snabbutreda hur man kan öka effekten från vattenkraften. Därför bad man AFRY att genom en rapport belysa vattenkraftens potential att bidra till Sveriges energisystem i omställningen mot ett fossilfritt samhälle. Sverige står inför ett dubblerat elbehov till 2035, och vattenkraftens roll som flexibel och reglerbar energikälla är central. Rapporten identifierar en potential att öka den installerade effekten i befintliga vattenkraftverk med upp till 4 000 MW, motsvarande 24% av dagens kapacitet. Cirka 1 300 MW kan realiseras till 2035 genom åtgärder som uppgradering av aggregat och borttagning av flaskhalsar i de största älvarna. I det här avsnittet intervjuar vi Marcus Dingle, en av rapportförfattarna från AFRY och Susanne Öhrvall, affärsenhetschef för vattenkraften hos Skellefteå kraft om varför det är så viktigt att lyfta potentialen och vad som borde göras för att se den realiseras.

Dagens gäst heter Tobhias Wikström som, efter 25 år i Försvarsmakten, startat konsultföretaget Parachute Consulting med syfte att hjälpa vindkraftproducenter skapa bättre dialog med Försvarsmakten under tillståndsprocesser. Osäkerheten i omvärlden och inträdet i Nato gör att Förvarsmakten har fullt upp med sin huvuduppgift. Samtidigt går det inte att blunda för att elektrifieringen hänger ihop med totalförsvarsförmågan. Hur man än vänder och vrider på det är försvarsintressen och designen av vårt energisystem integrerade frågor. Tobhias talar i podden om vad som behövs för att skapa nya och bättre förutsättningar för ett samspel som förbättrar för både energibolag, försvarsmakt och kringliggande samhälle. MSB - Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap MCF - Myndigheten för Civilt Försvar AGON - Accelererad Grön Omställning i Norrbotten, en samarbetsorganisation mellan Länstyrelse, Region, kommuner samt industri- och energibolag.

Bornholm ligger cirka 40 km sydöst om Skåne och är känt för många svenska som en vacker semesterort med fina cykelturer. Bornholm Energi tillhandahåller kraftvärme och vatten till öns cirka 40 000 invånare och tjänster som dödnätsstart till EnergiNET som är motsvarigheten till SVK. Jörgen Edström är strategichef på bolaget som har en offensiv utvecklingsagenda för sin egen omställning. Söder om ön planeras nämligen en stor havsvindspark som kommer göra elektrifieringen till verklighet för ön. Flera av de äldre fjärrvärmeanläggningarna kan elektrifieras vilket ställer krav på nya förmågor. Därför driver Bornholm Energi projektet 2LiPP, vars syfte det är att försöka svara på frågorna om vilka lösningar som behöver implementeras för att balansera ett elektrifierat Bornholm.

Hela samhället ska gå igenom en förändringsledning i och med klimatomställningen. Det är i det stora med mer energiproduktion och det lilla i form av individens val av bil eller bostad. Hur får vi med alla medborgare i Sverige på den klimatomställlning vi ska gå igenom och som berör alla. Marika Palmér Rivera och Lisa Pelling från LO frågade sig vad människor i orter som Hultsfred, Målilla, Sollefteå och Ljusdal själva tycker och hur de ser på sin egen roll i den. Dagens samtal handlar om förmågan att lyssna in och förstå människors syn på förväntningarna på samhällskontraktet. För när det väl kommer till kritan behöver de flesta vara med på båten, om de stora målen ska bli av. Satsar vi tillräckligt på att få med oss "vanligt folk" på vad som ska göras så att vi kan undvika en motreaktion? Kan vi bli överens även om alla inte "drabbas" lika av omställningens förändringskrav? Tipsa om personer du vill att vi ska intervjua i podden: https://www.sigholm.se/energistrategipodden Podcasten är producerad av Sigholm - din samarbetspartner med energi i fokus: https://www.sigholm.se/

F&U är självklart något som alla energibolag behöver, speciellt i en omvärld där teknikutvecklingen går allt snabbare. De bolag som lyckas implementera nya tekniker snabbt är också de som kommer kunna möta den framtida kundens behov. Samtidigt kämpar många bolag inom energisektorn med just detta. Nya tekniker kommer och det är svårt att koordinera införandet i organisationer där både tekniker och processer är väl inarbetade. I det här avsnittet har vi med Vattenfalls forskningschef Ambra Sannino som berättar om sina erfarenheter av att bygga upp en organisation som både kan fånga upp, utvärdera och implementera ny teknik i allt från elnätet, vattenkraften, kraftvärmen och kärnkraften. Vi kommer också in på vad hon ser i sin spåkula när det kommer till energibolagens roll i det framtida energisystemet. Är det tekniken eller människorna som är den största utmaningen tro?

Det finska bolaget Fortum är en av Sveriges största energiproducenter med fokus på hållbar och utsläppsfri energi. Deras elproduktion baseras främst på vattenkraft och kärnkraft. De är också Sveriges största elhandlare vilket gör dem till en viktig aktör i omställningen. Förutom avfallsaffären jobbar de också med flera olika utvecklingsområden inom smart laddning, batterier och digitalisering. Peter Strannegård är Sverige-vd och har med sin breda inblick i energisystemet insatta tankar om dagens marknadsförutsättningar. I det här avsnittet beskrivs marknadsläget som det ser ut just nu och vilka tänkbara åtgärder ett bolag som Fortum kan tänkas vidta för att reagera på det.

Sveaskog är Sveriges största skogsägare, helägt av staten, och förvaltar cirka 11 % av landets mark och 14 % av skogen. Som stor markägare har bolaget viktiga samhällsroller, som att säkra försvarsintressen, hållbarhet och energiförsörjning. Förutom att leverera biomassa är Sveaskog även en betydande aktör inom vindkraft, även om de inte äger verken. Klimatomställningen medför nya behov inom biobränslen, biokol och elförsörjning, vilket kräver en omvärdering av bolagets roll. Samtidigt ökar kraven på hållbarhet från allmänheten och lagstiftaren. I detta avsnitt diskuterar vi med Per Callenberg, chef för hållbar affärsutveckling, om Sveaskogs framtida strategiska position.

Luleå står inför utmaningen att hantera de industriinvesteringar som väntas. Detta innebär frågor om hur kommunen ska finansiera nödvändig infrastruktur, bostäder och offentlig sektor utan att riskera invånarnas pengar. Samtidigt måste lokalpolitiken vara tillräckligt snabb för att inte bli ett hinder för omställningen, och stöd behövs från hela samhället för att investeringar som är viktiga för hela landet ska bli verklighet. Flera regioner ser Luleå som ett framgångsexempel. Vi diskuterar detta med Carina Sammeli, socialdemokrat och Kommunstyrelsens ordförande.

I det här avsnittet åker vi norrut, närmare bestämt till Luleå och Luleå Energi. Vi samtalar med Malin Larsson, vd på det kommunala bolaget där vi dyker ner i ämnen såsom Luleåmodellen och hur stat, industriaktörer och kommun samarbetar för regionens och Sveriges framtid. Vilka är framgångsfaktorerna? Det och mycket mer i veckans avsnitt.

Arne Bergvik är elmarknadsansvarig på Sigholm och har tidigare varit med i podden för att beskriva läget på marknaden. Som tidigare portföljförvaltare kommer han med en förståelse för riskhantering och analyser om var ansvaret ligger och hur det kan hanteras. I det här avsnittet pratar vi vad energy-only-marknaden löser och vad staten behöver lösa, protektionism och vad industrin behöver tänka på när svängningarna blir allt större.

Heidelberg Materials, tidigare känt som Cementa, behöver cirka 1 TWh till för att kunna gå i lås med alla sina omställningsplaner. Koldioxidinfångning är en central strategisk fråga eftersom utsläppsrätterna ska försvinna till 2040. Det är kort tid till dess. Karin Comstedt Webb är PA-ansvarig för detta börsnoterade bolag med 3 000 anställa i Sverige. Hon blev känd för allmänheten under den period då miljötillståndet för anläggningen i Slite på Gotland var uppe för prövning för ett antal år sedan. När det väl blev tydligt för politiker och allmänhet att ett avslaget tillstånd skulle kunna resultera i 20 miljarder i kostnader per månad för landet och riskerade skicka 180 000 person in i arbetslöshet så förändras synen på hur vågskålen såg ut. När Sverige ska ställa om ska risker tas och det gäller alla aktörer i branschen. Detta är därför ett bra exempel på vad statens roll bör vara i de fall som är av stort samhällsintresse.

I detta avsnitt talar Katja Lindblom, Affärsutvecklare inom energiteknik och Henrik Näsström, Affärsutvecklare om hur prismodellerna kan behöva anpassas till en ny situation på elmarknaden med låga elpriser och höga biobränslepriser. Utöver det diskuterar vi också andra insatser som kan göra att fjärrvärmen behåller sin konkurrenskraft mot andra uppvärmningsformer.

När Robert Andrén under våren 2024 meddelade att han inte fått förlängt mandat från regeringen var det många som blev förvånade. Robert har varit GD för Energimyndigheten sedan 2018 och varit med om både COVID, kriget och efterföljande energikris. Enligt ryktena en tillika uppskattat chef på myndigheten var både mandat och organisation växt under hans ledning. Vad är då anledningen till att han slutar och hur ser han tillbaka på sin tid om GD?

Vad sades egentligen under LF Energy Summit i Bryssel under konferensen vecka 36? Vi plockar ner och pusslar ihop tankarna och drar insikter i hur man behöver agera framöver för att kunna vara en spelare på marknaden där elnätet digitaliseras.